Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Wall Street-kraschen

Wall Street-kraschen

Wall Street-kraschen är benämningen på den börskrasch som startade med svarta torsdagen 24 oktober 1929 på börsen på Wall Street, Manhattan, New York och som blev inledningen till depressionen i USA och Europa på 1930-talet. Kraschen föregicks av en period under senare delen av 1920-talet med hausse-artad börsmarknad, under vilken miljoner amerikaner lockades att investera i aktier. Den ökade investeringen drev i sin tur upp kurserna till spektakulärt höga nivåer, och skapade starka förväntningar på ytterligare uppgångar. Småsparare, företag och banker satsade allt större del av sina tillgångar och man lånade även till höga räntor för att kunna finansiera ytterligare investeringar på börsmarknaden. I september 1929 började marknaden bli instabil med både upp- och nedgångar, men trots detta fortsatte spekulationerna. Efter en kort tids nedgångar sprack slutligen bubblan den 24 oktober och det uppstod säljpanik. Folk trängdes utanför börslokaler och hos aktiemäklare, och polis fick sättas in på många håll för att upprätthålla ordningen. På en enda dag bytte 13 miljoner aktier ägare, vilket var rekord, och många börser tvingades stänga på grund av paniken. En viss återhämtning skedde dock efter att lugnande uttalanden gjorts av centrala representanter för banker och börs, och paniken mattades något. Under efterföljande fredag och lördag höll sig kurserna någorlunda stabila. Lugnet var dock bara kortvarigt, och på måndagen och tisdagen återkom torsdagens panik med katastrofalt kursfall till följd. Under dessa dagar föll aktierna 25% och på tisdagen sattes nytt säljrekord med 16,4 miljoner aktier, varför dessa dagar också brukar gå under benämningen "svarta". Vid slutet av november hade investerarna förlorat 100 miljarder dollar och börsvärdet hade sjunkit med 40%. Företag och banker gick i konkurs, och många blev arbetslösa, och småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de inte längre kunde betala de höga låneräntorna. Kraschen övergick i ekonomisk depression med hög arbetslöshet och fallande produktivitet, som spred sig till Europa och aktiekurserna fortsatte att sjunka under de första åren av 1930-talet. Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter andra världskrigets slut. Se även den stora depressionen.

Extern länk


- [http://mutualfunds.about.com/cs/1929marketcrash/index.htm Om 1929 års börskrasch på About.com] Kategori:Ekonomisk historia Kategori:USA:s historia

Börskrasch

Börskrasch, beteckning på den situation som uppstår på en aktiebörs då aktiernas värde rasar mycket kraftigt. I denna situation försöker många sälja och få vill köpa. Denna situation missgynnar framförallt småsparare (som säljer billigt) och gynnar de stora investerarna (som köper billigt). Krascher är ett ständigt återkommande fenomen i kapitalismen. Det uppstår på grund av att de som investerar ofta följer flockmentalitet, det vill säga de gör som de andra gör. Statistiskt sett på lång sikt (100 år) är det lika lönsamt att investera i aktier som i räntebärande papper men på grund av cyklerna av krasch och glädjeyra på börsen parat med penningplacerares kortsiktighet ser det ibland ut som om aktier är bättre än räntor vilket då blir den bild som förmedlas i massmedia. Kategori:Aktier

24 oktober

Dagens namn


- Evert, Eilert

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Columbus
- 1620: Columbus och Evergistus
- 1680: Evergistus
- 1901: Evert
- 1986: Evert, Elving och Eivor
- 1993: Evert, Eilert - från 3 oktober. (Elving utgår ur almanackan och Eivor flyttas till 8 juni)
- 2001: Evert, Eilert

Helgdagar m.m.


- FN-dagen

Händelser


- 1657 - Den danska fästningen Frederiksodde stormas och intas av svenska trupper, vilket var en av förutsättningarna för tåget över Bält.
- 1929 - Svarta torsdagen som blev inledningen till Wall Street-kraschen.
- 1940
  - Färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå. Ca fyrtiofyra man omkomna, de flesta hemmahörande i Norrbotten.
  - Det svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyget Janus torpederas. Fyra omkomna; 33 räddade av engelskt örlogsfartyg.
  - Tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandade utanför Karlstad p g a kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer, och planet omhändertas av svensk militär.
- 1945 - FN-stadgan träder i kraft, till vilkets minne FN-dagen firas.
- 1998 - Lucian Pulvermacher väljs till påve med namnet Pius XIII men accepteras aldrig från officiellt romersk-katolskt håll.
- 2004 - Invigning av Södra Länken, en motorväg i Nacka och Stockholm.

Födda


- 51 - Domitianus, romersk kejsare 81-96.
- 1719 - Jakob Gadolin, biskop, vetenskapsman och statsman.
- 1746 - Eric Ruuth, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget.
- 1796 - August von Platen, bayersk militär och deltagare i napoleonkrigen, sedermera tysk diktare.
- 1804 - Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker.
- 1827 - George Frederick Samuel Robinson, brittisk statsman.
- 1858 - Ebba Munck af Fulkila, svensk hovfröken.
- 1882 - Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
- 1884 - Emil Fjellström, svensk skådespelare.
- 1888 - Manetta Ryberg, svensk skådespelare.
- 1895 - John Norrman, svensk kompositör.
- 1904 - Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
- 1913 - Marie-Louise Sorbon, svensk skådespelare.
- 1914 - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
- 1930 - The Big Bopper, eg. Jiles Perry Richardson, Jr., amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
- 1935 - Lena Söderblom, svensk skådespelare.
- 1936 - Bill Wyman, brittisk musiker, basist, medlem i The Rolling Stones.
- 1943 - Norman Hunter, brittisk fotbollsspelare.
- 1948 - Barry Ryan, brittisk sångare.
- 1949 - Nick Ainger, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1974 - Joakim Nätterqvist, svensk skådespelare.
- 1980 - Monica Arnold, amerikansk R&B-sångerska.
- 1985 - Ozcar Wendt, svensk fotbollsspelare.

Avlidna


- 1601 - Tycho Brahe, dansk astronom.
- 1655 - Pierre Gassendi, fransk naturforskare och filosof.
- 1725 - Alessandro Scarlatti, italiensk tonsättare
- 1898 - Pierre Puvis de Chavannes, fransk målare inom symbolismen.
- 1936 - Fred Ott, amerikansk skådespelare.
- 1937 - Nils Wahlbom, svensk skådespelare.
- 1945 - Vidkun Quisling, norsk politiker och landsförrädare (avrättad).
- 1948 - Franz Lehár, ungersk operettkompositör.
- 1957 - Christian Dior, fransk modeskapare.
- 1971 - Jo Siffert, schweizisk racerförare.
- 1972 - Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare.
- 1973 - Werner Ohlson, svensk skådespelare.
- 1974 - David Ojstrach, rysk violinist.
- 1981 - Edith Head, amerikansk modeskapare och kostymör.
- 1988 - Gertrud Bodlund, svensk skådespelare och scripta.
- 1991 - Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
- 1996 - Gunnar Ekström, svensk skådespelare.
- 2005 - Rosa Parks, amerikansk medborgarrättskämpe.

Se även

23 oktober - 25 oktober - 24 september - 24 november -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 299 ja:10月24日 ko:10월 24일 simple:October 24 th:24 ตุลาคม

Aktiebörs

En aktiebörs är en marknadsplats där man köper och säljer aktier till marknadspris. Aktiebolag kan notera sina aktier på en aktiebörs för att säljare och köpare skall kunna göra affärer på ett kontrollerat vis och med viss likviditet. En aktieägare som vill sälja aktier lägger en s.k säljorder på aktiebörsen. Man anger hur många aktier man vill sälja och till vilket pris man är beredd att sälja dem. Säljordern läggs sedan in i börsens system och därmed kan information om att den aktuella posten är ute till försäljning distribueras till alla som är intresserade. På samma sätt lägger en köpare in en köporder och anger på så sätt att man vill köpa ett visst antal aktier till ett visst pris. Säljarnas och köparnas ordrar sammanställs i ett s.k orderdjup, som visar hur många aktier som är till salu (samt till vilka priser) respektive hur många som kan köpas upp av köparna (samt till vilka priser). Man matchar säljordrar mot köpordrar och om någon vill köpa till det pris säljaren begär blir det affär och aktierna byter ägare.
Orderdjup AB Bolaget
Sälj, antal Sälj, kurs Köp, kurs Köp, antal
500037,5037,00900
100038,0036,50400
120039,0036,001100
150039,5035,001500
I exemplet ovan ser vi ett orderdjup. På den översta raden finns den säljare respektive köpare som ligger närmast varandra i begärt pris. Säljaren vill sälja 5000 aktier i AB Bolaget och begär 37,50 per aktie. Köparen är beredd att köpa 900 aktier för 37,00 per aktie. Säljarens begärda pris kallas för säljkurs och köparens erbjudna pris kallas för köpkurs. Skillnaden mellan dessa kallas med ett engelskt lånord för spread, spridning. Är spridningen stor är sannolikheten för affär låg. Är spridningen liten är sannolikheten större för att någon av köparen eller säljaren justerar sitt bud för att det skall bli affär. Den kurs som affären sker till kallas för avslutskurs eller senast betalt. Detta är skälet till att det finns tre olika kurser när man tittar på en kurslista: Köp, Sälj och Senast betalt. Antalet aktier som har bytt ägare under en handelsdag kallas för volym. Kategori:Aktier ja:証券取引所

Wall Street

Wall Street ligger i den nedre delen av Manhattan, New York. och har blivit synonymt med pengar; det är nämligen USA:s finanscentrum. På Wall Street ligger även FN :s högkvarter. Kategori:New York City ja:ウォール街 th:วอลล์สตรีท

New York

, sett från Empire State Building.]] Empire State Building i bakgrunden]] New York, New York City, officiellt City of New York, är USA:s folkrikaste stad med över 8 miljoner invånare. Staden ligger i delstaten New York och kallas även för The Big Apple. New York tillhör en grupp av få städer i världen som kallas världsstäder. Detta genom att vara ett center för internationell finansmarknad, politik, kommunikationer, musik, mode och kultur. New York City är en mångkulturell stad, i princip alla folkgrupper runt om i världen finns representerade. Ungefär en tredjedel av invånarna är födda utanför USA.

Historia

De första euopéerna som bosatte sig på vad som idag är New York City var holländare. År 1626 köpte dessa södra Manhattan av indianer och grundade kolonin Nieuw Amsterdam (Nya Amsterdam). År 1664 tog England över staden efter svagt motstånd från holländarna. Det nya namnet på kolonin blev New York efter James II som var med och betalade övertagandet. Mellan åren 1785 och 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden 30 000 invånare och var därmed den största i Nordamerika. Denna siffra dubblades sedan ungefär vart tionde år. 1870 hade staden redan en miljon invånare. För många invandrare blev New York den första bilden av USA, Ellis Island var nämligen under lång tid huvudhamnen för emigranter. Det var på Manhattan i New York som tvillingtornen World Trade Center stod före terroristattacken 11 september 2001, se vidare 11 september-attackerna.

Stadsdelar

11 september-attackerna New York City är uppdelat i 5 större distrikt (boroughs) där varje distrikt är ett eget county (invånarantal från 2002):
- Manhattan - New York County, 1 537 195 invånare
- Bronx - Bronx County, 1 332 650 invånare
- Brooklyn - Kings County, 2 465 326 invånare
- Queens - Queens County, 2 229 379 invånare
- Staten Island - Richmond County, 443 728 invånare

Kollektivtrafik

New York är en av få städer i USA där bilen inte är det självklara transportmedlet. Tunnelbanans 28 linjer trafikerar med hjälp av 6400 vagnar över 450 stationer. Vissa linjer är så kallade expresslinjer, de skippar många stationer och stannar bara vid större stationer, det är vanligt att ta ett lokaltåg till närmaste expressstation och byta till ett expresståg för att komma fram snabbare. Dagligen görs över 4,5 miljoner resor i tunnelbanan, dygnet runt. En resa kostar för närvarande 2 US-dollar. Tågen går generellt var 2-5 minut i högtrafik, var 4-10 minut under dagtid och var 20 minut på natten. Tågen går dygnet runt. Tunnelbanans

Museer och kulturella institutioner


- American Folk Art Museum
- American Museum of the Moving Image
- American Museum of Natural History
  - Hayden Planetarium
- Brooklyn Academy of Music
- Brooklyn Botanic Gardens
- Brooklyn Museum
- Carnegie Hall
- Center for Architecture
- Cooper-Hewitt National Museum of Design
- Ellis Island Immigration Museum
- Frick Collection
- The Drawing Center
- Gracie Mansion
- International Center of Photography
- Intrepid Sea-Air-Space Museum
- Irish Hunger Memorial
- Jewish Museum (of New York)
- Jacques Marchais Museum of Tibetan Art
- Historic Richmond Town
- Lincoln Center for the Performing Arts
- Lower East Side Tenement Museum
- Metropolitan Museum of Art – även kallat"The Met"
  - The Cloisters
- Morgan Library
- Municipal Art Society
- Museo del Barrio, El
- Museum for African Art
- Museum of the City of New York
- Museum of Jewish Heritage
- Museum of Chinese in the Americas
- Museum of Modern Art
- Museum of Television and Radio
- National Museum of the American Indian
- New York Botanical Garden
- New York City Police Museum
- New York City Fire Museum
- New York Historical Society
- New York Hall of Science
- New York Public Library
- New York Transit Museum
- New Museum of Contemporary Art
- Noguchi Museum (även kallat The Isamu Noguchi Garden Museum)
- P.S.1 Contemporary Art Center
- Queens Museum of Art
- Radio City Music Hall
- Skyscraper Museum
- Socrates Sculpture Park
- Solomon R. Guggenheim Museum
- Studio Museum in Harlem
- Theodore Roosevelt Birthplace
- Whitney Museum of American Art
- Staten Island Institute of Arts & Sciences Staten Island Institute of Arts & Sciences

Sevärdheter

Skyskrapor
- Empire State Building
- Chrysler Building
- Flatiron Building
- MetLife Building (Tidigare PanAm Building)
- Rockefeller Center
- Citicorp Center
- United Nations headquarters
- Woolworth Building
- Trump Tower
- Ground Zero Övriga byggnader
- Madison Square Garden
- Yankee Stadium
- Shea Stadium
- St Patricks Cathedral
- Trinity Church
- Grand Central Terminal
- New York Public Library Monument och parker
- Frihetsgudinnan (Statue of Liberty)
- Grants tomb
- Central Park
- Battery Park Berömda platser och gator
- Ellis island
- Broadway
- Wall Street
- Times Square

Se även


- Long Island

Externa länkar


- [http://www.iloveny.se Iloveny.se]
- [http://www.newyorkguiden.se New York-guiden]
- [http://www.travelpix.nu/newyork/frameindex.htm Travelpix om New York]
- [http://www.resfeber.se/guidebooks/pdf/newyork.pdf Vagabonds reseguide (PDF)]
- [http://www.new-york-turist.se/ New York Turist] Kategori:New Yorks städer ja:ニューヨーク (市) ko:뉴욕 simple:New York City zh-cn:纽约市 zh-tw:紐約市

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även


- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar


- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:AkronymerKategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

Europa

och Frans Josefs land]] Europa är jordens till ytan näst minsta och till befolkningen tredje största världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå vid Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna.

Etymologi

Dardanellerna i tjurform.]] I grekisk mytologi var Europa (grekiska: Ευρώπη) en fenicisk prinsessa som tillfångatogs av Zeus i tjurform. Hon togs till ön Kreta, där hon blev mor till Minos. För Homeros var Europa Kretas mytologiska drottning. Senare blev Europa ett begrepp för Greklands fastland, och runt 500 f.Kr. hade betydelsen sträckts till att inkludera även länderna norr om Grekland. Den grekiska termen Europa härleds från de grekiska orden för bred (eurys) och ansikte (ops). Bred har varit epitet för jorden självt i urindoeuropeiska religioner. En minoritet hävdar dock att ordet fått en överförd betydelse i grekiskan, och utsprungligen kommer från ett semitiskt ord, det vill säga det akkadiska ordet erebu, som betyder "solnedgång". Ur perspektiv från Mellanöstern går solen ned över Europa. Asien tros också komma från ett akkadiskt ord, asu, som betyder "soluppgång", då solen går upp i öst, ifrån det perspektivet i Asien.

Historia

Huvudartikel: Europas historia De första människorna kom till Europa för cirka 800 000 år sedan. Medan Homo sapiens utvecklades i Afrika levde Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis i Europa. Med yngre stenåldern och bronsåldern började en lång historia av stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, först vid Medelhavet och senare längre norrut och österut. Särskilt stort bestående inflytande hade antikens Grekland samt romerska riket, som under en period förenade hela södra Europa och andra kustområden vid Medelhavet i ett imperium. I romarriket kunde också den nya religionen kristendomen utbredas snabbt. Under kejsaren Konstantin den store blev kristendomen statsreligion och dess inflytande har fortsatt till vår tid. Medeltiden var präglad av konkurrensen mellan den nya romerska kejsaren i väst och den gamla romerska kejsaren i Bysans. Europa delades i ett östligt och ett västligt område efter deras respektive inflytande. Missionärer spred kristendomen över norra och östra Europa, så att hela Europa blev kristet. I västra Europa var det konkurrens mellan kejsare och påve om övermakten. Reformationen på 1500-talet delade kyrkan i en katolsk och en protestantisk del. Religionskrig följde på denna delning, och 1618 till 1648 förhärjade trettioåriga kriget stora delar av Mellaneuropa. Sedan 1400-talet byggde europeiska länder (särskilt Spanien, Portugal, Ryssland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien) koloniala imperier med stora besittningar i Afrika, Amerika och Asien. Europa är den världsdel som har haft störst inflytande på andra världsdelar (till exempel genom kristen mission, kolonialism, slavhandel, annan handel ochkultur). På 1700-talet förde Upplysningen fram nya ideal som tolerans, människovärde, jämlikhet och frihet. 1789 kom genom franska revolutionen för första gången borgerligheten till makten. I början av 1800-talet hamnade halva Europa under den franske kejsaren Napoleons välde, tills han led nederlag i Ryssland 1812. Industrialiseringen började i delar av Europa på 1700-talet och förändrade livet för breda befolkningsskikt. Som en följd av arbetarnas fattigdom uppstod på 1800-talet socialistiska rörelser. 1800-talet var också en tid av stark strävan mot demokrati, men även av reaktion och imperialism. Både första världskriget (1914 till 1918) och andra världskriget (1939 till 1945) utbröt i Europa och orsakade stor förödelse. Efter andra världskriget och under kalla kriget var Europa indelat i två stora politisk-ekonomiska block: de socialistiska länderna i Östeuropa och de kapitalistiska länderna i Västeuropa. Det talades då om järnridån som skilde Europas stater från varandra. Först perestrojka och glasnost ledde i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet till en en politisk kursändring. 1989 öppnades östblocket, Berlinmuren föll, och Sovjetunionen och Warszawapakten upplöstes. Sedan de sista årtiondena på 1900-talet har Europas länder närmat sig varandra, vilket visar sig bland annat genom institutioner som EU.

Geografi

EU Huvudartikel: Europas geografi Världsdelen Europa utgör en femtedel av kontinenten Eurasien. Europas yta är ungefär 10,6 miljoner kvadratkilometer. Europas östra gräns definieras vid Uralbergen i Ryssland. Den sydöstra gränsen med Asien är inte universellt överenskommen, antingen Ural- eller Embafloden kan fungera som gräns. Gränsen fortsätter med Kaspiska havet med antingen Kuma-Manytj-sänkan, Lilla Kaukasus, Stora Kaukasus eller Kaukasus vattendelare Kura och Rioni som alternativ. Vidare sträcker sig delningen mot Svarta havet; Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna utgör gränsen mot Asien. Medelhavet i syd separerar Europa från Afrika. Västgränsen är Atlanten där Island utgör västlig utpost. Norrut begränsar Norra ishavet. Ögruppen Svalbards nordspets är Europas nordligaste punkt. I praktiken dras gränsen till Europa oftast med större hänsyn till politik, ekonomi och kultur. Detta har lett till att det finns flera "olika" Europa, som inte alltid är identiska till storleken, och som inkluderar eller exkluderar olika länder baserat på vilken definition av Europa som används. Nästan samtliga europeiska stater är medlemmar i Europarådet, undantagen är Vitryssland och Vatikanstaten. Eftersom alla språk inte skiljer mellan begreppen världsdel och kontinent kan Europa på andra språk omväxlande klassas som kontinent eller som subkontinent eller halvö. Europa används ibland synonymt med Europeiska unionen (EU) och dess 25 medlemsstater.

Landformer

Europa har en lång kust med många halvöar. Den stora halvön Skandinavien i norr skiljs från det huvudsakliga europeiska landområdet av Östersjön. I den södra delen av Europa sträcker sig de mindre halvöarna Iberiska halvön, Italien och Balkanhalvön ut i Medelhavet, som bildar gräns mot Afrika. Längre österut blir Europas landmassa bredare tills gränsen mot Asien nås vid Uralbergen. De södra delarna av Europa är bergigare. Längre norrut, norr om de höga bergskedjorna Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna, sänker sig landytan genom kulliga områden ned till stora låga slätter, som är mycket vidsträckta i öster. Detta utsträckta låglandsområde kallas Stora europeiska slätten, och vid dess hjärta ligger den nordtyska slätten. En båge av högländer finns också längs den nordvästra kusten, med början i västra Brittiska öarna och fortsättning längs den bergiga och flikiga norska kusten. Denna beskrivning är förenklad. Underområden som Iberiska halvön och Italien har egna sammansatta former, liksom Europas huvudsakliga landmassa, där det finns många platåer, floddalar och sänkor. Island och Brittiska öarna är särskilda områden. Det förra är en egen landmassa i norra Atlanten som räknas som en del av Europa, medan de senare är höglandsområden som en gång var förenade med fastlandet tills de åtskildes av stigande vattennivåer.

Floder

Europas längsta floder är Volga med 3531 kilometer och därefter Donau med 2850 kilometer. Tredje längst är Ural (2428 km) vid gränsen mot Asien. Se vidare Europas geografi.

Berg

Vilket som är Europas högsta berg är omstritt och beror mycket på om man räknar området Kaukasus till Europa, se Europas geografi för en längre lista.
De högsta bergen i Europa inklusive Kaukasus: # Elbrus (5642 m), Ryssland, Kaukasus # Dych-Tau (5203 m), Ryssland, Kaukasus # Rustaveli (5201 m), Georgien, Kaukasus
De högsta bergen i Europa exklusive Kaukasus: # Mont Blanc (4808 m; med istäcke), gränsen Frankrike-Italien, Alperna
# Dufourspitze (4634 m; Monte-Rosa-massivet), gränsen Schweiz-Italien, Alperna
# Dom (4545 m), Schweiz, Alperna

Sjöar

Den största sjön är Ladoga.

Öar

Den största ön är Storbritannien. Andra stora öar är Island, Irland, Sicilien, Sardinien, Korsika, Kreta, Cypern, Svalbard, Novaja Zemlja och Mallorca.

Klimat

Trots sin storlek har Europa ett flertal olika klimat, från subtropiskt klimat vid Medelhavet till arktiskt klimat i det nordligaste Norden och Ryssland. I västra Europas kusttrakter är klimatet mycket maritimt, med milda vintrar med mycket nederbörd och milda somrar, det vill säga inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Inlandet, framförallt i Östeuropa, har dock ett utpräglat kontinentalt klimat med kalla, snörika vintrar och korta, varma somrar. Det arktiska klimatet medför mycket kalla, snörika vintrar och korta, kyliga somrar. Det subtropiska klimatet medför milda, regnrika vintrar och långa, heta somrar.

Natur

Eftersom de har levt sida vid sida med jordbrukskulturer i tusentals år har Europas djur och växter blivit starkt påverkade av människans närvaro och verksamhet. Med undantag för Norden och norra Ryssland finns få områden av orörd vildmark i Europa, förutom i olika naturparker. Den huvudsakliga växtligheten i Europa är skog, som har mycket goda förutsättningar för att växa. I norr värms världsdelen av Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen. Sydeuropa har medelhavsklimat. Det förekommer ofta torka på sommaren i detta område. Bergskedjorna påverkar också förhållandena. Några av dessa (Alperna, Pyrenéerna) är riktade i öst-västlig riktning och tillåter vinden att bära med stora vattenmassor från havet till inlandet. Andra är har nord-sydlig riktning (Skanderna, Dinariska alperna, Karpaterna, Apenninerna) och eftersom regnet främst faller på bergsidor som är riktade mot havet växer skogar bra på den sidan, medan förutsättningarna är mycket sämre på den andra. Få områden av Europas huvudsakliga landmassa har inte betats av boskap vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av den skogsområden som fanns före jordbrukssamhället orsakade oberäknelig förstörelse av de ursprungliga ekosystemen. Åttio till nittio procent av Europa var en gång täckt av skog. Skogen sträckte sig från Medelhavet till Ishavet. Fastän över hälften av Europas ursprungliga skogar försvann under århundraden av bebyggelse har Europa fortfarande över en fjärdedel av världens skogar - granskogar i Skandinavien, vidsträckta tallskogar i Ryssland, kastanjeregnskog i Kaukasien och korkekskogar i Medelhavsområdet. På senare tid har avverkningen hejdats och många träd har planterats. Ofta har dock barrträd föredragits framför ursprungliga lövträd, eftersom de växer snabbare. Planteringar och monokulturer täcker nua stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen urskog i Västeuropa är endast två till tre procent (i europeiska Ryssland fem till tio procent). Landet med minst skogtäckt yta är Irland (åtta procent) och det mest skogbevuxna är Finland (72 procent). På Europas huvudsakliga landmassa dominerar lövskog. De viktigaste arterna är bok, björk och ek. I norr, på tajgan, är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många olivträd planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är cypressen. Barrskog dominerar på högre höjder upp till trädgränsen och längre norrut i Ryssland och Skandinavien, för att övergå i tundra närmare Arktis. Den halvtorra Medelhavsregionen har stora mängder buskskog. En tunn öst-västlig landtunga av eurasisk grässlätt—stäppen—sträcker sig västerut från Ukraina och södra Ryssland tills den slutar i Ungern och övergår i tajga i norr. Istäcket under den senaste istiden och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas fauna. I många delar av Europa har de flesta stora djuren och överordnade rovdjursarter jagats till utrotning. Ullhårig mammut och uroxe var utdöda före slutet av neolitikum. Idag är vargar (köttätare) och björnar (allätare) hotade. En gång fanns de i de flesta delar av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka. På medeltiden var björnarnas livsmiljöer begränsade till mer eller mindre otillgängliga berg med tillräcklig mängd skog. Idag lever brunbjörnen i första hand på Balkanhalvön, i norr och i Ryssland. Ett litet antal dröjer sig kvar i andra områden runt om i Europa (Österrike, Pyrenéerna och så vidare), men i dessa områden är populationerna utspridda och marginaliserade på grund av att miljöförstöringen. Allra längst norrut i Europa kan även isbjörnar påträffas. Vargen, den näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa och på Balkanhalvön. Andra viktiga rovdjur är lodjuret, vildkatten, rävar, olika arter av mård, igelkott, olika arter av ormar, olika fåglar (ugglor och andra rovfåglar). Viktiga växtätare i Europa är sniglar, amfibier, fiskar, olika fåglar, samt däggdjur som gnagare, rådjur, vildsvin och i bergen murmeldjur, stenbockar, gems med flera. Havslevande organismer är också en viktig del av Europas flora och fauna. Havsfloran är mestadels fytoplankton. Viktiga djur i Europas hav är plankton, blötdjur, tagghudingar, olika kräftor, bläckfiskar, fiskar, delfiner och valar. Vissa djur lever i grottor, till exempel fladdermöss.

Demografi

Huvudartikel: Europas demografi Europa har cirka 730 miljoner invånare och är därmed efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tättbefolkade områdena på jorden, med genomsnittlig befolkningstäthet på 66/km². Framför allt i Väst-, Mellan- och Sydeuropa är befolkningstätheten relativt hög, medan den avtar starkt längre norrut och österut.

Språk

Huvudartikel: Europas språk Mer än 90 procent av Europas invånare talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen men det finns även språk som tillhör andra språkfamiljer. Bland de indoeuropeiska är de slaviska, germanska och romanska språkgrupperna mest utbredda. Även grekiska, albanska, baltiska språk och keltiska språk samt romani räknas till de indoeuropeiska språken. Som lingua franca inom världsdelen fungerar engelska, franska, tyska och ryska. De uraliska språken är den näst största språkfamiljen i Europa. De indelas vidare i samojediska språk, som talas av några få tusen människor i den nordostligaste delen av Europa, och finsk-ugriska språk, en betydligt större gren. Dit räknas framförallt finskan, ungerskan och estniskan, som är viktiga nationalspråk, och minoritetsspråken samiska i Norden och ett antal andra i Ryssland. I den europeiska delen av Turkiet är turkiskan, som tillhör de turkiska språken, officiellt språk. Det talas även av minoriteter i grannländerna, särskilt i Bulgarien. Andra turkiska språk som gagauziskan och tatariskan är minoritetsspråk i olika delar av östra och sydöstra Europa. Det kalmuckiska språket, som talas vid Europas östra gräns nära Volga, är det enda mongoliska språket i Europa. Maltesiskan på Malta är det enda semitiska språk som används som officiellt språk i ett europeiskt land. Baskiskan, som talas i norra Spanien och sydvästra Frankrike, är ett isolerat språk som saknar kända släktingar. Dessutom talas idag många olika språk från olika språkfamiljer av personer som invandrat till världsdelen i senare tid. Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet, följt av det kyrilliska alfabetet (i Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien och Makedonien) och det grekiska alfabetet.

Religion

Huvudartikel: Religion i Europa Kristendomen dominerar helt som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa. Andra stora religioner i världsdelen är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder), samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, samt nya religioner. Omkring 18 procent av européerna är konfessionslösa, särskilt i städer och i de östeuropeiska länderna. Europa är nuförtiden i stor utsträckning sekulariserat.

Politik

Huvudartikel: Politik i Europa

Europeiska politiska organisationer

I mitten av 1900-talet grundades Europarådet som den första gemensamma europeiska institutionen. Europarådet omfattar numera, efter att den öst-västliga konflikten avlsutats, 47 stater. En annan betydande organisation är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som grundades 1975 som Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) som en blocköverskridande instans, och som förutom de europeiska länderna även innefattar USA och Kanada. "Europa" i politisk mening betyder ofta Europeiska unionen (EU) eller dess föregångare: Europeiska kol- och stålgemenskapen, som grundades 1951 av Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Italien och Frankrike, och som tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 blev "Europeiska gemenskaperna", oftast kallat "Europeiska gemenskapen". Med Maastrichtfördraget 1991 bildades Europeiska unionen, som innefattar de tidigare samarbetena. Större delen av de länder som tillhörde EFTA, som grundades på 1950-talet, har senare blivit medlemmar av EU. Efter dess senaste utvidgning 2004 har EU 25 medlemsländer. Ett antal ytterligare länder förhandlar om medlemskap.

Stater

EFTA Följande stater ligger helt inom Europas gränser. Till detta tillkommer några stater som delvis ligger i Europa
- Azerbajdzjan (delat mellan Europa och Asien)
- Danmark (utom Grönland i Nordamerika)
- Frankrike (utom Franska Guyana i Sydamerika, Guadeloupe och Martinique i Nordamerika och Réunion i Afrika)
- Georgien (delat mellan Europa och Asien)
- Kazakstan (delat mellan Europa och Asien)
- Portugal (utom Madeira i Afrika och Azorerna som ligger mitt i Atlanten
- Ryssland (delat mellan Europa och Asien)
- Spanien (utom Kanarieöarna, Ceuta och Melilla i Afrika)
- Turkiet (delat mellan Europa och Asien) Av kulturella och politiska skäl brukar brukar man dessutom räkna Armenien och Cypern som hörande till Europa.

Områden med särskild status

Se även Väpnade konflikter i Europa efter 1989.
- Abchazien (Georgien)
- Adzjarien (Georgien)
- Azorerna (Portugal)
- Färöarna (Danmark)
- Gibraltar (Storbritannien)
- Guernsey med Alderney, Herm och Sark (Storbritannien)
- Isle of Man (Storbritannien)
- Jersey (Storbritannien)
- Kosovo (Serbien och Montenegro)
- Nagorno-Karabach (Azerbajdzjan)
- Nachitjevan (Azerbajdzjan)
- Nordcypern (Cypern)
- Sydossetien (Georgien)
- Svalbard (Norge)
- Tjetjenien (Ryssland)
- Transnistrien (Moldavien)
- Åland (Finland)

Organisationer


- Europeiska unionen
- Europarådet
- EFTA
- OSSE Kategori:EuropaKategori:Världsdelar als:Europa ja:ヨーロッパ ko:유럽 ms:Eropah roa-rup:Evropa simple:Europe th:ทวีปยุโรป zh-min-nan:Europa

1930-talet

Kategori:1930-talet ja:1930年代 ko:1930년대 simple:1930s

Hausse

1. Hausse, från fr. hausse, 'förhöjning' el. 'ökning', på aktiemarknaden kraftigt stigande aktiekurser. Motsatsen till baisse. 2. Hausse, i överförd bemärkelse, något som snabbt blir populärt eller stiger i värde på kort tid. Exempelvis "det råder hausse på bostadsmarknaden" eller (Aftonbladet, 23 oktober 2003) "det är utsålda konserter, det är flickhysteri, det är hausse i skivbutikerna". Kategori:Ekonomi

Aktie

Aktie är en ägarandel i ett aktiebolag som ger rösträtt och rätt till utdelning. Varje andel har en bestämd storlek baserad på den nominella aktiekursen. En aktie ger rösträtt när den årliga bolagsstämman ska utse styrelse. Styrelsen utser sedan en verkställande direktör som sköter den dagliga driften av bolaget. En aktie ger också rätt till utdelning. Storleken på utdelningen föreslås av styrelsen men beslutas av aktieägarna på bolagsstämman. Varje aktie ger lika stort ägande i bolaget och i börsnoterade företag finns ofta utdelningspolicyn nämnd i förvaltningsberättelsen. Man skilljer mellan A- och B-aktier där A-aktierna ger större inflytande i företaget. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels) inflytandegrader förekommer. Orsaken är att de ursprungliga ägarna vill behålla makten i företaget men ändå släppa in mer kapital. Idag får inga aktier med färre än entiondels inflytande utges. Om företaget emitterar fler aktier så kan exempelvis riskbolag köpa aktier med kravet att aktierna ger en avkastning, d.v.s. att aktiekursen ökar i värde i förhållande till köpkursen, så att aktieägaren gör vinst när andelarna säljs. Ett aktiebolag kan också låna pengar, men då ska företaget ha en säkerhet och ofta börja betala tillbaka lånet från första början. Bankräntan kan ses som avkastningen banken kräver. Bolagets antal aktier förändras vid nyemission, emission och split. Aktiemarknaden är en plats för aktiehandel.

Se även


- Aktiefond
- Option
- Aktietermin
- Aktievärde
- preferensaktie
- stamaktie Kategori:Aktier Kategori:Ekonomi ja:株式 ms:Saham

Ränta

Ränta, avkastning, är priset som någon betalar för att få låna pengar. När man lånar ut pengar till en bank genom att sätta in dem på sitt sparkonto erhåller man ränta från banken. När man lånar pengar av banken får man istället betala ränta. Räntan anges oftast som ett procentbelopp per betalningsperiod eller per år. För företag har räntan en speciell innebörd. Resultaträkningen är ordnad så att kostnaderna till bankerna (finansiella intäkter minus kostnader som ränta, dock ej amortering) kommer före skatt och utdelning. D.v.s. räntan är avkastningen som bankerna får för deras förbindelse med företaget, men de beräknas på lånat belopp och inte på vilka intäkter och kostnader bolaget har. Skatt kan tolkas som statens ränta, och utdelning kan tolkas som aktieägarnas ränta (om än termen avkastning gör sig bättre hörd). Men dessa beräknas utifån differensen intäkter - kostnader - finansiella kostnader (- skattekostnader). Religionen Islam förbjuder anhängarna från att ta ut ränta, även om vissa tolkar detta som ett förbud mot oskäligt hög ränta. Även i Moseböckerna finns förbud mot räntetagande, vilket vissa kristna samfund har åberopat genom tiderna. Vissa menar att ränta medför negativa effekter för samhället och förespråkar därför ett räntefritt samhälle. Ett svenskt exempel på en sådan organisation är JAK Medlemsbank, där medlemmarna också lånar ut pengar räntefritt till varandra.

Se även


- amortering
- styrränta
- realränta
- ocker
- Effektiv ränta Kategori:Ekonomi ja:利子 ko:이자

Arbetslöshet

Arbetslöshet är ett mått på hur många som saknar arbete. Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom betydelsen varierar från land till land, exempelvis kan arbetslöshet betyda:
- 1. Person/-er som vill förvärvsarbeta, men som inte kan finna sådant arbete.
- 2. Personer i åldrarna mellan avslutad normal skolgång och normal pensionsålder, som vill förvärvsarbeta, men inte kan finna sådant arbete.
- 3. Personer som inte är förvärvsarbetare eller studerande på heltid, inklusive personer i arbetsmarknadsåtgärder. Den totala arbetslösheten kan delas in i:
- Konjunktursarbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på konjunkturläget
- Klassisk arbetslöshet - Orsakas av för höga reallöner
- Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och att människor inte alltid finns på rätt plats med rätt kunskaper. Strukturell arbetslöshet - Vissa yrken försvinner antigen genom att de blir ålderdomliga eller flytt av företag utomlands och därmed blir förvärvsarbetarens kunskaper ej mer efterfrågade. I Sverige mäts i allmänhet arbetslöshet enligt punkt 2 genom att jämföra antalet personer anmälda på arbetsförmedlingen som arbetssökande med det antal personer i befolkningen som enligt SCB befinner sig i yrkesverksam ålder.

Aktuellt i Sverige


- Maj 2004 - öppen arbetslöshet 4,7% - arbetslösheten totalt 7,1 % - [http://www.ams.se/documents/ams/arbdata/diagram0405.pdf Se även AMS majrapport]

Se även


- NAIRU

Externa länkar


- [http://www.historia.se Sysselsättningen i Sverige 1850-2000 - Portalen för historisk statistik] Kategori:Arbetsliv Kategori:Makroekonomi ja:失業

Konjunktur

Konjunktur, rådande tillstånd i en marknadsekonomi med avseende på flera variabler, framför allt arbetslöshet, tillväxt och inflation.

Lågkonjunktur

Under lågkonjunkturer är den totala efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle kunna produceras. När ordrarna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, än mindre att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar. Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation. En lågkonjunktur med minskade BNP under en längre tid kallas recession. En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression. Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i alla oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur.

Högkonjunktur

När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur. Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist på råvaror, brist på maskiner och transportkapacitet. För att komma förbi flaskhalsarna kommer företagen bjuda över varandra genom att betala allt högre priser och allt högre löner, som fördyrar produktionen och gör att arbetstagarna får mer pengar att handla för. När de vill köpa mer än vad som finns tillgängligt stiger prisnivån och det blir inflation. Snart sist har priserna på varor och tjänster stigit så mycket att efterfrågan börjar sjunka. Då har högkonjunkturen nått toppen och ekonomin börjar att vända neråt. En annan vanlig förklaring till att efterfrågan minskar är att marknanden har mättats. Om efterfrågan på till exempel TV- och stereoapparater har varit stor under ett antal år, kommer konsumenterna förmodligen att minska sina köp av elektroniska apparater. Man har väl inte behov av, eller plats för, mer än ett tiotal ljud- och bildapparater hemma, även om man skulle ha råd att köpa fler. En tredje förklaring kan vara att ett land med stor utrikeshandel, till exempel Sverige, "smittas" av en lågkonjunktur utomlands. Om Sveriges största handelspartner, Tyskland, minskar sina beställningar från svenska företag, bidrar det till att minska efterfrågan i Sverige, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. Ett relativt litet land som Sverige har ett stort utlandberoende och exporten, liksom importen, utgör en tredjedel av BNP.

Historisk översikt

Sveriges BNP har ökat under nästan hela 1900-talet. BNP var under 1990-talet ungefär tolv gånger högre än vid sekelskiftet 1900. Under många år omkring 1920 och i början av 1930-talet sjönk emellertid BNP rejält. Det var då dåliga tider i Sverige och mängder av företag gick omkull med rekordskulder. Senare ekonomiska kriser har förekommit främst under 1970-talet, när oljekriserna skakade hela världen och i början av 1990-talet. Senaste längre deflationsperioden inträffade i USA och i Västeuropa i början av 1930-talet, när arbetslöshet och depression bredde ut sig. Deflation förekom därefter knappast förrän 1996, när konsumentprisindex i Sverige sjönk under de tre senaste månaderna av året. Men räknar man på hela året 1996 var det ingen