Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Vaduz

Vaduz

Stadt Vaduz
Befolkning5129 (31 december 2003)
Yta17,3 km²
NationLiechtenstein
WahlkreisOberland
Höjd455 meter över havet
SpråkTyska

Vaduz är huvudstad i Liechtenstein i Centraleuropa.

Om Vaduz

Liechtenstein
Staden är belägen invid floden Rhen och är parlamentets säte. Staden är känd för sitt postmuseum, sina konstskatter och sin livliga turism. Staden grundlades 1150, och ända sedan 1300-talet har Vaduz varit säte för Greven av Vaduz. 1719 blev hertigdömet Vaduz och Greven av Schellenbergs marker sammanslagna till landet Liechtenstein. Liechtenstein är en av Europas minsta stater. Sammantaget har hela landet 32 528 invånare.

Externa länkar


- [http://www.vaduz.li/ Vaduz]
- [http://www.tourismus.li/ Turism i Vaduz]
- [http://www.liechtenstein.li/ Landet Liechtenstein] Kategori:Europas huvudstäder kategori:Liechtenstein ja:ファドゥーツ ko:파두츠

Liechtenstein

Liechtenstein är ett självständigt furstendöme i Alperna i Centraleuropa, beläget mellan Schweiz och Österrike. Bank- och finanssektorn är, liksom i grannlandet Schweiz, av viss betydelse. Känt i utlandet bland annat för ett antal framstående alpina skidåkare med hemort i furstendömet, däribland syskonen Wenzel.

Historia

Huvudartikel: Liechtensteins historia Det från Österrike härstammande huset Liechtenstein omnämnes i urkunderna redan på 1100-talet. År 1591 delade släkten sig i två linjer. Karl, grundläggaren av den äldre linjen, erhöll furstendömena Troppau (1613) och Jägerndorf (1623) samt upphöjdes 1608 i riksfurstlig värdighet. Med hans sonson Johan Adam Andreas, som 1699 och 1712 av grevarna Hohenems köpte herrskapen Schellenberg och Vaduz, utgick den äldre linjen på manssidan 1712, och dess länder övergick till den yngre linjen, Gundakars (furstlig 1620). Kejsar Karl VI upphöjde 1719 Vaduz och Schellenberg till ett riksomedelbart furstendöme under namnet Liechtenstein, och furst Anton Florian erhöll 1713 och 1723 säte och stämma på tyska riksdagen för sig och sina efterkommande. Furstendömet tillhörde Tyska riket till dess upplösning 1806, därefter (till 1814) Rhenförbundet och 1815-1866 Tyska förbundet.

Geografi

Trots sin storlek kan Liechtenstein delas in i tre topografiskt olika områden; Rhensänkan belägen 450 meter över havet med toppen Grauspitze som når 2 599 meter över havet. Bergen hör till Rätikon och utgör gränszonen mellan den västalpina helvetiska skållan och den östalpina. Stora delar av bergsområdena är täckta av så kallat flysch, nedbrytningsprodukter från den alpina veckningen. För övrigt varierar klimatet efter höjden över havet. Nederbörden uppgår normalt till 1 050 till 1 200 millimeter per år men uppe i bergstrakterna kan den stiga upp till 1 800 millimeter. Somrarna är ofta varma och en varm sommardag är det inte ovanligt med över 25°C, på vintrarna kan temperaturen gå ner till -15°C. Cirka 25% av Liechtenstein är skogsklätt, skogar som till stor del är planterade och fattiga på övriga växter. Djurlivet i skogstrakterna är även fattigt. Uppe på de alpina ängarna, belägna ovanför skogarna och vinbergen finns ett rikt liv av både fauna och flora. År 1997 fanns det endast ett naturskyddat område i Liechtenstein, Liechtenstein Floral Mountain, ett område som upptar en yta av 60 km².

Administrativ indelning

:Huvudartikel: Liechtensteins administrativa indelning Liechtensteins administrativa indelning Liechtenstein är indelat i elva kommuner, varav de flesta bara består utav en stad eller samhälle.
- Vaduz
- Schaan
- Balzers
- Triesen
- Eschen
- Mauren
- Triesenberg
- Ruggell
- Gamprin
- Schellenberg
- Planken

Politik

Huvudartikel: Liechtensteins politik Liechtenstein är en konstitutionell monarki, styrd av prinsen eller fursten. Den nuvarnade fursten är Hans Adam II av Liechtenstein som efterträdde sin far som dog år 1989. Liechtensteins parlament, Landtag, består av 25 representanter valda av befolkningen. En ministär bestående av fem medlemmar har ansvaret för dagliga politiska händelser.

Ekonomi

Demografi

Den egentligen befolkningen härstammar ifrån alemannerna, en germansk folkstam som tog regionen i besittning redan kring år 500. Cirka 90% av befolkningen är romerska katoliker. Sedan år 1970 har befolkningen ökat med hela 40%, främst genom inflyttning, vilket även ger siffran att 40% av befolkningen är just invandrare, främst från Schweiz (80%), Österrike och Tyskland. I gengäld till detta bor även en hel del liechtensteinare i övriga länder. De största städerna är Schaan (5 700 invånare) och Vaduz (5 200 invånare).

Sociala förhållanden

Välfärdssystemet för det sociala i Liechtenstein är högt utvecklad, uppburet av omfattande obligatoriska försäkringar då det gäller bland annat sjukdomar, arbetsskador, pension och arbetslöshet. För att finansiera detta står de anställda, arbetsgivarna och staten som ansvariga. Den större delena av sjukvården tillhandahåller staten tillsammans med ett nära samarbete med Schweiz eftersom landet har relativt begränsade resurser. Även i Schweiz har liechtensteinarna rätt till fri sjukvård. I landet är spädbarnsdödligheten låg men den förväntade medellivslängden är bland de lägsta i Västeuropa med 72 år för männen och 82 år för kvinnorna (2003).

Näringsliv

På några få år har Liechtenstein utvecklats från att vara ett traditionellt jordbrukssamhälle till ett avancerat industrisamhälle. Liechtensteins levnadsstandard har höjts och är nu i samma klass som Schweiz. Jordbruket står för 2% av sysselsättningen i landet och domineras traditionellt av boskapskötsel med inriktning på mejeriprodukter. Den viktigaste näringsgrenen är dock industrin där det bland annat produceras metallvaror, läkemedel samt livsmedel. Av skattemässiga skäl har även många utländska företag valt att etablera i Liechtenstein. Idag är turismen väldigt fattig i landet, turismen resulterar oftast i en "one-night-stand" eller endagsbesök. Schweiz dominerar helt Liechtensteins import och cirka 41% av exporten går till EU-länder och 16% till Schweiz.

Religion

Sedan 1921 har den romersk-katolska kyrkan varit Liechtensteins statsreligion (Landeskirche) men det råder full religionsfrihet i landet. Till befolkningen hör 90% romerska katoliker och omkring 10% är protestanter (1999).

Utbildning

I Liecthenstein finns det en obligatorisk åttaårig grundskola som täcker åldern sju till 15 år. Förutom standardgymnasium finns det bland annat yrkesskola, ekonomiskt gymnasium, tekniskt gymnasium samt musikgymnasium. Eftersom landet är såpass litet finns det inga högskolor där, men liechtensteinarna har rätt till fri utbildning i högskoleklass i grannlandet Schweiz.

Massmedia

I Liechtenstein finns det två dagstidningar; Liechtensteiner Volksblatt (Liechtensteins folkblad, grundad 1878 och en upplaga på 9 600 exemplar 1998) och Liechtensteiner Vaterland (Liecthensteins faderland, grundad 1913 och en upplaga på 8 200 exemplar). De båda tidningarna är sexdagarstidningar sedan 1980. Tidningen Vaterland, som den kallas i folkmun, är nära knuten till Vaterländische Union och Volksblatt till Fortschrittliche Bürgerpartei. I Liecthenstein finns det ingen självständig och egen TV-verksamhet, men främst tyska, schweiziska och österrikiska tv-kanaler finns att få till sin TV. I samarbete med Volksblatt startades år 1995 en privatradiostation kallad Radio Liechtenstein. Per 1 000 invånare finns det 658 radiomottagare och 469 med tv-mottagare.

Rättsväsen

I Liechtenstein är rättsordningen kodifierad och bygger traditionellet huvudsakligen på österrikiskt sätt. I landet finns det tre allmänna domstolsinstanser, samtliga belägna i huvudstaden Vaduz; Fürstliches Landgericht, Obergericht och Oberster Gerichtshof. För vissa brottsmål finns även särskilda domstolar, bland annat för konstitutionella tvister och förvaltningsrättsliga mål. År 1987 avskaffades dödstraffet, men den sista avrättningen ägde rum år 1785. Landet saknar även försvarsmakt.
Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Liechtenstein als:Liechtenstein fiu-vro:Liechtenstein ja:リヒテンシュタイン ko:리히텐슈타인 ms:Liechtenstein simple:Liechtenstein th:ประเทศลิกเตนสไตน์ zh-min-nan:Liechtenstein

Rhen

Rhen, ty. Rhein, fr. Rhin, nederl. Rijn, västeuropeisk flod, 1 320 km lång, vilket gör den till Europas femte längsta flod. Den rinner upp i Alperna och flyter från Bodensjön i Schweiz nordöstut genom västra Europa till sitt utlopp i Nordsjön. 1986 skedde en explosion i en fabrik i den schweiziska staden Basel. Fabriken, som tillhörde företaget Sandoz, släppte då ut stora mängder organiska fosfater i floden. Detta ledde till att en halv miljon fiskar dog och det tog lång tid innan floden återhämtade sig helt.

Biflöden åt höger


- från Schwarzwald (från källan och norröver):
  - Wutach
  - Wiese
  - Elz
  - Kinzig
  - Rench
  - Murg
  - Alb
- Neckar
- Main
- Murg
- Lahn
- Wied
- Sieg
- Wupper
- Düssel
- Ruhr
- Emscher
- Lippe

Biflöden åt vänster


- Thur
  - Murg
  - Necker
  - Sitter
- Töss
- Glatt
- Aare
- Birs
- Ill
- Nahe
- Mosel
- Nette
- Ahr
- Erft

Andra betydelser

Rhen är också ett släktnamn, se Rhen (efternamn). Kategori:Europas floder als:Rhein ja:ライン川 ko:라인 강 simple:Rhine River

1150

Händelser


- Erik Jedvardsson väljs till kung av uppsvearna.
- Varnhems kloster (för munkar) och Gudhems kloster (för nunnor) (båda cistercienserkloster) grundas (omkring detta år).
- En gravkista byggs i Botkyrka, på vilken de äldsta versraderna på latin i svensk litteratur skrivs. De lyder: "Den som läser och intet vet, en ädel man vilar här, att Björn må vara ren från syndens orenhet, därom ber jag dig Kristus."
- Henrik II av England blir hertig av Normandie.
- Byggandet av Notre-Dame i Laon påbörjas.
- Staden Åhus får stadsprivilegium.

Födda

Avlidna


- Suryavarman II, kambodjansk kung som lät bygga Angkor Wat. Kategori:Årtal Kategori:1150-talet ko:1150년

1719

Händelser


- 1 januari - Carl Gustaf Armfeldt d.ä. anträder återtåget från Norge, varvid en stor del av hans armékår fryser ihjäl i fjällen.
- 3-13 januari - Armfeldts karoliner kommer fram till byn Handöl i Jämtland.
- 23 januari - Riksdagen underkänner Ulrika Eleonoras arvsrätt men hon väljs ändå till drottning av Sverige sedan hon godkänt den parlamentariska författningen.
- 27 januari - Karl XII:s liktåg anländer till Karlbergs slott utanför Stockholm.
- 19 februari
  - Ulrika Eleonora skriver under den nya svenska regeringsformen.
  - Georg Heinrich von Görtz avrättas vid Skanstull i Stockholm.
- 21 februari - Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Grundlagsbegreppet införs och kungens, rådets och riksdagens maktbefogenheter fastställs i detalj. Riksdagen, som hädanefter sammanträder vart tredje år, får hela lagstiftnings- och beskattningsmakten samt visst inflytande över rådets sammansättning. Regenten, som inom rådet erhåller två röster, är enligt den nya regeringsformen bunden av riksdagens beslut.
- 26 februari - Karl XII begravs i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
- 17 mars - Ulrika Eleonora kröns.
- 10 april - Arvid Horn avgår som svensk kanslipresident.
- 23 april - En kunglig förordning utfärdas om att de svenska nödmynten skall samlas in 1-8 juni samma år och inlösas till halva värdet.
- 15 maj - Gustav Cronhielm blir ny svensk kanslipresident.
- 1 juni - Nödmynten börjar samlas in.
- Juli-augusti - Ryska flottan härjar de svenska kusterna.
- 24 juli - Nyköping bränns av en rysk galärflotta.
- 25 juli - Ryssarna skövlar Lövsta järnbruk i Uppland.
- 13 augusti - Ett ryskt anfall mot Stockholm avvärjs vid Stäket av sörmlänningarna under överste Fuchs.
- 19 augusti - Norrtälje bränns ner av ryssarna.
- 28 oktober - Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark.
- 9 november - Fred sluts mellan Sverige och Hannover i Stockholm varvid Bremen och Verden avträds.

Födda


- 5 april - Axel von Fersen d.ä., greve, riksråd, fältmarskalk, ledamot av Svenska Akademien.
- 24 oktober - Jakob Gadolin, biskop, vetenskapsman och statsman.

Avlidna


- 7 april - Elias Palmskiöld, svensk arkivman och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet.
- 8 juni - Rafi ad Daradjat, indisk stormogul 1719.
- 7 september - Djahan II, indisk stormogul 1719.
- 12 december - Gustaf Cronhielm, svensk kanslipresident.
- 31 december - John Flamsteed, brittisk astronom. Kategori:Årtal Kategori:1710-talet ko:1719년 ms:1719

Kategori:Liechtenstein

kategori:Europas länder ja:Category:リヒテンシュタイン ko:분류:리히텐슈타인

Monay

Monay to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Franche-Comté, w departamencie Jura. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwały 124 osoby, a gęstość zaludnienia wynosiła 50 osób/km² (wśród 1786 gmin Franche-Comté Monay plasuje się na 619. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem powierzchni na miejscu 991.).

Linki zewnętrzne


- Źródło danych: [http://www.insee.fr Insee]
- Mapy i zdjęcia satelitarne: [http://kvaleberg.com/extensions/mapsources/index.php?params=46_50_N_5_36_E_region:fr_type:city link do Wiki mapsources]
  - Zdjęcie satelitarne: [http://maps.google.com/maps?ll=46.8333,5.6&spn=0.1,0.1&t=k Google maps]
  - Mapa: [http://maps.msn.com/(cgxnej455qpgxeu5vurxtejz)/map.aspx?&lats1=46.8333&lons1=5.6&alts1=14®n1=2 MSN World Atlas] Kategoria:Miejscowości FrancjiKategoria:Departament Jura

Sepsa best online casino Nieruchomoci d eba Lektury










































:: RELATED NEWS ::
Brie-sous-Mortagne
Brie-sous-Mortagne to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 228 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 32 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Brie-sous-Mortagne plasuje się na 772. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod
Brives-sur-Charente
Brives-sur-Charente to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 176 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 30 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Brives-sur-Charente plasuje się na 819. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast po
Brizambourg
Brizambourg to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 790 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 37 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Brizambourg plasuje się na 388. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem powi
La Brousse
Brousse to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 520 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 28 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Brousse plasuje się na 542. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem powierzchni
Burie
Burie to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 1 209 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 132 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Burie plasuje się na 239. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem powierzc
Bussac-Forêt
Bussac-Forêt to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 860 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 25 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Bussac-Forêt plasuje się na 358. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem
Bussac-sur-Charente
Bussac-sur-Charente to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 989 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 99 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Bussac-sur-Charente plasuje się na 318. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast po
Cabariot
Cabariot to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 1 087 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 72 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Cabariot plasuje się na 277. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem pow
Celles (Charente-Maritime)
Celles to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 280 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 47 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Celles plasuje się na 731. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem powierzchni na
Cercoux
Cercoux to miejscowość i gmina we Francji, w regionie Poitou-Charentes, w departamencie Charente-Maritime. Według danych na rok 1990 gminę zamieszkiwało 1 101 osób, a gęstość zaludnienia wynosiła 26 osób/km² (wśród 1467 gmin regionu Poitou-Charentes Cercoux plasuje się na 273. miejscu pod względem liczby ludności, natomiast pod względem powie
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org