:: wikimiki.org ::
| Volkswagen |
Volkswagen
Volkswagen, kortform VW, "folkvagn", vard. "bubbla" (om "urfolkan") är ett tyskt bilmärke.
Bilen och företaget
bilmärke
Bilen konstruerades av Ferdinand Porsche. År 1932 byggde Porsche den första föregångaren för firman Zündapp, en bil med luftkyld 5-cylindrig stjärnmotor monterad bak. I början av 1934 visade Porsche sin idé med en luftkyld bakmonterad motor för firman NSU. Den första färdiga bilen av den nya typen V 1 visades 12 oktober 1936 och den kallades för "Volksauto", vilket senare blev Volkswagen.
På basen av Baggen byggde han senare med sin son Ferry 1948 en tvåsitsig sportbil med typnummer 356. Den blev producerad i 75 000 exemplar innan den blev avlöst av Porsche 911.
Företaget VW (Volkswagen Werke), beläget vid Mitteland Kanal, har sitt huvudkontor i Wolfsburg i Tyskland där också den allra första Volksvagenfabriken finns. Volkswagen ingår i koncernen Volkswagen AG som är en av världens största biltillverkare. VAG är en förkortning av Volkswagen AG. I Volkswagengruppen är det över 336 000 anställda som är med och producerar 21.500 fordon om dagen. (2003)
Fasaden på Volkswagenwerk är över 1,3 km lång. Huset är byggt av röd klinker, och är klassat som minnesmärke. I fabriken jobbar ca 50 000 personer, därav ca 20 000 i produktionen. På fabriksområdet finns det 75 km vägar/gator och 70 km med järnvägsspår. Dagligen kommer det 550 lastbilar med gods, och 480 järnvägsvagnar lämnar fabriken var dag med färdiga bilar. Vid full produktion tillverkas 4 000 bilar om dygnet.
Historien om Volksvagen i Sverige och globalt
Volkswagens historia kommer för alltid att vara sammankopplad med Volkswagens "Bagge" eller "Bubbla". Många kallade den "Folkan" eller "Folkis",
kärt barn har många namn. Även smeknamnet "Hitlerkälke" förekommer. I Tyskland kallas modellen "Käfer", i engelsktalande länder är namnet "Beetle", på svenska "skalbagge".
Huvudartiklar:
Modeller tillverkade av Volkswagen
Konceptbilar, experimentbilar och specialmodeller
- Volkswagen 1-Liter-Auto
- Volkswagen Bähnle
- Volkswagen Chico
- Volkswagen CityVan
- Volkswagen Concept C
- Volkswagen Concept D
- Volkswagen Concept R
- Volkswagen Concept T
- Volkswagen Futura
- Volkswagen Magellan
- Volkswagen Microbus/Microvan
- Volkswagen New Beetle Ragster
- Volkswagen Pickup AAC
- Volkswagen Project Pick-up
- Volkswagen Student
- Volkswagen Tarek
- Volkswagen Typ 18 A
- Volkswagen W 12 Roadster
Industrimotorer
Volkswagen har tillverkat industrimotorer sedan 1940-talet. Dessa motorer har använts till ett stort antal bruksområden.
Det har funnits ett otal olika varianter, luftkylda av flera typer, med Typnummer 122 , 122/, 122/, 126, och 126 A. dieselmotorer 4 eller 5 cylindrar och med ett antal olika hästkrafter.
Bensinmotorer från 1,0 liter till 3,2 liter.
Specialmodeller tillverkade utanför Volkswagenwerk
- Volkswagen Messina-Käfer
Fabriker
Volkswagengruppen opererar med 45 tillverkningsfabriker, i 11 länder i Europa och ytterligare 7 länder i Nordamerika, Sydamerika, Sydafrika och Asien.
Fabriker i Tyskland
Fabriker och verkstäder i Tyskland (Data per 31 december 2003, plus några uppdateringar).
- Volkswagen AG. Ca 103 800 anställda. På världsbasis har koncernen ca 320 000 anställda som år 2002 producerade 5 023 264 bilar (ca 20 000 per dag).
Fabriker: Produktion:
:
- Wolfsburg, (från 1938) Huvudkontor för Volkswagen-koncernen. Ca 50 200 anställda. Här produceras VW Golf, VW Golf Variant och VW Bora, VW Bora Variant samt vissa komponenter för hela koncernen.
:
- Kassel, (från 1958) Centrallager för hela organisationen. Golvyta på 225 000 m². Ca 15 300 anställda. Produktion av karosserier och plattformar samt produktion av reservdelar, växellådor och avgassystem. Gjuteri. Huvudlager,lagerför ca. 300 000 olika reservdelar. Renovering av utbytesdelar/utbytesaggregat.
:
- Hannover, (från 1956) ca 15 000 anställda. Produktion av VW Transporter, VW Caravelle och VW LT. Montering av specialfordon, VW California. Lättmetallsgjuteri för delar till motorer. Producerade 2003, 2,4 milj. topplock, 1,8 milj. insugningsrör och 10,4 milj. andra tryckgjutna delar. Där skall bl a produceras hjälpramar i aluminium till nya Passat, man har projekterat med ett antal av 500 000 st per år.
:
- Emden, (från 1964) Produktion av VW Passat och VW Passat Variant. VW Passat Variant W8. Ca 9 500 anställda. Produktion av reservdelar, pressverk.
:
- Salzgitter, (från 1970) Motorproduktion och produktion av reservdelar. Ca 7 200 anställda.
:
- Braunschweig, (från 1938)Ursprungligen lärlingsskola. Produktion av bakaxlar, styrväxlar. reservdelsproduktion, verktyg och tillverkning av maskiner. Ca 6 100 anställda. Extern länk: http://www.vw-braunschweig.de
- VW Sachsen GmbH, 100% ägt av Volkswagen AG (från 1990). Fabriker: Produktion:
:
- Zwickau/Mosel, Produktion av VW Golf och VW Passat W8. Ca 6 200 anställda.
:
- Chemnitz, Motorproduktion och tillverkning av reservdelar. Ca 900 anställda.
- Auto 5000 GmbH, 100% ägt av Volkswagen AG (från 2003). Fabrik:
:
- Wolfsburg, Produktion av Volkswagen Touran. Ca 3 200 anställda. (HALL 8-9-10). Extern länk: http://www.auto5000.de/index.php
- Automobilmanufaktur Dresden GmbH 100% ägt av Volkswagen AG (från 2002). Fabrik:
:
- Dresden, Produktion av Volkswagen Phaeton. 800 anställda.
Arkitekt: HENN Architekten
Tomtareal: 83 000 m²
Trädgårdsanläggning: 24 000 m²
Produktionsareal: 55 000 m²
.Fabriken kallas "Gläserne Manufaktur".
Fönsterareal: 27 500 m².
Extern länk.http://www.glaesernemanufaktur.de/gmd.html
- Audi AG, (från 1964) Tidigare Auto-Union GmbH. Köpt 1964 av Volkswagen AG. Volkswagen AG äger 98,99 %. Ca 44 700 anställda. Fabriker: Produktion:
:
- Ingolstadt, : Huvudkontor för Audi. Ca 31 160 anställda. Produktion av Audi A3/S3, Audi A4/S4, Audi A4/S4 Avant,karosser till Audi TT Coupe/Roadster och vattenkylda motorer huvudsakligen för Audi.
:
- Neckarsulm, ca 13 700 anställda. Produktion av Audi A2, Audi RS4, Audi A6/S6, Audi A6/S6 Avant, Audi RS6, Audi Allroad quattro, Audi A8/S8.
Fabriker i Europa utanför Tyskland
- Belgien (Brüssel från 1970).
- Volkswagen Bruxelles SA: 100% ägt av Volkswagen AG. ca 5 800 anställda.
- Werk Brüssel, : Produktion av Volkswagen Lupo och Golf.
- Bosnien-Herzegovina.
- Volkswagen-Sarajevo d.o.o. Ca 120 anställda (? Ang. antal anställda.)
- Werk Sarajevo: Produktion av Škoda Fabia, Octavia och Volkswagen Golf.
- Storbritannien.
- Bentley Motor Ltd: 2 500 anställda. Extern länk:http://www.bentleymotors.com/bentleymotors/selectlanguage.jsp
- Werk Crewe: Produktion av Bentley.
- Cosworth Technology Ltd: 800 anställda. Extern länk: http://www.cosworth-technology.co.uk/index.htm
- Werk Northampton : Utvecklingsavdelning för motorer och framdrivnings-system.
- Werk Wellingborouqh : Montering av topplock och motorblock.
- Werk Worcester : Produktion av aluminium-topplock och motorblock.
- Italien.
- Automobili Lamborghini Holding S.p.A.: 50 anställda.
- Automobili Lamborghini s.Q.A.: 540 anställda.
- Werk Sant' Agata Bolognese:Produktion av Lamborghini sportbilar och Lamborghini båtmotorer.
- Lamborghini Motori Marini s.Q.A.: 10 anställda.
- Polen (från 1993).
- Volkswagen-Poznan sP.: 100% ägt av Volkswagen AG. 5 000 anställda
- Werk Poznan: Produktion av Volkswagen Transporter/Caravelle/Multivan och nya Caddy
- Volkswagen Motor Polska SD.: 960 anställda
- Werk Polkowice: Produktion av dieselmotorer.
- Portugal (från 1995).
- Volkswagen AutoEuropa-Automoveis Ltda.: 3 300 anställda
- Werk Setubal: Produktion av Volkswagen Sharan, Seat Alhambra och Ford Galaxy
- Slovakien (från 1991 ).
- Volkswagen Slovakien AS: 100% ägt av Volkswagen AG. 9 100 anställda
- Werk Bratislava: Produktion av Volkswagen Golf/Golf 4MOTION, Bora/ Bora 4MOTION, VW Touareg och växellådor.
- Werk Martin: Produktion av reservdelar.
- Spanien (från 1986).
- VW-Navarra s.A.: 100% ägt av Volkswagen. 4 800 anställda.
- Werk Pamplona: Produktion av Volkswagen Polo och motorer.
- Seat SA (från1986) ca 13 200 anställda 100% ägt av Volkswagen AG.
- Werk Barcelona: Hovudkontor för Seat. 4 400 anställda. Pressverk (karossdelar).
- Werk Martorell: Huvudlager för reservdelar samt teknisk utveckling. 8 800 anställda. Produktion av Seat Arosa, Ibiza, Cordoba, Leon, Toledo, Inca och Volkswagen Caddy.
- Gearbox del Prat S.A., 100% ägt av Seat 1 500 anställda
- Werk Prat: Produktion av karosseridelar och växellådor
- Tjeckien (från 1991).
- Škoda Auto a.s.: 70% ägt av Volkswagen AG. ~21 700 anställda
- Werk Mlada Boleslav: 18 800 anställda, Produktion av Škoda Fabia och Octavia. Produktion av motorer, växellådor och reservdelar.
- Werk Vrchlabi: Produktion av Škoda Octavia/Octavia RS/Octavia 4X4. 1850 anställda.
- Werk Kvasiny: Produktion av Škoda Superb och karosserier. 2 050 anställda.
- Ungern (från 1993).
- Audi Hungaria Motor Kft. 100% ägt av Volkswagen 4 800 anställda.
- Werk Györ: Produktion av Audi A3/S3, Audi TT Coupe/Roadster och motorer till Audi.
Extern länk: http://www.vw-personal.de/content/www/de/arbeiten/standorte/standorte_im_konzern/europa.html
Fabriker i Sydamerika
- Argentina (Buenos Aries från 1980).
- Volkswagen Argentina S.A.: Volkswagen äger 100%. Ca 2 600 anställda.
- Werk Cordoba: Produktion av växellådor och växellådsdelar.
- Werk Pacheco: Produktion av Volkswagen Polo Classic, och Volkswagen Caddy.
- Brasilien(Sao Paulo från 1953).
- Volkswagen do Brasil Ltda.: Volkswagen äger 100%. 20 500 anställda.
- Werk Anchieta: Produktion av Volkswagen Saveiro, Volkswagen Gol, Volkswagen Polo, Volkswagen Polo Sedan, Volkswagen Combi, Volkswagen Santana och motorer.
- Werk Curitiba: Produktion av Volkswagen Golf A4, Volkswagen Fox, Volkswagen Saviero och Audi A3.
- Werk Resende: Produktion av Volkswagen busschassier och Volkswagen lastbilar. Volkswagen L 80, lastkapacitet 7-42 ton.
- Werk São Carlos: Produktion av motorer.
- Werk Taubaté: Produktion av Volkswagen Gol och Volkswagen Parati.
Fabriker i Nordamerika
- USA.
- Cosworth Technology Inc.: 230 anställda
- Werk Novi. Michigan : Utveckling av framdrivningsystem och motordiagnosutrustning.
- Mexico (från 1964).
- Volkswagen de Mexico S.A. Volkswagen äger 100%. 14 000 anställda.
- Werk Puebla: Produktion av Volkswagen Bubbla till och med juli 2003. New Beetle och New Beetle Cabriolet. Volkswagen Jetta A4 och motorer och axlar.
Fabriker i Afrika
- Sydafrika.
- Volkswagen of South Africa Ltd. (från 1956) Volkswagen äger 100%. ca 5 500 anställda. Extern länk: http://www.vw.co.za
- Werk Uitenhage:. Produktion av Volkswagen Polo, Volkswagen Polo Classic, Volkswagen Golf Typ 4 ,Volkswagen Citi Golf och Volkswagen Jetta A4. Motorer, reservdelar och motormonteringar.
I mars 2004 öppnade Volkswagen Sydafrika en utställningshall, med bland annat den allra första och den sista Bubblans som tillverkats i fabriken Uitenhage. Där visas också andra saker ur företagets historia.
Fabriker i Asien
- Indien.
- Škoda Auto India Private Ltd, ca 150 anställda.
- Werk Aurangabad: Produktion av Škoda Octavia.
- Kina (från 1985)
- Shanghai-Volkswagen Automotive Comoanv Ltd. Ca 13 400 anställda. Volkswagen äger 50 %.
- Werk Shanghai: Produktion av Volkswagen Polo, Gol, Passat, Santana, Touran och div. motorkomponenter.
:http://www.saicgroup.com/saic01/fore/english/index.htm
- FAW-Volkswagen Automotive Company Ltd: Ca 6 800 anställda. Volkswagen äger 30% och Audi 10%. Extern länk:
:http://www.faw.com/webcontent/index.htm
- Werk Changchun: Produktion av Volkswagen Jetta, Bora, Audi A4, Audi A6 och div. motorkomponenter.
- Israel
- Dead Sea Magnesium Ltd. Ca 350 anställda. Extern länk: http://www.dsmag.co.il/main.asp?id=3
- Werk S'dom: Produktion och försäljning av magnesium
Oberoende monteringsfabriker
Fabriker: Produktion:
- Tyskland.
- Karmann GmbH. : Montering/produktion av Golf Cabriolet och Audi Cabriolet. Extern länk: http://www.karmann.de/
- Westfalia Werke. : Montering/produktion av VW-California, Multivan och Camper. Extern länk: http://www.westfalia-van.de/
- Malaysia.
- Auto Dunia Snd. Bhd.: Montering av Audi A4 och A6. Extern länk: http://www.autodunia.com.my/index.php
- Indonesien.
- PT Guardia Matram Motor Co. : Montering av VW-Caravelle och Audi A4.
- Filippinerna.
- Proton Philipins Corporation.: Montering av Volkswagen Polo och Audi A4.
Fabriker där Typ 1 tillverkades
Se artikel Volkswagen Typ 1 Bubbla.
Volkswagens modellår
Före 1965 var chassienummret löpande från produktionsstart. Fr. o. m. 1965 anges modellår i 10:e positionen i chassienumret enligt följande:
- 1965= 5
- 1966= 6
- 1967= 7
- O.s.v. t.o.m. 1979
- 1980= A
- 1981= B
- 1982= C
- 1983= D
- 1984= E
- 1985= F
|
- 1986= G
- 1987= H
- 1988= J
- 1989= K
- 1990= L
- 1991= M
- 1992= N
- 1993= P
- 1994= R
- 1995= S
|
- 1996= T
- 1997= V
- 1998= W
- 1999= X
- 2000= Y
- 2001= 1
- 2002= 2
- 2003= 3
- 2004= 4
- 2005= 5
- o.s.v.
|
:Bokstäverna I, O, U och Q användes inte.
Volkswagens indelning av fordon i olika segment
| Segment A00 | Minibilar (Lupo) |
| Segment A0 | Små bilar (Polo) |
| Segment A | Kompakt-bilar (Golfklassen) |
| Segment B | Mellanklass (Passat) |
| Segment D | Lyxbilar (Phaeton) |
| Segment MPV | Flerbruksbilar (Sharan, Touran) |
| Segment SUV | Terrängbilar (Touareg) |
| Segment Nytto | Transporter (Transporter, LT, Caddy) |
Ordlista
Liten ordlista på ord i instruktionsböcker och i denna artikel bl.a
Se vidare Ordlista till Volkswagen
Tekniska innovationer
Haldex-koppling
Volkswagen 4MOTION är Volkswagens namn på Haldexsystemet. Haldexkopplingen är en svensk uppfinning.
Haldex-kopplingens fördelar:
- Permanent 4-hjulsdrift med elektroniskt reglerad lamellkoppling. Det är alltid minimum 10 % inkopplat.
- Den axel där hjulen roterar fortast blir tillförd mindre kraft.
- Bilens köregenskaper är som på en framhjulsdriven bil.
- Snabb systemreaktion. Endast ett ¼ hjulvarv slirning på hjulen kräves, innan bakhjulen/framhjulen har fått maximalt drivmoment.
- Inga "spänningar" i systemet vid parkering och rangering.
- Okänsligt för olika däckdimensioner, t ex nödhjul.
- Bilen går att bogsera med upplyft axel.
- Systemet kan kombineras med olika typer av hjulspinnreglering, ABS, EDS, ASR, EBV och ESP.
Extern länk: http://www.haldex-traction.com/default.htm
DSG-växellåda
DSG = Direkt Schalt Getriebe. ty
DSG = Direct Shift Gear. eng.
Fördelar med manuell växellåda: Hög verkningsgrad, robust och utpräglagt sportig.
Fördelar med automatisk växellåda: Hög komfort.
Med detta som bakgrund hade Volkswagen som mål att förena dess egenskaper och resultatet blev DSG-växellådan som har samma funktion som en automatisk växellåda, men konstruktionen är lik en vanlig manuell låda. Skillnaden är att DSG har två kopplingar, vilket innebär att det inte blir något avbrott i kraftflödet. Den har heller ingen momentomvandlare som inverkar mycket på bränsleförbrukningen. Det finns inget som slirar. Man växlar antingen med paddlar på ratten eller med växelspaken. Växlingen sker sekventiellt, typ, som en racerbil eller motorcykel.
Karaktäristiskt för DSG-växellådor: 6 växlar framåt. Normalt körprogram "D", drive och "S" sportprogram. Hillholder-funktion, vilket betyder att om bilen rullar vid lätt bromsning, så ökar kopplingstrycket och bilen står stilla.
Creep-reglering, vilket ger bilen möjlighet att krypköra t.ex vid parkering utan att gaspedalen påverkas.
Pumpedyse
Volkswagens pumpedyse-motorer (ty. Pumpedüse) är en vidareutveckling av dieselmotorer med direktinsprutning. Pumpedyse är ett helt nytt insprutningssystem för dieselmotorer.
Varje cylinder har ett insprutningselement,"pumpmunstycke", som påverkas av kamaxeln. Det bildas ett högt tryck, över 2050 bar. Detta höga tryck är nödvändigt, för det leder till att bränslet kan pressas igenom de mikroskopiska små hålen i munstyckena för att bli mer finfördelat och kan sprutas in i motorn på kortare tid. I och med att bränslet i högre grad kan finfördelas kommer den totala mängden bränsle att reduceras även om effekten ökar. Anledning till detta är att energin i bränslet utnyttjas bättre. Allt detta sker på några tusendels sekunder. På grund av den korta tid, som står till buds är styrningen av insprutningen mycket viktig för att uppnå en effektiv och ren förbränning, högre effekt och renare avgaser. En liten nackdel med systemet är att ljudnivån upplevs som hög.
En annan variant av insprutningssystem är Common-Rail, där bränslet under högt tryck förs till varje munstycke genom en gemensam ledning. Fördelar med det systemet är att bränslet är "packat och klart" när ventilen öppnar, och att det är inte har störande ljudnivåer. Men ännu så länge (2005) anser VW:s konstruktörer, att fördelarna med PD-systemet är övervägande. Common-Rail-tekniken har nu (2005) ett tryck på 1350 bar, vilket är 700 bar mindre än Pumpe-Düse tekniken.
Externa länkar
- http://www.auto5000.de/index.php
- http://www.autostadt.de
- http://www.volkswagen.de
- http://www.volkswagen.se
- http://www.volkswagen.com.cn/
- http://www.vw.com.br/home/main.asp?NOpop=1
- http://www.vw.com.mx/CWE/home/HOM001Inicio/
- http://www.volkswagen.com.ar/index_home.htm
Litteraturkällor
- Bilens fantastiska historia Tryckt 1963
- Bilen 1930-1950 ISBN 91-37-07125-4
- Bilen 1950-1970 ISBN91-37-08210-8
- Birth of the Beetle ISBN 1-85960-959 7
- Bobblen som ikke brast (norsk) ISBN 82-7006-190-5
- Das Buch von Volkswagen 1938-1988 (Volkswagen AG, Företagsbok)
- Das Grosse VW-Buch ISBN 3-8289-5355-7
- En idé skriver historia (VAG Sverige, Företagsbok)
- Ihr neuer Passat W 8 (Volkswagen AG, Företagsbok)
- Im Zeichen Der Vier Ringe 1873-1945 ISBN 3-7688-0778-9
- Im Zeichen Der Vier Ringe 1945-1968 ISBN 3-7688-0900-5
- Från Bubblan till nya Beetle ISBN 91-7886-165-5
- Scania 100 år ISBN 91-7886-065-2
- Stora bilboken 1959-1960-1961 Tryckår 1959-1960-1961
- Svenska Volkswagen 50 år ISBN 91-7886-166-7
- Typenkompaß, Personenwagen seit 1945ISBN 9-783613-019058
- Volkswagens of the Word ISBN 1-903706-93-9
- Volkswagen writes history (Volkswagen AG, Företagsbok)
- Vom Käfer zum New Beetle ISBN 3-933203-13-9
- VW Transporter Die technische Dokumentation 1950-1990.ISBN 3-613-02024-6
- VW Typenatlas Serienfahrzeuge ISBN 3-7688-1271-5
- ZeitHaus (Boken om bilmuseet i Autostadt) ISBN 3-7688-1248-0
- Zeitprofile (AUDI AG, Företagsbok)
Bildkällor
Bilder återgivna med benäget tillstånd av:
- Generalagenten i Sverige : Svenska Volkswagen AB
- Generalagenten i Norge : H A Møller AS
Pressreleaser
"Sifferfakta" plockat från in- & utland.
Se även
- Kübelwagen
- Sandloppa
- Volkswagen AG
Kategori:Bilmärken
Kategori:Volkswagen
ja:フォルクスワーゲン
Tyskt
Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna.
Tyskland är en av de stater som grundade EU.
Historia
Huvudartikel: Tysklands historia
Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland.
Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland).
Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.
Infrastruktur
Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland.
Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen.
Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.
Ekonomi och industri
Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.
Kända tyska företag
Geografi
Lufthansa
Natur
Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer.
Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet.
Zugspitze
Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale.
Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.
Delstater
Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land).
Se Tysklands förbundsländer.
Städer
Se Lista över tyska storstäder
Politik
Lista över tyska storstäder]
Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition.
CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen.
Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.
Tysk utrikespolitik efter 1945
Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963.
Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN.
De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland
Styrelseskick
Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade.
Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.
Utbildning
Grundskola
Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.
Högre utbildning
Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.
Massmedia
Tidningar
Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).
Television
Huvudartikel: Television i Tyskland
Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter.
Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix.
Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland
- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR)
Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.
Massmedia i DDR
DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)
Kultur
Musik
Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.
Tysk musik efter andra världskriget
Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole.
Nicole]
Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan").
På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen.
I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.
Tysk teater
Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.
Tysk film
Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget.
Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl.
Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film.
Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget.
Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945.
En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts.
Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival.
I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland.
Länkar
- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark]
Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl
Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta
Världsarv
- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,
|
- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg
|
Idrott
Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee.
Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993.
2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll.
Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher
Externa länkar
- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska)
Kategori:Europas länder
Kategori:Tyskland
als:Deutschland
fiu-vro:S'aksamaa
ja:ドイツ
ko:독일
ms:Jerman
roa-rup:Ghirmânii
simple:Germany
th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี
zh-min-nan:Tek-kok
BilmärkeDetta är en alfabetisk lista över mer eller mindre välkända bilmärken genom historien. Det finns även en lista över bilmärken efter ursprungsland.
__NOTOC__
A
- Abarth
- AC
- Adler
- Alfa Romeo
- American Motors
- Aston Martin
- Auburn
- Audi
- Austin
- Austin-Healey
- Austro Daimler
- Autobianchi
B
- Bentley
- Benz
- Berkeley
- Berliet
- Bizzarini
- BMW
- Borgward
- Bugatti
- Buick
C
- Cadillac
- Caterham
- Chevrolet
- Chrysler
- Citroën
- Cord
- Crosley
D
- DAF
- Dacia
- Daewoo
- Daihatsu
- Daimler
- Datsun
- Delage
- Delahaye
- DeLorean
- DeSoto
- DKW
- Dodge
- Donkervoort
- Duesenberg
- Dyna Panhard
E
- Edsel
- Elcat
- Erskine
- Excalibur
F
- Ferrari
- Fiat
- Ford
- Frazer
G
- Galloper
- GAZ
- Ginetta
- Glas
- Goggomobil
- Gordini
- Granse
- Gräf & Stift
H
- Hispano-Suiza
- Holden
- Honda
- Horch
- Hotchkiss
- Hudson
- Humber
- Hummer
- Hupmobil
- Hyundai
- Hillman
I
- Isuzu
- Izetta
- Izetta-Fraschini
J
- Jaguar
- Jeep
- JinBei
- Jowett Javelin
K
- Kaiser
- Kia
- Koenigsegg
L
- Lada
- Lamborghini
- Lancia
- Land Rover
- Land Rover Santana
- Lexus
- Lincoln
- Lohner
- Lotus
M
- Maserati
- Maybach
- Mazda
- Mercedes Benz
- Messerschmitt
- MG
- Mitsubishi
- Morgan
- Morris
- Moskvitsch
N
- N.A.G. Tyskland 1902-1934
- Napier ? USA
- Nardi Italien 1947-1963
- Nash USA 1917-1957
- Nissan_%28bilm%C3%A4rke%29
- Noble
O
- Oldsmobile
- Opel
P
- Packard
- Panhard
- Peugeot
- Pegaso
- Pierce-Arrow
- Pivco
- Plymouth
- Pontiac
- Porsche
- Puch
R
- Rambler
- Renault
- Reo
- Riley
- Rolls-Royce
- Rover
S
- SAAB
- Saturn
- Scion
- SEAT
- Simca
- Škoda
- Smart
- Studebaker
- Steyr
- Subaru
- Sunbeam
- Suzuki
- Singer
T
- Talbot
- Tatra
- Tatraplan
- Think
- Tjorven
- Toyota
- Trabant
- Triumph
- Troll
- Tucker
U
- Unimog
- UAZ
V
- Vauxhall
- VAZ
- Volga
- Volkswagen
- Volvo
W
- Wanderer
- Wartburg
- Willys
- Wolseley
Y
- Yugo
Z
- Z
- Zaporozhets
- Zastava
- Zonda
- Zédel
- Zénia
- Zent
- Zeta
- Zetgelette
- ZhongHua
- ZIL
- ZIM
- Zimmerman
- ZIS
- Zündapp
- Züst
- Zwickau
Se även
- Lista över bilmärken efter ursprungsland
-
th:รายชื่อผู้ผลิตรถยนต์
Ferdinand PorscheDr. Ferdinand Porsche, född 3 september 1875 i Maffersdorf i Österrike-Ungern (heter idag Vratislavice och ligger i Tjeckien), död 30 januari 1951 i Stuttgart i Tyskland, österrikisk-tysk bilkonstruktör.
Porsche har gått till historien som mannen bakom världens mest tillverkade bil - Volkswagens "Bubbla". Porsche utvecklade "Bubblan" under 1930-talet och hade en förkärlek för konstruktioner med motorn placerad bak.
6 Mars 1931 startade Ferdinand Porsche i Stuttgart Porsche Konstruktionsbüro für Motoren-Fahrzeug-Luftfahrzeug und Wasserfahrzeug, vilket senare blev grunden för dagens Porsche AG. Detta företag övertogs efter Ferdinands död till sonen Ferry Porsche.
Kategori:Porsche
Kategori:Eponymer
ja:フェルディナント・ポルシェ
1932
Händelser
- 22 januari - Ledaren Birger Furugård talar inför 6.000 människor på Hötorget i Stockholm vid de svenska nazisternas första offentliga möte.
- 27 januari - Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag.
- 1 februari
- Ivar Kreuger utställer i New York en check på 50.000 kronor.
- Finländska Lapporörelsen försöker åstadkomma en revolt i det så kallade Mäntsälaupproret.
- 13 februari - Kreugers check löses in på Svenska handelsbanken av en viss "Carl Ekman" (statsminister Carl Gustaf Ekman).
- 17 februari - Röda Korset startar insamlingar för nödlidande i Sverige.
- 22 februari - Hanna Anderssons påträffas död i en kvarndamm i Esarps socken i Skåne. Hennes man anklagas och det blir ett uppmärksammat rättsfall, det så kallade Esarpsmålet.
- 7 mars - Fredrik von Sydow mördar sin far, politikern Hjalmar von Sydow, samt familjens hushållerska Karolina Herou och jungfru Ebba Hamn i hemmet på Norr Mälarstrand. Innan polisen kan gripa mördaren skjuter han sin fru och sedan sig själv på restaurang Gillet i Uppsala. Något motiv till de så kallade "sydowska morden" har aldrig framkommit.
- 12 mars - Den svenske industrimagnaten Ivar Kreuger begår självmord i Paris. Detta och de ekonomiska svårigheter som följer på det kallas "Kreugerkraschen".
- 22 mars - 40.000 svenska socialister demonstrerar mot arbetslösheten under parollen "Massorna hungriga - vad göra statsmakterna?".
- 10 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg väljs till Tysklands president.
- 15 maj - En misslyckad militärkupp inträffar i Japan.
- 22 maj - Erling Eidem blir Sveriges nye ärkebiskop.
- 23 maj - Den svenska konstnärsföreningen Färg och form bildas.
- 6 juni - Debutanten Gunnar Ekelöfs Sent på jorden betecknas som den första surrealistiska diktsamlingen i Sverige.
- 5 juli - Antonio de Olivieira Salazar blir fascistisk premiärminister i Portugal för de kommande 36 åren.
- 15 juli - Josephine Baker uppträder på China i Stockholm.
- 22 juli - Sveriges statsminister Carl Gustaf Ekman återbetalar 50.000 kronor som han för sitt partis räkning mottagit av Ivar Kreuger.
- 24 juli - Statsminister Ekman nekar i pressen till all kännedom om och befattning med den check på 50.000 kronor, som han löst in den 13 februari.
- 5 augusti - Kungen Gustaf V underrättas om Ekmans förehavanden med den andra penningsumman. Ekman erkänner innehavet, men hans rykte är redan för skadat.
- 6 augusti
- Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister (även som partiordförande för Frisinnade folkpartiet) efter avslöjandet om de 50.000 kronor han mottagit, vilket han först nekat till. Han efterträds på båda posterna av Felix Hamrin.
- Motorvägen mellan Köln och Bonn invigs som första motorvägen i Tyskland.
- 12 september - En valdebatt med företrädare för partierna sänds för första gången i svensk radio.
- 17 september - Det svenska andrakammarvalet blir en framgång för socialdemokraterna.
- 24 september - Felix Hamrin avgår som svensk statsminister och efterträds av Per Albin Hansson i en socialdemokratisk minoritetsregering.
- 14 oktober - Statistik visar att antalet understödstagare i den svenska fattigvården har ökat dramatiskt under den stora arbetslösheten.
- 15 oktober - Fritiof Nilsson Piraten debuterar med Bombi Bitt och jag.
- 19 oktober - Prins Gustaf Adolf gifter sig borgerligt med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
- 8 november - Franklin D Roosevelt väljs till USA:s president.
- Den nya lantbrukshögskolan i Ultuna öppnas.
- AB Tempo, ett nytt enhetsprisföretag, grundas av Åhlén & Holm.
- Den svenska "Munckska kåren" upplöses.
- En svensk kommission, Kreugerkommissionen, tillsätts och konstaterar att konkurs för Kreugerkoncernen är oundviklig. Då flera avslöjanden om oegentligheter inom koncernen följer vidtas åtgärder för att lugna allmänheten och förhindra panikreaktioner på finansmarknaden. Många banker, som har lånat ut pengar till Kreugerkoncernen, beviljas statliga pengar för att överleva, framförallt Skandinaviska Banken, som är hårdast drabbad. Många privatpersoner gör stora förluster, men de stora förlorarna är de privata bankfirmorna, av vilka många går omkull.
- Den svenska regeringen utfärdar amnesti för de tryckfrihetsdömda efter Ådalskravallerna 1931.
- Den svenska polisen omorganiseras och 1908 års reservpolis utökas till statspolis.
- Mjölkreglering införs och sköts av Svenska mejeriernas förening.
- Verkstadsföretagen J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och Munktells Mekaniska Verkstads AB går samman till AB Bolinder-Munktell.
- Nybro får stadsprivilegium.
Födda
- 5 januari - Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov.
- 6 januari - Hans Lindgren, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
- 13 januari - Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
- 20 januari - Göran Bernhard, svensk skådespelare.
- 6 februari
- Camilo Cienfuegos, kubansk revolutionär.
- Karin Falck, svensk TV-producent.
- François Truffaut, fransk regissör.
- 7 februari
- Gay Talese, amerikansk författare och journalist.
- Alfred Worden, amerikansk astronaut.
- 8 februari - John Williams, amerikansk filmmusikkompositör.
- 11 februari
- Margit Carlqvist, svensk skådespelare.
- Henri Namphy, före detta president i Haiti.
- 12 februari - Astrid Ferner, norsk prinsessa.
- 14 februari - Harriet Andersson, svensk skådespelare.
- 15 februari - Erika Remberg, österrikisk skådespelare.
- 19 februari
- Joseph Kerwin, amerikansk astronaut.
- Gerhard Richter, tysk konstnär.
- 22 februari
- Edward Kennedy, amerikansk politiker.
- Elsa Prawitz, svensk skådespelare, manusförfattare och musiktextförfattare.
- 23 februari - Majel Barrett, amerikansk skådespelare.
- 24 februari - Michel Legrand, fransk populärkompositör.
- 26 februari - Johnny Cash, amerikansk country-musiker.
- 27 februari
- Elizabeth Taylor, amerikansk skådespelare.
- Åke Whilney, svensk TV-profil.
- 28 februari - Anders Öhrwall, svensk dirigent.
- 4 mars - Miriam Makeba, sydafrikansk sångare.
- 6 mars - Marc Bazin, president i Haiti 1992-1993.
- 15 mars - Alan Bean, amerikansk astronaut.
- 16 mars - Walter Cunningham, amerikansk astronaut.
- 21 mars - Walter Gilbert, amerikansk biokemist, nobelpristagare 1980.
- 31 mars - Kerstin Palo, svensk skådespelare.
- 1 april - Debbie Reynolds, amerikansk skådespelare och sångare.
- 4 april
- Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
- Andrej Tarkovskij, rysk regissör, författare och skådespelare.
- 8 april - Tuanku Mahmud Iskandar, sultan av Johor.
- 10 april - Omar Sharif, egyptisk skådespelare.
- 12 april - Lakshman Kadirgamar, lankesisk utrikesminister 1994-2001 och 2004-2005 (mördad).
- 18 april - Öllegård Wellton, svensk skådespelare.
- 26 april
- Michael Smith, brittisk-kanadensisk kemist, nobelpristagare.
- Birgitta Stenberg, svensk författare och manusförfattare.
- 27 april - Bert-Åke Varg, svensk skådespelare.
- 28 april - Torbjörn Axelman, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.
- 1 maj
- Berndt Egerbladh, svensk jazzmusiker, kompositör och programledare i TV.
- Shri S.M.Krishna, indisk politiker, chefsminister i Karnataka 1999-2004.
- 3 maj - Aldo Rossi, italiensk postmodernistisk arkitekt.
- 8 maj - Sonny Liston, amerikansk boxare.
- 16 maj - Meg Westergren, svensk skådespelare.
- 19 maj - Alma Cogan, engelsk popsångare.
- 29 maj - Jan Malmsjö, svensk skådespelare och sångare.
- 31 maj - Margaretha Löwler, svensk skådespelare.
- 4 juni - John Drew Barrymore, amerikansk skådespelare.
- 6 juni - David R Scott, amerikansk astronaut.
- 11 juni - Gerd Andersson, svensk balettdansör och skådespelare.
- 12 juni - Jan Sandquist, svensk TV-reporter.
- 22 juni
- Bengt Forslund, svensk producent, regissör och författare.
- Amrish Puri, indisk skådespelare.
- Prunella Scales, brittisk skådespelare.
- 28 juni - Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare.
- 9 juli - Donald Rumsfeld, amerikansk politiker, försvarsminister från 2000.
- 19 juli - Jan Lindblad, svensk naturfilmare.
- 20 juli - Sonja Westerbergh, svensk skådespelare.
- 25 juli
- Bengt Göransson, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1989-1991.
- Paul Weitz, amerikansk astronaut.
- 2 augusti - Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare.
- 3 augusti - Gunwer Bergkvist, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Rien Poortvliet, nederländsk konstnär.
- 9 augusti - Tam Dalyell, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1962.
- 17 augusti - Leslie Manigat, president i Haiti 1988.
- 22 augusti
- Gerald Carr, amerikansk astronaut.
- Saye Zerbo, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1980-1982.
- 26 augusti
- Joe Engle, amerikansk astronaut.
- Olov Svedelid, svensk författare.
- 1 september
- Helga Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
- Bengt Hallberg, svensk jazzpianist.
- 11 september
- Sven-Axel Carlsson, svensk skådespelare och filmproducent.
- Jan-Erik Wikström, svensk politiker, riksdagsledamot för Folkpartiet 1970-1973 och 1976-1992.
- 18 september - Nikolai Rukavishnikov, rysk kosmonaut.
- 22 september
- Ingemar "Ingo" Johansson, svensk boxare.
- Maurice Kouandété, före detta president i Dahomey, nuvarande Benin.
- 25 september - Glenn Gould, kanadensisk pianist.
- 26 september - Manmohan Singh, indiens regeringschef sedan 2004.
- 28 september - Víctor Jara, chilensk visdiktare och sångare.
- 29 september - Robert Benton, amerikansk regissör och manusförfattare.
- 21 oktober - R. J. Rummel, amerikansk statsvetare.
- 1 november - Francis Cardinal Arinze, afrikansk romersk-katolsk ärkebiskop.
- 7 november - Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
- 15 november
- Petula Clark, brittisk sångare och skådespelare.
- Alvin Plantinga, amerikansk filosof.
- 20 november - Lucy Marlow, amerikansk skådespelare.
- 23 november - Bernt Callenbo, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 25 november - Leif Forstenberg, svensk skådespelare.
- 29 november
- Jacques Chirac, fransk president från 1995.
- Moltas Erikson, svensk radioprofil.
- Diane Ladd, amerikansk skådespelare.
- 5 december - Little Richard, amerikansk rock-and-roll-musiker.
- 17 december - Bill Nilsson, svensk motocrossförare.
- 18 december - Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
- 20 december - Christina Lundquist, svensk skådespelare.
- 24 december - Ian Wachtmeister, svensk industriman och politiker, partiledare för partiet Ny Demokrati.
- 31 december - Sune Mangs, finlandssvensk sångare och skådespelare.
- Johnny Adams, amerikansk bluessångare
- Nikolaj Kardasjev, rysk astrofysiker.
Avlidna
- 21 februari - Erik Bergman, svensk journalist och författare.
- 6 mars - John Philip Sousa, kompositör och dirigent av marschmusik.
- 7 mars - Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
- 12 mars - Ivar Kreuger, svensk ingenjör och finansman (mord eller självmord).
- 14 mars - George Eastman, amerikansk uppfinnare.
- 6 maj - Paul Doumer, fransk president (mördad).
- 15 maj - Tsuyoshi Inukai, japansk politiker, premiärminister 1931-1932 (mördad).
- 10 juli - John Börjeson, svensk lektor.
- 22 juli - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
- 19 augusti - Louis Anquetin, fransk målare.
- 23 september - Jules Chéret, fransk konstnär.
- 25 december - Ernst Rolf, svensk revyartist (lunginflammation).
- Charles Gide, fransk nationalekonom.
- Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
- Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.
Nobelpris
- Fysik - Werner Heisenberg, Tyskland
- Kemi - Irving Langmuir, USA
- Medicin
- Sir Charles Sherrington, Storbritannien
- Edgar Adrian, Storbritannien
- Litteratur - John Galsworthy, Storbritannien
- Fred - Inget pris utdelades
Kategori:Årtal
Kategori:1930-talet
ja:1932年
ko:1932년
ms:1932
simple:1932
th:พ.ศ. 2475
StjärnmotorStjärnmotor är en motor där cylindrarna är ordnade i en cirkel och kolvstängerna drar en central vevaxel.
Stjärnmotorn ger ett större luftmotstånd än en rak eller V formad motor, medan stjärnmotorn erhåller betydligt bättre kylning av cylindrarna eftersom kylluften fördelar sig jämnt över hela motorn. 1927 konstruerade Pratt & Whitney en 425 hk luftkyld stjärnmotor som fick namnet Wasp (geting) den var försedd med cylindertoppar av aluminium, motorn utvecklades senare med ytterligare en rad cylindrar på samma axel, som var förskjutet placerade mot första raden för att kylluften skulle kunna nå även den inre cylinderraden. Denna motor användes i många flygplanstyper under andra världskriget då benämnd Twin Wasp. I Sverige "piratkopierade" SFA motorn för att förse Flygvapnet och Saab med motorer, tillstånd och licenser fick lösa sig efter kriget.
1948 kulminerade utvecklingen med Wasp Major en 28-cylindrig motor med fyra rader stjärnställda cylindrar som gav 3 500 hk. Efter 1950-talet har ingen större forskning eller utveckling skett eftersom jetmotorn tagit över marknaden av större motorer.
Se även
- Boxermotor
- Rak motor
- V-motor
kategori:Maskinteknik
NSUNSU kan stå för flera saker
- NSU Motorenwerke AG
- Network Security Unit
1936
Händelser
- 8 januari - Enligt rapport till medicinalstyrelsen finns det 13 spetälska i Sverige.
- 16 januari - Den svenska stiftelsen Solstickan bildas. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till kroniskt sjuka barn och gamla.
- 20 januari - Edward VIII tillträder som kung av Storbritannien.
- 7 mars - Tyskland återtar Rhenlandet i strid med Locarnopakten och Versaillesfreden.
- 2 april - Elektrifieringen av norra stambanan är klar i och med att sträckan Bollnäs-Ånge öppnas för elektrisk trafik.
- 15 april - Charlie Chaplins film Moderna tider har svensk premiär.
- 9 maj - Italien annekterar formellt Abessinien.
- 21 maj - Den svenska folkskolan förlängs från sex till sju år.
- 23 maj - Stockholms första reguljära flygplats på land invigs i Bromma.
- Maj - LO och SAF inleder förhandlingar i Saltsjöbaden.
- 11 juni - Den svenska riksdagens borgerliga majoritet fattar över huvudet på den socialdemokratiska regeringen beslut om förstärkning av försvaret. Grundutbildningstiden ökar från 90 till 150 dagar och Försvarsstaben, överbefälhavarens ledningsorgan i fred, bildas.
- 13 juni - De borgerliga fäller ett förslag om dyrortsgruppering av de svenska pensionerna.
- 15 juni - De båda händelserna 11 och 13 juni leder till att den svenska regeringen tvingas avgå.
- 19 juni - Sveriges statsminister Per Albin Hansson avgår och efterträds av Axel Pehrsson-Bramstorp i en ren bondeförbundsregering med mycket smalt parlamentariskt underlag. Denna regering sitter i endast några månader, i avvaktan på höstens val, och kallas för "Semesterregeringen".
- 22 juni - Lantbrukaren Albert Johansson och hans son Thure finner ett bevarat 1300-talslik i Bocksten i Rolfstorp utanför Varberg i Halland. Fyndet, som ger en god bild av 1300-talets klädedräkt, ställs ut på Varbergs museum och blir känt som "Bockstensmannen".
- 24 juni - Tre medlemmar ur den så kallade Salaligan grips för en serie ouppklarade mord.
- 13 juli - De spanske politikern José Calvo Sotelo mördas, vilket leder till att spanska inbördeskriget utbryter.
- 17 juli - Francisco Franco och andra generaler gör en statskupp mot den nyligen valda folkfronts-regeringen och startar därmed spanska inbördeskriget. Cirka 500 svenska frivilliga deltar i internationella brigaden. 164 av dem stupar (osäkra uppgifter).
- 24 juli - Carl Milles Orfeusgrupp utanför Konserthuset i Stockholm avtäcks.
- 26 juli - Den första kapprodden med kyrkbåtar på Siljan hålls.
- 4 augusti
- Sven Hedin håller tal vid Berlin-OS.
- Japan slår Sverige med 3-2 i fotboll vid OS i Berlin, varvid Sven Jerring refererar med sitt klassiska "Japaner, japaner, japaner".
- 15 augusti - Sverige förklarar sig neutralt i spanska inbördeskriget och förklarar sig inte vara bundet av NF:s sanktionsbestämmelser.
- 20 september - Vid det svenska valet till Andra kammaren får socialdemokraterna 49,5% av rösterna. Nazisterna gör sitt bästa val i Sverige någonsin med 0,7%.
- 28 september - Socialdemokraterna under ledning av Per Albin Hansson bildar koalitionsregering med Bondeförbundet.
- 25 oktober - Adolf Hitler och Benito Mussolini tillkännager axeln Rom-Berlin.
- 19 november - Birger Furugårds nazistparti Svenska Nationalsocialistiska partiet upplöses. Medlemmarna uppmanas ansluta sig till det av Sven-Olov Lindholm ledda Nationalsocialistiska arbetarpartiet.
- 25 november - Tyskland och Japan undertecknar Antikominternpakten.
- 8 december - Journalisten Barbro Alvings (Bang) ögonvittnesskildringar från spanska inbördeskriget börjar publiceras i Dagens Nyheter.
- 11 december - Edward VIII abdikerar från kungatronen i Storbritannien.
- 16 december - Hovrätten för övre Norrland invigs i Umeå.
- 26 december - Filmen Söder om landsvägen med Edvard Persson har premiär på biografen Astoria i Stockholm.
- Den svenska förenings- och förhandlingsrätten lagfästs, varvid även tjänstemän får lagstadgad förhandlingsrätt.
- Bertil Ohlin ger ut skriften Fri eller dirigerad ekonomi där principerna för socialliberalismen skisseras, vilken i princip innebär dagens svenska planekonomi.
- De första svenska barnrikehusen färdigställs. De är hyreshus för barnfamiljer med små inkomster.
- Den svenska lantarbetstidslagen stiftas och gäller för jord- och trädgårdsbruk där en eller flera arbetare förutom lantbrukarens familj är stadigvarande sysselsatt. Arbetsdagens och -veckans längd inom jord- och trädgårdsbruk regleras i denna lag.
- Den svenske tenoren Jussi Björling slår igenom internationellt som Rodolphe i La Bohème i Wien.
- Höganäs och Ljungby får stadsprivilegium.
Födda
- 1 januari - Zelda Rubinstein, amerikansk skådespelare.
- 12 januari - Muhammed Sayed, indisk politiker.
- 13 januari - Margareta Henning, svensk skådespelare.
- 23 januari - Axel Fritz, svensk skådespelare.
- 28 januari
- Alan Alda, amerikansk skådespelare.
- Ismail Kadare, albansk författare.
- 30 januari - Rune Zetterström, svensk operasångare.
- 3 februari
- James Bridges, amerikansk regissör.
- Lasse Sarri, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 11 februari
- Per Clemensson, svensk författare.
- Sigvard Hammar, svensk journalist i press, radio och TV samt programledare.
- Burt Reynolds, amerikansk skådespelare.
- 20 februari
- Roy Beggs, brittisk parlamentsledamot för Ulster Unionist Party.
- Kerstin Widgren, svensk skådespelare.
- 22 februari - Henny Moan, norsk skådespelare.
- 29 februari
- Jack Lousma, amerikansk astronaut.
- Ingemar Odlander, svensk journalist.
- Henri Richard, ishockeyspelare.
- 3 mars - Georg Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 198 | | |
