:: wikimiki.org ::

Val-de-Ruz (distrikt, CH-NE)

Val-de-Ruz (distrikt, CH-NE)

Val-de-Ruz, distrikt i kantonen Neuchâtel, Schweiz.

Geografi

Indelning

Val-de-Ruz är indelat i 16 kommuner:
- Boudevilliers
- Cernier
- Chézard-Saint-Martin
- Coffrane
- Dombresson
- Engollon
- Fenin-Vilars-Saules
- Fontainemelon
- Fontaines
- Les Geneveys-sur-Coffrane
- Les Hauts-Geneveys
- Montmollin
- Le Pâquier
- Savagnier
- Valangin
- Villiers Kategori:Neuchâtel - kanton

Distrikt

Distrikt, term som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk helhet. Kategori:Lokala politiska indelningar

Kanton

:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou. Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner Kategori:Regionala politiska indelningar

Neuchâtel (kanton)

Neuchâtel, ty. Neuenburg, är en kanton i västra Schweiz. Huvudstad är Neuchâtel.

Geografi

Neuchâtel gränsar i söder till Vaud, Bern i nordväst, Fribourg i öst samt Frankrike i väst.

Indelning

Neuchâtel är indelat i 4 regioner och 6 distrikt:
- Région Le Littoral
- Neuchâtel, huvudort: Neuchâtel
- Boudry, huvudort: Boudry
- Région Val-de-Ruz
- Val-de-Ruz, huvudort: Cernier
- Région Val-de-Travers
- Val-de-Travers, huvudort: Fleurier
- Région Montagnes Neuchâteloises
- La Chaux-de-Fonds, huvudort: La Chaux-de-Fonds
- Locle, huvudort: Le Locle Neuchâtel är även indelat i 62 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Neuchâtel. Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Neuchâtel - kanton als:Kanton Neuenburg

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Boudevilliers (kommun, CH-NE)

Boudevilliers, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Chézard-Saint-Martin (kommun, CH-NE)

Chézard-Saint-Martin, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Dombresson (kommun, CH-NE)

Dombresson, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Fenin-Vilars-Saules (kommun, CH-NE)

Fenin-Vilars-Saules, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Fontaines (kommun, CH-NE)

Fontaines, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Les Hauts-Geneveys (kommun, CH-NE)

Les Hauts-Geneveys, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Le Pâquier (kommun, CH-NE)

Le Pâquier, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Valangin (kommun, CH-NE)

Valangin, kommun i distrikt Val-de-Ruz, Neuchâtel, Schweiz.

Kategori:Neuchâtel - kanton

Kategori:Schweiz kantoner

DAI

DAI is de naam voor twee luchtinlaatsystemen van de motorfietsen van Honda. Voor het eerst werd een systeem met deze naam toegepast op de Honda CBR 250 RR in 1990. DAI stond toen voor: Direct Air Intake). Dit systeem was te vergelijken met het DIC-systeem. In 1995 werd een luchtinlaatsysteem op de CBR 600 F toegepast met dezelfde naam, maar toen was de betekenis Direct Air Induction. Categorie:Motorfietstechniek

cheap tickets po�ciel �mieszne zdj�cia Prague appartements Barcellona hotel

:: RELATED NEWS ::

Georg I. (England)
Georg Ludwig (
- 28. Mai 1660 in Hannover; † 11. Juni 1727 in Osnabrück) war seit 1698 Kurfürst von Hannover. Als die britische Königin Funktion, die zu einer Eingabe aus einer (üblicherweise) großen Quellmenge eine Ausgabe aus einer (im Allgemeinen) kleineren Zielmenge (die Hashwerte, meist eine Teilmenge der natürlichen Zahlen) erzeugt. Hashfunktionen unterscheiden sich in der Definitionsme

Clarktherapie
Die nach Hulda Regehr Clark (geb. 1934) benannte Clark-Therapie lehrt, dass es nur zwei Ursachen für chronische Krankheiten gibt: Parasiten wie Fasciolopsis buski, und Umweltgifte. Entsprechend seien diese Krankheiten durch die Abtötung der Parasiten sowie die Vermeidung von Umweltgiften heilbar. Ihre Konzepte bewegen sich weit außerhalb der Read More...

Mythologie der Zuni
Die Zuni sind ein Volksstamm der Pueblo-Indianer aus dem Südwesten von Amerika. Laut ihrer Weltentstehungssage stammen die ersten Menschen aus unterirdischen Höhlen, wohingegen die Welt von Unmengen an Wasser durchzogen und von Monstern bevölkert war. Die he

ABC - Analyse
Ressourcen optimal nutzen ist das Ziel eines Unternehmens. Die ABC-Analyse unterstützt Unternehmen darin, sich über die IST-Situtation ein Bild zu machen, ein Verfahren, um wichtige Artikel zu identifizieren, um anschließend daraus Handlungsanleitungen entwickeln zu können.

Erläuterungen

Mit der ABC-Analyse ist es möglich, # das "Wesentliche" vom "Unwesentlichen" zu trennen # Rationalisierungsschwerpunkte zu se

Polizeipferd
Das Polizeipferd wird als besonderes Hilfsmittel der Polizei eingesetzt.

Ankauf

Schon bei der Auswahl eines Polizeipferdes wird besonderer Wert auf bestimmte Eigenschaften des Tieres gelegt. Insbesondere zählen hierzu neben der Gesundheit eine kräftige Statur. Das Pferd sollte sich außerdem problemlos von verschiedenen Personen reiten lassen. Letztendlich hängt die Beschaffung aber auch vom vor

Zunische Mytholgie
Die Zuni sind ein Volksstamm der Pueblo-Indianer aus dem Südwesten von Amerika. Laut ihrer Weltentstehungssage stammen die ersten Menschen aus unterirdischen Höhlen, wohingegen die Welt von Unmengen an Wasser durchzogen und von Monstern bevölkert war. Die he