:: wikimiki.org ::

Veveyse (distrikt, CH-FR)

Veveyse (distrikt, CH-FR)

Veveyse, distrikt i kantonen Fribourg, Schweiz.

Geografi

Indelning

Veveyse är indelat i 15 kommuner:
- Attalens
- Besencens
- Bossonnens
- Bouloz
- Châtel-St-Denis
- Le Crêt
- Fiaugères
- Granges
- Grattavache
- Pont
- Porsel
- Progens
- Remaufens
- St-Martin
- Semsales Kategori:Fribourg - kanton

Distrikt

Distrikt, term som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk helhet. Kategori:Lokala politiska indelningar

Fribourg (kanton)

Fribourg, kanton i sydvästra Schweiz.

Geografi

Fribourg gränsar i söder och väster till Vaud samt Bern i öst. Fribourg har även ett antal exklaver i Vaud.

Indelning

Fribourg är indelat i 7 distrikt:
- Sarine - fransk- och tyskspråkig
- Sense - tyskspråkig
- Gruyère - franskspråkig med en tyskspråkig kommun (Jaun)
- Lac - fransk- och tyskspråkig
- Glâne - franskspråkig
- Broye - franskspråkig
- Veveyse - franskspråkig Fribourg är indelat 182 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Fribourg Kategori:Schweiz kantoner Kategori:Fribourg - kanton als:Kanton Freiburg

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv

- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar

- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Besencens (kommun, CH-FR)

Besencens, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz.

Bossonnens (kommun, CH-FR)

Bossonnens, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz.

Bouloz (kommun, CH-FR)

Bouloz, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz.

Le Crêt (kommun, CH-FR)

Le Crêt är en kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz. Kategori:Fribourg - kanton

Fiaugères (kommun, CH-FR)

Fiaugères, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz.

Granges (kommun, CH-FR)

Granges, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz.

Pont (kommun, CH-FR)

Pont, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz. Kategori:Fribourg - kanton

Porsel (kommun, CH-FR)

Porsel är en kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz. Kategori:Fribourg - kanton

Progens (kommun, CH-FR)

Progens är en kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz. Kategori:Fribourg - kanton

St-Martin (kommun, CH-FR)

St-Martin, kommun i distriktet Veveyse, Fribourg, Schweiz. Kategori:Fribourg - kanton

Kategori:Fribourg - kanton

Kategori:Schweiz kantoner

ملوك اردن

:تصنيف:ملوك الأردن

narty austria drugi Bramy gara�owe Odzyskiwanie danych cytaty

:: RELATED NEWS ::

Plug-In
Un Plug-In è un componente aggiuntivo, normalmente sviluppato da terze parti, che permette l'aggiunta di effetti a una produzione audio - video - fotografica. In ambiente audio di Home recording simula diverse apparecchiature hardware quali Riverberi, Compressori, Delay, Equalizzatori e altro. Alcuni Plug-in possono essere utilizzati "stand-alone" ma la loro applicazione pratica, prevede il loro inserimento in un rack, per ogni traccia di un sequencer. La qualità di un plug-in dipende direttamente dall'algoritmo utilizzato. Il suono de

Persona giuridica
In diritto, con la locuzione persona giuridica si intende un soggetto di diritto costituito, al fine di perseguire uno scopo lecito, da un complesso di persone, o di beni o di persone e beni, al quale l'ordinamento giuridico riconosca con variabile portata sia la capacità giuridica che la capacità di agire. La pe

Cool Edit
Adobe Audition è un software di hard disk recording. Il suo nome originale Cool Edit è cambiato dopo l'acquisizione dell'azienda Syntrillium Software da parte di Adobe Corporation. Si differenzia dagli altri software analoghi per potenza e facilità d'uso. L'ultima versione supporta plugin di tipo DirectX e

Wikipedia:Pagine da cancellare/Open System Interconnection

Open System Interconnection

La pagina è stata corretta e sistemata - con relativo redirect da ISO/OSI nella versione con la parola Systems, ovvero al plurale = corretto. Questa versione rimane in + e non ha senso, va cancellata, suppongo, comunque spero di avere agito correttamente. Ciao --pabform 13:57, Ago 4, 2005 (CEST) Convertito in redirect a Open

Plugin
Il plugin (o plug-in) è un programma non autonomo che interagisce con un altro programma per ampliarne le funzioni. Il tipico esempio è un plugin per un software di grafica che permette l'utilizzo di un formato grafico non supportato in maniera nativa dal software principale. La capacità di un software di supportare i plugin è generalmente un'ottima caratteristica rendendo possibile l'ampliamento delle sue funzioni in maniera semplice e veloce

Martin Axen
Martin Axén (Uråsa, Svezia, 1 aprile 1973) è un musicista svedese. Dal 1997 è il chitarrista del gruppo musicale glam rock The Ark. Prima dell'ingresso nella band Axén non aveva al suo attivo significative esperienze musicali; si