:: wikimiki.org ::
| Växjö |
Växjö
Växjö, tätort och centralort (stad) i Växjö kommun.
Växjö ligger där riksvägarna 23, 25 och 30 möts och är Smålands näst största stad. Staden är residensstad i Kronobergs län och stiftsstad i Växjö stift. Växjö har inom den offentliga sektorn stor sysselsättning. I utkanten av staden ligger Växjö universitet och i centrum ligger b.la. det dominerande sjukhuset Växjö centrallasarett, Växjö domkyrka, flera restauranger m.m. Västerut ligger stadens största industriområde Västra industriområdet med bl.a. ICA Maxi, Coop Forum, ONOFF, Siba, Överskottsbolaget och Mc Donalds.
Växjö fick stadsrättigheter år 1342, men är äldre än så. Redan på 1000-talet vet man att en "stad" fanns på platsen. Stad i denna betydelsen var dock förmodligen inte stad enligt senare tids juridiska och administrativa betydelse utan betydde förmodligen bara att det var en plats där det bodde folk. "Stad" betyder plats (jämför danska sted och ord som stadsfästa, eldstad m.m). Staden har brunnit ned upprepade gånger och stadsplanen är av 1800-talets rutnätssnitt efter den senaste branden 1843.
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Växjö kommun
Tätort
Tätort är ett område där en större grupp hus finns samlade. Begreppet kan vara oklart i vissa situationer. I trafiken innebär begreppet tätort att vägarna övergår till en mer gatubetonad karaktär. Hastigheten är då 50 km/h och speciella vägmärken sätts upp för att markera att tätorten börjar (ibland är hastigheten ytterligare sänkt till t ex 30 km/h).
Man har i Norden enats om en gemensam definition av begreppet tätort:
:En tätort är en samling av hus där det bor minst 200 invånare. Det bör inte vara mer än 200 meters avstånd mellan husen i samlingen.
SCB, Statistiska Centralbyrån, gör tätortsavgränsningar vart 5:e år. Vid den senaste tätortsavgränsningen (2000) fanns det 1 936 tätorter i Sverige. Jämfört med tidigare räkning (1995) hade tillkommit 46 nya tätorter och samtidigt hade 48 orter upphört (dvs uppfyllde inte definitionen, t ex kan antal invånare ha sjunkit under 200 personer).
Svenska Kommunförbundet grupperar sina kommuner i 9 olika grupper beroende bland annat på hur befolkningen bor. Det som exempelvis kallas storstad är en kommun med över 200 000 invånare.
Internationellt sett brukar som tätort räknas stadsbebyggelse med 5 000 eller 10 000 invånare.
Se även
- Småort
- Lista över svenska tätorter
- Lista över svenska tätorter sorterad efter invånarantal
- Urbanisering
Kategori:Bebyggelsetyper
ja:村
th:หมู่บ้าน
Stad
Stad, visst tätbebyggt landområde som definieras antingen genom rättslig status eller genom varifrån riket styrs. I vardagligt språkbruk kan stad betyda "plats med stadsbebyggelse", och när en stad då omnämns kan gränserna till denna vara flytande och annorlunda än de för tillfället gällande kommungränserna.
Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe" och har alltså inget egentligen med just det vi i modernt dagligt tal kallar stad. Detta förklarar varför ordet ingår som suffix eller prefix i ord som "eldstad" "stadsfästa" "stadga" m.fl. ord (även i de övriga nordiska språken ingår ordet som i t.ex. danskans sted, som betyder plats). Den nuvarande betydelsen är framförallt inlånat från tyskans "Stadt".
Sverige
Städer var i Sverige före kommunindelningsreformen 1971 de borgerliga primärkommunerna som erhållit stadsrättigheter till skillnad från kommunerna och köpingarna. Efter kommunreformen kallades städer för kommuner. Efter ett beslut i riksdagen 1983 får en svensk kommun benämna sig själv stad i vissa sammanhang. Exempel på kommuner som använder benämningen "stad" är Borås, Göteborg, Haparanda, Helsingborg, Lidingö, Stockholm, Trollhättan, Vaxholm och Västerås.
Det är bara i juridiskt språk som ordet "stad" blivit ålagt begränsningar i modern tid, och i allmänt språkbruk används ordet stad lika ofta som förut. Nu avser dock begreppet vanligen en tätort som någon gång varit centralort i en stadskommun, snarare än en hel kommun (med visst undantag för kommuner som åter kallar sig "städer"). Denna moderna användning gör att t.ex. Gränna ännu räknas som en stad, trots att orten ligger i en annan stads (Jönköpings) kommun.
Historiskt
Sveriges städer, som vid slutet av medeltiden var 41, vid mitten av 1600-talet 60 och efter de sydsvenska landskapens förvärvande
1664 uppgick till 81, utgjorde i januari 1917 ett antal av 103, varvid dock 2 (Skanör och Falsterbo) var förenade under gemensam styrelse sedan 1754, då de växte ihop med varandra. Ett mindre antal städer tillkom sedan mellan 1917 och 1971. De sista städerna var Säffle och Oxelösund som blev städer 1951.
Stad (fsv köpstader), var i juridisk mening en genom utbrytning från omgivande landsbygdskommun särskilt bildad kommunal
enhet, som erhållit stadsprivilegier. I motsats mot antikens folk, som företrädesvis koncentrerade sig i stora städer, bildade germanerna först långsamt särskilda stadssamhällen. I Skandinavien var dessa bildningar särdeles länge svaga och obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst och utveckling. De svenska städerna började redan under folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter hand egen rättsordning (t.ex. Björköarätten), egen lagskipning och administration, då deras borgare erhållit särskilt politiskt inflytande som riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga om näringsverksamhet. Vid avskaffandet av skråväsendet och införandet av näringsfrihet förlorade städerna mycket av sin traditionella juridiska särställning i Sverige.
Stadsrätt
Stadsrätten utgjorde i Sverige sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gällde specifikt för förhållanden i en stad. Den äldre germanska rätten är - i motsats till den romerska, som ursprungligen var en stadsrätt - en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Så småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även i norr, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, syns först så småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten.
I de flesta städer fanns en domstol i form av en rådstuvurätt, även om vissa mindre städer lydde under en häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes vid tingsrättsreformen 1971 med tingsrätter.
Storbritannien
Både begreppen town och city brukar översättas till stad på svenska. Town betecknar då städer som fått marknadsrättigheter och är vanligt förekommande, medan city är mer begränsat och gäller städer som är eller varit av betydelse, ursprungligen i första hand stiftsstäder.[http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_cities_in_the_United_Kingdom].
Se även
- Huvudstäder listade efter land
- Huvudstäder listade efter stad
- Finska städer i storleksordning
- Finska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i alfabetisk ordning
- Svenska städer i storleksordning
- Städer i världen i storleksordning
- Svenska städer med stadsprivilegium
- Lista över Sveriges kommuner
- Sveriges kommuner listade per län
- köping (samhällsbildning)
- murkrona
Kategori:Städer
ja:都市
Växjö kommun
Växjö kommun är en kommun i landskapet Småland i Kronobergs län. Residensstad i Kronobergs län. Stiftsstad i Växjö stift.
Näringsliv
Vänorter
Växjö har tio vänorter:
- Aabenraa, Danmark
- Almere, Nederländerna
- Duluth, Minnesota, USA
- Kaunas, Litauen
- Lancaster, England
- Lojo, Finland
- Pobiedziska, Polen
- Ringerike kommun, Hönefoss, Norge
- Schwerin, Tyskland
- Skagaströnd, Island
Sport
- Allsvenskan
- Östers IF
- Ishockey
- Växjö Lakers
- Basketboll
- Växjö Queens
- Orientering
- Växjö OK
- Gårdsby IK
- OK Norrvirdarna
- Värend GN
- Växjö AIS
Utbildning
- Växjö universitet, tidigare Växjö Högskola. Antal studenter var ca 14 000 under 2004.
Extern länk
- [http://www.vxu.se/ Växjö Universitet]
- [http://www.vaxjo.se/kommunfakta2005/svensk/kommunfakta.html Kommunfakta2005]
Riksväg 23Riksväg 23 förbinder Rolsberga ( Malmö ) med Oskarshamn. Gemensam med E22 till Rolsberga. Passerar Höör, Hässleholm, Osby, Älmhult, Växjö och Högsby. 28,5 mil.
Vägen är i sin helhet ytterst varierad och passerar alla de sydsvenska landskapstyperna som skog, slätt, spricksjöar och högland.
Vägen börjar söderifrån vid trafikplats Rolsberga på E22. Mellan Rolsberga-Höör går vägen i ett skånskt kuperat jordbruksdistrikt. Detta är en av de sämsta bitarna längs hela riksvägen med mycket trafik igenom samhällen som Snogeröd, Gamla Bo och Höör. I Snogeröd går vägen i en tvär kurva och korsar riksväg 17 i en farlig korsning precis norr om byn. Vid Gamla Bo går vägen tvärs igenom Ringsjöarna på en bro som förbinder näsen med varandra och på varsin sida av bron går vägen igenom fritidsbebyggelse. Därtill kommer att det finns tvära kurvor på bägge sidan av bron med fastighetsutfarter som ansluter till riksvägen i kurvorna. Efter Gamla Bo går vägen uppför Orupsbacken, i närheten av ett gammalt sanatorium. Backen är ökänd bland förare av tung trafik för att den är väldigt jobbig vintertid. Efter att man åkt en likadeles ganska brant utförssluttning befinner man sig inne i Höör. Vägen går rakt igenom hela samhället och korsar riksväg 13 i en rondell som likadeles finns mitt i samhället. Vägen igenom Höör karaktäriseras av att vägen kantas av villor med tillhörande utfarter, småindustrier och deras anslutningar till vägen samt ut/infarten till Bilema stormarknad där det på helgerna ofta upstår trafikkaos då bilarna ska försöka ta sig ut från stormarknaden ut på landsvägen. Vägverket har länge utrett en ny väg längs sträckan förbi alla samhällen mellan Höör och Rolsberga men det ser ut att dröja innan en sådan lösning genomförs. Istället har man hittils satsat på ett tredje körfält för tunga fordon i de kraftiga uppförslutningarna vid Orupsbacken, fler rondeller i Höör liksom vägavsmalningar för att minska hastigheten, mitträcken m.fl. åtgärder.
Från Höör och norrut blir vägen bättre, bredare och går förbi samhällen istället för igenom. Efter Höör tar skogslandskapet vid och definitivt segrar granskogen efter Hässleholm. Mellan Höör och Hässleholm passerar vägen igenom lövskogsbeklädda Nävlingeåsen och vägen bjuder stundtals på sköna vyer över landskapet. Vägen mellan Hässleholm-Älmhult är en 2+1väg, relativt nybyggd och trafiksäker. Hästveda och Osby passeras men riksvägen undgår numera själva samhällena utan passerar dem bägge österut utanför dem. Vid trafikplats Östanå går vägen ihop med riksväg 19 från Kristianstad och fortsätter mot norr. Vägen är från Hässleholm och norrut relativt nybyggd rakt igenom den täta granskogen. För tjugo år sedan gick vägen inne i mängder med samhällen men sedan dess har man dragit om vägen.
Mellan Älmhult-Växjö blir det en betydligt smalare vägbredd men är fortfarande nybyggd och går numera utanför flera samhällen som vägen tidigare gick rakt igenom. Vägen går rakt igenom flera av Kronobergs läns bästa jordbruksdistrikt som Grimslöv och Marklanda, och går tätt förbi Florence Stephens Huseby. Mellan raststället Lövhult och Växjö finns vägkameror numera uppsatta, till stort förtret och irritation hos många bilister varför vägkamerorna vandaliserats flera gånger.
I Växjö är vägen gemensam med Norrleden, en olycksbelastad motortrafikled i Växjö. Efter att ha svängt av i Norremark kommer man strax in i Sandsbro. Vägen går för närvarande rakt igenom samhället, men i februari 2005 inleddes ett vägbygge där en planskild 2+2väg förbi samhället längs Helgasjöns strand byggs och stå färdig juni 2006. Vägen har varit mycket kontroversiell bland Sandsbroborna bl.a. för att det blir en motorvägsliknande standard med planskilda korsningar och skilda körbanor samt bullervallar som omgärdar vägen. Andra välkomnar att samhället snart ska slippa genomfartstrafiken. I samhället finns Toftaholms pensionat och konditori, ett ställe som kan räkna en stadig kundkrets av motorcykelåkare för sina utsökta bakverk och serveringen med en vacker utsikt över en sjö.
Efter Sandsbro fortsätter riksvägen nordost i ett kuperat landskap och vägen når sin högsta punkt på vägen mot Åseda. Riksväg 31 korsas i en trafikplats mitt ute i skogen, trafikplats Nottebäck. Efter Åseda går vägen österut mot Högsby som man kommer till efter fyra mil från Åseda. Vägen är relativt nybyggd och går igenom ett skogsbeklätt landskap så gott som fritt från bebyggelse. Vägen är byggd på 1970-talet som ett AMS-projekt för att knyta samman Växjö bättre med Åseda, Högsby och Oskarshamn samt för att sysselsätta arbetare i ett område som upplevde en nedgång närlingslivs- och befolkningsmässigt. Tidigare gick vägen mellan Växjö och Högsby i en lång omväg långt söder om Åseda, som inte hade någon bra vägförbindelse österut mot Högsby. Öster om Åseda passeras även vägskälet till länsväg 138 som leder till Hultsfred.
Från Högsby till Oskarshamn blir vägen sämre igen. Först korsas Emån inne i Högsby som ibland svämmar över sina breddar. Två plankorsningar med järnvägen i samhället betyder att man får vänta på tågen ibland. Vägen går rakt igenom villaområden i Högsby och går ihop med Riksväg 34 i en rondell inne i samhället innan vägarna gemensamt fortsätter norrut. Planer finns på att dra om riksvägen väster om Högsby men det kommer förmodligen att dröja innan de planerna förverkligas.
Vägen passerar förbi Berga väster om samhället och korsar järnvägen planskilt i en lång och vintertid isig viadukt. Efter Berga når vägen ett vägskäl och riksväg 23 fortsätter österut mot Oskarshamn. Vägen går återigen genom ett samhälle, Bockara. Planer finns på att bygga en ny väg utanför samhället men brist på pengar och stridigheter om sträckningen förbi byn präglar arbetet. Vägen efter Bockara mot Oskarshamn är även den resultatet av ett AMS-arbete som igångsattes på 1970-talet då hög arbetslöshet och industriell nedgång präglade trakterna. Vägen går därför utanför byn Korsvägen och vägen undviker en del annan bebyggelse samt går igenom på sina håll i stora bergsskärningar.
Efter vägskälet i Århult där vägen från Kristdala ansluter är man nästan i Oskarshamn, känd som Döderhultarens stad. När man väl kommer till Oskarshamn kommer man i stadens västligaste område, Döderhult . Vägverket har byggt om vägen så att man passerar förbi samhället ett par kilometer söder om Döderhult och är därför nästan rakt inne i Oskarshamns centrum när riksvägen tar slut vid trafikplats Svalliden med E22. Fortsätter man lite till in i staden kommer man till gotlandsbåtarnas färjeläge. Riksvägens nummer och sträckning uppstod därav att gotlänningarna behövde en enhetlig väg sydvästerut från Oskarshamns färjeläge samt att nordöstra Småland behövde en förbindelse med sydvästra Småland och Skåne. Riksvägens sammanlagda längd från Rolsberga i Skåne till Oskarshamn i Småland är 285 kilometer.
=Pågående projekt=
- Växjö Norremark - Sandsbro 2,3 kilometer 2+2väg. Klar juni 2006. Se även Vägverkets sida [http://www.vv.se/templates/page3____3489.aspx]
- Trafikplats Norremark, Växjö. Enligt kontakt med Vägverket hoppas man på byggstart 2008,2009. Förberedande arbeten har pågått under en längre tid (bygge av vägbank, nedsågning av träd, ombyggnad av cykelbana)
- Byggande av 2+1väg (har främst gjorts i Skåne, ev. kan det även byggas ut norr om landskapsgränsen mot Växjö. Kräver i.s.f. breddning av nuv. riksväg från Älmhult och norrut)
Vägbeskrivning, Riksväg 23 Med trafikplatser, tätorter och ett URVAL av rondeller och korsningar (behöver säkerställas och kompletteras)
Vissa trafikplatser namnskyltas ej.
| | Landsväg Rolsberga - Växjö |
| | Snogeröd | |
| | Korsning: riksväg 17, Eslöv Landskrona Hörby | |
| | Gamla Bo | |
| | Korsning: Jägersbo Orups sjukhus | |
| | Höör | |
| | Rondell:Höörs centrum | |
| | Rondell: riksväg 17 Ängelholm Ystad Hörby | |
| | Rondell:Bilema stormarknad | |
| | Rondell: Stoby Grantinge | |
| | Korsning: länsväg 119 Broby Lönsboda | |
| | Rondell: Osby Glimåkra | |
| | Rondell: Osby | |
| | Korsning: Loshult Länsväg 121 Olofström | |
| | Läns- och landskapsgränsen Skåne-Kronobergs län (Småland) | |
| | Korsning: Älmhult | |
| | Korsning: Länsväg 120 Tingsryd | |
| | Korsning: Länsväg 126 Alvesta Ryd | |
| | Växjö | |
| Motortrafikled i Växjö, Norrleden: |
| Landsväg Växjö Norremark - Oskarshamn:
| | | Norremarksrondellen: Norremark Växjö | |
| | Rondell: Rottne Sandsbro (klar juni 2006) | |
| | Korsning: Lenhovda Rottne | |
| | Korsning: Åseda Älghult | |
| | Korsning: länsväg 125 Vetlanda länsväg 138 Virserum Hultsfred | |
| | Länsgränsen Kronobergs - Kalmar län | |
| | Korsning: länsväg 125 Kalmar Fagerhult Grönskåra | |
| | Högsby | |
| | Rondell: riksväg 34 Kalmar Ålem rv 23/rv34 tillsammans norrut | |
| | Korsning: riksväg 34 Linköping Vimmerby | |
| | Korsning: Bockara | |
| | Korsning: Korsvägen Bråbo Fliseryd | |
| | Århult | |
| | Korsning: Kristdala Vena | |
| | Korsning: Döderhult | |
| | Oskarshamn | |
Kategori:Riksvägar
Kategori:Riksvägar
Riksväg 30Riksväg 30 går mellan Ronneby och Jönköping via Tingsryd, Växjö och Vrigstad. Från Jönköping delar den sträckning med E4 12-15 km söderut och är således motorväg på den sträckan. Därefter är riksvägen klassad som motortrafikled fram till den första korsningen (ca 1 km). Vidare söderut är 30:an tvåfilig landsväg ner till Öjaby i Växjös utkant. Kring Växjö finns ett par vägkilometer med motorvägs- och motortrafikledsstatus. Resterande vägsträcka till Ronneby är landsväg.
Kategori:Riksvägar
Småland
Småland är stenens landskap
Småland är ett landskap i östra Götaland i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland och har kust mot Östersjön i öster. Högsta punkten är Tomtabacken med sina 377 meter över havet. I landskapet ingår hela Kronobergs län, större delen av Jönköpings län samt fastlandsdelen av Kalmar län. Dessutom ingår delar av Östergötlands län (Tryserums, Östra Eds, Gärdserums och Hannäs församlingar) samt delar av Hallands län (Femsjö, Färgaryds, Jälluntofta, Långaryds och Södra Unnaryds församlingar och delar av Torups församling).
Småland är ett av Sveriges sjörikaste landskap. I dalarna och kring sjöarna har åkrarna brutits under århundradens mödor. Stengärdesgårdar och rösen är monument över hårt arbete. Forntidens landskap var öppnare, granskogen hölls borta genom svedjande och beten. Jordbruket var ännu på 1700-talet huvudnäringen, i synnerhet på den bördiga Södra Möreslätten vid Kalmar, men den steniga moränmarken i den inre hindrade bönderna från att finna större odlingsytor. Många myrar och mossar torrlades under 1800-talet för att vinna mark.
Enligt sägnen är seghet, påhittighet och företagsamhet utmärkande för smålänningen. Småindustrier som de i Anderstorp, Ekenässjön och Gnosjö vittnar om detta. 1700-talets järntrådsdragning följdes av nya produkter som hårnålar, kedjor, strumpstickor, säkerhetsnålar och råttfällor. Stormaktstidens krig gav Huskvarna vapenfabrik goda konjunkturer. I Jönköping startade bröderna Lundström på 1840-talet en tändsticksfabrik som blev en storindustri.
Flera författare och andra konstnärer som gjort Småland mer bekant är bland annat Astrid Lindgren, Vilhelm Moberg, Ingvar Kamprad och Döderhultarn.
Historia
Huvudartikel: Smålands historia
Under vikingatiden producerades järn i det myr- och sjörika Småland, men bergsbruk kan man tala om först på 1400-talet, då malm började brytas i Tabergsområdet. Järnhanteringens uppsving kom under 1500- och 1600-talen då utländska smeder lärde ut nya metoder. Från 1800-talets mitt trädde träindustrin och glasbruken i järnbrukens ställe. När industrialiseringen kom sökte sig många till fabrikerna, men många behöll torpen för levebrödets skull. Den stora folkökningen med svält och fattigdom i följe, ledde vid mitten av 1800-talet till att många unga torparfamiljer utvandrade till Amerika.
Under medeltiden var Kalmar Sveriges största stad, där tyska köpmän skötte järnexporten. De småländska städerna har flera gånger helt eller delvis förstörts genom bränder och krig. Växjö ödelades av bränder 1838 och 1843 och av bebyggelse från denna tid finns bara sparsamt kvar. Västervik blev lågornas rov under danskarnas plundringståg på 1600-talet och även Jönköping drabbades upprepande gånger. Staden Eksjö har bevarat det mesta av sitt medeltida utseende, då halva staden förstördes i en brand i mitten av 1800-talet medan man beslöt sig för att bevara den halvan som fanns kvar. Inte heller i modern tid har städernas trähus undgått lågornas rov. 1953 utbröt en brand i centrala Ljungby som förstörde en stor del av dåvarande centrum, 1955 brann en del av Värnamo upp, 2002 drabbades en stor del av Jönköpings ännu bevarade träkvarter i östra delen av centrum. Alla dessa stadsbränder ledde efterhand till att städerna fick rutnätsplaner och stenhus under senare delen av 1800-talet.
Större sjöar
- Bolmen
- Helgasjön
- Möckeln
- Rusken
- Sommen
- Vidöstern
- Virestadssjöarna
- Vättern
- Åsnen
Större ö
- Bolmsö
- Visingsö
- Aneby kommun
- Eksjö kommun
- Gislaveds kommun
- Gnosjö kommun
- Habo kommun
- Jönköpings kommun
- Mullsjö kommun
- Nässjö kommun
- Sävsjö kommun
- Tranås kommun
- Vaggeryds kommun
- Vetlanda kommun
- Värnamo kommun
- Emmaboda kommun
- Hultsfreds kommun
- Högsby kommun
- Kalmar kommun
- Mönsterås kommun
- Nybro kommun
- Oskarshamns kommun
- Torsås kommun
- Vimmerby kommun
- Västerviks kommun
- Alvesta kommun
- Lessebo kommun
- Ljungby kommun
- Markaryds kommun
- Tingsryds kommun
- Uppvidinge kommun
- Växjö kommun
- Älmhults kommun
Några kända smålänningar
- Nils Dacke, upprorsledare
- Stefan Edberg, tennisspelare
- Albert Engström, konstnär, författare
- Agnetha Fältskog, sångerska, ABBA
- Ingvar Kamprad, entreprenör, IKEA-ägare, mångmiljardär
- Pär Lagerkvist, författare, poet, nobelpristagare
- Astrid Lindgren, författare
- Vilhelm Moberg, författare
- Charlotte Perelli (f.d. Nilsson), sångerska, eurovisionsschlagerfestivalvinnare
- Lena Philipsson, sångerska
- Mats Wilander, tennisspelare
Se även
- Berguv Småland
- Glasriket
- Smålands Allehanda
- Smålands Folkblad
- Smålandsposten
- Smålands-Tidningen
- Smålands Dagblad
- Tranås Tidningar
- Vetlanda-Posten
- Smålänningen
Externa länkar
- [http://www.visit-smaland.com/ Småland]
- [http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Smaland/index.html Lyssna till några av Smålands dialekter]
- [http://home.rixtele.com/~levein/smaland.html Liten småländsk ordlista]
Kategori:Sveriges landskap
Kategori:Småland
ResidensstadVarje län har en residensstad. Det är den stad där länsstyrelsen för det länet har sitt huvudsäte, dvs den stad där länets landshövding har sitt residens. För Sverige gäller att landstingen normalt har förlagt sin centrala förvaltning till den ort där länsstyrelsen finns. Sverige är f.n. indelat i 21 län. I Finland är länens antal f.n. 6.
Svenska residensstäder för län
- Falun ...... Dalarnas län
- Gävle ...... Gävleborgs län
- Göteborg ... Västra Götalands län
- Halmstad ... Hallands län
- Härnösand .. Västernorrlands län
- Jönköping .. Jönköpings län
- Kalmar ..... Kalmar län
- Karlskrona . Blekinge län
- Karlstad ... Värmlands län
- Linköping .. Östergötlands län
- Luleå ...... Norrbottens län
- Malmö ...... Skåne län
- Nyköping ... Södermanlands län
- Stockholm .. Stockholms län
- Umeå ....... Västerbottens län
- Uppsala .... Uppsala län
- Visby ...... Gotlands län
- Västerås ... Västmanlands län
- Växjö ...... Kronobergs län
- Örebro ..... Örebro län
- Östersund .. Jämtlands län
Svenska residensstäder för landsting
- Vänersborg ... Västra Götalands län
- Kristianstad ...... Skåne län
I övrigt samma som länen.
Tidigare residensstäder
På grund av försöksverksamhet och sammanslagningar av län är följande svenska städer inte längre residensstäder för län:
- Kristianstad tidigare Kristianstads län
- Mariestad tidigare Skaraborgs län
- Skövde tidigare Skaraborgs län
- Uddevalla tidigare Göteborgs och Bohus län
- Vänersborg tidigare Älvsborgs län
Finländska residensstäder
- Mariehamn (Ålands län / Landskapet Åland)
- Rovaniemi (Lapplands län)
- S:t Michel (Östra Finlands län)
- Tavastehus (Södra Finlands län)
- Uleåborg (Uleåborgs län)
- Åbo (Västra Finlands län)
En stor länsreform genomfördes i Finland 1998
Kategori:Sveriges län
Kronobergs län
Kronobergs län är ett län i sydvästra Småland. Länet gränsar i söder till Blekinge och Skåne län, i väster till Hallands län, i öster till Kalmar län och i norr till Jönköpings län. Kronobergs län inrättades 1674. Residensstad är Växjö.
Näringsliv
Länet karaktäriseras av en expansiv utveckling i residensstaden Växjö där även universitet, mentalsjukhus m.m. finns. Övriga delar av länet har en betydligt svagare utveckling med befolkningsminskning och hög arbetslöshet som följd i stort sett överallt utanför Växjö. Länet är bland de mest skogbeklädda i hela Sverige; 72% av ytan upptas av skog, ungefär 25% består av sjöar och resten är bebyggelse. Skogsindustrin har alltid varit en viktig näring och drabbades av ett svårt avbräck under stormen den 8-9 januari 2005, se ävenhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Orkanen_Gudrun
Länet är ett viktigt transitlän och genomkorsas av E4, riksväg 23 och riksväg 25 vilka är vägar som har viktiga transitfunktioner då de leder till destinationer utanför länet. Vidare genomkorsas länet av Södra stambanan och Kust till Kustbanan med bytespunkt i Alvesta. Även dessa järnvägar har mycket viktiga genomfarts- och transiterande funktioner.
Städer
- Ljungby
- Växjö
Övriga centralorter
- Älmhult
- Markaryd
- Åseda ( Uppvidinge kommun )
- Alvesta
- Tingsryd
- Lessebo
Extern länk
- [http://www.g.lst.se Länstyrelsen i Kronobergs län]
Se även
- Landshövdingar i Kronobergs län
- Jönköpings län
- Kalmar län
- Värend
Kategori:Sveriges län
Kategori:Kronobergs län
Växjö stiftVäxjö stift är ett stift inom Svenska kyrkan och omfattar i huvudsak Öland och Småland (utom nordöstra delen och delar av den norra). Stiftet hade drygt 600 000 invånare år 1995. 2003 indelades stiftet i 16 kontrakt, 101 pastorat och 249 församlingar. Anders Wejryd är stiftets biskop sedan 1995.
Kontrakt och församlingar
Extern länk:
- [http://www.vaxjostift2.artisan.se/ Växjö stift]
Kategori:Sveriges stift
Växjö universitet
Växjö universitet grundades 1977 som Högskolan i Växjö, efter att 1967 ha startats som en filial till Lunds universitet, och blev universitet 1999.
Grundutbildning
Grundutbildningen omfattar 63 utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar. och över 1 200 kurser i mer än 50 ämnen. Magisterexamen ges i fler än 20 olika ämnen.
De flesta studenter vid Växjö universitet går utbildningsprogram. Men det finns också många som går in för ämnesstudier och läser fristående kurser. Över 3 000 av studenterna är registrerade på alternativa utbildningsformer som distansutbildning, kvällskurser och veckoslutskurser.
Forskning
Forskningen vid Växjö universitet spänner över humaniora, samhällsvetenskap och teknik och innehåller en rad väletablerade forskningsområden, som till exempel arbetsmarknadspolitik, entreprenörskap, historia, matematisk modellering, migration, sociologi samt skogs-, trä-, och bioenergiteknik. Forskarutbildning finns för närvarande i 20 ämnen med ca 250 forskarstuderande.
Universitetsområdet – campus
Undervisningslokaler, bibliotek, studentbostäder, nöjeslokaler och fritidsaktiviteter. Hela den verksamhet som universitetet och dess studenter svarar för är samlad på universitetsområdet söder om Växjö centrum.
Kategori:Högskolor och universitet i SverigeKategori:Växjö
Växjö domkyrka
Växjö domkyrka är församlingskyrka i Växjö domkyrkoförsamling och stiftskyrka för Växjö stift.
Kategori:Svenska domkyrkor
Kategori:Kyrkobyggnader i Växjö stift
Kategori:Växjö kommun
RestaurangEn restaurang är en offentlig lokal där mat och dryck serveras mot betalning och kan ätas på plats.
Se även
- SHR
- krog
Kategori:Restauranger
ja:レストラン
th:ภัตตาคาร
ICA MaxiICA Maxi, eller Maxi ICA Stormarknad, är den största kedjan inom ICA. Det säljs inte bara livsmedel, utan även TV, datorer, kläder, elartiklar etc.
ICA Maxi-butiker i Sverige
- Alingsås
- Alingsås kommun, Västra Götalands län
- Arlanda
- Sigtuna kommun, Stockholms län
- Borlänge
- Borlänge kommun, Dalarnas län
- Botkyrka
- Botkyrka kommun, Stockholms län
- Enköping
- Enköpings kommun, Uppsala län
- Gävle
- Gävle kommun, Gävleborgs län
- Göteborg
- Göteborgs Stad, Västra Götalands län
- Halmstad
- Halmstads kommun, Hallands län
- Haninge
- Haninge kommun, Stockholms län
- Helsingborg
- Helsingborgs kommun, Skåne län
- Hyllinge
- Åstorps kommun, Skåne län
- Hässleholm
- Hässleholms kommun, Skåne län
- Jönköping
- Jönköpings kommun, Jönköpings län
- Kalmar
- Kalmar kommun, Kalmar län
- Karlskrona
- Karlskrona kommun, Blekinge län
- Karlstad
- Karlstads kommun, Värmlands län
- Kristianstad
- Kristianstads kommun, Skåne län
- Kristinehamn
- Kristinehamns kommun, Värmlands län
- Kungälv
- Kungälvs kommun, Västra Götalands län
- Linköping
- Linköpings kommun, Östergötlands län
- Luleå
- Luleå kommun, Norrbottens län
- Löddeköpinge
- Kävlinge kommun, Skåne län
- Malmö
- Malmö stad, Skåne län
- Mellbystrand
- Laholms kommun, Hallands län
- Motala
- Motala kommun, Östergötlands län
- Nacka
- Nacka kommun, Stockholms län
- Norrköping
- Norrköpings kommun, Östergötlands län
- Olofström
- Olofströms kommun, Blekinge län
- Ronneby
- Ronneby kommun, Blekinge län
- Skövde
- Skövde kommun, Västra Götalands län
- Södertälje
- Södertälje kommun, Stockholms län
- Söndrum
- Halmstads kommun, Hallands län
- Torslanda
- Göteborgs Stad, Västra Götalands län
- Trelleborg
- Trelleborgs kommun, Skåne län
- Trollhättan
- Trollhättans kommun, Västra Götalands län
- Umeå
- Umeå kommun, Västerbottens län
- Uppsala
- Uppsala kommun, Uppsala län
- Västerås
- Västerås kommun, Västmanlands län
- Växjö
- Växjö kommun, Kronobergs län
- Älmhult
- Älmhults kommun, Kronobergs län
- Ängelholm
- Ängelholms kommun, Skåne län
Se även
- ICA
Coop Forum
Coop Forum är den största butiken av Coops dagligvarubutiker, det finns två typer, beroende på kvadratmeterytan på butiken tillhör man olika kategorier. Coop Forum ägs av Coop Norden.
Coop Forum i Sverige
Lista över alla Coop Forum i Sverige.
Category:Dagligvarubutiker
Kategori:Konsumentkooperativ
SibaSiba, svensk detaljhandelkedja i hemelektronikbranschen. Grundades 1951 av Folke Bengtsson, verksamheten övertogs 1961 av sonen Bengt Bengtsson. Kedjan omfattar totalt 55 elektronikvaruhus i Sverige, Danmark och Norge. Det senaste tillskottet är Siba Avenyn och inom kort öppnar Siba Nordstan.
Extern länk
- [http://www.siba.se Siba.se]
Kategori:Sveriges städerDen här kategorin är fast och kan inte ändras, den innehåller nämligen Sveriges historiska städer, som alla uppgick i kommunbildningar 1971.
- Sveriges städer
ja:Category:スウェーデンの都市
ko:분류:스웨덴의 도시
simple:Category:Cities in Sweden
Kategori:Växjö kommunHuvudartikel: Växjö kommun
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Kronobergs län HMS Barnard Castle (K694)Empire Shelter
Category:Castle class corvettes|Barnard Castle
witaminy Dorota Rabczewska poker gry strategiczne Hotele w Warszawie
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Appliance
The word appliance has several different areas of meaning, all usually referring to a device with a narrow function:
- One class of objects includes items that are custom-fitted to an individual for the purpose of correction of a physical problem, such as prosthetic and orthotic appliances.
- Another class of objects includes items that accomplish routine household tasks, using electricity or some other Read More... |
Crewe
:This article is about Crewe in England. There is another Crewe in Virginia, USA.
Crewe is a large town in south Cheshire, in the north west of England. It is the major town in the Borough and Parliamentary Constituency of Crewe and Nantwich. According to the 2001 census the urban area had a population of 67,683. It is twinned with Mâcon
|
Major appliance
A major appliance is a large machine which accomplishes some routine housekeeping task, which includes purposes such as cooking, food preservation, or cleaning, whether in a household, institutional, commercial or industrial setting. An appliance is differentiated from a plumbing fixture because it uses an
|
Aposiopesis
Aposiopesis (from Classical Greek, ἀποσιώπησις, "becoming silent") is the term for the rhetorical device by which the speaker or writer deliberately stops short and leaves something unexpressed, but yet obvious, to be supplied by the imagination, giving the impression that she is unwilling or unable to continue. It often portrays being overcome with passion (fear, anger, excitement) or
|
Dario Gradi
Dario Gradi MBE (born Milan, Italy, 8 July 1941) has become one of English football's most respected managers and coaches. Born to an Italian father (who died when Dario was a small child) and an English mother, he moved to London when his mother returned after the Second World War.
Playing career
Gradi never achieved stardom as a player (excepting an
|
Tom C. Clark
Tom Campbell Clark (September 23, 1899 in Dallas, Texas –June 13, 1977) was United States Attorney General from 1945-1949 and an Associate Justice
|
Duckman
Duckman was an animated sitcom developed by Jeff Reno & Ron Osborn, based on characters created by Everett Peck in his Dark Horse comic. The series consisted of 70 episodes airing from 1994 to 1997 on the USA Network. The initial showrunners were Reno & Os
|
National Gallery
National Gallery is a common name for a country's major public art gallery. Among the galleries which have this name are:
- Australia:
- National Gallery of Australia, Canberra
- National Gallery of Victoria, Melbourne
- Bermuda: Ber
|
(We're Gonna) Rock Around The Clock
- This article is about the song. For the movie based upon the song, see Rock Around the Clock (movie).
"Rock Around the Clock" is a pop song from 1953. Although first recorded by Sonny Dae & the Knights, the more famous version by Bill Haley and his Comets is not strictly speaking a cover
|
Hissène Habré
Hissène Habré (born 1942), also spelled Hissen Habré, was the leader of Chad from 1982 until he was deposed in 1990.
1990]]
The Early Years
Habré was born in 1942 in Chad, then a colony of Read More... |
|