Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Västra Götalands Län

Västra Götalands län

Västra Götalands län är ett västsvenskt län omfattande landskapen Dalsland, Bohuslän och Västergötland samt Södra Råda församling i Värmland. Residensstad Göteborg. Länsbokstav är O. Länet består av 49 kommuner och har ca 1,6 miljoner invånare, vilket är 17% av Sveriges befolkning. Länet gränsar till Värmlands län, Örebro län, Östergötlands län, Jönköpings län och Hallands län. Länet gränsar också till Østfold i Norge. Sjöar i länet är Vättern och Vänern.

Historia

Västra Götalands län är ett relativt nytt storlän, bildat 1 januari 1998 av Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län och större delen av Skaraborgs län.

Städer


  - Alingsås
  - Borås
  - Falköping
  - Göteborg
  - Hjo
  - Kungälv
  - Lidköping
  - Lysekil
  - Mariestad
  - Marstrand
  - Mölndal
  - Skara
  - Skövde
  - Strömstad
  - Tidaholm
  - Trollhättan
  - Uddevalla
  - Ulricehamn
  - Vänersborg
  - Åmål

Kommunförbundsindelning

Västra Götalands län delas in i olika områden för olika ändamål. Här redovisas kommunernas gruppering i kommunförbund.

Fyrbodal

Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål.

Göteborg

Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Kungsbacka ligger inte i länet men är med i Göteborgs-grupperingen i flera sammanhang.

Sjuhärad

Borås, Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Varberg ligger inte i länet men är med i kommunalförbundet.

Skaraborg

Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara.

Övrigt

Landstingsinformation: Regionfullmäktige och regionstyrelse för Västra Götalandsregionen, Västra Götalands läns landsting, har sitt säte i Vänersborg. Regionfullmäktiges sammanträden direktsänds via VGN, Västra Götalands Närradiodistrikt, över de flesta närradiostationerna inom regionen och kan även avlyssnas direkt via [http://www.vgn.nu/lyssna.php VGN:s hemsida] där även tidigare sammanträden finns arkiverade. Läs mer om Västra Götalands landsting på: Läs mer på Västra Götalands läns landsting. 1 januari 1999 slogs landstingen i länet ihop till Västra Götalandsregionen. Regionen ansvarar för de klassiska landstingsområdena hälso- och sjukvård men fick även ta över länsstyrelsens ansvar för den regionala utvecklingen. Läs mer på Västra Götalands läns landsting. Västra Götalands läns landsting

Se även


- Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län
- Landshövdingar i Skaraborgs län
- Landshövdingar i Älvsborgs län
- Västra Götalandsregionen (Västra Götalands läns landsting)

Externa länkar


- [http://www.vastragotaland.se/ Västra Götalands län]
- [http://www.o.lst.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län]
- [http://www.vgregion.se/ Landstinget Västra Götalandsregionen] Kategori:Sveriges län

Dalsland

Dalsland är ett landskap i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland. Latitud: 58°50'00" N. Longitud: 012°10'00"Ö. Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. Dalsland har sjöar, slätter och till och med ett "fjäll", Kroppefjäll, även om det inte är så värst högt. I västra Götaland finns benämningen fjäll även på låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, med betydelsen vildmark. En stor sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Större delen av Dalsland ligger i Västra Götalands län, utom Dalboredden (delar av Silleruds och Svanskogs församlingar) i Värmlands län. Valbo–Ryrs församling i sydvästra Dalsland tillhör Göteborgs stift, resten av landskapet är en del av Karlstads stift.

Kommuner i Dalsland


- Bengtsfors
- Dals-Ed
- Färgelanda
- Mellerud
- Åmål (tidigare Dalslands enda stad)
- delar av Munkedals, Säffle, Vänersborgs och Årjängs kommuner

Dialekt

"Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".

Externa länkar


- [http://www.dalsland.se/ Dalsland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Dalsland/index.html Lyssna till några av Dalslands dialekter] Kategori:Dalsland Kategori:Sveriges landskap

Bohuslän

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap, beläget vid Skagerrak med Uddevalla som största stad. Bohuslän gränsar i norr till sitt gamla moderland Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. Det är känt för sitt fiske, salta bad och soliga klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.

Historia

Namnet av Bohus (slott), bohus från baihus = fornnord. för stort o mäktigt hus, eller av norskan´s bágr = hindrar, ligger i vägen, vansklig, motstridande (nuv. fästningsholmen). Omnämnt på tidigt 1200-tal. Län betyder f.ö lån, d.v.s ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för senare inbetalning till Staten. Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken som innefattade kustområdena runt Oslofjorden. Området var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom senare att användas som benämning för enbart Bohuslän. Tidigt fanns även en indelning i 16 st. s.k skeppsredor, där 1 skeppsreda = 20 st. roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen för ev. angrepp. Den norske kungen Harald Hårfagre gjorde Bohuslän till en del av det samlade norska riket, ca 870. Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i Konungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige. Digerdöden runt år 1349 härjade Bohuslän svårt, nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mkt. kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet. Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den s.k. stora sillperioden (ca 1747–1809). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär trots att skog i stora delar av inlandet återplanterades i början av 1900-talet.

Öar i Bohuslän


- Björkö
- Dyrön
- Fotö
- Grötö
- Gullholmen
- Hisingen (delvis)
- Hyppeln
- Hållö
- Hälsö
- Hönö
- Kalvsund
- Koster
- Klädesholmen
- Källö-Knippla
- Käringön
- Malmön
- Orust
- Rörö
- Stenungsön
- Tjörn
- Vinga
- Åstol
- Öckerö

Orter i Bohuslän


- Bohus Malmön
- Bovallstrand
- Göteborg (bara en del av: Hisingen)
- Hasselösund
- Hovenäset
- Hunnebostrand
- Kungshamn
- Kungälv
- Ljungskile
- Lysekil
- Marstrand
- Munkedal
- Skärhamn
- Smögen
- Stenungsund
- Strömstad
- Tanumshede
- Uddevalla
- Ulebergshamn
- Väjern
- Öckerö

Kommuner i Bohuslän


- Ale (delvis)
- Göteborg (delvis)
- Lilla Edet (delvis)
- Lysekil
- Kungälv
- Munkedal (delvis)
- Orust
- Sotenäs
- Stenungsund
- Strömstad
- Tanum
- Tjörn
- Uddevalla
- Öckerö

Några kända bohusläningar

Externa länkar


- [http://www.bohusmus.se/bohusmus/wwwbohusmus/ekologi/html/symboler.htm Bohusläns landskapssymboler]
- [http://hem.fyristorg.com/bohusgen/kartabohus.htm Karta över Bohuslän]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Bohuslan/index.html Lyssna till några av Bohusläns dialekter]

Se även


- Bohusläns skärgård
- Bohuskusten
- Västkusten
- Bohusläns Museum
- Bohusläns landskapsvapen Kategori:Bohuslän Kategori:Sveriges landskap

Västergötland

Västergötland är ett landskap i Götaland i västra Sverige mellan Bohuslän, Halland och Kattegatt i väst, Dalsland, Vänern och Värmland i norr samt Närke, Vättern och Småland i öster. Västergötland består till övervägande del av bördigt slättland. Över slätten reser sig karaktäristiska platåberg såsom Kinnekulle, Billingen och Ålleberg. Göta älv bildar till stor del gränsen mot Bohuslän. I Västergötland ligger bland annat den grunda Hornborgasjön som är känd för sitt fågelliv. Landskapet har 32 000 bevarade fornlämningar. Landskapet Västergötland innehöll tidigare de två länen Skaraborgs län och Älvsborgs län, det senare även omfattande landskapet Dalsland. 1998 bildade de båda västgötska länen tillsammans med Göteborgs och Bohus län det nya Västra Götalands län med Vänersborg som residensstad. Habo kommun och Mullsjö kommun i Skaraborgs län överfördes samtidigt till Jönköpings län. Sveriges landskap betcknas nu som historiska, deras gränser kan inte förändras. Den som är född inom det ursprungliga landskapet Västergötland kallas västgöte.

Geografi

Orter i Västergötland


- Alingsås
- Borås
- Falköping
- Göteborg
- Hjo
- Karlsborg
- Lidköping
- Mariestad
- Mölndal
- Mölnlycke
- Skara
- Skövde
- Tidaholm
- Trollhättan
- Ulricehamn
- Vänersborg

Kommuner i Västergötland


- Ale (delvis)
- Alingsås
- Bollebygd
- Borås
- Essunga
- Falköping
- Grästorp
- Gullspång (delvis)
- Göteborg (delvis)
- Götene
- Habo
- Herrljunga
- Hjo
- Härryda
- Karlsborg
- Lerum
- Lidköping
- Lilla Edet (delvis)
- Mariestad
- Mark
- Mullsjö
- Mölndal
- Partille
- Skara
- Skövde
- Svenljunga
- Tibro
- Tidaholm
- Tranemo
- Trollhättan
- Töreboda
- Ulricehamn
- Vara
- Vårgårda
- Vänersborg (delvis)

Vattendrag i Västergötland


- Göta älv
- Tidan

Historia

Under Olof Skötkonung blev Skara landets första stift. Läckö slott på Kållandsö i Vänern var ursprungligen skarabiskoparnas borg.

Medeltida ting- och lagmän


- Lumber (skrev ner Lums lag).
- Björn Kälke från Mellby
- Tore Räv från Gökhem
- Alle
- Tubbe Stallare
- Önd från Essunga
- Ulvar från Trälje
- Törner, född i Upplanden
- Ulvar Törnersson (den förres son)
- Assur från Hära
- Karl av Edsvära (efter att västgötarna slagit ihjäl Ragnvald Knaphövde leddes de av Karl under 1130-talet)
- Algot Karlsson, son till Karl av Edsvära)
- Önd från Grolanda
- Nagle, bror till Önd
- Sigtrygg Algotsson, son till Algot Karlsson
- Gudmar Magnusson
- Magnus Gudmarsson, son till Gudmar Magnusson och gift med Heliga Birgittas syster.
- Eskil Magnusson (Bjälboätten), född 1170, död 1227, bror till Birger Jarl.
- Gustav
- Folke
- Knut Magnusson död 1251
- Algot Brynolfsson 1270–1288 (fick lämna sin lagmantjänst när hans son rövat bort Ingrid Svantepolksdotter)

Några kända västgötar


- Birgitta Andersson, skådespelerska
- Stikkan Anderson, musikproducent
- Ingvar Carlsson, statsminister 1986–1991, 1994–1996
- Bert Karlsson, musikproducent, entreprenör

Se även


- HMS Västergötland
- Västergötlands museum

Externa länkar


- [http://www.vastergotland.com/ Västergötland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Vastergotland/index.html Lyssna till några av Västergötlands dialekter] Kategori:Västergötland Kategori:Sveriges landskap

Länsbokstav

Varje län i Sverige har en länsbokstav. Av historiska skäl har det i vissa fall blivit två. Stockholms stad hade t.ex. egen "länsbokstav", A. Detta på grund av att Stockholms stad inte räknades in i Stockholms län utan i Stockholms överståthållareskap. Stockholms överståthållareskap räknades som ett eget län. När länen tilldelades länsbokstäverna fanns det så många län att de inte räckte till (när man sorterade ut vissa, J, Q, V), så Västerbottens län fick AC och Norrbottens län BD. Ett tag fick bilarna sina registreringsnummer efter vilket län ägaren bodde i, men på grund av antalet bilar i huvudstaden räckte nummerserien inte till, så även AA och AB fick användas. Det forna Stockholms län hade länsbokstäverna B och BA. Länsbokstaven användes förr på bilarnas nummerplåtar för att man skulle se från vilket län ägaren kom. Om bilen såldes över en länsgräns registrerades den om. Detta gjordes av Länsstyrelsen i respektive län. Det var vanligt att landshövdingen hade siffran ett (1) som registreringsnummer. Exempelvis hade landshövdingen i Uppsala län C1 som registreringsnummer på sin bil. Ett undantag var dock A1, som innehades av den sittande konungen.

Nuvarande länsbokstäver


- AB - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län

Avskaffade länsbokstäver


- L - Kristianstad län (se Skåne län)
- R - Skaraborgs län (se Västra Götalands län)
- P - Älvsborgs län (se Västra Götalands län)

Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. Se till exempel Sveriges kommuner och Finlands kommuner. I Sverige samarbetar Socialdemokraterna, LO, ABF och andra organisationer inom arbetarrörelsen på lokal nivå genom arbetarekommuner.

Se även


- Borgerlig kommun
- Kommunism
- Kyrklig kommun
- Stad
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar

Externa länkar


- [http://www.skl.se/artikel.asp?A=288&C=444 Svenska Kommunförbundet - Fakta om Sveriges kommuner]
- [http://www.skl.se/stat/statistik/Kommunfakta/kgrupp.htm Svenska Kommunförbundet - Kommungrupper]
- [http://www.kommunerna.net Finlands Kommunförbund] Kategori:Politik Kategori:Svensk politik nb:Kommune

Värmlands län

Värmlands län, län beläget i sydvästra Svealand och nordvästra Götaland. Geografiskt sammanfaller det i huvudsak med landskapet Värmland (förutom två områden i sydost som hör till Västra Götalands respektive Örebro län). Delar av Silleruds och Svankogs församlingar ligger i Dalsland och del av Rämmens församling i Dalarna. Länet gränsar till Dalarnas län och Örebro län i norr och öster, samt till Västra Götalands län i söder. I väster gränsar det till Hedmark fylke och Østfold fylke i Norge. Residensstad är Karlstad.

Städer


- Arvika
- Filipstad
- Hagfors
- Karlstad
- Kristinehamn
- Säffle

Se även


- Lista över landshövdingar i Värmlands län
- Länsstyrelsen i Värmlands län Kategori:Sveriges län

Örebro län

Örebro län, svenskt län beläget i södra Svealand. Residensstad är Örebro.

Städer


- Askersund
- Karlskoga
- Kumla
- Lindesberg
- Nora
- Örebro

Se även


- Landshövdingar I Örebro Län Kategori:Sveriges län

Östergötlands län

Östergötlands län omfattar landskapet Östergötland samt mindre delar av landskapen Södermanland, Närke och Småland. Länets yta är 11 630 km², varav 10 562 km² är landareal. Nio procent av den totala arealen är vatten. En del av detta vatten är Göta kanal. Stenabohöjden i Ydre kommun är länets högsta punkt, som mäter 327 meter över havet. I öster gränsar länet mot Östersjön. I den vackra skärgården, med ca 6 300 öar, sträcker sig fyra djupa vikar långt in i landskapet, Bråviken, Slätbaken, Valdemarsviken och Gamlebyviken. Residensstad är Linköping.

Länsvapnet

Länsvapnet, den gyllene gripen, kom till på 1560-talet, och är en kombination av två äldre vapen :
- Vapnet för Östanstång, ett lejon
- Vapnet för Västanstång, en drake omgiven av rosor Länsvapnet kan beskrivas så här : I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver.

Kommuner i Östergötlands län


- Boxholms kommun
- Finspångs kommun
- Linköpings kommun
- Kinda kommun
- Motala kommun
- Mjölby kommun
- Norrköpings kommun
- Söderköpings kommun
- Vadstena kommun
- Åtvidabergs kommun
- Ödeshögs kommun

Städer


- Linköping
- Mjölby
- Motala
- Norrköping
- Skänninge
- Söderköping
- Vadstena

Se även


- Lista över landshövdingar i Östergötlands län

Extern länk


- [http://www.e.lst.se/ Länsstyrelsen i Östergötlands län] Kategori:Sveriges län Kategori:Östergötlands län

Jönköpings län

Jönköpings län är ett län som omfattar nordvästra delen av landskapet Småland och sedan 1 januari 1998 Habo och Mullsjö kommuner i Västergötland. Residensstaden är Jönköping, länsbokstaven är F.

Historia

Länet är en gammal kulturbygd med lämningar från olika epoker i historien. I länet finns över 20 000 fornlämningar från yngre stenålder, bronsålder, järnålder och medeltid. På Visingsö i Vättern finns en av landets mest komplexa kulturmiljöer. Under medeltiden bodde flera svenska kungar på Visingsö, varifrån de styrde riket. Några av de mest kända byggnaderna i länet som är byggnadsminnesförklarade är Tändsticksmuseet i Jönköping, norra delen av Eksjö stad, Gripenbergs slott utanför Tranås och Hyltens metallvarufabrik i Gnosjö.

Natur

Landskapet i Jönköpings län är varierat, men till största delarna täcks det av skog. Det finns mer än 2 300 sjöar och flera stora vattendrag, däribland Lagan och Emån. Länets största och djupaste sjö är Vättern vars södra del når Jönköping. I södra delen av länet ligger Store Mosse som är Sveriges största myrområde söder om Lappland. Den högsta punkten är Tomtabacken som reser sig 377 meter över havet.

Näringsliv

Jönköpings län anses ofta som småföretags- och entreprenörslänet, vilket återfinns i den så kallade Gnosjöandan, som kännetecknas av att hitta otraditionella lösningar, om att samarbeta och framför allt om att våga. Även om det är Gnosjö som har fått ge namn åt denna företeelse är det något som kännetecknar större delen av Jönköpings län.

Kommunikationer

Den centrala placeringen av länet har lett till att mycket trafik passerar genom länet. Detta kräver en väl utbyggd infrastruktur, 13 av länets drygt 460 mil allmänna vägar är därför utbyggda till motorväg. De stora trafiklederna är E4:an, som går i nord-sydlig riktning, och riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Den tunga lastbilstrafiken är intensiv på många av länets vägar. Många av länets tätorter har järnvägsstation och järnvägsnätet i länet är ett av de mest omfattande i hela landet. Totalt uppgår järnvägarna till ungefär 60 mil, varav mycket är mindre banor. Som en livsnerv går den södra stambanan genom länet och passerar Nässjö som är en av landets största järnvägsknutar. Tillsammans med en väl utbyggd lokaltrafik ger detta ett stort antal dagliga förbindelser med övriga landet. Jönköpings län ligger nära landets befolkningstyngdpunkt; inom 35 mils radie från Jönköping bor 80 % av Sveriges befolkning. Bland annat ligger Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Oslo inom detta avstånd.

Städer


- Eksjö
- Gränna
- Huskvarna
- Jönköping
- Nässjö
- Sävsjö
- Tranås
- Vetlanda
- Värnamo

Sjöar


- Grumlan
- Solgen
- Sommen
- Vättern

Angränsande län


- Hallands län
- Kalmar län
- Kronobergs län
- Västra Götalands län
- Östergötlands län

Se även


- Landshövdingar i Jönköpings län
- Länsstyrelsen i Jönköpings län
- Jönköpings läns landsting

Extern länk


- [http://www.f.lst.se/ Länstyrelsen i Jönköpings län] Kategori:Sveriges län

Storlän

Ett storlän är en sammanslagning av flera mindre län.

1 januari

1 januari är första dagen på året i den gregorianska kalendern. Det är 364 dagar kvar till åres slut (365 under skottår).

Dagens namn


- Den 1 januari saknar namnsdag i den svenska almanackan

Helgdagar m.m.


- Nyårsdagen firas av de av världens länder som använder den gregorianska kalendern
- Haitis nationaldag
- Kubas nationaldag
- Sudans nationaldag

Händelser


- 404 - De sista gladiatorspelen hålls i Rom.
- 1438 - Albert II av Habsburg blir kung av Ungern.
- 1529 - Gustav Vasa fastställer att 1 januari skall vara svensk nyårsdag.
- 1719 - Armfeldts karoliner påbörjar sin dödsmarsch över fjällen.
- 1804 - Haiti blir självständigt.
- 1855 - Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klar och förbinds samtidigt med det europeiska nätet genom en kabel under Öresund.
- 1879 - Normaltiden införs i Sverige
- 1892 - Ellis Island öppnas för immigration till USA.
- 1909 - Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
- 1912 - Republiken Kina grundas.
- 1913 - Socialstyrelsen börjar sin verksamhet.
- 1925
  - Kristiania blir Oslo.
  - AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio) börjar sina sändningar.
- 1926 - Lidingö får stadsrättigheter.
- 1929 - Arbetsdomstolen inrättas.
- 1934 - Alcatraz blir federalt fängelse i USA.
- 1939 - På Mosaiska församlingens förslag godkänner svenska regeringen att ta emot omkring 1.000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 1940 - Karlskoga får stadsrättigheter.
- 1941 - 5% omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all försäljning i Sverige.
- 1942
  - Bollnäs och Kumla blir städer.
  - All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks.
- 1944 - Det gamla radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio".
- 1947
  - Källskatt införs i Sverige.
  - Personnummer införs i Sverige.
- 1948
  - En ny rättegångsbalk träder i kraft i Sverige.
  - En ny lag om folkpension träder i kraft i Sverige.
- 1951 - Säffle får stadsrättigheter (de sista som delas ut i Sverige).
- 1952 - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 1954 - I Sverige införs riktpriser, som är en rekommendation för prissättningen. Prissättningen blir dock fri i och med detta, så affärer kan sätta vilka priser de vill.
- 1955 - I Sverige införs lag om allmän, obligatorisk sjukförsäkring.
- 1959 - Den kommunistiska gerillan intar Havanna och tar makten i Kuba, under ledning av Fidel Castro.
- 1960 - Omsättningsskatten återinförs i Sverige med fyra procent på all försäljning.
- 1965 - Det svenska polisväsendet förstatligas och landet indelas i 119 polisdistrikt (mot tidigare 554). Rikspolisstyrelsen blir central myndighet för polisen och leds av rikspolischefen.
- 1967
  - En ny svensk affärstidslag ger affärerna rätt att ha kvällsöppet.
  - 95 av Sveriges kommuner försvinner vid en ny kommunsammanslagning.
  - Samtliga tullar inom EFTA avskaffas.
- 1968 - Ecklesiastikdepartementet byter namn till Utbildningsdepartementet.
- 1969 - I Sverige ersätts omsättningsskatten (oms) av mervärdesskatt (moms).
- 1970
  - AB Statsföretag bildas för att förvalta de offentliga företagen i Sverige. De har tillsammans 29.000 anställda.
  - En ny svensk lag gör att utomäktenskapliga barn får samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.
  - Proffsboxning förbjuds i Sverige.
- 1971
  - Sveriges städer försvinner och ersätts av kommuner.
  - Ångervecka på varor införs i Sverige.
  - Riksskatteverket (RSV) inleder sin verksamhet. De handhar frågor om beskattning, folkbokföring, bouppteckningar och indrivning.
  - Den nya svenska gymnasieskolan uppdelas i fackskola, yrkesskola och gymnasium.
- 1973 - Danmark, Irland och Storbritannien går in i Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG.
- 1975 - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Första kammaren avskaffas och kungens roll blir symbolisk. Kommunernas rätt till självstyre och beskattning grundlagsfästs. Regeringsformen omfattar 13 kapitel med grundläggande bestämmelser om Sveriges statsskick. Här fastslås, att all offentlig makt utgår från folket, att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och att alla människor är lika inför lagen och har lika rösträtt.
- 1977 - I Sverige träder medbestämmandelagen (MBL) i kraft.
- 1978 - Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 1980 - Sverige får en ny successionsordning.
- 1981 - Grekland går in i EEC.
- 1984
  - Spanien och Portugal går in i EEC.
  - Brunei blir en oberoende stat.
- 1993
  - Gemensam marknad skapas inom EEC.
  - Tjeckoslovakien delas i Tjeckien och Slovakien.
  - Det svenska bensinpriset höjs med över en krona, vilket ger Sverige Europas högsta bensinpriser.
- 1994
  - Zapatisterna startar sitt uppror i den mexikanska delstaten Chiapas.
  - Polis ingriper mot Harry Franzén, som säljer vin i sin ICA-butik i Röstånga i Skåne. Han åberopar EU:s monopolförbud, för att få sälja vin i en vanlig affär.
- 1995 - Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar i EU, Europeiska unionen.
- 1998
  - Västra Götalands län bildas genom att Skaraborgs och Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län slås samman.
  - Nya län bildas vid länsreformen i Finland.
  - Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för det kommande året.
- 1999
  - Västra Götalands läns landsting bildas genom att Skaraborgs landsting, Älvsborgs landsting, Göteborgs Stads landstingsverksamhet samt Bohuslandstinget slås samman.
- 2000 - Svenska kyrkan skiljs från staten.
- 2001
  - Sverige blir ordförandeland i EU för ett halvår.
  - En ny namnlängd antas i Sverige, vilken skall skapa ordning i den förvirring, som har rått i almanackan under 90-talet.
- 2002 - Euro blir lagligt betalningsmedel i EU.
- 2003
  - Veckelax kommun uppgår i Fredrikshamn.
  - Knivsta får kommunrättigheter.
- 2004
  - Pieksänmaa kommun bildas genom kommunsammanslagning.
  - Pudasjärvi och Ylöjärvi i Finland får stadsstatus.
  - Resanderansonen för övriga EU-länder försvinner. Från dessa länder får man nu föra in hur mycket vin och sprit man vill till Sverige. Från länder utanför EU kvarstår dock resanderansonen.
  - Överbefälhavaren ersätts av Chef för försvaret.
- 2005
  - Joutseno i Finland får stadsstatus
  - Kommunerna Saari och Uukuniemi sammanslås med Parikkala i Finland
- 2006
  - HTU byter namn till Högskolan Väst.

Födda


- 766 - Imam Ali ar Rida, åttonde Shia-Imamen.
- 1387 - Charles den arge, kung i Navarra.
- 1431 - Alexander VI, påve.
- 1449 - Lorenzo de' Medici, statsman.
- 1467 - Sigismund I, kung av Polen 1506-1548.
- 1484 - Huldrych Zwingli, protestantisk ledare.
- 1502 - Gregorius XIII, född Ugo Boncompagni påve 1572-1585.
- 1516 - Margareta Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru.
- 1618 - Bartolomé Esteban Murillo, målare (döpt denna dag, död 1682).
- 1697 - Joseph François Dupleix, fransk generalguvernör i Indien.
- 1705 - Adolf Mörner, svensk friherre, greve av Morlanda.
- 1747 - Henrik Gahn, svensk läkare.
- 1863 - Pierre de Coubertin, historiker, pedagog, initiativtagare till de moderna Olympiska spelen.
- 1866 - James J Corbett, amerikansk boxare.
- 1883 - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1887 - Wilhelm Canaris, tysk amiral, chef för militära underrättelstjänsten under andra världskriget.
- 1891 - Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 1892 - Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 1895
  - Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
  - J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
- 1900 - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
- 1909 - Barry Goldwater, amerikansk politiker.
- 1919
  - Carole Landis, amerikansk skådespelare.
  - J.D Salinger, amerikansk författare.
- 1923 - Kenne Fant, svensk skådespelare.
- 1929
  - Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
  - Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 1936 - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 1938 - Picko Troberg, racerförare.
- 1940
  - Frank Langella, skådespelare.
  - Helmut Jahn, arkitekt.
- 1945
  - Jacky Ickx, belgisk racerförare.
  - Michael Treschow, svensk företagsledare.
- 1946
  - Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-98 och 2002-.
  - Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 1966 - Embeth Davidtz, amerikansk skådespelare.
- 1968 - Davor Suker, kroatisk fotbollsspelare.
- 1970
  - Michelle Gildernew, nordirländsk politiker inom Sinn Féin.
  - Eamonn Walker, brittisk skådespelare.
- 1971 - Jyotiraditya Scindia, indisk politiker.
- 1972 - Lilian Thuram, fransk fotbollsspelare.
- 1975 - Markoolio, eg. Marko Kristian Lehtosalo, finlandssvensk artist, rapmusiker och skådespelare.
- 1980 - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 1988 - Luke Petterson, nyzeeländsk skådespelare.
- 2000 - Kala Sosefina Mileniume Kauvaka, millenniumbaby.

Avlidna


- 379 - Basileios den store, biskop av Caesarea i Kappadokien, kyrkolärare, helgon.
- 898 - Odo, hertig av Paris, frankisk robertingisk kung 888-898.
- 1515 - Ludvig XII av Frankrike.
- 1591 - Andreas Laurentii Björnram, svensk ärkebiskop.
- 1617 - Hendrick Goltzius, nederländsk konstnär.
- 1748 - Johann Bernoulli, schweizisk matematiker.
- 1782 - Johann Christian Bach, tysk tonsättare.
- 1881 - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 1894 - Heinrich Hertz, tysk fysiker.
- 1909 - Ivar Arosenius, svensk konstnär.
- 1921 - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 1931 - Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 1953 - Hank Williams, amerikansk countrylegend.
- 1961 - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 1972 - Maurice Chevalier, fransk skådespelare och sångare.
- 1991 - Inga Gentzel, svensk sångerska.
- 1992 - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 1998 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 2001 - Ray Walston, amerikansk skådespelare.
- 2002 - Julia Phillips, amerikansk filmproducent och författare.
- 2005 - Shirley Chisholm, amerikansk politiker.

Se även

31 december - 2 januari - 1 december - 1 februari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 001 ja:1月1日 ko:1월 1일 ms:1 Januari simple:January 1 th:1 มกราคม

1998

Händelser


- 1 januari
  - Västra Götalands län bildas genom en sammanslagning av Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län.
  - Stockholm blir Europas kulturhuvudstad för ett år framåt, vilket inleds med gatumanifestationer och fyrverkerier.
- 9 januari - Socialdemokraterna och de borgerliga når efter fyra år enighet om ett nytt pensionssystem där pensionstagarna själva får placera 2,5 % i valfria fonder. För människor födda 1938 och senare skall ålderspensionen beräknas på grundval av hela livsinkomsten, men det skall finnas en garantipension för dem som har det sämst ställt.
- 14 januari - Kommunala förtroendemän i Motala döms till fängelse för att i åratal ha missbrukat offentliga medel.
- 17 januari - Paula Jones anklagar Bill Clinton för sexuella trakasserier.
- 23 januari - Daniel Börtz opera Marie Antoinette har premiär på Folkoperan i Stockholm.
- 4 februari - Dragan Joksovic skjuts till döds på Solvalla, vilket blir upptakten till ett gangsterkrig inom restaurangbranschen i Stockholm.
- 5 februari - Den svenska regeringen beslutar att en reaktor i Barsebäck skall vara stängde före 1 juli.
- 8 februari - En valross syns på stranden i Åsa, Halland.
- 12 februari - Det om- och tillbyggda Moderna museet i Stockholm invigs.
- 13 februari - P. O. Enquists Bildmakarna i regi av Ingmar Bergman har premiär på Dramaten.
- 2 april - Olof Johansson meddelar, att han tänker avgå som centerpartiets ledare vid partistämman i juni.
- 10 april
  - Trandansen vid Hornborgasjön slår rekord. 9.000 fåglar observeras.
  - Det så kallade Långfredagsavtalet, gällande Nordirland, sluts.
- 16 april - Riksdagen beslutar att Sverige skall anslutas till Schengenavtalet om öppna gränser i Europa.
- 29 april - Riksdagen godkänner Amsterdamsfördraget om EU:s utrikespolitik.
- 2 maj - EU beslutar att införa euron som gemensam valuta.
- 14 maj - Den svenska regeringsrätten skjuter upp stängningen av Barsebäck för ytterligare juridisk prövning, eventuellt i EU-domstolen.
- 17 maj - Tre kronor blir världsmästare i ishockey för sjunde gången efter 0-0 mot Finland.
- 29 maj - En ny svensk lag kriminaliserar köp av sexuella tjänster från den 1 januari 1999.
- 3 juni - I den värsta tågolyckan i Tysklands historia konstateras 101 döda.
- 8 juni - Riksdagen antar det nya svenska pensionssystemet.
- 11 juni - Den svenska miljöbalken utfärdas.
- 14 juni
  - Centerns partistämma väljer Lennart Daléus till ordförande efter Olof Johansson.
  - Stora Bält-bron invigs för biltrafik.
- 10 juli - Norska Schibsted köper ägarmajoriteten i Svenska Dagbladet.
- 1 augusti
  - Den svenska tobaksskatten sänks med 10 kronor per cigarettpaket då förra årets höjning lett till lavinartad smuggling.
  - Världens dyraste frimärke, det svenska Gul tre skilling banco från 1855, säljs för 14 miljoner kronor.
- 5 augusti
  - Marabou slutar tillverka tuggummit Toy.
  - Ett åtgärdsprogram för att rädda den svenska flodkräftan inrättas.
- 15 augusti - Ett bombattentat utförs i Omagh, Nordirland.
- 18 september - Folkpartiet upptäcker att medlemmarna i MC-gänget Hells Angels i Malmö också är medlemmar av partiet. De utesluts.
- 20 september - I det svenska riksdagsvalet fördubblar vänsterpartiet sitt valresultat från 6,2 % i förra valet till 12 %. Valdeltagandet är det sämsta på 40 år med endast 81,4 %.
- 7 oktober - Oslos nya flygplats Gardermoen invigs.
- 24 oktober
  - Den nya svenska personuppgiftslagen (PUL) träder i kraft.
  - Lucian Pulvermacher väljs till påve med namnet Pius XIII men accepteras aldrig från officiellt romersk-katolskt håll.
- 30 oktober - 63 ungdomar omkommer och 170 skadas vid en brand i en festlokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, vilket blir känt som Göteborgsbranden.
- 19 november - EU-domstolen fastslår, att Sverige inte kan förbjuda uppfödning av rasen belgisk blå.
- 21 november - 28 personer skadas i en bussolycka utanför Enköping.
- 22 november - Omar Ghanbarzehi blir mästare i fristilsbrottning vid ungdoms-SM.
- 23 november - Lars-Erik Lövdén tillträder som chef för det svenska Inrikesdepartementet för resten av året.
- 30 november - Sista numret av Örebrokuriren utkommer.
- 1 december - Regeringen gör upp med vänstern och miljöpartiet om att det svenska försvaret, som genom ändring av budgetsystemet går miste om nio miljarder kronor, inte får kompensation.
- 3 december - Anja Pärsson tar sin första värlscupseger i slalom i Mammoth Mountain, USA.
- 6 december - Gävle drabbas av ett våldsamt snöoväder. Skolor stängs och invånarna uppmanas att stanna inomhus.
- 16 december - Amerikanska och bittiska trupper bombar irakiska mål efter att Irak har hindrat FN:s vapeninspektörer.
- 19 december
  - USA:s president Bill Clinton ställs inför riksrätt.
  - Uddevalla firar 500 år som stad.
- 31 december - Under de senaste två åren har det enligt en rapport dött 7.000 fler än vad som fötts i Sverige. Tack vare invandringen har den svenska folkmängden dock ändå ökat med 10.000.
- Ersättningsnivåerna i det svenska socialförsäkringssystemet höjs från 70 till 80 %.
- Det svenska läkemedelsföretaget Astra går samman med brittiska Zeneca och bildar Astra Zeneca.
- 314 nazister grips vid en vitmaktkonsert i Brottby.
- Innehav av barnpornografi kriminaliseras i Sverige.
- Fotoutställningen Ecce Homo, som framställer Jesus bland homosexuella och aidssjuka, invigs. Den väcker stark debatt, men Svenska kyrkan står bakom den.
- 35 % av SAAB:s flygdivision säljs till British Aerospace.

Födda

Avlidna

Första kvartalet


- 1 januari - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 5 januari
  - Sonny Bono, amerikansk musiker och kongressledamot.
  - Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
- 8 januari - Imi Lichtenfeld, israelisk militär.
- 19 januari
  - Bengt Eklund, svensk skådespelare.
  - Carl Perkins, amerikansk musiker.
- 27 januari - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 1 februari - Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
- 6 februari
  - Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
  - Falco, (eg. Hans Hölzel), österrikisk musiker.
- 9 februari
  - Helga Hallén, svensk skådespelare.
  - Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.
- 17 februari - Ernst Jünger, tysk författare.
- 21 februari - George Fant, svensk skådespelare.
- 24 februari - Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.
- 2 mars - Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994-1996 och ordförande för Metall.
- 8 mars - Peter Nilson, författare och astronom.
- 10 mars - Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - Judge Dread, eg. Alexander Minto Hughes, brittisk reggae- och skamusiker.
- 19 mars - E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
- 21 mars - Blenda Bruno, svensk skådespelare.
- 23 mars - Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare.
- 26 mars - Gösta Grip, svensk skådespelare.
- 27 mars - Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör.

Andra kvartalet


- 7 april - Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.
- 10 april - Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.
- 15 april - Pol Pot, tidigare diktator i Kambodja.
- 17 april - Linda McCartney, f.1941, amerikansk musiker, gift med Paul McCartney.
- 21 april - Jean-François Lyotard, fransk filosof.
- 25 april - Egon Engström, svensk skådespelare.
- 26 april - Sven-Olov Lindholm, svensk nazistisk politiker.
- 14 maj - Frank Sinatra , amerikansk sångare och skådespelare.
- 29 maj - Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
- 2 juni - Folke Lindh, svensk amatörskådespelare.
- 11 juni - Catherine Cookson, brittisk författare.
- 15 juni - Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
- 23 juni
  - Per Anders Fogelström, svensk författare.
  - Maureen O'Sullivan, amerikansk skådespelare - Tarzans Jane.
- 26 juni - John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

Tredje kvartalet


- 1 juli - Stig Järrel, svensk skådespelare.
- 12 juli - Bo Giertz, biskop i Göteborg.
- 14 juli - Dick McDonald - amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948.
- 17 juli - Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf.
- 18 juli - Peer Gregaard, dansk teaterchef.
- 21 juli - Alan Shepard, amerikansk flygare & astronaut, första amerikanen i rymden 1961.
- 22 juli - Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 28 juli - Cilla Ingvar, svensk revyartist.
- 2 augusti - Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och tv-producent.
- 3 augusti - Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.
- 5 augusti - Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.
- 10 augusti - Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
- 26 augusti - Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 31 augusti - Denniz Pop, svensk musikproducent.
- 6 september
  - Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
  - Akira Kurosawa, japansk filmregissör.
- 14 september - Johnny Adams, amerikansk bluessångare.
- 28 september - Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare.

Fjärde kvartalet


- 13 oktober - Ka Nerell, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple.
- 7 november - Börje Mellvig, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.
- 19 november - Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.
- 1 december - Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare.

Nobelpris


- Fysik
  - Robert B Laughlin, USA
  - Horst L Störmer, Tyskland
  - Daniel C Tsui, USA
- Kemi
  - Walter Kohn, USA
  - John A Pople, Storbritannien
- Medicin
  - Robert F Furchgott, USA
  - Louis J Ignarro, USA
  - Ferid Murad, USA
- Litteratur - José Saramago, Portugal
- Fred
  - John Hume, Storbritannien
  - David Trimble, Storbritannien
- Ekonomi - Amartya Sen, Indien

Namn

De vanligaste namnen bland de födda 1998 var för flickor Emma, Julia, Elin, Amanda och Hanna och för pojkar Filip, Erik, Oscar, Simon och Anton. Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1998 ja:1998年 ko:1998년 ms:1998 simple:1998 th:พ.ศ. 2541

Älvsborgs län

Älvsborgs län är ett numera avvecklat län i Sverige. Det ingår sedan 1998 i Västra Götalands län. Tidigare länsbokstav var P. Residensstaden var Vänersborg.

Historik


- 1634 delas ståthållardömet Västergötland i Skaraborgs och Älvsborgs län i samband med länsstyrelsernas tillkomst
- 1680 delas länet, residensstaden Göteborg med Sävedals och Askims härader samt Hisingen bildar tillsammans med Bohuslän det nya länet Göteborgs och Bohus län. Resten av länet behåller namnet Älvsborg trots att Nya Älvsborgs fästning som gett länet dess namn hamnar utanför länsgränserna.
- 1 januari 1998 uppgår länet i Västra Götalands län.

Städer


- Alingsås
- Borås
- Trollhättan
- Ulricehamn
- Vänersborg
- Åmål

Kultur


- Älvsborgs läns museum [http://www.alvlanmus.se/frames.htm Älvsborgs läns museum]

Se även


- Göteborgs och Bohus län
- Skaraborgs län
- Landshövdingar i Älvsborgs län
- Härader i Älvsborgs län Kategori:Historiska svenska län

Göteborgs och Bohus län

Göteborgs och Bohus län, f.d. län beläget i landskapet Bohuslän i västra Sverige, vilket sedan 1998 ingår i Västra Götalands län. Residenssäten fanns i Göteborg och Uddevalla. Tidigare länsbokstav "O".

Historik

År 1680 förenades Bohus län med Göteborgs stad och omkringliggande härader Sävedals härad, Askims härad och Hisings härad. 1700 fick länet sitt namn, Göteborg och Bohus län.

Städer


- Göteborg
- Kungälv
- Lysekil
- Marstrand
- Mölndal
- Strömstad
- Uddevalla

Kultur


- Bohusläns Museum [http://www.bohusmus.se Bohusläns museum]
- Göteborgs Stadsmuseum [http://www.gbg.stadsmuseum.se Göteborgs Stadsmuseum]

Se även


- Älvsborgs län
- Skaraborgs län
- Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län
- Bohusläns landskapsvapen Kategori:Historiska svenska län Kategori:Bohuslän

Skaraborgs län

Skaraborgs län är ett numera avvecklat län i Sverige. Tidigare länsbokstav var R och residenssäten fanns i Mariestad och Skövde.

Historik


- 1634 delas ståthållardömet Västergötland i Skaraborgs län och Älvsborgs län i samband med länsstyrelsernas tillkomst
- 1998 Det ingår nu till största delen i Västra Götalands län. Efter folkomröstningar i samband med bildandet av Västra Götalands län, så ingår kommunerna Mullsjö och Habo nu istället i Jönköpings län.

Kommuner i före detta Skaraborgs län

Grästorp, Essunga, Mullsjö, Habo, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping.

Städer


- Falköping
- Hjo
- Lidköping
- Mariestad
- Skara
- Skövde
- Tidaholm

Kultur


- Västergötlands museum (Skaraborgs läns museum) [http://www.skaramus.se Västergötlands museum]

Se även


- Göteborgs och Bohus län
- Älvsborgs län
- Landshövdingar i Skaraborgs län
- Härader i Skaraborgs län Kategori:Historiska svenska län

Alingsås

Alingsås är en stad i Västergötland i Västra Götalands län med ca 20 000 invånare och är centralort i Alingsås kommun med 35 761 inv. (2004). Staden ligger vid sjöarna Mjörn och Gerdsken och genomskärs av Säveån. Alingsås korsas av E20 och Västra stambanan. Stadens namn, belagt sedan 1382, kommer möjligen från att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Staden fick sitt stadsprivilegium år 1619 av Gustav II Adolf, sedan den utgjort rekommenderad inflyttningsort för borgare som inte tilläts återuppbygga det i krig brända Nya Lödöse. Alingsås är känt för sina caféer och Jonas Alströmer som sägs ha infört och populariserat potatisen i Sverige.

Externa länkar


- [http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=l6&streetname=Alings%E5s&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1305718%3B6427950%3B0%3B1303648%3B6430164%3B1307791%3B6425738%3B&mapcomp=%3B%3B%3BAlings%E5s%3B%3B%3B%3BAlings%E5s+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1303712.0%3B6428148.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Alingsås]
- [http://www.gulasidorna.se/query?what=map&mop=l3&streetname=Alings%E5s&streetnumber=&city=&zipcode=&mapstate=5%3B1305715%3B6427947%3B0%3B1303645%3B6430161%3B1307788%3B6425735%3B&mapcomp=%3B%3B%3BAlings%E5s%3B%3B%3B%3BAlings%E5s+kommun%3B%3B%3B%3B%3B1303712.0%3B6428148.0%3B0%3B0&heading_exact=&heading=&heading_group=&company_name=&dir_area=&geo_area=&district_code=&ns=&stq=0&symbols=&tpl=print_map Karta över Alingsås läge i stort] Kategori:Alingsås kommun Kategori:Västra Götalands län Kategori:Västergötland Kategori:Sveriges städer

Bors

Bors var i keltisk mytologi en av kung Arthurs riddare. Bors har en framträdande roll i sökandet efter Gral.

Se även


- Malory: Morte d'Arthur kategori:Keltisk mytologi

Göteborg

:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser). Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift. Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare. Storgöteborg i Majorna.]]

Historia

Huvudartikel: Göteborgs historia Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse. I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad. Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.

Vänorter och systerstäder

Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.
Vänorter
- Bergen, Norge
- Åbo, Finland
-