:: wikimiki.org ::

Württemberg

Württemberg

Württemberg är en historisk region i sydvästra Tyskland. Det blev hertigdöme 1495, kurfurstendöme 1803 och kungarike 1806 och republik 1918 då den siste kungen, Vilhelm II av Württemberg, abdikerade. År 1952 förenades det med Baden till delstaten Baden-Württemberg.
- ja:ヴュルテンベルク ko:뷔르템베르크

Region

En region är ett visst geografiskt eller administrativt område. Exempel på en geografisk region är Södertörn. Kategori:Geografi ja:地方

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Tyskland är en av de stater som grundade EU.

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland. Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland). Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Infrastruktur

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland. Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen. Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.

Ekonomi och industri

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.

Kända tyska företag

- Volkswagen
- Siemens
- DaimlerChrysler
- BMW
- Mercedes-Benz
- Opel
- Robert Bosch GmbH
- Schering
- Bayer
- Braun
- BASF
- AEG

- Deutsche Telekom
- Dr. Oetker
- Kühne
- Löwenbräu
- Schultheiss
- VAG
- Mannesmann
- ThyssenKrupp
- E.ON
- Deutsche Bank
- TUI
- Lufthansa

Geografi

Lufthansa

Natur

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Zugspitze Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Delstater

Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Se Tysklands förbundsländer.

Städer

Se Lista över tyska storstäder

Politik

Lista över tyska storstäder] Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition. CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen. Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.

Tysk utrikespolitik efter 1945

Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963. Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN. De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland

Styrelseskick

Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.

Utbildning

Grundskola

Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.

Högre utbildning

Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.

Massmedia

Tidningar

Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).

Television

Huvudartikel: Television i Tyskland Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter. Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix. Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland

- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR) Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.

Massmedia i DDR

DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)

Kultur

Musik

Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.

Tysk musik efter andra världskriget

Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole. Nicole] Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan"). På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen. I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.

Tysk teater

Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.

Tysk film

Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget. Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl. Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film. Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget. Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945. En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts. Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival. I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland. Länkar

- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark] Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta

Världsarv

- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,

- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg

Idrott

Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee. Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993. 2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll. Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher

Externa länkar

- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska) Kategori:Europas länder Kategori:Tyskland als:Deutschland fiu-vro:S'aksamaa ja:ドイツ ko:독일 ms:Jerman roa-rup:Ghirmânii simple:Germany th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี zh-min-nan:Tek-kok

Hertig

Hertig, titel för vissa högre adelsmän eller manliga medlemmar av kungahus, oftast regerande över ett hertigdöme. Titeln förekommer också som storhertig, liktydigt med furste. I Sverige utnämner kungen sedan 1772 kungahusets prinsar till hertigar, för ett eller flera landskap. Prins Carl Philip är hertig av Värmland. Sedan 1980 blir också prinsessor på motsvarande sätt "regerande" hertiginnor. Under medeltiden översattes den nordiska titeln jarl till dux, vilket är latin för hertig. Efter den siste jarlen (Birger jarl) kom titeln hertig eller dux i sverige att (med vissa undantag, tex. hertig Bengt Algotsson) bara användas för söner inom kungahuset. En hertiglig familj lever i Sverige idag, ätten (Fouché) d`Otrante, som stammar från Napoleons polisminister Joseph Fouché. Ätten är upptagen i Kalender över Ointroducerad Adels Förening. Se även hertiginna. Kategori:Adelstitlar

1495

Händelser

- Ryssland anfaller Finland. Sten Sture d.ä. seglar över med en här för att försvara Finland. Han lyckas, med stöd av påven, definiera kriget som korståg.
- Natten till den 12 oktober - Ryssarna besegrar svenskarna vid utfallet vid Vatikivi.
- 15 oktober - Vadstena boktryckeri och sjukstuga brinner ner.
- 30 november - Viborgska smällen, varigenom en stor del av den ryska armén förintas, inträffar.
- Med hänvisning till den rysk-danska alliansen mot Sverige lyckas Sten Sture, vid en riksdag i Linköping, avstyra att allmogen väljer Hans till svensk kung.
- Den första tryckta boken på svenska språket publiceras, Bok om Djävulens frästelse, av Johannes Gerson.
- Stockholm drabbas av brand.
- Sverige drabbas av pesten.

Födda

Avlidna

- November - Dorotea av Brandenburg, änka efter Kristofer av Bayern och Kristian I.
- Magdalena Karlsdotter (Bonde), dotter till Karl Knutsson (Bonde).
- Iliana Gädda, gift med Svante Nilsson (Sture). Kategori:Årtal Kategori:1490-talet ko:1495년 simple:1495

Kurfurste

Kurfurste (ty. Kurfürst, av medelhögty. kur 'val' och fürste 'furste'), titel för de furstar i det Tysk-romerska riket som hade rösträtt vid val av kejsare eller kung.

Se även

- Kurfursten Kategori:Tysk-romerska riket Kategori:Titlar ja:選帝侯

Kung

Kung eller konung, titel för en manlig statschef i en monarki av typen kungarike/konungarike. Varianten konung används numera mest i högtidliga sammanhang. En kungs hustru bär titeln drottning, och det är också den titel som en kvinna som regerar i ett kungarike bär. Kungens söner tituleras i en arvmonarki prins och hans döttrar tituleras prinsessa. Den av kungens barn eller barnbarn som står närmast i tur att ärva tronen tituleras kronprins alternativt kronprinsessa, men om den närmaste tronarvingen är ett syskon till kungen eller någon på annat sätt besläktad "i sidled", används inte alltid en sådan titel. Den ursprungliga språkliga betydelsen av ordet kung är omtvistad – i fornnordisk litteratur används det för gudars söner eller ättlingar, så att med kung avsågs en son till en gud; enligt Tacitus utnämde nordborna konungar av de förnämsta släkterna. Titeln är hur som helst mer än 2000 år gammal, ty lingvisterna har rekonstruerat den proto-germanska formen
- kuningaz, en form som finnarna (kuningas) bör ha lånat av germanerna före vår tideräknings början. Ordet lär betyda "tillhör kvinnan" (kona + -ung/ing), d.v.s. vara en ursprunglig benämning på en fruktbarhetsgudinnas (Nerthus) präst. Konungarollen utgjorde också ända till slutet av asatron en prästroll, t.ex. vid Gamla Uppsala. Jämför kvener, rex, madonna. Vid tiden för kristendomens införande och de kulturella influenser från Kontinentaleuropa som därvid nådde Norden, kom titeln att betraktas som motsvarig latinets rex och även kungens uppgifter förändrades i motsvarande riktning. Vissa monarkiers regenter har annan titel, t.ex. furste, storhertig, sultan eller kejsare. Nuvarande svensk kung är Carl XVI Gustaf, av ätten Bernadotte. simple:King Kategori:Monarki

Republik

Republik är ett statsskick; namnet kommer av latinets res publica ("folkets sak"). Republiken kännetecknas av sin frånvaro av ärftliga ämbeten. Till skillnad från en monarki har en republik i allmänhet en vald statschef, ofta med titeln president. Oavsett om en republik styrs enligt folksuveränitetsprincipen eller maktdelningsprincipen anses en republik i högre grad än monarkin härleda sin statliga tvångsmakt ur en förmodad folkvilja. Det råder dock ingen epistemologisk nödvändighet för en republik att samtidigt vara en demokrati. Förespråkare av republikanskt statsskick kallas republikaner.

Se även

- folkrepublik
- bananrepublik
- förbundsrepublik Kategori:Statsvetenskap ja:共和制

1918

Händelser

- 4 januari - Sverige erkänner Finland.
- 8 januari - USA:s president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut.
- 28 januari
- Inbördeskrig utbryter i Finland och varar till den 4 maj.
- En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige.
- 29 januari - Svenska brigaden, en svensk frivilligkår i finska inbördeskriget, håller sitt första möte.
- 13 februari - En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer an 10 000 dödsoffer.
- 14 februari - Ryssland inför den gregorianska kalendern.
- 16 februari - Litauen förklarar sig självständigt.
- 23 februari - Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit.
- 24 februari - Estland förklarar sig självständigt.
- 3 mars - Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.
- 5 mars - Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
- 6 mars - Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
- 7 mars - Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
- 14 mars - Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.
- 21 mars - Den tyska offensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
- 23 mars - Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Berta.
- Våren - Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.
- 1 april - Brittiska Royal Air Force RAF bildas.
- 3 april - Tyska trupper landstiger vid Hangö.
- 13 april - Klädransonering införs i Sverige.
- 27 april - Andra kammaren antar förslaget om kvinnlig rösträtt och lika kommunal rösträtt, men Första kammaren förkastar det.
- 12 maj - Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
- 15 maj - Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
- 26 maj - Seglora kyrka på Skansen invigs.
- 14 juni - Riksdagen antar en ny och mänskligare svensk fattigvårdslag. Fattighusen ersätts med ålderdomshem. Klagorätten återinförs och fattigauktioner och rotegång förbjuds.
- Juni - Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
- 5 juli - Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö.
- 12 juli - Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
- 15 juli - Andra slaget vid Marne börjar.
- 17 juli - I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna.
- 30 juli - Potatisransonering införs i Sverige.
- 8 augusti - I slaget vid Amiens börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
- Augusti - Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer.
- 18 september - Turkiska fronten bryter samman.
- 21 september - Bulgariska fronten bryter samman.
- 26 september - Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.
- 1 oktober - Vid tågolyckan i Getå omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken.
- 11 oktober - Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm.
- 24 oktober - Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
- 28 oktober - Tjeckoslovakien självständigt. Samma dag utbryter myteri inom Tyska flottan.
- 29 oktober - Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien sedermera Jugoslavien grundas.
- 30 oktober - Stilleståndsavtal mellan Storbritannien och Osmanska riket ingås.
- 3 november - Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd.
- 3 november - Polen förklarar sig självständigt.
- 9 november
- Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och går i exil till Nederländerna varefter Weimarrepubliken utropas.
- Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik.
- Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
- 11 november
- Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal efter strider, som krävt ca 9 miljoner döda.
- Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar.
- Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
- 12 november - Österrike blir republik.
- 14 november - Polen blir självständigt.
- 16 november - Ungern blir självständigt.
- 18 november - Lettland förklarar sig självständigt.
- 20 november - 25 personer omkommer när Ångaren Per Brahe förliser på Vättern, däribland konstnären John Bauer med familj.
- 17 december - Det nya svenska rösträttsförslaget antas av en urtima riksdag. Kvinnlig rösträtt införs, den 40-gradiga skalan avskaffas och mildare krav på skattebetalning införs.
- 18 december - Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige vilket avvisas av finska regeringen.
- 24 december - Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget S.M.S. Albatross upphör.
- December - Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll.
- Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland.
- Svenska lantarbetareförbundet bildas.
- Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen.
- Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande.
- Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland.
- Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas.
- Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling.
- I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder.
- En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts.
- Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige och gör den svenska fortsättningsskolan obligatorisk.
- Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland.
- LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman.
- En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige.
- Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bl.a. antar en resolutione, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd.
- Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet.

Födda

- 10 januari - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
- 13 januari
- Curt Ericson, svensk skådespelare.
- Guje Lagerwall, svensk skådespelare.
- 15 januari - Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956-1970.
- 16 januari - Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
- 26 januari
- Nicolae Ceausescu, president och diktator i Rumänien 1965-1989.
- Philip Jose Farmer, science fiction-författare.
- 28 januari - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
- 4 februari - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
- 9 februari
- Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
- Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
- 13 februari - Patty Berg, amerikansk golfspelare.
- 14 februari - Jerome Karle, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 20 februari - Vera Valdor, svensk skådespelare.
- 23 februari - Richard Butler, amerikansk extremistledare.
- 1 mars - Else Fisher, svensk regissör och skådespelare.
- 5 mars
- Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
- James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 7 mars - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 8 mars - Ingrid Envall, svensk skådespelare.
- 9 mars
- Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
- 16 mars
- Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 25 mars - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 31 mars - Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare.
- 3 april - Sixten Ehrling, svensk dirigent.
- 6 april - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare.
- 9 april
- Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör.
- Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus.
- 17 april - William Holden, amerikansk skådespelare.
- 20 april
- Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve.
- Kai M Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
- 25 april - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångare.
- 26 april – Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld.
- 11 maj – Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 12 maj - Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- 13 maj - Jim Hughes, amerikansk skådespelare.
- 17 maj - Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran.
- 18 maj - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Edward B. Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995.
- 29 maj - Erik Strandell, svensk skådespelare.
- 5 juni - Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969-1975.
- 7 juni - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 8 juni - Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
- 11 juni - Rolf Gregor, svensk skådespelare.
- 13 juni - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
- 18 juni – Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 19 juni - Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare.
- 30 juni - Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Siv Ericks, svensk skådespelare.
- 13 juli – Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1.
- 14 juli - Ingmar Bergman, svensk regissör.
- 15 juli – Bertram Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare.
- 18 juli – Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994-99.
- 26 juli - Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
- 13 augusti – Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare.
- 18 augusti - Helen Brinchmann, norsk skådespelare.
- 19 augusti - Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
- 24 augusti - Sikander Bakht, indisk politiker.
- 25 augusti – Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
- 28 augusti - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 22 september - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
- 24 september - Lennart Lindberg, svensk skådespelare.
- 2 oktober - Lars Orup, svensk journalist, reporter.
- 4 oktober – Fukui Kenichi, japansk kemist, nobelpristagare.
- 5 oktober – Roland Garros, fransk flygpionjär.
- 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
- 12 oktober - Olle Tandberg, svensk boxare.
- 13 oktober - Viveka Linder, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare.
- 23 oktober - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
- 25 oktober - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 26 oktober - Eric Ericson, svensk dirigent och körledare.
- 30 oktober - Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.
- 6 november - Evert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK.
- 7 november - Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant.
- 9 november
- Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969-1973.
- Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.
- 20 november - Sven Lindberg, svensk skådespelare
- 21 november - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- 8 december - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 11 december – Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare.
- 12 december - May Sandart, svensk dansare och skådespelare.
- 21 december - Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972-1981.
- 23 december – Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974-1982.
- 25 december
- Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
- Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970-1981.
- 31 december - Gunder Hägg, svensk löpare.

Avlidna

- 6 januari - Georg Cantor, tysk matematiker.
- 21 januari - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 6 februari - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 13 mars - César Ciu, rysk kompositör.
- 25 mars - Claude Debussy, fransk kompositör.
- 3 april - Olof Palme, svensk historiker.
- 21 april - Manfred von Richthofen, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
- 28 april - Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.
- 17 juli
- Nikolaj II, rysk tsar, mördad.
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.
- 20 september - Erik Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.
- 9 oktober - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
- 20 november - John Bauer, svensk konstnär (drunknad).

Nobelpris

- Fysik - Max Planck, Tyskland
- Kemi - Fritz Haber, Tyskland
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1918年 ko:1918년 simple:1918 th:พ.ศ. 2461

1952

Händelser

- 1 januari - Det gamla svenska klosterförbudet upphävs.
- 10 januari - Det amerikanska fartyget Flying Enterprise sjunker i Engelska kanalen efter att ha drivit redlöst i storm i tio dagar med bara den danskfödde kaptenen Kurt Carlsen ombord.
- 25 januari - Världens första koaxialkabel, som medger 960 telefonsamtal samtidigt, invigs mellan Stockholm och Göteborg.
- 26 januari - Bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren gör succé med Flottarkärlek i det svenska radioprogrammet Karusellen. Skivan säljs i en kvarts miljon exemplar på ett halvår.
- 8 februari - Det svenska flygbolaget ABA slås ihop med norska DNL och danska DDL till ESAS (sedermera SAS).
- 15 februari - En svensk spionliga på sju personer, ledd av den tidigare försvarsanställde Fritiof Enbom, som lämnat uppgifter till Sovjet, avslöjas.
- 18 februari - Grekland och Turkiet ansluter sig till NATO.
- 30 mars - Jazzsångerskan Ella Fitzgerald inleder den första av sina 24 turnéer i Sverige.
- Våren - Den jämkade uddatalsmetoden för mandatfördelning införs i den svenska riksdagen. Samtidigt förbjuds valkarteller utom vid kommunala nämndval och utskottsval.
- 8 maj - Efter tre månaders provsändningar permanentas Radio Swedens kortvågssändningar till utlandet på sex språk.
- 21 maj - Tvångsmedeln från 1940 års svenska fullmaktslag återinförs.
- 2 juni - I Westminster Abbey kröns Elizabeth Alexandra Mary till brittisk drottning under namnet Elizabeth II, sedan hennes far Georg VI har avlidit.
- 6 juni - Kvinnor erhåller för första gången svenska statsordnar.
- 13 juni - Ett svenskt signalspaningsplan av typ DC-3 skjuts ner av sovjetiskt flyg över internationellt vatten öster om Gotska Sandön, vilket blir inledningen till Catalinaaffären.
- 15 juni - Harsprångets vattenkraftverk, Europas största, invigs.
- 16 juni - Ett svenskt sjöräddningsplan av Catalinatyp, som söker efter den försvunna DC3:an, skjuts ner.
- 12 juli - Passtvånget upphävs inom Norden för nordiska medborgare.
- 26 juli - Vid en militärkupp i Egypten avsätts den egyptiske kungen Farouk.
- 31 juli - Fritiof Enbom och Hugo Gjersvold döms till livstids fängelse för spioneri.
- 10 augusti - Den eruopeiska kol- och stålunionen upprättas.
- 22 augusti - I Sveriges största morddrama dödas tio personer i Skåne av den avskedade fjärdingsmannen Tore Hedin som sedan dränker sig själv. De mördade är hans föräldrar, hans fästmö och hennes chef, samt sex personer på ålderdomshemmet i Hurva, som han har bränt ner.
- 24 augusti - Brittiska trupper lämnar Suezkanalen.
- 5 september - Tungviktsboxaren Ingemar Johansson debuterar som professionell i en uppvisningsmatch mot Olle Tandberg.
- 21 september - Högern går framåt i det svenska andrakammarvalet medan regeringspartierna förlorar något.
- 28 september - UFO:n observeras över Skåne.
- 29 september - Musikalfilmen Singin' in the Rain med bland andra Gene Kelly, Donald O'Connor och Debbie Reynolds har svensk premiär.
- 16 oktober - Sveriges utrikesminister Östen Undén kritiserar Sovjet i FN:s generalförsamling för nedskjutningarna över Östersjön.
- 24 oktober - Göteborgs handelhögskolas nya byggnad invigs.
- 26 oktober - Linjen Kungsgatan-Vällingby i Stockholms tunnelbana invigs.
- 4 november - En jordbävning med en styrka av 8,25 på Richterskalan registreras på Kamtjatka.
- 10 november - Trygve Lie avgår oväntat som FN:s generalsekreterare.
- 13 november - Lies närmaste man Abraham Feller begår självmord. Senare meddelas att Lie kvarstår t.v.
- 25 november - Agatha Christies teaterpjäs Råttfällan (The Mousetrap) har premiär i London.
- 3 december - I gryningen hängs i Prag 11 högre ämbetsmän för "judisk-borgerlig" konspiration mot den tjeckoslovakiska regimen.
- 22 december - Kurt Haijby döms till åtta års straffarbete för utpressning mot det svenska hovet i samband med en påstådd homosexuell förbindelse med Gustaf V.
- Per-Ingvar Brånemark får patent på titanskruv för tandbehandling.
- Den svenska Högerns riksorganisation byter namn till Högerpartiet.
- Djupfryst apelsinjuice från Florida lanseras i Sverige.
- Sverige sluter ett krigsmaterielavtal med USA, som ger Sverige samma gynnade ställning som NATO-länderna vid köp av amerikansk modern högteknologisk materiel.
- Den så kallade storkommunreformen genomförs i Sverige. Antalet borgerliga primärkommuner inklusive städer minskas från cirka 2.500 till cirka 1.000.
- En svensk utredning tillsätts för att undersöka prissättningen på jordbruksprodukter. Man vill uppnå inkomstlikställighet för jordbrukare.
- Olof Palme väljs till ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).
- Den svenska värnpliktsutbildningen bestäms till 304 dagar.
- Riksdagen ger anslag för tillverkning av en svensk atomreaktor.
- Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade länder bildas.
- William Thoresson erövrar Sveriges hittills enda OS-guld i gymnastik vid OS i Helsingfors.
- Vid en restauration av Gualövs kyrka i Skåne hittar man en gammal helgonrelik från medeltiden.
- Nordiska rådet inleder sin verksamhet.

Födda

- 3 januari - Gianfranco Fini, italiensk politiker, utrikesminister.
- 9 januari - Hugh Bayley, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 11 januari - Ben Crenshaw, amerikansk golfspelare.
- 18 januari - Veerappan, indisk banditledare.
- 19 januari - Freddie Maertens, belgisk proffscyklist.
- 20 januari - Paul Stanley, amerikansk rockmusiker, medlem i KISS.
- 29 januari - Tim Healy, brittisk skådespelare.
- 11 februari - Paul Norell, brittisk skådespelare.
- 14 februari - Sushma Swaraj, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1998, därefter minister i den indiska regeringen.
- 18 februari - Efva Attling, svensk fotomodell, musiker och smyckesdesigner.
- 20 februari - Abdalá Bucaram, president i Ecuador 1996-1997.
- 23 februari
- Marshall Herskovitz, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.
- Brad Whitford, amerikansk musiker, gitarrist i Aerosmith.
- 26 februari - Chris Torch, amerikansk skådespelare.
- 1 mars - Roy Marten, indonesisk skådespelare.
- 5 mars
- Ralph Carlsson, svensk skådespelare.
- Fernando Dias dos Santos, angolansk regeringschef.
- 11 mars - Douglas Adams, brittisk författare.
- 19 mars - Robert Aschberg, svensk journalist, TV-producent och TV-programledare.
- 20 mars
- Birgitta Svendén, svensk operasångerska (alt/mezzosopran).
- Michael Wills, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 22 mars - Des Browne, brittisk parlamentsledamot (Labour).
- 23 mars - Kim Stanley Robinson, amerikansk science fiction-författare.
- 25 mars - Stephen Dorrell, brittisk politiker, parlamentsledamot för Conservative Party från 1979.
- 27 mars - Maria Schneider, fransk skådespelare.
- 26 mars
- David Amess, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- Didier Pironi, fransk racerförare.
- 4 april
- Cherie Lunghi, brittisk skådespelare.
- Gary Moore, brittisk musiker, gitarrist.
- 7 april - Narayan Rane, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 1999.
- 10 april - Ewa Munther, svensk skådespelare och präst.
- 13 april - Erick Avari, indisk skådespelare.
- 17 april - Zeljko Raznatovic, serbisk kriminell, mer känd som Arkan.
- 19 april - Alexis Arguello, nicaraguansk boxare.
- 27 april - Ari Vatanen, finländsk rallyförare och politiker.
- 28 april - Mary McDonnell, amerikansk skådespelare.
- 29 april - David Icke, brittisk fotbollsspelare, reporter, sportkommentator, politiker, författare och konspirationsteoretiker.
- 4 maj - Michael Barrymore, amerikansk skådespelare.
- 6 maj - Robert Sjöblom, svensk skådespelare.
- 10 maj - Kikki Danielsson, svensk sångerska.
- 13 maj - Jacob Dahlin, svensk programledare
- 19 maj - Grace Jones, amerikansk fotomodell, sångerska och skådespelare.
- 20 maj - Staffan Götestam, svensk skådespelare, regissör, dramatiker och grundare av Junibacken.
- 21 maj - Mr. T, egentligen Laurence Tureaud, amerikansk skådespelare.
- 25 maj - Petar Stoyanov, förre presidenten i Bulgarien.
- 26 maj - Lennart R. Svensson, svensk skådespelare.
- 27 maj - Johan Wahlström, svensk skådespelare.
- 5 juni - Nicko McBrian, trummslagare i Iron Maiden från 1983.
- 7 juni - Liam Neeson, nordirländsk skådespelare.
- 14 juni - Suzanne Reuter, svensk skådespelare.
- 16 juni - Giorgos A. Papandreou, grekisk politiker, partiledare för PASOK från 2004.
- 18 juni - Isabella Rossellini, italiensk-amerikansk skådespelare.
- 19 juni
- Robert Ainsworth, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Virginia Hey, australisk skådespelare.
- 20 juni - John Goodman, amerikansk skådespelare.
- 21 juni - Jan Waldekranz, svensk skådespelare.
- 22 juni - Graham Greene, kanadensisk skådespelare.
- 27 juni
- Janne Josefsson, svensk journalist som bland annat medverkat i SVT:s Uppdrag granskning.
- Rita Russek, tysk skådespelare.
- 28 juni - Jajang C. Noer, indonesisk skådespelare.
- 29 juni - Marga Pettersson, svensk skådespelare och dansös.
- 1 juli - Dan Aykroyd, amerikansk skådespelare.
- 2 juli - Ahmed Ouyahia, algerisk regeringschef.
- 3 juli - Jean-Claude Duvalier, före detta president på Haiti.
- 6 juli
- Per Eric Asplund, svensk skådespelare och koreograf.
- Shelley Hack, amerikansk skådespelare.
- Anders Kallur, svensk ishockeyspelare.
- Mehmet Ali Talat, turkcypriotisk politiker, Nordcyperns president från 2005.
- 10 juli - Magnus Ehrner, svensk skådespelare.
- 15 juli
- Johnny Thunders, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- Terry O'Quinn, amerikansk skådespelare.
- 17 juli - David Hasselhoff, amerikansk skådespelare, sångare, producent och regissör.
- 21 juli - Robin Williams, amerikansk skådespelare.
- 26 juli - Anders Sundström, svensk socialdemokratisk politiker.
- 29 juli - Bengt Krantz, svensk skådespelare och operasångare.
- 1 augusti - Zoran Djindjic, serbisk politiker, oppositionsledare och filosof, premiärminister 2001-2003.
- 2 augusti
- David Borrow, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Vladimir Dikanski, svensk skådespelare och kompositör.
- 4 augusti - James Arbuthnot, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 5 augusti - Vinnie Vincent, amerikansk hårdrocksgitarrist, mest känd för sina år i KISS.
- 7 augusti - Holmes Osborne, amerikansk skådespelare.
- 8 augusti - Jostein Gaarder, norsk författare och manusförfattare.
- 9 augusti - Ewa Fröling, svensk skådespelare.
- 10 augusti - Thomas Annmo, svensk skådespelare och sångare (tenor).
- 12 augusti - Per Arthur Segerström], svensk dansare.
- [[13 augusti]] - [[Rebecca Pawlo, svensk skådespelare.
- 18 augusti - Patrick Swayze, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Jonathan Frakes, amerikansk skådespelare och regissör.
- 26 augusti - Michael Jeter, amerikansk skådespelare.
- 27 augusti - Paul Reubens, amerikansk skådespelare.
- 2 september
- Jimmy Connors, amerikansk tennisspelare.
- Jacob Nordenson, svensk skådespelare.
- 4 september
- Rishi Kapoor, indisk skådespelare.
- Yevgeniya Glushenko, rysk skådespelare.
- 6 september - Simon Burns, brittisk parlamensledamot (Conservative) från 1987.
- 9 september - Angela Cartwright, brittisk skådespelare, Brigitta von Trapp i Sound of Music.
- 10 september - Gustav Levin, svensk skådespelare.
- 14 september - Pierre Dahlander, svensk skådespelare.
- 16 september - Fatos Nano, albansk politiker, premiärminister 1991, 1997-1998 och från 2002.
- 18 september - Dee Dee Ramone, amerikansk musiker, basist i The Ramones.
- 25 september - Christopher Reeve, amerikansk skådespelare.
- 27 september - Dumitu Prunariu, rumänsk kosmonaut.
- 1 oktober - Anders Larsson, svensk författare och skådespelare.
- 5 oktober
- Vanderlei Luxemburgo, brasiliansk fotbollsstränare.
- Emomali Rahmonov, president i Tajikistan.
- 7 oktober - Vladimir Putin, rysk president från 2000.
- 9 oktober - Sharon Osbourne, amerikansk skådespelare, programledare, sångerska och manager för Ozzy Osbourne.
- 12 oktober - Agneta Ahlin, svensk skådespelare.
- 15 oktober - Raman Singh, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh, sedan 2003.
- 16 oktober - Christopher Cox, amerikansk politiker.
- 22 oktober - Jeff Goldblum, amerikansk skådespelerska.
- 3 november - Roseanne Barr, amerikansk skådespelare.
- 9 november - Lou Ferrigno, amerikansk skådespelare.
- 16 november - Shigeru Miyamoto, japansk spelskapare för Nintendo.
- 18 november - Delroy Lindo, brittisk skådespelare.
- 20 november - Cecilia Walton, svensk skådespelerska.
- 24 november - Thierry Lhermitte, fransk skådespelerska.
- 30 november - Mandy Patinkin, amerikansk skådespelare och sångare.
- 3 december - Benny Hinn, amerikansk predikant.
- 8 december - Hans Gefors, svensk tonsättare.
- 10 december - Susan Dey, amerikansk skådespelare.
- 12 december - Peter Haber, svensk skådespelare.
- 18 december - Donald Högberg, svensk skådespelare.
- 27 december
- Marie Öhrn, svensk skådespelare.
- Tovah Feldshuh, amerikansk skådespelare.

Avlidna

- 2 januari - Jo Davidson, amerikansk skulptör
- Jeanne de Tramcourt, värdinna på Stenhammars slott
- 4 januari - Georg Brochmann, norsk författare
- 5 januari - Louis Kvalstad, norsk författare
- Lord Linlithgow, brittisk ämbetsman och f.d. vicekung av Indien
- 6 januari - Carl Kylberg, svensk konstnär.
- 11 januari - Jean de Lattre de Tassigny, överkommisarie i Indokina, postumt marskalk av Frankrike
- 22 januari - Albert Lamoral von Thurn und Taxis, tysk furste, tysklands siste ärftlige generalpostmästare
- 24 januari - Sveinn Björnsson, Islands president
- 25 januari - Märta Ekström, svensk skådespelare och sångerska.
- 26 januari - Choi Bal-san, marskalk och Mongoliets regeringschef
- Nanut Singh Bahadur, kung och maharaja av Jodhpur
- 28 januari - Gerda Marcus, en av initiativtagarna till Rädda Barnen i Sverige
- 29 januari - Ann Morgan, amerikansk filantrop
- 3 februari - Harold Ickes, amerikansk politiker, USA:s inrikesminister 1933-46
- 6 februari - Georg VI kung av Storbritannien 1936-1952.
- 8 februari - Per Werenskiold, norsk kärnfysiker
- 9 februari - Philip Epstein, amerikansk manusförfattare
- 10 februari - Henry Drysdale Dakin, brittisk fysiologisk kemist
- 12 februari - Anna-Lisa Thomson, svensk kreamiker och målare
- 15 februari - Lauritz Schmidt Nielsen, dansk konstnär
- 17 februari - Anna Lindahl, svensk skådespelare.
- 19 februari - Knut Hamsun, norsk författare, nobelpristagare.
- 23 februari - Yrjö Hirn, finsk litteraturhistoriker, konstfilosof och professor
- 24 februari - Axel Johannes Malmqvist, professor i matematik
- 26 februari - Ernst Frandsen, dansk litteraturhistoriker, professor i Aarhus
- 27 februari - Theodoros Pangalos, grekisk general och diktator
- 28 februari - Albert Forster, tysk nazistisk politiker.
- 29 februari - Tai-chi Quo, kinesisk diplomat och politiker
- 4 mars - Wilhelm von Sydow, professor vid Lunds universitet
- 5 mars - sir Charles Sherrinton, brittisk fysiolog, professor och nobelpristagare 1932
- 6 mars - Jürgen Stroop, tysk SS-officer, SS-Gruppenführer (avrättad).
- 7 mars - Knut Bonde, friherre, legationsråd och författare
- 9 mars - Aleksandra Kollontaj, rysk revolutionär och diplomat.
- 12 mars - Carl Josef Ekman, svensk politiker
- 13 mars - Johan Nygaardsvold, norsk politiker och statsminister
- 18 mars - Birger Lundquist, svensk tecknare.
- 23 mars - Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
- 26 mars - Axel Berggren, svensk skådespelare och regisör
- 30 mars - sir Andrew Rae Duncan, brittisk industriman och f.d. förrådsminister
- 6 april - Bengt Hasselman, ledarmot av Svenska akademin
- 9 april - Ellen Roosval, svensk skulptör
- 15 april - Georg af Forselles, ingenjör och guldgrävare känd under namnet Alaskagreven
- Viktor Tjernov, revolutionär och f.d. rysk jordbruksminister
- 18 april - Bernhard Eriksson, svensk politiker
- 21 april - Leslie Banks, brittisk skådespelare
- sir Stafford Cripps, f.d. engelsk finansminister
- 22 april - Isamy Yokoyama, japansk generallöjtnant, dömd för krigsförbrytelser
- 24 april - Edvard Hubendick, bergsingenjör, ledarmot av Vetenskaps- och Ingenjörsvetenskapsakademierna
- Victor Larsen, dansk kommunikationsminister
- 25 april - William Zadig, svensk skulptör och professor i Sao Paulo
- 28 april - Fredrik Sandwall, svensk