:: wikimiki.org ::

VHS

VHS

VHS kan också betyda Verket för högskoleservice. ---- VHS, video home system ("videosystem för hemmabruk"), är ett format för videobandspelare med kassett-band som media som lanserades i september 1976 av JVC. VHS är det totalt dominerande systemet på konsumentmarknaden, där den under 1980-talet har konkurrerat ut de alternativa Betamax- och Video 2000-systemen. Speltid, bild och ljudkvalitet förbättrades för VHS-systemet gradvis, med införande av Dolby brusreducering för ljudet på tidiga modeller, senare även HiFi-ljud samt NICAM-stereo. Speltiden förbättrades med införandet först av longplay som ger dubbelt så lång speltid till priset av en något sämre bildkvalitet och senare av så kallade EP Extended Play ("utökad speltid"), ibland betecknad med XP, som tillåter trefaldig speltid på standardkasseter.

Formatet

Media

Media till VHS-systemet är en kassett med bredden 188 mm, djupet 104 mm och höjden 25 mm, kallad videoband. Själva magnetbandets bredd är 12,7 mm (1/2 tum). Kassetten innehåller två spolar varav en matarspole och en upptagarspole. I början av uppspelningen är bandet helt uppspolat på matarspolen. Under inspelning och uppspelning matas bandet från matarspolen, passerar det roterande bandhuvudet, den så kallade videotrumman, där in- och upp-spelning sker, och spolas sedan upp på upptagarspolen. Det är möjligt att när som helst stoppa in- eller upp-spelning och avlägsna kassetten ur videobandspelaren för att senare återinsätta kassetten och fortsätta spelningen där den avbröts tidigare. Efter bandslut kan bandet återspolas från upptagarspolen till matarspolen, helt eller delvis. Videoband tillverkas och finns i flera olika längder men 180 och 240 minuters speltid är vanligast.

Tekniska prestanda

Ett mått på informationsmängden i en analog TV-signal är den s.k. bandbredden som för VHS är 3 MHz, medan en PAL-TV-signal har en bandbredd på 5 MHz. Ett annat mått på informationsmängden i en videosignal är den ofta missförstådda upplösningen. I videosammanhang anges den i antal linjer, både i vertikalt och horisontellt led. För all PAL-kompatibel utrustning – videokameror, TV-spel, videoapparater, TV-sändningar m.m. – är den vertikala upplösningen 625 linjer. Den horisontella upplösningen kan däremot variera, beroende på apparat. En VHS-signal har ca 240 linjer i horisontell upplösning relativt bildhöjden, att jämföra med ca 500 linjer för TV-sändningar. Den absoluta horisontella upplösningen erhålls genom att multiplicera den relativa horisontella upplösningen med TV:ns formfaktor, som för vanliga TV-skärmar är 1,33:1. Detta ger VHS en absolut horisontell upplösning av 1,33·240 = 319 linjer.

Ytterligare VHS-format

VHS-C

VHS-C introducerades 1983 och är ett kompakt VHS-format med samma bandtyp som VHS, men innesluten i en fysikt mindre kassett, med bredden 92 mm, höjden 22,5 mm och djupet 59 mm. Det används i videokameror och kan även spelas upp i en vanlig VHS-spelare genom att montera kassetten i en adapter som har samma format som en standard-VHS-kassett. För övrigt har detta format identiska prestanda med VHS-formatet.

Super VHS (S-VHS)

Super VHS, även betecknad S-VHS, är en vidareutveckling av VHS för en annorlunda inspelningsteknik som ger 400 linjers horisontell uplösning. Detta formats kassetter är mekaniskt identiska med VHS-kassetter, men kraven på det magnetiska materialet som bandet består av är strängare. Kassetterna har kontrollhål som gör att spelaren kan särskilja kassettyperna. För övrigt är S-VHS bakåtkompatibelt med VHS i det avseendet att S-VHS-spelare kan spela in och spela upp även i VHS-format på VHS-kassetter. Det har även dykt upp VHS-bandspelare med förmåga till S-VHS playback. Dessa är VHS-bandspelare som kan spela upp S-VHS-inspelningar, men inte spela in i S-VHS. S-VHS-C är ett kompakt format för videokameror. Kassetterna kan spelas upp i vanliga S-VHS-maskiner genom montering i adapter på samma sätt som när VHS-C spelas upp i VHS-spelare. I övrigt är formatet identiskt med S-VHS.

S-VHS DA

Super VHS Digital Audio, introducerat 1990.

W-VHS

Introducerat 1992, ett analogt format för högupplöst TV (HDTV) som använder VHS-kassetter. Maskinerna var för dyra för att slå igenom som konsumentformat och formatet hade för dålig kvalitet för att slå igenom som proffsformat.

Digital VHS (D-VHS)

D-VHS är en digitalvideoversion av VHS med en horisontell upplösning på upp till 1000 linjer. En standardkassett anges rymma 44 gigabyte. Kategori:videoteknik Kategori:Hemelektronik Kategori:Akronymer ja:VHS

Verket för högskoleservice

Verket för högskoleservice, VHS, är en svensk myndighet som skapades 1991. VHS största uppgift är att genomföra antagning till de svenska högskolornas och universitetens programutbildningar. Verket erbjuder även upphandlingstjänster. VHS är inte beroende av skattemedel då all verksamhet finansieras av de intäkter verket får från sina uppdrag. Verket upprättade 1999 en nationell betygsdatabas där anslutna gymnasieskolor laddar upp elevernas (slut)betyg. Varje år publicerar VHS statistik över antalet sökande per lärosäte eller utbildning, vilket kan utgöra underlag för slutsatser om utbildningarnas popularitet. Ett aktuellt projekt just nu är NyA, Nytt Antagningssystem för högskolan.

Se även

Högskoleverket, Centrala studiestödsnämnden

Extern länk

- [http://www.vhs.se VHS webbplats] Kategori:Svenska myndigheter Kategori:Forskning och utbildning

Videobandspelare

Videobandspelare, även kallad video i folkmun; elektromekanisk apparat för att spela in (registrera) samt spela upp (återskapa) videoinformation till och från speciella magnetband. De flesta videobandspelare har en inbyggd TV-mottagare för att spela in videoinformation från TV-sändningar, samt även en s.k. kompositvideoingång, d.v.s. en ingång för en ren videosignal utan bärvåg till skillnad från fallet med TV-sändningar, för anslutning av videokameror.

Historik

Föregångaren till videobandspelaren var kinescopet. Detta var en hopbyggd TV-skärm och filmkamera som spelade in programmet på en 16mm fotografisk film, vilken senare behövdes framkallas på kemisk väg. De första videobandspelarna konstruerades för professionellt bruk i början av 1950-talet. Videobandspelare för konsumentmarknaden dök upp i Sverige 1974 och var av formatet VCR från Philips. På grund av att elektronikrevolutionen ännu inte riktigt kommit igång var all elektronik i de första spelarna byggda med diskreta komponenter. De var följaktligen klumpiga, dyra och hade kort speltid, maximalt 70 minuter. På grund av det höga priset som motsvarade flera månadslöner för en arbetare, användes de i huvudsak av skolor och företag för utbildning och reklam. Det enda positiva med dessa maskiner var att de var mycket bättre än ingenting. Under de efterföljande åren förbättrades formatet till nya derivat som VCR-LP med fördubblad speltid och, från Grundig, SVR med fyrdubblad speltid. Med ett specialband gjort på tunnare bas kunde SVR-spelare ha en speltid på upp till 6 timmar. Inget av dessa format kunde dock mäta sig med de nyare formaten VHS, som JVC introducerade 1976, samt Betamax från Sony. I det formatkrig mellan Betamax och VHS som följde avgick VHS som segrare därför att JVC licensierade formatet generöst till många tillverkare medan Sony försökte sig på en monopol-strategi. Det kan jämföras med utveklingen inom datorbranschen där PC har många tillverkare medan Macintosh bara har en. Denna blunder från Sonys sida är så berömd inom branschen att det givit uphov till ett eget uttryck: att betamaxa (exempel: Apple betamaxade sig ur PC-marknaden.). På grund av denna skillnad i marknadsföringen hade VHS ett större urval av fabrikat, modeller och priser. I övrigt var formaten likvärdiga prestandamässigt; speltiden var något längre för Betamax men båda hade band med upp till 3 timmar speltid. Bildmässigt var Betamax-maskinerna också något bättre. Det uppnåddes genom ett elektroniskt trick som även VHS-maskinerna hade kunnat använda men av någon anledning inte använde. I Sverige var utbudet av titlar på hyr- och köpfilmer flerfaldigt större för VHS än för Betamax. Dessutom var det stora urvalet av erotisk underhållning på VHS också något som gagnade formatet. Philips och Grundig försökte 1979 att introducera ett nytt videoformat, kallat Video-2000, men trots bättre prestanda än VHS och Betamax kunde inte det nya formatet hävda sig mot det vid detta laget väletablerade VHS och Video-2000 togs ur produktion 1985/1986. Kategori:Hemelektronik ja:ビデオテープレコーダ

September

September är den nionde av årets månader och har har 30 dagar. Den innehåller årets 244:e till 273:e dag (245:e till 274:e vid skottår). Trots att september är den nionde månaden enligt vår gregorianska kalender så betyder namnet den sjunde månaden. Det beror på att man år 152 före Kristus flyttade årets början till januari istället för mars, där den tidigare legat. September kallades förr i Sverige för höstmånad, i Danmark fiskemåned.

Se även

- septemberforliget
- septemberkonventionen
- septembermorden
- September (artist)
- Svarta september Kategori:Månader ja:9月 ko:9월 ms:September simple:September th:กันยายน

1976

Händelser

- 4 januari - Transportbasen Hasse Ericson vållar rabalder när han kommer hem efter en semesterresa i Spanien, som bojkottas av LO.
- 21 januari - Den första kommersiella flygningen med Concorde sker.
- 30 januari - Ingmar Bergman hämtas av polis på Dramaten misstänkt för skattebrott. Åtalet, som snart läggs ner, utlöser debatt om det svenska skattesystemet och rättssäkerheten.
- 16 februari - Sverige är ett av de länder som erkänner MPLA-regimen i Angola efter gerillans seger.
- 10 mars - Med sagan om häxan Pomperipossa i Monismanien som får skatt på 102 procent angriper Astrid Lindgren det svenska skattesystemet. Pomperipossaskatt blir ett begrepp.
- 12 mars - Carl XVI Gustaf förlovar sig med Silvia Sommerlath.
- 14 mars - Ingemar Stenmark vinner i Aspen, Clorado, alpina världscupen för första gången.
- 24 mars - Clark Olofsson, som rymt vid en permission 1975, grips efter ett väpnat bankrån.
- Mars - Carl XVI Gustaf blir den förste svenske kungen som deltar i Vasaloppet under namnet Carl Bernadotte. Han kommer på 5.708:e plats.
- 1 april
- Den svenska riksdagen beslutar att 150.000 daghems- och 50.000 fritidshemsplatser skall byggas till 1980.
- Apple Computer startas av Steve Jobs och Steve Wozniak.
- 5 april - Rocksångaren Ulf Lundells debutbok Jack utkommer och kommer att betecknas som 1970-talets generationsroman.
- 20 april - Den svenska regeringen lägger fram en bantad version av Stålverk 80 sedan Norrbottens järnverk gått med jätteförlust.
- 13 maj - Pol Pot tillträder som premiärminister i Kambodja.
- 27 maj - Den svenska riksdagen beslutar att avskaffa mellanölet från den 1 juli 1977.
- Maj - USA:s utrikesminister Henry Kissinger besöker Sverige. 13.000 personer demonstrerar mot besöket, trots att Vietnamkriget är slut sedan året innan.
- 2 juni - Riksdagen antar den svenska medbestämmandelagen (MBL) som upphäver arbetsgivarens rätt "att ensam leda och fördela arbetet".
- 15 juni - LO-kongressen antar Rudolf Meidners förslag om löntagarfonder.
- 18 juni - ABBA framför Dancing Queen på en TV-sänd gala tillägnad Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, som dagen efter skall bli Sveriges drottning.
- 19 juni - Carl XVI Gustaf gifter sig i Storkyrkan i Stockholm med Silvia Sommerlath, som blir Sveriges nya drottning.
- 29 juni - Storbritannien överlämnar Aldabra, Farquhar och Desrochesöarna till Seychellerna.
- 3 juli - Björn Borg vinner, som förste svensk, herrsingeln i Wimbledon för första gången.
- 4 juli - USA firar 200-årsjubiléet av självständighetsdeklarationen 1776.
- 20 juli - Vikingsonden landar på Mars.
- 11 augusti - 52 kilo amfetamin hittas i Stockholmsförorten Vårberg - det största knarkbeslaget dittills i Sverige.
- 1 september - Olof Palme och Thorbjörn Fälldin deltar i en TV-sänd debatt. Palme angriper hårt Fälldin och förlorar debatten, då han anses osympatisk.
- 19 september - Ett mycket litet skifte i röstetalet vid det svenska riksdagsvalet (socialdemokraterna och vänsterpartiet går tillbaka 1,3 %) gör att socialdemokraterna förlorar regeringsmakten efter 44 år.
- 21 september - Ankistförbundet NAFS(k) grundas.
- 24 september - P. C. Jersilds roman Barnens ö utkommer.
- 7 oktober - Olof Palme avgår som svensk statsminister och Thorbjörn Fälldin väljs till statsminister för en trepartiregering (C, M och FP), den första borgerliga sedan 1936.
- 8 oktober - Den svenska regeringen ger klartecken till laddningen av kärnkraftverket Barsebäck 2 vilket gör att Fälldin anklagas för svek.
- 16 oktober - Vid Arabförbundets kongress i Riyadh beslutas att skicka fredsbevarande styrkor till Libanon för att få slut på inbördeskriget där.
- 11 november - Den svenska regeringen ger ekonomiska garantier för fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark.
- 25 november - Ekonomidepartementet och Budgetdepartementet inrättas, när det svenska Finansdepartementet delas.
- 7 december - Prins Bertil och Lilian Craig gifter sig.
- 10 december - Högljudda protester sker mot att Milton Friedman, som har planlagt Chiles militärdiktaturs nya ekonomi, får Nobelpriset i ekonomi.
- 18 december - Dragshowen After Dark har premiär på krogen Dambergs i Stockholm.
- Den svenska pensionsåldern sänks från 67 till 65 år, men man inför också rörlig pensionsålder.
- Produktionsbidraget i det svenska presstödet höjs.
- Den så kallade modersmålsreformen innebär att de svenska kommunerna åläggs att anordna modersmålsundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.
- LO säger upp Saltsjöbadsavtalet med SAF från 1938.
- Den svenska massmedieutredningen tillsätts för att utreda förslag till ny svensk yttrandefrihetsgrundlag.
- Sverige devalverar kronan och lämnar det västeuropeiska valutasamarbete landet tidigare ingått i.
- Antalet svenska riksdagsmandat minskas från 350 till 349 för att i framtiden förhindra dödläge mellan blocken.
- Den internationella stagflationen drabbar Sverige.
- Ericsson lanserar den nya AXE-växeln och blir världsledande. Den är utvecklad av Bengt Gunnar Magnusson.
- Den svenska inkomstskatten sänks.
- NK och Åhléns slås ihop.
- Den svenska exporten går ner och underskottet i bytesbalansen ökar.
- Skateboarden lanseras i Sverige.
- Helsingborgs stadsteater invigs.
- Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors sluter avtal om ökat vetenskapligt och kulturellt utbyte mellan de europeiska staterna.
- Indiens premiärminister Indira Gandhi inleder ett tvångssteriliseringsprogram för att minska nativiteten i landet.

Födda

- 2 januari - Paz Vega, spansk skådespelare.
- 3 januari - Dinara Drukarova, rysk skådespelare.
- 6 januari - Richard Zednik, slovakisk ishockeyspelare.
- 12 januari - Harleen Sandelin, svensk skådespelare.
- 21 januari - Emma Bunton, brittisk sångerska, medlem i Spice Girls.
- 23 januari - Lisen Bratt Fredricson, svensk ryttare, hoppning.
- 12 februari - Sylvia Saint, tjeckisk-amerikansk porrskådespelare.
- 14 februari
- Milan Hejduk, tjeckisk ishockeyspelare.
- Liv Kristine, norsk musiker och sångerska i Leaves' Eyes.
- 15 februari - Henrik Nilsson, svensk kanotist.
- 4 mars - Tommy Jönsson, svensk fotbollsspelare.
- 8 mars
- Freddie Prinze Jr., svensk seglare.
- Therese Torgersson, svensk seglare.
- 11 mars - Nils Ekman, svensk ishockeyspelare.
- 16 mars - Susanne Ljungskog, svensk cyklist.
- 20 mars - Chester Bennington, amerikansk musiker, sångare i Linkin Park.
- 22 mars
- Sylvester Schlegel, svensk musiker, trummis i The Ark.
- Reese Witherspoon, amerikansk skådespelerska.
- 23 mars - Ricardo Zonta, brasiliansk racerförare.
- 26 mars - Bettina Galvagni, italiensk, tyskspråkig författare.
- 31 mars - Åsa Widéen, svensk skådespelare.
- 3 april - Pia Örjansdotter, svensk skådespelare.
- 5 april
- Kim Collins, sprinter från Saint Kitts och Nevis.
- Fernando Morientes, spansk fotbollsspelare.
- Sandy Bar, israelisk skådespelare och fotomodell.
- 13 april
- Jonathan Brandis, amerikansk skådespelare.
- Patrik Elias, tjeckisk ishockeyspelare.
- 18 april
- Melissa Joan Hart, amerikansk skådespelare.
- Staffan Strand, svensk höjdhoppare.
- 24 april - Steve Finnan, irländsk fotbollsspelare.
- 1 maj - Anna Dahlberg, svensk längdåkare.
- 24 maj - TQ, eg. Terrance Quaites, amerikansk R&B-sångare.
- 25 maj - Stefan Holm, svensk höjdhoppare.
- 26 maj - Alexander Karim, svensk regissör och skådespelare.
- 30 maj - Magnus Norman, svensk tennisspelare.
- 31 maj - Colin Farrell, irlänsk skådespelare.
- 8 juni - Lindsay Davenport, amerikansk tennisspelare.
- 9 juni - Isabel Munshi, svensk skådespelare.
- 20 juni
- Astrid Kakuli, svensk dansare, koreograf och skådespelare.
- Erik Zsiga, svensk journalist, författare till boken Popvänstern.
- 23 juni - Patrick Vieira, fransk fotbollsspelare.
- 1 juli - Patrick Kluivert, nederländsk fotbollsspelare.
- 2 juli - Tomas Vokoun, tjeckisk ishockeyspelare.
- 3 juni - Yuri Ruley, amerikansk musiker, trummis i punkbandet MxPx.
- 6 juli - 50 Cent, egentligen Curtis Jackson, amerikansk hiphop-artist.
- 8 juli - Ellen MacArthur, brittisk seglare.
- 12 juli - Dan Boyle, kanadensisk ishockeyspelare.
- 16 juli - Suzanna Dilber, svensk skådespelerska.
- 24 juli - Tiago Monteiro, portugisisk racerförare.
- 3 augusti - Fredric Lundqvist, svensk fotbollsspelare.
- 15 augusti - Robert Kronberg, svensk häcklöpare.
- 22 augusti - Alice Deejay, nederländsk sångerska.
- 22 augusti - Scott Caan, amerikansk skådespelare.
- 25 augusti - Alexander Skarsgård, svensk skådespelare.
- 27 augusti - Mark Webber, australisk racerförare.
- 10 september - Andreas Halldén, svensk designer och TV-programledare.
- 13 september - José Théodore, kanadensisk ishockeyspelare (målvakt).
- 16 september - Tina Barrett, brittisk musiker.
- 22 september - Sala Baker, nyzeeländsk skådespelare.
- 23 september - Kip Pardue, nyzeeländsk skådespelare.
- 26 september - Michael Ballack, tysk fotbollsspelare.
- 1 oktober - Emma Gray, svensk programledare, redaktör, reporter och filmkritiker.
- 4 oktober - Alicia Silverstone, amerikansk skådespelare.
- 12 oktober - Kajsa Bergqvist, svensk friidrottare, höjdhoppare.
- 20 oktober - Tom Wisniewski, amerikansk musiker, gitarrist i punkbandet MxPx.
- 26 oktober - Miikka Kiprusoff, finländsk ishockeymålvakt.
- 6 november - Mike Herrera, amerikansk musiker, sångare och basist i punkbandet MxPx.
- 7 november - Jimmy Samuelsson, svensk brottare.
- 15 november - Brandon DiCamillo, amerikansk manusförfattare och skådespelare.
- 19 november - Petr Sykora, tjeckisk ishockeyspelare.
- 22 november - Ville Valo, finländsk musiker, sångare i HIM.
- 23 november - Tony Renna, amerikansk Indycarförare.
- 8 december - Dominic Monaghan, brittisk skådespelare.

Avlidna

- 2 januari - Hans Ellis, svensk skådespelare.
- 12 januari - Agatha Christie, brittisk författare.
- 24 januari - Gösta Theselius, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
- 30 januari - Emy Hagman, svensk skådespelare.
- 31 januari - Evert Taube, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör.
- 15 februari - Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.
- 21 februari - Tage Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- 2 mars - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 7 mars - Tove Ditlevsen, dansk poet och författare.
- 11 mars - Eva Alw, svensk skådespelare.
- 14 mars - Busby Berkeley, amerikansk filmregissör, koreograf och skådespelare.
- 20 mars - Wilhelm Marschall, tysk sjömilitär, generalamiral 1943.
- 24 mars
- Bernard Law Montgomery, viscount of El Alamein, brittisk fältmarskalk.
- Arvid Nilssen, norsk skådespelare.
- 31 mars - Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).
- 1 april - Max Ernst, tysk konstnär.
- 5 april - Howard Hughes, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.
- 8 april - Siegfried Fischer, svensk skådespelare, teaterledare, manusförfattare och författare.
- 9 april - Phil Ochs, amerikansk sångare och kompositör.
- 28 april - Karin Högel, svensk skådespelare.
- 9 maj - Sven-Eric Gamble, svensk skådespelare.
- 11 maj - Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
- 14 maj - Keith Relf, sångare i The Yardbirds.
- 15 maj - Palle Brunius, svensk skådespelare.
- 17 maj - Lars Gullin, svensk jazzmusiker.
- 31 maj
- Jacques Monod, fransk biokemist, nobelpristagare.
- Karl Witzell, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
- 21 juni - Curt Masreliéz, svensk skådespelare.
- 25 juni - Johnny Mercer, amerikansk textskrivare till populärmusik.
- 3 juli - Stina Bergman, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör.
- 7 juli - Gustav Heinemann, tysk politiker, inrikesminister 1949-1950, justitieminister 1966-1969 och förbundspresident 1969-1974.
- 16 juli - Sten Axelson, svensk kompositör, sångare och pianist.
- 2 augusti - Fritz Lang, amerikansk filmregissör.
- 10 augusti - Karl Schmidt-Rottluff, målare och grafiker.
- 13 augusti - Willy Peters, svensk skådespelare och regissör.
- 17 augusti - Alice Skoglund, svensk skådespelerska.
- 25 augusti - Eyvind Johnson, svensk författare, nobelpristagare.
- 29 augusti - Jimmy Reed, amerikansk musiker.
- 9 september - Mao Zedong, kinesisk politiker och diktator.
- 21 september - Nils Nygren, svensk skådespelare.
- 23 oktober - Rolf Bengtsson, svensk skådespelare.
- 1 november - Jerry Högstedt, svensk kompositör och kapellmästare.
- 9 november - Öyvind Fahlström, svensk konstnär.
- 11 november - Alexander Calder, amerikansk skulptör.
- 15 november - Jean Gabin, fransk skådespelare.
- 18 november - Man Ray, amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör.
- 20 november - Trofim Lysenko, ukrainsk forskare.
- 4 december
- Tommy Bolin, brittisk rockgitarrist, medlem i Deep Purple.
- Benjamin Britten, brittisk kompositör.
- Hildur Lindberg, svensk skådespelare.
- 6 december - Ragnar Klange, svensk skådespelare och teaterchef.
- 7 december - Finn Lange, norsk skådespelare.
- 8 december
- Dan-Axel Broström, svensk skeppsredare.
- Georg Skarstedt, svensk skådespelare.
- 12 december - Gaston Dupray, belgisk skådespelare.
- 21 december - Karin Ekelund, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
- 29 december - Hanny Schedin, svensk skådespelare.
- Paul Andersson, svensk poet.

Nobelpris

- Fysik
- Burton Richter, USA
- Samuel C C Ting, USA
- Kemi - William N Lipscomb, USA
- Medicin
- Baruch S Blumberg, USA
- D Carleton Gajdusek, USA
- Litteratur - Saul Bellow, USA
- Fred
- Betty Williams, Storbritannien
- Mairead Corrigan, Storbritannien
- Ekonomi - Milton Friedman, USA Kategori:Årtal Kategori:1970-talet ja:1976年 ko:1976년 ms:1976 simple:1976 th:พ.ศ. 2519

JVC

JVC eller Japan Victor Company är ett stort internationellt företag som tillverkar ljud-, video- och konsumentelektronik. Företaget grundades 1927, och sedan 1953 är företaget ägt av det japanska storföretaget Matsushita. JVC är skaparen av VHS-systemet för videokassetter, vilket kom 1976.

Externa länkar

- [http://www.jvc.se/ Svenska JVC] Kategori:Japanska företag ja:日本ビクター

Betamax

Betamax format för videobandspelare för konsumentbruk utvecklad av Sony och lanserad i november 1975. Fick ingen större genomslag eftersom Sony länge vägrade licensiera formatet till andra tillverkare. Bildkvaliteten ansågs vara bättre än på VHS men detta uppnåddes genom ett elektroniskt trick som kunde ha byggts in även i VHS formatet men av någon anledning aldrig blev det. Som enda tillverkare kunde Sony hålla ett högre pris på maskinerna vilket i slutändan dömde formatet att förlora i tävlingen mot VHS formatet. Denna marknadsföringsmetodik har blivit ett skolexempel på hur ett bra format kan misslyckas och är så omtalat att det blivit ett talesätt för dålig marknadsföring: Apple betamaxade sig ur PC marknaden. Kategori:Videoteknik Kategori:Hemelektronik Kategori:Akronymer ja:ベータマックス

Video 2000

Video 2000 är ett format för videobandspelare som introducerades 1979. Detta format utvecklades av Philips och Grundig, men var ett helt nytt format och hade inget gemensamt med Philips tidigare format VCR och dess derivat VCR-LP samt SVR och dess derivat. Video 2000 hade bäst bild och ljud av samtliga konsumentformat och en speltid på 2 gånger 4 timmar eftersom kassetterna kunde vändas likt compact cassetterna för audiobruk. Andra generationens maskiner hade en long play-funktion som dubblerade speltiden till 2 gånger 8 timmar, samt stereoljud. Dessvärre för formatet kom det för sent eftersom VHS-formatet vid det laget hade blivit förhärskande på marknaden, och det togs ur produktion 1985/1986. Kategori:Videoteknik Kategori:Hemelektronik Kategori:Akronymer

HiFi

Hi-fi är en beteckning som står för high fidelity – vilket betyder hög trohet till originalet eller i detta fallet när ljud avses – högkvalitativ ljudåtergivning. Se även High Fidelity (film) och lo-fi. Kategori:Ljudteknik ja:Hi-Fi

Tum

Tum (fsv. þumi, da. tomme, ty. zoll, eng. inch, fr. pouce, lat. digitus, grek. daktylos), en äldre längdenhet, lånad antagligen från bredden av en manstumme (ty måttet hette tidigast "finger-bredd"). Fastän ordet "tum" finns använt i Sverige redan i medeltidshandlingar, kallades måttet på 1600-talet (och ända till den kungliga förordningen av 1737) toll (efter ty. zoll). Längdenheten tum har använts i många länder, alla med sin egen definition av hur lång en tum är. I USA används fortfarande måttet tum, men detta är en engelsk tum (inch). När man talar om tum idag, t.ex. som mått på datorers och tv-apparaters skärmar, avses i regel engelsk tum.

Svensk tum

I Sverige var enligt duodecimalsystemet (verktum)
- 1 verktum = 1/12 fot = 12 linjer = 24,74 mm Enligt decimalsystemet (decimaltum) var
- 1 decimaltum = 1/10 fot = 10 linjer = 29,69 mm Bägge dessa beteckningar är historiska, och när man idag, visserligen något oegentligt, inom vissa fackområden som på brädgårdar eller inom rörmokeri använder tum syftar man normalt även i Sverige på den engelska tummen.

Engelsk tum

Engelsk tum, inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis)(t.ex. 30″ = 30 inches).
- 1 engelsk tum = 25,4 mm. Tidigare var det en liten skillnad mellan brittisk (Imperial) inch och US inch beroende på olika definition. Imperial inch relaterades till arkivyarden, som förvaras i Towern i London, medan US yard relaterades till metersystemet. Det innebär att dessa två inch är lika intill 5 siffror (25,400 mm), vilket är tillräcklig precision i normala tekniska sammanhang, inklusive toleranser och passningar. Men för vetenskapliga ändamål, där man eftersträvar högsta möjliga noggrannhet, måste man ta hänsyn även till ytterligare decimaler. I ett på senare tid taget beslut skall emellertid i fortsättningen relationstalet till metersystemet vara 1 inch = 25,400 mm exakt för såväl Imperial inch som US inch. Därmed har arkivyarden förlorat sin betydelse, och är numera bara av antikvitetsintresse (liksom den gamla arkivmetern i Paris).

Se även

- Digitus (romersk tum)
- Verkmåttsystemet. Kategori:Längdmått ja:インチ ms:Inci simple:Inch

Information

Med information menas i datorsammanhang data med meningsinnehåll. Information registrerad i en dator är data, d.v.s. information utan tolkning eller betraktare är endast data i form av tecken eller symboler.

Informationsteori

I informationsteoretisk mening är information ett mått på den ökade bestämningsgrad man erhåller då ett mängd möjliga alternativ reduceras till ett mindre mängd alternativ. Denna mäts som logaritmen av kvoten mellan antalet alternativ före och efter reduktionen: : log (antal alternativ före / antal alternativ efter) eller, vilket är detsamma: : log (antal alternativ före) - log (antal alternativ efter) Om logaritmen har basen 2 anges informationen i bitar som motsvarar det antal binära val som behövs för att reducera mängden alternativ till ett alternativ. Detta mått kan även ange delar av bitar (vid beräkning av genomsnitt) trots att det är svårt att föreställa sig delar av ett binärt val. En bit erhålls för varje gång antalet återstående alternativ reduceras till hälften. Reduktionen av antalet alternativ utgör en informativ process som kan följa olika strategier. När endast ett alternativ återstår har detta blivit utpekat och ingen mer information kan erhållas. Detta informationsmått används bl.a. inom kommunikationsteori för att beräkna en kanals kapacitet att överföra information och inom kodningsteori för att beräkna redundans och graden av möjlig datakomprimering.

Ömsesidig information

Baserad på Claude Shannons entropibegrepp har en teori för ömsesidig information utvecklats. Två händelser

X

and

Y

ger varandra ömsisidig information

I(X, Y)

enligt: :

I(X, Y) = H(X) + H(Y) - H(X, Y)

där :

H(X, Y) = - \sum_ p(x, y) \log p(x, y)

Information från reducering av alternativ

...fortsätter... :I = H_före - H_efter

Se även

- Komplexitet
- Redundans
- Entropi Kategori:Datavetenskap Kategori:Informationsteori ja:情報 ko:정보 simple:Information zh-cn:信息

Bandbredd

Bandbredd, inom signalbehandlingen ett mått på det frekvensområde där en signal fortplantas. Ett filters bandbredd räknas som det frekvensområde där det släpper igenom signaler, oftast specificerat som FWHM. Vid sampling räknas bandbredden som ekvivalent med Nyquistfrekvensen, det vill säga halva samplingsfrekvensen.

Användning inom datortekniken

Inom datortekniken används "bandbredd" ofta som synonym för överföringskapacitet, alltså den mängd data som kan överföras per tidsenhet, till exempel över modem eller bussar. Se även bredband. Kategori:Kommunikation

PAL

PAL har flera betydelser: #PAL (videosystem) #PAL (elektronik) #PAL (programspråk) #

1992

Händelser

- 10 januari - Den borgerliga svenska regeringens första budget är stram med många neddragningar men uppvisar ett underskott på 71 miljarder.
- 15 januari - EG erkänner Kroatien och Slovenien som självständiga stater.
- 16 januari
- Sverige erkänner Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Moldavien, Slovenien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.
- Dispens ges till Bingolotto att börja sändas nationellt i Sverige. Denna sortens lotteri är egentligen inte tillåtet, enligt gällande svensk lotterilag.
- 5 februari - Sveriges statsminister Carl Bildt och invandrarminister Birgit Friggebo försöker dämpa känslorna på ett möte i Rinkeby. Friggebo föreslår att alla skall förenas i sången We Shall Overcome.
- 13 februari - Mona Sahlin utses till Socialdemokraternas nya partisekreterare efter Bo Toresson.
- 14 februari - EES-avtalet undertecknas av EG och EFTA.
- 24 februari - Tjugokronorssedeln införs i Sverige.
- 9 mars - Kina skriver på icke-spridningsavtalet om kärnvapen.
- 12 mars - En skenande spårvagn i Göteborg dödar 13 och skadar 29 personer.
- 18 mars - Finland ansöker om medlemskap i EG.
- 22 mars - Procordias VD Sören Gyll blir ny koncernchef på Volvo efter Pehr G. Gyllenhammar.
- 2 april - Georgien erkänns, som sista sovjetrepublik, som självständig stat av Sverige.
- 7 maj - Margareta Winberg anklagar LO-basen Stig Malm för att kalla sossekvinnorna för "fittstim".
- 8 maj
- Det svenska försvarets materielverk beställer 110 exemplar av JAS-flygplanet.
- Nordbanken räddas från konkurs genom att svenska staten tar över och sätter in 20 miljarder kronor.
- 12 maj
- Nu söker sig över 1.000 flyktingar från före detta Jugoslavien till Sverige varje vecka.
- De svenska löntagarfonderna upplöses genom att regeringen gör upp med Ny demokrati om hur deras medel skall fördelas. Pengarna flyttas till forskningsstiftelser och hamnar bortom riksdagens kontroll.
- 22 maj - Sverige erkänner Bosnien-Hercegovina.
- 25 maj - Boel Flodgren blir rektor för universitetet i Lund och blir därmed Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor.
- 1 juni - Bromma flygplats öppnas efter 30 år åter för internationell trafik.
- 2 juni - Vid en folkomröstning i Danmark säger danskarna nej till Maastrichtavtalet.
- 7 juni - Lasermannen, John Ausonius, grips efter ett bankrån.
- 9 juni - Eldningsförbud införs i flera svenska kommuner efter en rekordtorr försommar.
- 18 juni - Irland godkänner Maastrichtavtalet.
- 25 juli - sommar-OS i Barcelona invigs.
- 8 september - Sveriges riksbank höjer marginalräntan från 16 till 24 %.
- 9 september
- Riksbanken höjer marginalräntan från 24 till 75 % för att stoppa valutaflöde och spekulationer i devalvering.
- Flera svenska kreditinstitut, såsom Gotabanken och Svenska kredit befinner sig nu i djup kris.
- 13 september - Stefan Edberg vinner US Open och rankas nu som etta i världen.
- 14 september - TV4 börjar med frukost-TV.
- 16 september - Riksbanken höjer marginalräntan från 75 till 500 %.
- 17 september - Fem svenska kärnkraftverk stoppas då nödkylningen inte fungerar.
- 19 september - Den svenska regeringen presenterar ett sparpaket på 45 miljarder kronor. Bensinskatten och momsen höjs, bostadssubventionerna och arbetsgivaravgiften sänks.
- 20 september - Frankrike godkänner Maastrichtavtalet.
- 21 september - Riksbanken sänker marginalräntan från 500 till 50 % sedan sparpaketet presenterats.
- 22 september - Jugoslavien utesluts ur Förenta Nationerna.
- 1 oktober - Ahmed Ramis Radio Islam fälls för hets mot folkgrupp efter rader av antisemitiska program.
- 3 november - Bill Clinton vinner presidentvalet i USA.
- 4 november - Brittiska parlamentet godkänner Maastrichtavtalet.
- 18 november - Den svenska riksdagen godkänner EES-avtalet; endast vänsterpartiet röstar emot.
- 19 november - Efter flera dagars spekulation mot den svenska kronan låter riksbanken den flyta fritt, vilket innebär en devalvering på omkring 10%. Socialdemokraterna och regeringen kommer överens om en statsgaranti till kreditväsendet för att förhindra bankkollaps. Krisdrabbade banker skall få bankstöd.
- 25 november - Norge ansöker om medlemskap i EG.
- 2 december - Den tyska förbundsdagen accepterar Maastrichtavtalet.
- 6 december
- Sex ungdomar skottskadas av en 26-årig man i Mora. En av dem avlider senare.
- Schweiz säger nej till EES-avtalet.
- Babri Masjid rivs av hinduer.
- 7 december - Det svenska Televerkets nyinrättade etiska råd för 071-nummer gör sitt första ingripande genom att stänga en linje som förmedlar privata strippor.
- 8 december - Falu koppargruva läggs ner efter nära 1000 års verksamhet.
- 9 december - Det svenska invandrarverkets chef Christina Rogestam avgår, sedan verket har spräckt sina budgetramar på grund av den ökade invandringen från Jugoslavien.
- 13 december - Fallskärmsavtal för 180 statliga svenska chefer avslöjas.
- 31 december
- Flygbolaget Linjeflyg går i konkurs.
- Svenska bilister köar vid bensinstationerna på nyårsafton inför prishöjningen som ger Sverige Europas dyraste bensin.
- Den svenska riksdagen inför fri etableringsrätt med statsbidrag för fritids- och daghem.
- En försvarsproposition läggs fram som syftar till att göra det svenska försvaret smalare och vassare genom satsning på ny teknik och regementsnedläggningar.
- Den socialdemokratiska tidningskoncernen A-pressen hamnar i akut kris och försätts i konkurs, utan ingripande från LO eller socialdemokraterna.
- En FN-insats inleds i Bosnien med svenskt deltagande.
- De diplomatiska relationerna mellan Sverige och Sydafrika normaliseras.
- Svenskan Pia Cramling blir internationell stormästare i schack.

Födda

- 19 januari - Logan Lerman, amerikansk skådespelare.
- 15 april - Amy Diamond, svensk sångerska.
- 28 september - Skye McCole Bartusiak, amerikansk skådespelare.
- 18 november - Niki Popovic, dansk musiker, medlem i Cool Kids.

Avlidna

Första kvartalet

- 1 januari - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
- 3 januari - Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
- 13 januari - Dagny Lind, svensk skådespelare.
- 15 januari - Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
- 16 januari - Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker.
- 17 januari - Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
- 7 februari - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
- 10 februari - Alex Haley, amerikansk författare.
- 1 mars - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 3 mars - Lella Lombardi, italiensk racerförare.
- 6 mars - Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
- 7 mars - Gunnar Sträng, socaldemokratisk politiker och statsråd.
- 9 mars - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.
- 23 mars
- Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
- Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, Nobelpristagare i ekonomi 1974.
- 28 mars - Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.

Andra kvartalet

- 6 april - Isaac Asimov, rysk-amerikansk författare.
- 20 april - Benny Hill, brittisk skådespelare och komiker.
- 21 april - Väinö Linna, finländsk författare.
- 23 april - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
- 24 april - Nils Åsblom, svensk skådespelare.
- 6 maj - Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- 11 maj - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
- 17 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 21 maj - Jan Sparring, svensk sångare.
- 30 maj - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 15 juni - Rune Turesson, svensk skådespelare.
- 18 juni - Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
- 27 juni - Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.

Tredje kvartalet

- 4 juli - Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
- 23 juli - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 5 augusti - Jeffery Porcaro, amerikansk musiker, trummis i Toto
- 14 augusti - Mona Dan-Bergman, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare.
- 2 september - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 4 september - Tore Andersson, svensk skådespelare.
- 12 september - Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.

Fjärde kvartalet

- 8 oktober - Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler i Västtyskland 1969–1974, mottagare av Nobels fredspris.
- 9 oktober - Per Olof Sundman, svensk författare och politiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975-1992.
- 26 oktober - Elna Gistedt, svensk skådespelare.
- 7 november - Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
- 19 november - Diane Varsi, amerikansk skådespelare.
- 6 december
- Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
- Mary Elizabeth Stanley, John Lennons moster.
- 11 december - Majken Johansson, svensk poet och frälsningssoldat.
- 15 december - Sven Delblanc, författare.
- 24 december
- Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
- Peyo, belgisk serietecknare.
- 26 december - John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.

Okänt datum

- Lasse Werner, svensk jazzpianist.
- Siw Öst, svensk sångerska, medlem av Family Four.

Nobelpris

- Fysik - Georges Charpak, Frankrike
- Kemi - Rudolph A Marcus, USA
- Medicin
- Edmond H Fischer, USA / Schweiz
- Edwin G Krebs, USA
- Litteratur - Derek Walcott, Saint Lucia
- Fred - Rigoberta Menchú Tum, Guatemala
- Ekonomi - Gary S Becker, USA Kategori:Årtal Kategori:1990-talet als:1992 ja:1992年 ko:1992년 simple:1992 th:พ.ศ. 2535

HDTV

HDTV (high-definition television) eller Skarp-TV innebär en TV-bild med högre bildkvalitet än de nuvarande PAL-, NTSC- och SECAM-formaten. Den högre upplösningen hos HDTV visar sig genom en kraftigt ökad detaljrikedom och skärpa jämfört med vanlig TV. HDTV sänds alltid med digitalt ljud och i bredbild (widescreen, 16:9). HDTV tros få sitt genombrott i Europa sommaren 2006 då sändningarna från fotbolls-VM i Tyskland ska finnas tillgängliga i högupplöst HD-format. HDTV finns i två former (bildupplösningar) kallade 1080i samt 720p vilka är namngivna efter hur många linjer som varje format visar på skärmen. Bokstaven "i" står för interlaced (sammanflätad) och "p" står för progressiv. 1080i motsvarar upplösningen 1920 × 1080 pixel och 720p är 1280 ×720 pixel. Vanlig svensk TV (PAL) har 576 sammanflätade linjer vilket motsvarar en upplösning på 720 × 576 pixel. För att kunna titta på HDTV behöver man en TV-apparat som kan ta emot HDTV-signaler samt en digitalbox avsedd för HDTV. Alla TV-apparater som bär etiketten HD-Ready klarar garanterat av att rent tekniskt ta emot och visa HDTV. På grund av ett kryphål i reglerna för etiketten HD-Ready så är det däremot inget krav att TV:n som bär etiketten verkligen har en upplösning som kan visa HDTV fullt ut. HD-Ready kräver en vertikal upplösning på minst 720 linjer men säger inget om den horisontella. Teoretiskt sett kan därför en tv med en upplösning på 1 × 720 pixel anses HD-Ready och få bära etiketten i handeln. En köpare som vill kunna se den högupplösta bilden kan därför behöva vara uppmärksam på vilken upplösning TV:n egentligen har och bör inte enbart gå efter märkningen. En TV med en upplösning på mindre än 1280 pixel i bredd och etiketten HD-Ready kan förvisso visa skarp-TV men den kan inte visa alla detaljer i bilden ens vid 720p. Så kallade "högupplösta" plasmaskärmar med etiketten HD-Ready faller i denna kategori av tv-apparater. Vilken av standardena 1080i och 720p som ser "bäst" ut för TV-tittaren i verkligheten beror på många faktorer, exempelvis vilken typ av TV-apparat som används, vilket avstånd tittaren har från TV:n i kombination med hur stor TV:ns bildyta är, hur bra tittarens syn är, och så vidare. Därför är frågan om vilken standard som är "bäst" samt hur hög upplösning en TV verkligen har mer emotionella och praktiska frågor än rent tekniska sådana. Generellt kan man säga att desto högre upplösning behövs ju större TV och ju närmare skärmen tittaren är. Rent tekniskt lämpar sig 1080i bättre för lugna bilder medan 720p lämpar sig bäst för bilder med mycket rörelse i, som till exempel sport. 720p passar även bättre tekniskt in i den numera heldigitala kedjan från inspelning via TV-antenn/parabol till slutlig visning på skärmen. Svenska TV-kanaler som SVT, TV3 och TV4 rekommenderar 720p före 1080i. Detta mycket på grund av att alla platta digitala skärmar i grunden är progressiva och då fungerar bättre med en progressiv bild samt att undersökningar visat att människor ändå inte kan se skillnaden mellan 1080i och 720p på "vanligt tittavstånd" med i Europa vanligt förekommande TV-storlekar. Canal Digital startade en HDTV-kanal kallad C More HD i Sverige den första september 2005 men då inga digitalboxar fanns klara till premiären så finns ännu inga abonnenter. HDTV-boxar beräknas vara tillgängliga i handeln i oktober - november och först då kan man skaffa abonnemang på kanalen. Även Com Hem kommer kunna erbjuda HDTV men har ännu inget fast datum. Kategori:TV ja:高精細度テレビジョン放送 ko:HDTV th:โทรทัศน์ความละเอียดสูง

Kategori:Hemelektronik

Huvudartikel : Hemelektronik Hemelektronik Kategori:Elektronik Kategori:Vardagsdetaljer

Kategori:Akronymer

Huvudartikel: akronym Kategori:Ortografi Kategori:Förkortningar

共青城造船厂

俄罗斯共青城船厂位于远东哈巴罗夫斯克边疆区共青城，三十年代末开始建造潜艇，先后造过Y级弹道导弹核潜艇和D-I级弹道导弹核潜艇，七十年代末开始建造维克托-III级攻击核潜艇以及阿库拉级攻击核潜艇。现在制造基洛级潜艇。目前大量建造民用船舶。 2005年，俄罗斯出口中国的八艘基洛级潜艇的一艘就是由该船厂制造。 category:中国军事

Nieruchomo�ci ��d� anemia zycie gospodarka warsaw map

:: RELATED NEWS ::

Silvestre Antonio Guzmán Fernández
Silvestre Antonio Guzmán Fernández (12 de febrero de 1911, 4 de julio de 1982) fue presidente de la República Dominicana desde 1978 hasta 1982. Nació en la ciudad de La Vega, l

Antonio Guzmán Fernández
Silvestre Antonio Guzmán Fernández (12 de febrero de 1911, 4 de julio de 1982) fue presidente de la República Dominicana desde 1978 hasta 1982. Nació en la ciudad de La Vega, l

Antonio Guzmán
Silvestre Antonio Guzmán Fernández (12 de febrero de 1911, 4 de julio de 1982) fue presidente de la República Dominicana desde 1978 hasta 1982. Nació en la ciudad de La Vega, l

Hipercinesia
Las hipercinesias son todo movimiento involuntario del cuerpo o partes de él.

Tipos

- Los temblores
- La corea
- La atetosis
- El balismo
- Los espamos
- Las distonías
- Los calambres
- Las Giga: alegre danza folclórica en que uno o dos solistas realizan pasos rápidos, saltados y muy complejos con una música en compás de6/8, 12/8, 3/8, 9/8 . Además de estar muy arraigada en la tradición irlandesa, las gigas fueron muy populares en Escocia e Inglaterra desde 1500 hasta 1600. Relacionadas con las danzas modernas de zuecos de Inglaterra, fueron utilizadas a menudo en el teatro. La giga inglesa que se baila sobre dos tubos de arcilla (barro) cruzadas, se parece mucho a la danza de la espada de Gillie Callum de Escocia. La giga se adopt�

Detector de ionización de llama
Detector utilizado en cromatografía de gases. Es uno de los detectores más usados y versátiles. Básicamente es un quemador de hidrógeno/oxígeno, donde se mezcla el efluente de la columna (gas portador y analito) con hidrógeno. Inmediatamente, este gas mezclado se enciende mediante una chispa eléctrica, produciéndose una llama de alta temperatura. La mayoría de compuestos

Antonio Guzman
Silvestre Antonio Guzmán Fernández (12 de febrero de 1911, 4 de julio de 1982) fue presidente de la República Dominicana desde 1978 hasta 1982. Nació en la ciudad de La Vega, l

Municipio Baralt (Zulia, Venezuela)
Baralt es un municipio, ubicado en el estado Zulia, Venezuela, en la costa oriental del Lago de Maracaibo. Cuenta con una superficie aproximada de 2.816 km². en 2001 tenía una población de 73.907 habitantes. Se caracteriza por presentar un bosque seco tropical, talado en casi toda su totalidad.

Historía

El primer asentamiento en la zona del Municipio Baralt fue hecho por los indios Caribes,