:: wikimiki.org ::

Vincenzo Bellini

Vincenzo Bellini

Vincenzo Bellini, född 3 november 1801 i Catania (Sicilien) och död 23 september 1835 i Puteaux (utanför Paris), italiensk tonsättare. Bellini inledde sina studier hos familjen och därefter studerade han för Niccolò Antonio Zingarelli vid Collegio di Musica i Neapel, där lärda känna verk av tonsättare som Haydn, Mozart och Pergolesi. En avgörande upplevelse var Rossinis Semiramide i Neapel 1824 - varefter Bellini beslutar sig att enbart ägna sig åt scenen. Impressarion Domenico Barbajas intresse väcktes vid Bellinis opera, Bianca e Fernando, Barbaja gav den unge tonsättaren i uppdrag att komponera en opera för La Scala i Milano, Il Pirata (1827, Piraten), med detta verket inledde Bellini ett nära samarbete med librettisten Felice Romani som gav många framgångar, bl.a: La Straniera 1829, I Capuleti e Montecchi 1830, La Sonnambula 1831 och Norma 1831. Bland misslyckanden fanns: Zaira 1829 och Beatrice di Tenda 1833, misslyckandet med sistnämnda opera ledde till en tvist mellan Romani och Bellini och Bellini lämnade Italien. Han reste först till London och slog sig ner i Paris, där han blev en favorit bland de parisiska scenerna. Här tillkom hans sista opera I Puritani 1835, där han slipade sin orkestrering, tillsammans med Carlo Pepoli. Bellini dog några månader efter premiären, troligen i brusten blindtarm.

Operor

- Adelson e Salvini opera semiseria 3 akter Andrea Leone Tottola, efter Th. M. de Baculard d'Arnaud och P. Delamarre 11./15. Febr. 1825 Neapel, Collegio di San Sebastiano 23. Sept. 1992 Catania, Teatro Bellini; andra utgåvan 2 akter
- Bianca e Fernando melodramma 2 akter Domenico Gilardoni, efter C. Rotis Drama Bianca e Fernando alla tomba di Carlo IV Duca di Agrigento 30. Maj 1826 Neapel, Teatro San Carlo som Bianca e Gernando 7. April 1828 Genua, Teatro Carlo Felice; 2. utgåvan (bearbetat av Felice Romani), 2 akter
- Il pirata melodramma 2 akter Felice Romani efter Charles Robert Maturin och Ch. Nordier/I. J. S. Taylor "Bertram or The Castle of Saint-Aldobrand" (drama) 27. Okt. 1827 Milano, Teatro alla Scala
- La straniera melodramma 2 akter Felice Romani efter V.-C. Prévôt d'Arlincourt 14. Febr. 1829 Milano, Teatro alla Scala
- Zaira tragedia lirica 2 akter Felice Romani efter Voltaire 16. Maj 1829 Parma, Teatro Ducale
- I Capuleti e i Montecchi tragedia lirica 2 akter Felice Romani efter L. Scevola und William Shakespeare 11. Mars 1830 Venedig, Teatro la Fenice
- La sonnambula melodramma 2 akter Felice Romani, efter Eugène Scribe och Jean-Pierre Aumers balettpantomim 6. Mars 1831 Mailand, Teatro Carcano
- Norma tragedia lirica 2 akter Felice Romani efter tragedin av Alexandre Soumet 26. December 1831 Mailand, Teatro alla Scala
- Beatrice di Tenda tragedia lirica 2 akter Felice Romani nach Carlo Tedaldi-Fores 16. März 1832 Venedig, Teatro la Fenice
- I puritani (I Puritani di Scozia, I puritani e i cavalieri) melodramma serio 3 akter Greve Carlo Pepoli, efter dramat Têtes rondes et cavaliers von Jacques-Arsène-François-Polycarpe Ancelot (1794-1854) och Joseph-Xavier Boniface (Saintine) 24. Jan. 1835 Paris, Théâtre-Italien Bellini, Vincenzo ja:ヴィンチェンツォ・ベルリーニ

3 november

3 november är årets 307:e dag (308 om det är skottår) i den gregorianska kalendern. Det återstår 58 dagar av året.

Dagens namn

- Hubert, Hugo

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Eustakius (Eustachius) (och Hubertus)
- 1901: Hubert
- 1986: Hubert, Raymond och Roy
- 1993: Hubert, Diana - från 11 mars. (Raymond flyttas till 27 mars och Roy till 7 september)
- 2001: Hubert, Hugo - från 11 januari. (Diana flyttas till 29 januari)

Helgdagar

- Dominicas nationaldag
- Panamas nationaldag

Händelser

- 1839 - Det första Opiumkriget bryter ut
- 1888 - Massmördaren Jack the Ripper dödar sitt sista offer
- 1918
- Kungadömet Österrike-Ungern bryter samman
- Polen deklarerar sin självständighet från Ryssland
- 1930 - Efter en militärkupp blir Getúlio Vargas ny president i Brasilien
- 1942 – Tyska Afrikakåren under generalfältmarskalk Erwin Rommel retirerar
- 1957 - Sovjetunionen skickar upp Sputnik II med en hund (Lajka)som passagerare.

Födda

- 1804 - Constantin Hansen, norsk konstnär.
- 1852 - Meiji, japansk kejsare 1867-1912.
- 1900 - Märta Reiners, svensk operasångerska.
- 1901 - Leopold III, belgisk kung 1934-1951.
- 1905 - Sigge Fürst, svensk skådespelare, sångare och underhållare.
- 1908 - Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.
- 1909 - Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.
- 1911 - William Lind, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.
- 1912 - Alfredo Stroessner, paraguayansk president och diktator 1954–1989.
- 1921
- Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
- Fylgia Zadig, svensk skådespelare.
- 1928 - Osamu Tezuka, japansk serietecknare, manga.
- 1929
- Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör.
- Ulf G. Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.
- 1935 -
- Frank Cook, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Jeremy Brett, brittisk skådespelare.
- 1936 - Roy Emerson, australisk tennisspelare.
- 1945 - Gerd Müller, tysk fotbollsspelare.
- 1948 - Lulu, brittisk sångerska.
- 1949 - Larry Holmes, amerikansk boxare.
- 1954 - Adam Ant, brittisk musiker, sångare i gruppen Adam & the Ants.
- 1957 - Ernst Kirchsteiger, svensk programledare i TV.
- 1964 - Paprika Steen, dansk skådespelare och regissör.
- 1970 - Peter II av Jugoslavien, avsatt 1945.
- 1973 - Mickael Thompson, svensk musiker, gitarrist i Slipknot.
- 1977 - Aria Giovanni, amerikansk fotomodell, skådespelare och porrstjärna.

Avlidna

- 361 - Constantius II, romersk kejsare 337-361.
- 1584 - Carlo Borromeo, italiensk kardinal och ärkebiskop av Milano, helgon (1610).
- 1881 - Joseph Knabl, tysk skulptör.
- 1926 - Annie Oakley, legendarisk amerikansk prickskytt.
- 1942 - Eric Abrahamsson, svensk skådespelare.
- 1954 - Henri Matisse, fransk konstnär.
- 1956 - Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
- 1958 - Hedvig Lindby, svensk skådespelare.
- 1970 - Fleming Lynge, dansk författare och manusförfattare.
- 1981 - Verner Karlsson, svensk musiker.
- 1989 - Rune Landsberg, svensk skådespelare.
- 1990 - Mary Martin, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 1993 - Anders Jonason, svensk författare.
- 1996 - Jean-Bédel Bokassa, president och diktator i Centralafrikanska republiken 1966–1979 (självutnämnd kejsare 1976–1979).
- 1997 - Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
- 2000 - Bengt Brunskog, svensk skådespelare.
- 2001 - Viveka Seldahl, svensk skådespelare.
- 2003 - Elliott Smith, amerikansk musiker, mördad.
- 2005 - Kent Andersson, svensk skådespelare, manusförfattare och dramatiker.

Se även

2 november - 4 november - 3 oktober - 3 december -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 309 ja:11月3日 ko:11월 3일 simple:November 3 th:3 พฤศจิกายน

1801

Händelser

- 2 april - Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.
- 19 april - Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul I:s död.
- 22 april - Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.
- Smittkoppsvaccination prövas för första gången i Sverige i Malmö.
- Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.
- Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan.
- Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen.
- Storbritannien ockuperar den svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien.
- En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna.
- Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.

Födda

- 23 januari - Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.
- 10 mars - Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
- 24 mars - Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.
- 6 april - Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.
- 30 juni - Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.
- 17 augusti - Fredrika Bremer, svensk författare.
- 21 augusti - Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
- 17 december - Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker.
- George Biddel Airy, engelsk astronom
- Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

Avlidna

- 13 januari - Robert Orme, brittisk historiker.
- 25 mars - Novalis, pseudonym för Friedrich Leopold, romantisk tysk poet och novellist.
- 28 mars - Sir Ralph Abercromby, brittisk general. Kategori:Årtal Kategori:1800-talet (decennium) ko:1801년 ms:1801 simple:1801

23 september

Dagens namn

- Tekla, Tea

Äldre namnsdagar:

- tidigare: Sozius
- 1620: Tekla (Thecla, Tecla)
- 1901: Tekla
- 1986: Tekla, Trond och Tryggve
- 1993: Tekla, Tea - från 9 november. (Trond utgår ur almanackan och Tryggve flyttas till 25 september)
- 2001: Tekla, Tea

Helgdagar m.m.

- Saudiarabiens nationaldag
- Höstdagjämningen

Händelser

- 1846 - Den tyske astronomen Johann Gottfried Galle upptäcker planeten Neptunus.
- 1885 - 20 personer blir nedtrampade då Christina Nilsson sjunger från en balkong i Stockholm
- 1905 - Karlstadskonferensen, förhandlingarna mellan Sverige och Norge i samband med unionsupplösningen 1905, avslutas
- 1983 - Saint Christopher och Nevis blir medlem i Förenta nationerna

Födda

- 63 f.Kr. - Augustus, romersk kejsare 27 f.Kr.-14 e.Kr.
- 1783 - Peter von Cornelius, tysk målare.
- 1865 - Suzanne Valadon, fransk konstnär, målare.
- 1888 - Valdemar Dalquist, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
- 1890
- Friedrich Paulus, tysk generalfältmarskalk, Stalingrad.
- Axel Slangus, finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 1907 - Herbert Kappler, tysk SS-officer.
- 1913 - Arne Källerud, svensk skådespelare.
- 1916 - Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister.
- 1920 - Mickey Rooney, amerikansk skådespelare.
- 1926 - John Coltrane, amerikansk jazzmusiker och tenorsaxofonist.
- 1930 - Ray Charles, amerikansk sångare, kompositör, pianist.
- 1933 - Victor Jara, chilensk visdiktare och sångare.
- 1934 - P.O. Enquist, svensk författare, regissör och dramatiker.
- 1937 - Lennart Klefbom, svensk skådespelare och regiassistent.
- 1940 - John Wilkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1970-74, 1979-.
- 1943
- Steve Boone, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.
- Julio Iglesias, spansk sångare och fotbollsmålvakt.
- Antonio Tabucchi, italiensk författare.
- 1947 - Caroline Lagerfelt, svensk skådespelare, verksam i USA.
- 1949 - Bruce Springsteen, amerikansk sångare, låtskrivare.
- 1956 - Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare.
- 1959 - Jason Alexander, amerikansk skådespelare.
- 1961 - William McCool, amerikansk astronaut.
- 1973 - Artim Sakiri, makedonsk fotbollsspelare.
- 1974 - Philomène Grandin, svensk skådespelare.

Avlidna

- 1241 - Snorre Sturlasson, isländsk hövding och skald (mördad).
- 1535 - Katarina av Sachsen-Lauenburg, svensk drottning, gift med Gustav Vasa 1531-1535.
- 1623 - Peder Månsson Utter, svensk arkivman och genealog (död i pesten).
- 1710 - Ole Rømer, dansk astronom och ämbetsman.
- 1738 - Hermann Boerhaave, nederländsk botanist, kemist och läkare.
- 1830 - Elizabeth Kortright Monroe, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
- 1870 - Prosper Mérimée, fransk författare som skrev "Carmen".
- 1877 - Urbain Jean Joseph Leverrier, fransk astronom.
- 1896 - Ivar Aasen, norsk språkman och författare, skaparen av nynorska.
- 1906 - August Bondeson, svensk läkare och författare.
- 1922 - W. Chrystie Miller, amerikansk skådespelare.
- 1929 - Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
- 1932 - Jules Chéret, fransk konstnär.
- 1939 - Sigmund Freud, österrikisk läkare och författare.
- 1943 - Ernst Trygger, svensk statsminister 1923-1924.
- 1944 - Pietro Caruso, italiensk fascist, chef för den italienska polisen under slutet av andra världskriget.
- 1968 - Padre Pio, italienskt helgon.
- 1973 - Pablo Neruda - chilensk poet som fick Nobelpriset 1971.
- 1974 - Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940-1950.
- 1989 - Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.
- 1999 - Allan Linder, svensk skådespelare.

Se även

22 september - 24 september - 23 augusti - 23 oktober -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 268 ja:9月23日 ko:9월 23일 simple:September 23 th:23 กันยายน

Puteaux

Puteaux är en närförort till Paris, belägen väst-nordväst om innerstaden, omedelbart sydväst om La Défense. kategori:Paris

Italien

Italien (på italienska Italia eller officiellt Repubblica Italiana) är en republik i södra Europa bestående av en stövelformad halvö, den Apenninska halvön, området närmast norr om denna halvö samt öarna Sardinien och Sicilien i Medelhavet. I norra Italien ligger bergskedjan Alperna, och där gränsar landet till Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien. De självständiga staterna Vatikanstaten och San Marino är enklaver och ligger inom Italiens gränser.

Historia

Huvudartikel: Italiens historia Italien blev en nation 1861 när halvöns stadsstater tillsammans med Sardinien och Sicilien enades under kung Viktor Emanuel II. Det parlamentariska styret försvann under det tidiga 1920-talet, då Benito Mussolini etablerade en fascistisk diktatur. Hans förödande allians med Nazityskland ledde till att Italien besegrades i andra världskriget. 1946 ersattes monarkin med en republik. I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med en andra. Italien är en av Natos och EU:s (EEC:s) ursprungliga medlemmar.

Klimat och miljö

I Italien råder medelhavsklimat utom längst i norr, där klimatet är alpinskt och i söder där det är hett och torrt. I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar. Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten och att hanteringen av det industriella avfallet är undermålig. Över 78% av energiproduktionen sker med fossila bränslen och drygt 18% av vattenkraft. Utöver detta importeras en stor mängd energi.

Ekonomi

Italien har en diversifierad industriell ekonomi med ungefär samma storlek, totalt och per capita, som Frankrike och Storbritannien. Den norra delen av landet är industriellt välutvecklad, och domineras av privata företag, medan södra Italien är mer beroende av jordbruk och har en arbetslöshet på cirka 20%. Den största delen av industrins råvarubehov och mer än 75% av energin importeras. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har Italien fört en ekonomisk åtstramningspolitik för att motsvara kraven för medlemskap i EMU och både inflationen och räntorna har sänkts.

Kommunikation

Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket välutbyggt i Italien. Det var också i Italien som världens allra första motorväg byggdes. Idag finns det motorvägar som når till de flesta större städer i landet och standarden på motorvägarna är hög. Övriga vägar är däremot inte lika väl utbyggda och kan många gånger vara smala och slingriga. Järnvägarna i Italien är även dessa är välutbyggda. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Italien och de flesta banor är dessutom elektrifierade. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg.

Diverse fakta

- Högsta punkt: Monte Bianco de Courmayeur, 4 748 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kol, kvicksilver, zink, marmor, asbest, naturgas, fisk, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 41,4 år (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 79,5 år (2004)
- Religiös tillhörighet: övervägande katoliker, men även grupper av protestanter, judar och muslimer
- Språk: italienska (officiellt språk), tyska (vissa delar av regionen Trentino-Alto Adige är tysktalande), franska (en liten fransktalande minoritet i regionen Valle d'Aosta), slovenska (slovensk-talande minoritet i området kring Trieste-Gorizia)
- Nationaldag: Republikens dag 2 juni

Administrativ indelning

Huvudartikel: Italiens regioner och provinser Italien är indelat i 20 regioner, vilka är indelade i totalt 103 provinser. Provinserna består i sin tur av sammanlagt fler än 8 000 kommuner.

Se även

- Fascismen i Italien
- Mezzogiorno Kategori:Europas länder Kategori:Italien als:Italien fiu-vro:Itaalia ja:イタリア ko:이탈리아 ms:Itali simple:Italy th:ประเทศอิตาลี zh-min-nan:Italia

Tonsättare

Kompositör eller tonsättare, person som komponerar musik. Tonsättare är den normala titeln inom konstmusik, eftersom alla toner där noteras (sätts) exakt. En synonym till tonsättare är "komponist". Inom andra sorters musik benämns upphovsmannen vanligtvis kompositör, men skapare av pop- och rockmusik kallas även låtskrivare. Kategori:Kompositörer

Se även

- Lista över kompositörer ja:作曲家 ko:작곡가

Neapel

Neapel, it. Napoli, är huvudstad i den italienska regionen Kampanien och huvudort i provinsen Napoli. Neapel har ca. 1 miljon invånare och ligger nära den berömda vulkanen Vesuvius. Fram till Italiens enande på 1800-talet var Neapel ett självständigt kungadöme, som sträckte sig över södra delen av landet (se Kungariket Neapel). 1995 blev Neapels historiska centrum uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.

External links

- [http://www.compart-multimedia.com/virtuale/us/napoli/naples.htm Naples, Italy] Virtual reality movies and photo gallery Kategori:Orter i Italien Kategori:Italienska världsarv ja:ナポリ ko:나폴리 simple:Naples

Joseph Haydn

Bild:Joseph Haydn, målning av Thomas Hardy från 1792.jpg

Joseph Haydn målad av Thomas Hardy 1792

Franz Joseph Haydn, Joseph Haydn, född 31 mars 1732 i Rohrau, Niederösterreich, Österrike, död 31 maj 1809 i Wien, Österrike; österrikisk kompositör. Tillsammans med Wolfgang Amadeus Mozart och Ludwig van Beethoven är han den främsta företrädaren för Wienklassicismen. Det finns så få glad och förnöjda människor härnere, överallt förföljas de av sorger och bekymmer; ditt verk blir kanske en källa, ur vilken den sorgsne eller den av göromål nedtyngde mannen kan hämta vila och vederkvickelse för några ögonblick. Citat ur brev från den 70-årige Haydn till en beundrare (Källa: G. Norlén, 1926) Haydn komponerade inte mindre än 104 symfonier och 68 stråkkvartetter. Haydn räknas till den klassiska sonatens förste fulländare och nydanare. Många av hans tidigare kompositioner är experiment inom den tidiga sonatformen medan hans mogna alster är i det närmaste formfulländade, exempelvis C-dursonaten (Den engelska) och hans allra sista sonat, den i Ess-dur. Bland hans mest spelade verk hör de 12 sista symfonierna de s k Londonsymfonierna komponerade mellan 1791-1795. En berömd violinst (Salomon) erbjöd Haydn både resa, logi och ett högt gage för att komponera symfonier för den stora orkestern som fanns i London. Av dessa är nr. 94 "Symfonin med pukslaget" nr. 100 "Militärsymfonin" & nr. 104 "Londonsymfonin" de allra mest spelade. Haydn var också verksam inom kyrkomusiken och komponerade förutom ett oratorium Skapelsen även mässor och orgelkonserter. Han var under tiden 1761 - 1790 anställd som hovkapellmästare hos furst Esterhazy i Eisenstadt.

Litteratur

- Norlén, Gunnar, Joseph Haydn, J. A. Lindblads förlag, Uppsala, 1926. Haydn, Joseph Haydn, Joseph ja:フランツ・ヨーゼフ・ハイドン ko:요제프 하이든 th:โยเซฟ เฮย์เด้น

Mozart

Mozart, tysk-österrikisk musikerfamilj. Tonsättaren och violinisten Leopold Mozart (1719-87), född i Augsburg, som kom från en gammal hantverkarsläkt, var den förste musikern i släkten och var verksam som hovkompositör i Salzburg. Hans barn Wolfgang Amadeus Mozart (1756-91) och Maria Anna "Nannerl" Mozart (1751-1829) fick redan mycket tidigt undervisning av fadern. Medan Wolfgang Amadeus blev en av musikhistoriens främsta tonsättare, fick "Nannerl", som var en mycket talangfull pianist, fr.o.m. slutet av sina tonår endast tillåtelse att spela musik i hemmet. Leopold Mozart drog stor nytta av sina barns talanger och turnerade runt med ”underbarnen” till en mängd olika städer där de hade olika slags konserter för adeln m.fl. (Det var inte helt ovanligt med kommentarer liknande den att Leopold åkte runt och visade upp sina tränade schimpanser.) Också Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Wolfgang Mozart (1791-1844) gjorde karriär som pianist och tonsättare, dock utan större lycka.

Se även

- Leopold Mozart
- Wolfgang Amadeus Mozart Kategori:Släkter ja:モーツァルト (曖昧さ回避)

Milano

Denna artikel handlar om staden Milano. Se också Milano (provins). ----

Beläget i - Kommun - Provins - Region	Milano Milano Lombardiet
Antal invånare - Totalt (2001) - Befolkningstäthet	1 182 693 3431 inv. per km²
Geografiskt läge - Koordinater - Höjd	45°28' nord; 9°10' öst 120 m.ö.h.
Areal:	182 km²
Angränsande kommuner:	Segrate, Pioltello, Cologno Monzese, Brugherio, Sesto San Giovanni, Bresso, Novate Milanese, Pero, Settimo Milanese, Cesano Boscone, Corsico, San Donato Milanese, Peschiera Borromeo
Postnummer	20100
Riktnummer	+39 (0)2
Hemsida	http://www.comune.milano.it/

Milano, stad belägen vid floden Olona i regionen Lombardiet i norra Italien. Milano är huvudort i provinsen Milano och huvudstad i regionen. Här finns en av världens främsta operascener, Teatro alla Scala eller "La Scala".

Historia

Enligt gammal tradition skall Milano ha grundlagts av kelterna omkr. 600 f.Kr. Staden kallades av romarna Mediolanum och var insubrernas huvudstad, tills den 222 f.Kr. intogs av romarna. Under kejsartiden blev den Italiens andra stad och ett vetenskapernas hem, men led fruktansvärt under folkvandringarnas stormar. 452 blev den erövrad och plundrad av Attila, 490 intagen av Teoderik den store och 539 ödelagd av burgunder och goter. 569 besattes den av langobarderna och införlivades jämte deras rike 774 med Karl den stores välde. Flera av dennes efterföljare lät som kungar av Italien kröna sig i Milano eller Pavia med den i Monza förvarade järnkronan. Efter Otto I:s kröning 962 hörde Milano med kungariket Italien till det tysk-romerska riket och styrdes genom kejserliga ståthållare. Under 1100-talet gjorde Milano som huvud för det lombardiska stadsförbundet och guelfernas parti ofta uppror mot kejsarna, men blev flera gånger hårt tuktat, i synnerhet av Fredrik Barbarossa 1158 och 1162, vid vilket sistnämnda tillfälle alla borgare måste lämna staden, som förstördes. Efter det lombardiska stadsförbundets seger i slaget vid Legnano 1176 blef Milano genom fördraget i Konstanz 1183 en fri stad, som dock erkände kejsaren som länsherre. Partistriderna mellan guelfer, anförda av familjen della Torre, och ghibelliner, med familjen Visconti i spetsen, störde stadens lugn, så att den inte erhöll någon fast författning. Emellertid hade huset Visconti med kejsarnas hjälp utvidgat stadens och sin egen makt över flera av Lombardiets mest blomstrande städer, och 1395 blef Milano huvudstad i det då upprättade hertigdömet Milano under Johan Galeazzo Visconti, som köpte hertigvärdigheten av kejsar Wenzel. Då huset Visconti utslocknade på manssidan 1447 med Filip Maria, valdes dennes måg Frans Sforza till hertig av Milano (se Sforza). 1499 erövrade Ludvig XII av Frankrike Milano, på vilket han gjorde anspråk som ättling av släkten Visconti på kvinnosidan, men han förlorade det under kriget mot den s.k. heliga ligan 1512. Frans I erövrade det på nytt 1515, men miste det åter 1521. Då familjen Sforza utslocknade 1535 med hertig Frans II, gav kejsar Karl V hertigdömet som ledigt rikslän åt sin son Filip, varefter det var förenat med Spanien, tills det genom freden i Utrecht 1713 och freden i Rastatt 1714 lades till österrikiska monarkien. Det bildade därefter med hertigdömet Mantua det österrikiska Lombardiet. Genom freden i Wien 1735 och fördraget i Worms 1743 lades delar därav till Sardinien. Efter det Napoleon Bonaparte 1796-97 erövrat norra Italien blev Milano 1797 huvudstad i Cisalpinska republiken, 1802 i Italienska republiken och 1805 i kungariket Italien. Vid dettas upplösning 1814 fick Sardinien sina forna andelar (8,260 km²) tillbaka och Österrike det övriga (21,585 km²) av det forna hertigdömet Milano, som förenades med det nybildade konungariket Lombardiet-Venezia. Under åren närmast före 1848 var Milano huvudsätet för den nationella agitationen mot Österrike, och 18-23 mars 1848 pågick där blodiga gatustrider, som slutade med att de österrikiska trupperna under Joseph Radetzky nödgades lämna staden. Redan 6 augusti måste den dock, övergiven av piemonteserna, öppna portarna för Radetzky. Konfiskering av de emigrerades egendom, en mängd avrättningar och odrägliga skattebördor gjorde österrikarna ännu mer förhatliga; dock undertrycktes lätt det av Giuseppe Mazzini förberedda upproret 6 februari 1853. Efter slaget vid Magenta 4 juni 1859 lämnade den österrikiska besättningen staden, i vilken 8 juni Napoleon III och kung Viktor Emanuel höll sitt intåg. I fredspreliminärerna i Villafranca 12 juli avträddes Milano jämte det övriga Lombardiet till Napoleon, som omedelbart därefter lämnade det till Sardinien. Kategori:Orter i Italien ja:ミラノ ko:밀라노 simple:Milan

Felice Romani

Felice Romani Född 1788 och död 1865. Han var en italiensk poet och skolad i litteratur och mytologi och skrev många libretton för operakompositörerna Donizetti och Bellini. Romani var ansedd som den finaste italienska librettisten mellan Metastasio och Boito. Bördig från Genua, Romani fick studera i Pisa var han sade att ha studerat lag för att göra familjen nöjd och litteratur för att göra honom själv nöjd., Senare gick han med Genuas universitets fakulteten och översatte fransk litteratur. Tillsammans med en kollega, förberedde han flera volymer av mytologi, och forntid, däribland den Keltiska historien i Italien. Romanis sakkunskap i franska och forntid reflekteras i librettona som han skrev; majoriteten baseras på fransk litteratur och många, liksom Norma, använder mytologiska källor. Romani reste mycket i Spanien, Grekland, Tyskland och Frankrike och 1814 hade han etablerat sig i Milano, och han blev vän med viktiga personer i den litterära och musikaliska världen. Han avslog posten som hovpoet i Wien och började i stället en karriär som operalibrettist. Han skrev två libretton för kompositören Mayr, som resulterade i hans anställning som librettist på La Scala. Romani blev en av de högst betraktade av alla italienska librettisterna av hans ålder och producerade nästan hundra sådana. Trots hans intresse i fransk litteratur, vägrade han att arbeta i Paris. Som regel skapade Romani inte sina egna historier; han höll sig informerad med vad som hände i den Parisiska scenen och anpassade libretton som var populära där, men detta var inte alltid en kassaskåpstrategi som gav de oklara intellektuella egenskapsrätterna legaliserade av tiden. I ett fall förberedde Romani ett libretto som baserades på pjäsen Lucrezia Borgia av Victor Hugo till operan Lucrezia Borgia av Donizetti, men då den sattes upp i Paris i 1840, erhöll Hugo ett föreläggande mot ytterligare produktioner. Librettot skrevs om och ändrade namnet till La Rinegata, med de italienska karaktärerna ändrande till turkar. Romani skrev librettona för Bellinis Il Pirata, La Straniera, Zaira, I Capuleti e i Montecchi, La Sonnambula, Norma och Beatrice di Tenda, för Rossini Il Turco in Italia, och Donizettis Anna Bolena och L'elisir d'amore (som han anpassade från scribes 'Le philtre). Han skrev också ett libretto (ursprungligen för kompositören Adalbert Gyrowetz) till den unge Verdi som användes för hans tidiga komedi Un giorno di regno. Romani var ansedd som en idealisk partner till Bellini, som citeras som efter att ha sagts: ”Ge mig goda verser, och jag skall ge dig god musik”. Dramatiska, till och med överdådiga, ”situationer” som uttrycktes i verser ”som designades för att beskriva passionerna på det mest livliga sätt” vad var Bellini sökte efter i ett libretto, enligt ett brev till Florimo, 4 Augusti 1834, och han fann dom i Romanis texter. Men när bägge misslyckades med Beatrice di Tenda skyllde dom på varandra. När han hade satt I Puritani till ett libretto av Carlo Pepoli, var Bellini fast besluten att inte komponera någon mer italiensk operas med någon, men helst med Romani. I Puritani var hans sista opera; han dog mindre än ett år efter dess premiär. Romani sörjde honom djupt och skrev en dödsruna där han uttryckte sin djupaste beklagan över deras motsättning. 1834 blev Romani redaktör för Gazzetta Ufficiale Piemontese som han bidrog med litterär kritik. Han behöll posten, med ett avbrott 1849 – 1854 ända till hans död. En volym av hans lyriska poem publicerades 1841. Romani, Felice Romani, Felice

1830

.]]

Händelser

- 3 februari - Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
- 13 maj - Ecuador blir självständigt.
- 27-29 juli - Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
- 6 december - Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet.
- En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Ystad.
- Lancashiresmidet införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning.
- Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen.
- Hjälmare kanal öppnas.
- Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadium.
- Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning.
- Fredrika Bremer utger romanen Familjen H
- , kallad den första borgerliga romanen.
- Johan Gabriel Richert framlägger ett förslg till ny svensk riksdagsordning.
- Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12.
- Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I.
- Barthélemy Thimonnier uppfinner symaskinen.

Födda

- 15 mars - Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910.
- 24 april - Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
- 20 maj - Hector Malot, fransk författare.
- 18 augusti - Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848-1916, kung av Ungern 1867-1916.
- 15 september - Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876-1911 (med fyra års uppehåll).
- 5 december - Christina Rossetti, brittisk poet.
- 10 december - Emily Dickinson, amerikansk poet.
- 17 december - Jules Huot de Goncourt, fransk skriftställare.
- 31 december - Frederic Leighton, brittisk konstnär.
- Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833-1868.
- Karl Hilty, schweizisk historiker och statsrättslärare.
- Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare.

Avlidna

- 16 maj - Jean-Baptiste Joseph Fourier, fransk matematiker och fysiker.
- 26 juni - Georg IV av Storbritannien, brittisk kung 1820-1830.
- 6 augusti - Elisa Bonaparte, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon Bonaparte.
- 23 september - Elizabeth Kortright Monroe, amerikansk presidenthustru till James Monroe.
- 30 november - Pius VIII, född Francesco Saverio Castiglioni, påve 1829-1830.
- 10 december - Hugh Elliot, brittisk diplomat.
- 17 december - Simón Bolívar, sydamerikansk general och nationalist. Kategori:Årtal Kategori:1830-talet ko:1830년 ms:1830 simple:1830 th:พ.ศ. 2373

Norma

Norma Tragedia lirica i två akter. Text av Felice Romani efter tragedin Norma, ou L´infanticide av Louis Alexandre Soumet (1831) och musik av Bellini. Uruppfördes den 26 december 1831 på Teatro alla Scala i Milano. Tid och plats: Gallien vid tiden för den romerska ockupationen (f.kr).

Personer

- Pollione, romersk prokonsul i Gallien Tenor
- Oroveso, druidernas överhuvud Bas
- Norma, druidernas översteprästinna, Orovesos dotter Sopran
- Adalgisa, en ung prästinna i templet Sopran
- Clotilde, Normas förtrogna Mezzosopran
- Flavio, Polliones vän Tenor
- Normas och Polliones två barn (Stumma roller) Druider, barder, prästinnor, galliska krigare och soldater Kör.

Handling

Norma, druidernas översteprästinna, är hemligt förälskad i romaren Pollione och har fött honom två barn. Fö hans skull fördröjer hon gallernas uppror mot romarna, eftersom hon hoppas på fred. Polliones kärlek till Norma har svalnat och han har då vänt sig till den unga prästinnan Adalgisa. Norma ger då tecken till strid. Pollione skall som segerpant offras till gudarna. Trots dödshotet förblir han sin nya kärlek trogen. Detta gör intryck på Norma, som erkänner sig skyldig till förräderi. Polliones kärlek till henne flammar upp på nytt och de bestiger gemensamt bålet.

Akt I

Akt II

Operan

ja:ノルマ (オペラ) Norma

1831

Händelser

- 10 mars - Ludvig Filip I av Frankrike grundar Främlingslegionen.
- 7 april - Peter I av Brasilien abdikerar.
- April - Skånska privatbanken, Sveriges äldsta privatbank, börjar sin verksamhet i Ystad.
- Den första nykterhetsföreningen i Sverige grundas av Samuel Owen.
- Den liberala morgontidningen Vestmanlands Läns Tidning börjar utges.
- Carl af Forsell ger ut Statistik över Sverige, det första statistiska arbetet som ger en samlad bild av landet.
- I södra Sverige öppnas, både i postens och i privat regi, diligenstrafik med bestämda linjer och priser.
- De första hästkapplöpningarna i Sverige hålls på Ladugårdsgärdet i Stockholm, i kungens närvaro.

Födda

- 16 mars - Elise Hwasser, svensk skådespelare.
- 13 juni - James Clerk Maxwell, brittisk matematiker och fysiker.
- 8 juli - John Pemberton, amerikansk apotekare som låg bakom Coca-Cola.
- 22 juli - Komei, japansk kejsare 1846-1867.
- 24 augusti - Nikolaus August, svensk prins, son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
- 23 oktober - Basil Lanneau Gildersleeve, amerikansk klassisk filolog.
- 8 november - Robert Bulwer-Lytton, brittisk diplomat och skald.

Avlidna

- 2 januari - Barthold Georg Niebuhr, dansk-tysk historiker och statsman.
- 3 februari - Thomas Hope, engelsk konstsamlare och författare.
- 29 juni - Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, tysk statsman.
- 18 juli - Adolf Fredrik Munck, svensk hovman under Gustav III.
- 24 augusti - August von Gneisenau, preussisk greve och fältmarskalk.
- 14 november - Friedrich Hegel, tysk filosof. Kategori:Årtal Kategori:1830-talet ja:1831年 ko:1831년 ms:1831 simple:1831

1833

Händelser

- En ny svensk legostadga (tjänstehjonslag) antas, vilken är i kraft ända till 1926.
- En diligenslinje öppnas mellan Stockholm och Göteborg.
- Hela Eskilstuna får fristadsrättigheter då det gäller klensmide.
- Skalden Esaias Tegnér myntar uttrycket "freden, vaccinet och potäterna" som förklaring till den stora befolkningsökningen i Sverige.
- Peter Wieselgren blir kyrkoherde i Västerstad i Skåne och börjar propagera för nykterhet.
- Carl Jonas Love Almqvist utger första delen av Törnrosens bok.
- Lars Johan Hierta startar serieutgivning i häften av europeisk samtidislitteratur i översättning.
- Charles Babbage börjar bygga den analytiska maskinen - världens första dator.
- Boken Lasse-Majas besynnerliga öden kommer ut.

Födda

- 28 januari - Charles George Gordon, brittisk general, filantrop och nationalhjälte.
- 7 februari - Ricardo Palma, peruansk författare.
- 28 februari - Alfred von Schlieffen, preussisk generalfältmarskalk.
- 11 april - Fredrik von Otter, svensk politiker, friherre och sjömilitär, statsminister 1900-1902.
- 7 maj - Johannes Brahms, tysk tonsättare.
- 4 juni - Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
- 24 juni - Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, finansminister 1874-1875, utrikesminister 1889, statsminister 1889-1891.
- 20 augusti - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
- 28 augusti - Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
- 19 september - Walfrid Weibull, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.
- 21 oktober - Alfred Nobel, svensk uppfinnare, kemist och donator.
- 12 november - Alexander Borodin, rysk kompositör.
- 30 november - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
- Benjamin Aird, baronet och engelsk ingenjör.

Avlidna

- 10 januari - Adrien-Marie Legendre, fransk matematiker.
- 11 mars - Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.
- 22 april - Richard Trevithick, brittisk ingenjör som tog fram världens första lok 1804.
- 13 augusti - Elias Vilhelm Ruda, svensk skald och litteraturkritiker.
- 22 september - Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.
- 17 december - Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.
- Anders Gamborg, dansk filosof.
- Joseph Nicéphore Niepce, den förste fotografen.
- Rama Mohana Raya, indisk religionsstiftare.
- Abbas Mirsa, persisk tronföljare. Kategori:Årtal Kategori:1830-talet ko:1833년 ms:1833 simple:1833

London

Denna artikel handlar om Storbritanniens huvudstad London. Se också London (olika betydelser). ---- London (olika betydelser)]] London är huvudstad i både staten Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och (de facto) i riksdelen/konstituerande landet England. London grundades under namnet Londinium som huvudstad i den romerska provinsen Britannia, för vilken staden också utgjorde hamnstad vid floden Themsen. Themsen rinner genom staden och delar den i nord-sydlig riktning även om den korsas av många broar och tunnlar, den mest kända är den nygotiska Tower Bridge. London är i dag en mycket stor stad. Greater London täcker 1 579 km² med en befolkning på omkring 7,421,228 (1 januari 2005). London Metropolitan Area, det vill säga det urbana London, omfattar omkring 16 200 km² och har en befolkning på nära 14 miljoner invånare. Vid den senaste folkräkningen var nästan 22 procent av befolkningen född utanför EU.

Greater London

Greater London är ett administrativt storstadsområde kring London. Det är indelat i 32 stadsdelar, s.k. boroughs, med stort självstyre, varav en är City of Westminster som även omfattar City of London. Geografiskt läge:

Boroughs

Historia

Huvudartikel: Londons historia Staden grundades av romarna under deras styre över landet. Namnet som det gav staden, Londinium har en förromersk bakgrund, möjligen var det det tidigare namnet på området. Denna befästa bosättning var huvudstad i den romerska provinsen Britannia. Efter Romarrikets fall övergavs Londinium och en saxisk stad vid namn Lundenwic etablerades omkring en och en halv kilometer längre västerut, i vad som nu är Aldwych, på 600-talet e.Kr. Den gamla romerska staden återbefästes sedan i slutet av 800-talet eller början av 900-talet. Westminster var en gång en egen stad och har varit säte för det engelska hovet och regeringen sedan medeltiden. Så småningom växte Westminster och London ihop och bildade grunden för London, som blev Englands största stad - men inte huvudstad (Winchester var Englands huvudstad fram till 1100-talet). London har stadigt vuxit genom århundradena, genom att omge och göra förorter av närliggande byar och städer, jordbruksmark, lantliga områden, ängar och skogar och har spritt sig i alla riktningar. Från 1500-talet till det tidiga 1900-talet blomstrade London som huvudstad i det brittiska imperiet. 1666 svepte den stora branden genom staden och förstörde en stor del av stadskärnan. Återuppbyggandet tog över 10 år, men Londons växande accelererade på 1700-talet och under det tidiga 1800-talet var det den största staden i världen. Londons lokala regeringssystem kämpade för att klara av denna snabba tillväxt, särskilt med att tillhandahålla tillräckligt med infrastruktur till staden. 1855 skapades The Metropolitan Board of Works (MBW) för att ge London en infrastruktur som kunde klara av stadens tillväxt. MBW avskaffades 1889 och the County of London skapades, vilket administrerades av the London County Council, den första valda allomfattande administrativa enheten i staden. Under det tidiga 1900-talet använde londonborna kol för uppvärmning av hemmen, vilket skapade stora mängder rök. Tillsammans med särskilda klimatförhållanden orsakade detta ofta en karaktäristisk smog, och London blev känd för sin typiska "Londondimma", även känd som "Pea Soupers". London kallas också ibland för "The Smoke" ("Röken"), antagligen på grund av detta. 1956 infördes the Clean Air Act på grund av en femdagars "pea souper", från 5 till 9 december 1952, vilken dödade mer än 4.000 människor, varefter man krävde att särskilda "rökfria zoner" skulle upprättas, där man krävde "rökfritt" bränsle. Det som antagligen har varit de största förändringarna i London under de senaste 100 har sitt upphov i blitzen och annan bombning av det tyska Luftwaffe som ägde rum under andra världskriget. Bombningarna dödade mer än 30.000 londonbor och jämnade stora områden med bostadshus och andra byggnader över hela London med marken. Återuppbyggnaden under 1950-talet, 1960-talet och 1970-talet karaktäriserades av många olika arkitektoniska stilar och har resulterat i en avsaknad av enhetlighet i arkitekturen, som har blivit en del av Londons stadsbild. 1965 avlöstes the London County Council av the Greater London Council (GLC). Greater London (Stor-London) inbegrep många fler förorter i huvudstaden, inklusive 20 av nuvarande Londons boroughs. GLC avskaffades 1986 efter konflikter mellan Margaret Thatchers regering och dess oppositionsgrupp, ledd av Ken Livingstone. GLC:s befogenheter överläts på the boroughs. 2000 svängde pendeln över åt andra hållet, när man skapade the Greater London Authority (GLA) och man valde en förste borgmästare för staden, vilket Ken Livingstone vann som oberoende kandidat. Dock har borgmästaren och GLA begränsat ansvar och mycket liten finansiell självständighet. Innan vapenvilan 1997 var London regelbundet ett mål för IRA-bombare som försökte pressa Storbritanniens regering att förhandla med Sinn Féin om Nordirland. Den 7 juli 2005, inträffade ett antal koordinerade bombattentat på tre tunnelbanestationer och en buss. Explosionerna kom mindre än ett dygn efter att London hade tilldelats de Olympiska sommarspelen 2012 och medan G8-mötet pågick i Skottland. Detta är antagligen en efterdyning av Storbritaniens stöd för Irakkriget.

Kommunikation

Vägar

Från London utgår ett större antal motorvägar som sträcker sig ut över stora delar av Storbritannien. Dessa är mycket viktiga för både London och övriga delar av Storbritannien och har mycket tät trafik. Detta är de mest trafikerade motorvägarna i Europa. Runt London går en motorväg i form av en ringled och denna motorväg heter M25. Detta är världens största ringled och trafiken är mycket tät.

Busstrafik

Busstrafiken är mycket omfattande i London. De mest typiska bussarna är s.k. dubbeldäckare som präglar stadsmiljön. Bussarna är också mer eller mindre en symbol för London. Den mest kända typen av dubbeldäckare är den äldre typ som heter Routemaster. Dessa bussar är dock mindre vanliga idag och har ersatts med modernare modeller som ser mer konventionella ut. Dessa är dock också dubbeldäckare och oftast rödmålade. Bussarna tar sig fram genom i stort sett hela London och dess förorter. Busstrafiken är mycket tät.

Tunnelbana

Huvudartikel: Londons tunnelbana
Londons tunnelbana är den allra första i världen. Det är också världens största tunnelbanenät. Tunnelbanenätets totala längd är 415 km långt och har totalt 275 stationer. Den första linjen öppnades 1863. Londons tunnelbanetåg utnyttjas maximalt varje dag och trängseln är många gånger stor. Under sommaren 2005 utsattes tunnelbanan för terroristattacker då flera bomber sprängdes.

Järnväg

London är en mycket viktig järnvägsknut, en av de viktigaste i Europa. London har inte en station utan flera och många av dessa är mycket stora. Varje station har hand om tågtrafiken i olika riktningar, det vill säga att tåg mot Kent och Brighton avgår från bara en station, tåg mot Newcastle och Edinburgh från en annan osv. Tågtrafiken är mycket tät. Olika former av Pendeltåg trafikerar London med mycket täta avgångar. Bland de mest kända stationerna är Paddington station och Waterloo station. Från Waterloo station går det täta förbindelser med internationella tåg till Paris och Bryssel. Denna trafik går med täta turer om minst ett tåg varje timme. Dessa tåg går under namnet eurostar och är internationellt de mest välkända tågen i Storbritannien. Järnvägen till den engelska kanaltunneln håller dock på att byggas om för att klara snabbtågstrafik och från och med 2007 ska tågen mot Paris och Bryssel gå från Kings cross station.

Flygplatser

I själva London finns fem flygplatser varav Heathrow hanterar den internationella trafiken. London City Airport är en så kallad STOL-flygplats (Short Take Off and Landing) vilket innebär att den trafikeras av flygplan, som har förmåga att starta och landa på mycket korta sträckor och med förhållandevis brant inflygning. Flygplatserna Gatwick, Luton och Stanstead använder sig av stadsnamnet London i sina officiella namn, men de ligger i områden utanför staden.

Turistattraktioner

Stanstead
- Buckingham Palace
- British Museum
- Charing Cross Road
- Chinatown
- Cleopatras nål
- Covent Garden Market
- Crystal Palace
- Downing Street
- Dubbeldäckare
- Hampton Court Palace
- Imperial War Museum
- Kew Gardens
- London Bridge
- The London Eye
- Madame Tussaud's
- Millennium Dome
- Museum of London
- National Gallery
- Natural History Museum
- The Palace of Westminster (Houses of Parliament med klockan Big Ben)
- Piccadilly Circus
- Science Museum
- Soho
- St Paul-katedralen
- Tate Britain
- Tate Modern
- Theatreland
- Tower Bridge
- Tower of London
- Trafalgar Square
- Victoria & Albert Museum
- Westminster Abbey

Andra historiska platser

Westminster Abbey
- Tyburn

Kultur och nöjen

Sport

London är en stor idrottsstad framförallt förknippat med fotboll men också med de andra stora brittiska nationalsporterna, rugby och cricket. Därutöver arrangerar London ett av världens största maratonlopp, London maraton, och har nationella topplag i bland annat ishockey och basket. London har även varit hem för två OS, (OS 1908 och OS 1948) och kommer att arrangera OS igen 2012. Staden var även arrangör för Brittiska imperiespelen 1934.

Fotboll

Fotboll är den populäraste publiksporten i London, som är hem för ett antal ledande fotbollsklubbar, såsom Chelsea och Arsenal. Historiskt sett har de inte vunnit lika många troféer som lagen från nordvästra England, Liverpool och Manchester United, men på senare år har först Arsenal och nu också Chelsea, i konkurrens med framförallt Manchester United, etablerat sig som de ledande klubbarna. Chelsea är regerande ligamästare. Det klassiska londonderbyt är trots Chelseas framsteg derbyt i norra London mellan Arsenal och Tottenham Hotspur. London var en av de sju arrangörsstäderna för fotbolls-VM 1966 och en av de åtta för europamästerskapet i fotboll 1996; finalerna vid dessa mästerskap spelades i London. Den europeiska cupfinalen har spelats i London 1968, 1978 och 1992.

Rugby

Rugby union är en stor publikidrott, speciell i medelklassförstäderna norr och väster om city. Twickenham är det engelska landslagets hem och London har 3 av 12 klubbar i den högsta ligan. London har också ett lag i den högsta Rugby league-serien (Super League), London Broncos. Detta är dock till stor del av kommersiella skäl.

Cricket

London har två legendariska arenor för cricket, Lords (hem för Middlesex och Marylebone Cricket Club) och The Oval (hem för Surrey County Cricket Club). Bägge är spelplatser för de återkommande testseriematcherna mot andra landslag.

Tennis

I London spelas varje år Wimbledonmästerskapen, vilken är en av de fyra stora tennisturneringarna i världen.

Extern länk

- [http://www.london.gov.uk/ Mayor of London, the London Assembly and the Greater London Authority]
- [http://www.london-tourism.se/ London Turist]
- [http://london.visittown.com London, VisitTown.com] Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Orter i Storbritannien Kategori:Wikipedia:Veckans samarbete als:London fiu-vro:London ja:ロンドン ko:런던 ms:London simple:London th:ลอนดอน zh-min-nan:London

1835

Händelser

- 19 december - Kemisten Jöns Jacob Berzelius upphöjs till friherre på sin bröllopsdag.
- Indragningsmakten börjar tillämpas mot Aftonbladet. Tidningen utkommer dock ständigt under nya namn, som Det andra Aftonbladet och så vidare.
- Svenska Missionssällskapet bildas, varmed Svenska kyrkan får en central organisation för missionsverksamheten.
- Man gör försök med hästdragna omnibussar på bestämda linjer i Stockholm.
- Tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm störtar ner efter att ha träffats av blixten.
- Väddö kanal öppnas för trafik.
- Filipstad återfår sitt stadsprivilegium.
- Luxemburg deklarerar sig självständigt.
- Världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas startas.

Födda

- 4 januari - Sir Alfred Comyn Lyall, angloindisk ämbetsman och skriftställare.
- 19 januari - Ludvig Michael Runeberg, finländsk konstnär, kaméskärare.
- 12 mars - Simon Newcomb, amerikansk astronom och matematiker.
- 14 mars - Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom.
- 24 mars - Jozef Stefan, österrikisk fysiker, matematiker och poet.
- 2 juni - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-14.
- 5 juni - Amanda Kerfstedt, författare.
- 9 oktober - Camille Saint-Saëns, fransk kompositör.
- 16 november - Gullbrand Elowson, svensk politiker och skolman.
- 18 november - Cesare Lombroso, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.
- 30 november - Samuel Langhorne Clemens, amerikansk författare som skrev under pseudonymen Mark Twain.
- 4 december - Samuel Butler, författare.
- John Börjesson, skulptör, professor.
- Carl Lewenhaupt, utrikesminister.
- Manuel Fernandez Caballero, spansk tonsättare.

Avlidna

- 17 januari - Fredric Cederborgh, författare.
- 16 mars - Nils Magnus Lindh, svensk boktryckare.
- 25 juni - Antoine Jean Gros, fransk konstnär.
- 23 november - Georg Adlersparre, greve.
- 5 december - August von Platen, bayersk militär och deltagare i napoleonkrigen, sedermera tysk diktare.
- Vincenzo Bellini, italiensk tonsättare. Kategori:Årtal Kategori:1830-talet ko:1835년 ms:1835 simple:1835 th:พ.ศ. 2378

Norma

Personer

Handling

Akt I

Akt II

Operan

ja:ノルマ (オペラ) Norma

Kategori:Italienska kompositörer

Kategori:Kompositörer efter nationalitet Kompositörer ja:Category:イタリアの作曲家 ko:분류:이탈리아의 작곡가

ASEA

ASEA (Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget) oli ruotsalainen teollisuusyhtiö. Se fuusioitui sveitsiläisen BBC Brown Boverin kanssa vuonna 1988 ja muodosti näin Asea Brown Boverin eli ABBn. ASEA on yhä olemassa mutta ainoastaan Holding-yhtiönä omistaen 50% ABBstä.

Historia

ASEAn perusti Ludvig Fredholm vuonna 1883 Tukholmassa sähkövalo- ja generaattoritehtaaksi. :1889 - Yhtiökumppani Jonas Wenström rakentaa 3-vaihegeneraattoreita, -moottoreita ja -muuntajia. :1953 - ASEA luo ensimmäiset synteettiset timantit. :1954 - HVDC Gotland-projekti, ensimmäinen staattinen korkeajännitteinen tasavirtajärjestelmä. :1960-luku - ASEA rakentaa 9 kpl Ruotsin 12:sta ydinvoimalasta. :1970-luvulla ASEA toimittaa Suomeen Teollisuuden voiman ydinvoimalan. :1974 - ASEA esittelee teollisuusrobotit. :1988 - Fuusioituu BBC Brown Boverin kanssa. Luokka:Yhtiöt

�yciorys thrifty car rental szko�y policealne praca apartments in Nice

:: RELATED NEWS ::