Westwood, KalifornienWestwood, stadsdel i västra Los Angeles, Kalifornien, USA. Westwood omges av Bel Air i norr, Brentwood i väster och West Los Angeles i söder.
Westwood är mest känt för att ett av USA:s största och mest betydelsefulla universitet ligger här. UCLA, University of California at Los Angeles, upptar ett mycket vidsträckt område med forsknings- och utbildningsbyggnader, sportanläggningar och parker. Atmosfären i Westwood präglas naturligtvis av alla tusentals amerikanska och utländska studenter som studerar och bor här.
Öster om UCLA hittar man Westwood Cemetery, en kyrkogård för stupade i krig.
Los Angeles
Los Angeles, ofta, inte minst i folkmun, förkortat L.A., den största staden i delstaten Kalifornien, USA. L.A. ligger i Los Angeles County, Kalifornien.
Grundades av spanjorer den 4 september 1781 som El Pueblo de Nuestra Señora Reina de Los Angeles de la Porciuncula, "Vår Frus drottningen över de små arvedelarnas änglars stad". Platsen låg på mexikanskt område fram till 1846 då den kom att tillhöra USA.
Staden har en yta av 1 290,6 km ². Befolkningen i Los Angeles County uppgår till ca 3 847 000 invånare (2004). Med alla förstäder (Los Angeles är en anmärkningsvärt vidsträckt stad), har Metropolitan Los Angeles ca 16,7 miljoner invånare. Det gör den till USA:s till invånarantalet näst största stad.
Den absolut största etniska minoritetsgruppen är amerikaner av latinamerikanskt ursprung, s.k. Latin Americans (dessa bor framförallt i de östra delarna av staden, t.ex. i East Los Angeles). Ca 11 % av befolkningen är afroamerikaner, African Americans. Andra betydande etniska minoriteter är exempelvis koreaner (Los Angeles är den största "koreanska" staden i världen efter Seoul) och iranier (på samma sätt är L.A. den största "iranska" staden efter Teheran). Av Los Angeles befolkning beräknas ca 22 % leva under fattigdomsgränsen.
Stadsdelar
- Bel Air
- Beverly Hills (egentligen en egen stad, City of Beverly Hills).
- Brentwood
- Century City
- Compton
- Culver City
- Downey
- Downtown
- East Los Angeles
- Hawthorne
- Hollywood
- Inglewood
- Marina del Rey
- Pacific Palisades
- Palos Verdes
- Santa Monica (egentlligen en egen stad, City of Santa Monica).
- Venice
- Watts
- West Hollywood
- Westwood
Kända personer från Los Angeles
- Herb Alpert, orkesterledare
- Natalie Cole, sångerska
- Jamie Lee Curtis, skådespelare
- Mia Farrow, skådespelare
- Florence Griffith Joyner, friidrottare
- Dustin Hoffman, skådespelare
- Liza Minnelli, skådespelare
- Marilyn Monroe, skådespelare
- Robert Redford, skådespelare
Extern länk
- [http://www.ci.la.ca.us/ Los Angeles officiella hemsida]
Kategori:Kaliforniens städer
ja:ロサンゼルス
ko:로스앤젤레스
simple:Los Angeles, California
th:ลอสแองเจลีส
Kalifornien
Kalifornien (California), förkortas CA, är en delstat i sydvästra USA. Huvudstaden heter Sacramento. Statens officiella smeknamn är The Golden State, refererande till guldrushen. Guvernör är Arnold Schwarzenegger.
Södra delen av Kalifornien är mycket tätbefolkad, medan den norra delen har färre invånare. Större delen av befolkningen bor inom ett avstånd av 80 km från Stilla havet.
Historia
Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542, han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. 1810 då Mexiko blev självständigt tillhörde även Kalifornien landet och missionsstationerna kom i mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet.
Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk-amerikanska kriget 1847 delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien.
En kortlivad Republiken Kalifornien bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan uppkom, med stjärnan och brunbjörnen. Den upphörde redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Fransisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för den amerikanska unionens räkning.
1848 uppgick befolkningen i den norra delen av delstaten till ca 4 000 människor, men efter att guld hittats i området ökade befolkningen lavinartat.
Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men soldater från delstaten sökte sig till båda sidorna.
Under perioden från 1900 till 1965 växte delstaten från 1 miljon invånare till att få det största antalet invånare av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har sammansättningen av befolkningen förändrats totalt, idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.
Geografi
Kalifornien gränsar till Oregon, Nevada, Arizona, Mexiko och Stilla havet. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin areal på 410 000 km² är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs stillahavskusten, exempelvis: San Francisco, Los Angeles och San Diego. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet.
I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney, 4 421 meter över havet. Längs Sierra Nevada ligger även den världsberömda nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan.
Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bl a San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tättbefolkade områden. Enligt USA:s geologiska institut (USGS) kommer en stor jordbävning (> 6,7 på Richterskalan) med 62%-ig säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentalförskjutningen så att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst. (Det är trots allt en fråga om årmiljoner!)
Klimat
Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av staten har medelhavsklimat, med regniga vintrar och torra somrar. Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar, ofta förekommer dimma längs kusten. Ju längre bort från havet man kommer desto mer medelhavslikt blir klimatet. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380-1020 millimeter per år. I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. På den östra sidan av Sierra Nevada har man ökenklimat eftersom området ligger i regnskugga.
Ekonomi
Kalifornien har en bruttonationalprodukt som utgör 14% av USA:s totala. Kalifornien har en BNP som omfattar 1 400 miljarder dollar, vilket placerar delstaten på en 6:e plats om man jämför med världens länder. De enda länder som har en större BNP är förutom USA Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Den viktigaste inkomstkällan är jordbruket, vilket består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Efter detta följer rymd- och nöjesindustrin, framför allt television. Även filmindustrin är en viktig inkomstkälla, liksom dator- och gruvindustrin.
Exempel på produkter
Media: film, video, television, musik och datorspel; vin, vindruvor, russin; frukt och övriga jordbruksprodukter; högteknologi: datorer, elektronik, vapenindustri, flygplansindustri, rymdteknologi.
Demografi
rymdteknologi
Kalifornien har 33 871 648 invånare (2000), vilket gör delstaten till den folkrikaste i USA, totalt bor 12% av USA:s invånare där.
Den största etniska gruppen är fortfarande vita, men de är inte i majoritet. Latinamerikaner utgör 1/3, därefter kommer, i storleksordning: asiater, afroamerikaner och olika indianbefolkningar. På grund av den stora invandringen från Mexiko och det höga antalet födda barn i gruppen beräknas latinamerikanerna vara i majoritet ca 2040.
Städer ordnade efter befolkningsstorlek
- Invånare > 10 000 000 (inkl. förorter)
- Los Angeles
- Invånare > 1 000 000 (inkl. förorter)
- San Diego
- San Francisco
- San Jose
- Sacramento
- Invånare > 500 000 (inkl. förorter)
- Bakersfield
- Fresno
- Palmdale
- Viktiga förorter/sovstäder
- Anaheim
- Berkeley
- Glendale
- Huntington Beach
- Long Beach
- Monterey
- Oakland
- Ontario
- Palo Alto
- Santa Ana
- San Bernardino
Utbildning
Kalifornien har ett unikt tillägg till sin konstitution, minst 40% av den totala skatteintäkten ska tillfalla utbildningsväsendet.
Det viktigaste universitetet i delstaten är University of California, som bland sina anställda har det största antalet nobelprisvinnare av alla utbildningsanstalter i världen. Universitetet har 9 campus fördelade på Berkeley, Los Angeles, Davis, Santa Cruz, Santa Barbara, Irvine, Riverside och San Diego. Det nionde, i San Francisco är ett tekniskt universitet. Man planerar att öppna ett tionde i Merced under 2005.
Universitetet driver även ett antal laboratorier på uppdrag från ett antal federala myndigheter.
California State University är ett annat universitetssystem med 23 campus runt om i delstaten. Tyngdpunkten ligger på grundutbildning.
Det finns även flera framstående privata universitet i delstaten; Stanford University, University of Southern California (USC) och California Institute of Technology (Caltech) (som administrerar Jet Propulsion Laboratory för NASA).
Många övriga colleges och universitet finns i delstaten, varav flera är ganska små eller specialiserade. Exempel på specialiseringar är religion och utbildningar för nöjesindustrin.
Sport
Professionella lag i de högsta ligorna
- NFL - amerikansk fotboll
- Oakland Raiders
- San Francisco 49ers
- San Diego Chargers
- NBA - basketboll
- Golden State Warriors
- Los Angeles Lakers
- Los Angeles Clippers
- Sacramento Kings
- NHL - ishockey
- San Jose Sharks
- Mighty Ducks of Anaheim
- Los Angeles Kings
- MLS - europeisk fotboll
- Los Angeles Galaxy
- C.D. Chivas USA
- San Jose Earthquakes
- MLB - baseball
- Oakland Athletics
- San Francisco Giants
- Los Angeles Dodgers
- Anaheim Angels
- San Diego Padres
- AFL - inomhusfotboll
- Los Angeles Avengers
- San Jose SaberCats
Kända personer födda i Kalifornien
- Dave Brubeck, jazzmusiker
- Kevin Costner, skådespelare
- Jamie Lee Curtis, skådespelerska
- Joe DiMaggio, legendarisk baseballspelare
- James Doolittle, general i USAAF
- Isadora Duncan, dansös
- Clint Eastwood, skådespelare och regissör
- Mia Farrow, skådespelerska
- George E. Hale, astronom
- Tom Hanks, skådespelare
- William Randolph Hearst, tidningsman
- Dustin Hoffman, skådespelare
- Janet Leigh, skådespelerska
- Jack London, författare
- George Lucas, regissör, manusförfattare och producent
- Marilyn Monroe, skådespelare
- Richard Nixon, president nr 36
- George S. Patton, general
- Robert Redford, skådespelare
- Cherilyn Sarkisian, Cher, sångerska
- William Saroyan, författare
- Glenn Seaborg, kemist, nobelpristagare
- Upton Sinclair, författare
- John Steinbeck, författare
- Levi Strauss, tillverkare av konfektion
- Shirley Temple, skådespelare, ambassadör
- Tiger Woods, professionell golfspelare
- Chaunte Howard, höjdhoppare
Se även
- Lista över Kaliforniens guvernörer (på engelska)
Extern länk
- [http://www.state.ca.us/ Kaliforniens officiella hemsida]
Kategori:USA:s delstater
Kategori:Kalifornien
ja:カリフォルニア州
ko:캘리포니아 주
simple:California
th:มลรัฐแคลิฟอร์เนีย
USA: Material om USA finns samlat i USA-portalen.
----
USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.
Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.
Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget.
I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).
Historia
Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia.
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
Huvudartikel: USA:s politik
Federalism
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.
Rättsväsen
högsta domstolen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.
Militär
domare
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.
USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
: Huvudartikel: USA:s ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.
Indutri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.
Utrikeshandel
Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas.
Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
Geografi
Huvudartikel: USA:s geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.
Demografi
: Huvudartikel: USA:s befolkning
USA:s befolkning
En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).
Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.
USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat.
Se även Svensk-Amerika.
Kultur
Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
Film
Huvudartikel: Amerikansk film
Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).
Television
Huvudartikel: Television i USA
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
Utbildning
USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.
Transportväsen
Se även
- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen
Externa länkar
- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]
Kategori:Nordamerikas länder
Kategori:AkronymerKategori:USA
ja:アメリカ合衆国
ko:미국
ms:Amerika Syarikat
simple:United States
th:สหรัฐอเมริกา
zh-min-nan:Bí-kok
UniversitetEtt universitet är en högskola med en allsidig forskning och utbildning; i Sverige motsvaras det administrativt av att lärosätet tilldelats samtliga vetenskapsområden. Den äldre fakultetsindelningen har inte längre någon betydelse i Sverige.
Historia
De äldsta svenska (dåvarande Sverige) universiteten är:
- Uppsala universitet, år 1477
- Tartu universitet, år 1632
- Åbo Akademi, år 1640 (sedermera flyttade universitetet från Åbo och blev Helsingfors universitet)
- Lunds universitet, år 1666
Universitetet i Greifswald (1456), som ibland nämns som Sveriges äldsta universitet, brukar normalt inte räknas in i listan eftersom det inte grundades som svenskt universitet. Uppsala universitet ståtar däremot med titeln "äldst i Norden", och inrättades efter påvlig bulla och privilegiebrev från riksrådet. Mot detta invänder lundensare gärna att Lunds akademiska bana påbörjats redan 1438. Då inrättades nämligen ett studium generale för blivande präster. Denna skola upphörde dock med sin verksamhet i samband med reformationen varför det (orättvist?) måste anses att Lunds universitet grundats först i mitten på 1600-talet.
Sägenartat sägs det att när dåtidens svenska styresmän fick höra att Danmark var på väg att söka tillstånd för att få inrätta ett universitet i Köpenhamn så skyndade man sig till Rom för att hinna före danskarna med Uppsalas ansökan. Köpenhamns universitet grundades också mycket riktigt först 1479. På samma anekdotartade sätt sägs danskarna också ha spelat en roll i grundandet av universitetet i Lund. Planen var från början att skapa ett götalandsuniversitet i Linköping, men behovet av att försöka försvenska de gamla danska kolonierna gjorde slutligen att universitetet i stället förlades till Skånelanden. Linköpings universitet fick därmed vänta ända till 1975 för att få sin universitetsstatus.
Universitet eller högskola?
Enligt Högskoleverket ligger skillnaden mellan en högskola och ett universitet i rätten att utfärda examina på forskarutbildningsnivå. Universiteten har generell rätt att utfärda examen i forskarutbildning. Två sätt förekommer för att kringå examensrätten; det vanligaste är att bilda samarbeten mellan universitet och högskolor, så att den forskarstuderande kan antas och examineras vid universitetet medan det i praktiken är högskolan som står för utbildningen. Alternativt kan en högskola tilldelas vetenskapsområde, vilket medför rätt att bedriva forskarutbildning inom just det vetenskapsområdet. (Enskilda utbildningsanordnare kan på ett liknande sätt tilldelas examensrätt på forskarutbildningsnivå, oftast inom ett ännu mera avgränsat område såsom ett visst angivet ämne.)
Historiskt har universitetsstatusen även inneburit rätt till statliga forskningsanslag. Sedan 1997 har dock alla universitet och högskolor fasta forskningsresurser från riksdagen, även om universitetens fakultetsanslag är avgjort större än högskolornas forskningsanslag.
Prövning för universitetsstatus
För att få benämnas universitet ansöker högskolan till regeringen som låter Högskoleverket pröva om högskolan når upp till de kvalitetskrav som ställs för universitetsstatus. Efter prövningen föreslår Högskoleverket sedan regeringen att avslå eller bevilja ansökan. Av Högskoleverkets webbplats framgår att det krävs att högskolan:
- har grundutbildning och forskning som är väl etablerad och av god vetenskaplig kvalitet.
- har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal ämnesområden.
- har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskning inom ett antal ämnesområden.
- har praktiska förutsättningarna, till exempel lokaler och utrustning, att bedriva grundutbildning och forskning.
- har goda internationella kontakter inom grundutbildning och forskning.
- uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och utfärda doktorsexamen.
Sedan Högskoleverkets tillkomst 1995 har regeringen beslutat att Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro ska benämnas universitet från 1 januari 1999. Mitthögskolan fick universitetsstatus 1 januari 2005. Följande högskolor har tilldelats vetenskapsområde:
- Blekinge tekniska högskola – tekniskt
- Malmö högskola – medicinskt
- Högskolan i Kalmar – naturvetenskapligt
- Mälardalens högskola – tekniskt
- Högskolan i Jönköping – humanistisk–samhällsvetenskapligt
Ett förhållande som komplicerar saken är att många högskolor, till exempel Högskolan Dalarna, kallar sig university i sitt engelska namn, trots att den officiella översättningen av högskola är university college.
Kritik av regeringens universitetspolitik
De nya universiteten har inte varit helt oomtvistade; i fallen Växjö och Örebro fattades nämligen regeringens beslut mot Högskoleverkets avrådan. Med utgångspunkt i bedömargruppernas utvärdering menade verket att de båda lärosätena saknade tillräcklig bredd och vetenskapliga kvalitet. Kritik har också framförts för att de glädjande beskeden lämnades mitt under brinnande valrörelse.
Från högskolorna riktar sig i stället kritiken mot regeringens senfärdighet i att hantera inkomna ansökningar och oviljan att ge ökade forskningsanslag som kan användas för att underbygga en universitetsansökan. Malmö högskola och Södertörns högskola ansökte om universitetsstatus redan år 2002, men ärendena har ännu inte behandlats av regeringen. Högskolan i Borås lämnade in en ansökan i maj 2005.
Påhittigheten från de högskolor som nekas universitetsstatus är dock stor.
- Södertörns högskola har övervägt att bilda vad man kallar ett nätverksuniversitet tillsammans med KTH och KI. En nyligen avlämnad utredning om högskolans organisation lämnar långtgående förslag till hur samverkan mellan olika lärosäten kan förenklas. Om förslaget leder till lagändringar kan det avsevärt förenkla bildandet av ett sådant nätverksuniversitet.
- Den ansökan som Högskolan i Borås lämnat fokuserar på att få status som "landets första professionsuniversitet". Till skillnad från befintlig forskarutbildning som försörjer akademien med fler forskare vill Högskolan i Borås inrikta sina forskarutbildningar på att kompetensförsörja arbetslivet.
- Samarbetet mellan Örebro universitet och Mälardalens högskola har också kritiserats för att vara en dold universitetsansökan från Mälardalens sida.
Svenska universitet och fackhögskolor med universitetsstatus
Listan över svenska universitet anges i Högskoleförordning (1993:100), bilaga 1, och ordnas efter det datum då staten inrättat universitetet eller lämnade univeristetsrättigheter till högskolan. Sveriges lantbruksuniversitet placeras dock sist av universiteten.
- Uppsala universitet
- Lunds universitet
- Göteborgs universitet
- Stockholms universitet
- Umeå universitet
- Linköpings universitet
- Karolinska institutet (universitet)
- Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
- Luleå tekniska universitet
- Karlstads universitet
- Växjö universitet
- Örebro universitet
- Mittuniversitetet
- Sveriges lantbruksuniversitet
Därtill kommer universitet där staten inte är huvudman:
- Chalmers tekniska högskola
Bilagan i sin helhet finns i http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?$=SFST_LST&$=SFST_DOK&$=SFST_ERR&$=26&$=format=THW&$=SFST&$=&BET=1993%3A100&RUB=&ORG= högskoleförordningen.
Svenskspråkiga universitet i Finland
- Helsingfors tekniska högskola - Tvåspråkig
- Helsingfors universitet - Tvåspråkigt
- Svenska handelshögskolan i Helsingfors - Svensktalande
- Åbo Akademi - Svensktalande
Se lista över universitet i Finland för en komplett förteckning.
Övriga utländska universitet
- Danmark
- Lista över danska universitet (på danska)
- Estland
- Tartu Universitet
- Frankrike
- Lista över franska universitet (på engelska)
- Lista över franska universitet (på franska)
- Norge
- Universitetet i Oslo
- Storbritannien
- University of Cambridge
- University of Oxford
- Tyskland
- Freie Universität Berlin
- Humboldt-universitetet i Berlin
- USA
- Se Lista över universitet i USA
Se även
- Överliggare
Kategori:Forskning och utbildning
ja:大学
ko:대학교
ms:Universiti
simple:University
th:มหาวิทยาลัย
FlansFlans is a Mexican pop music group, which enjoyed great popularity from the mid-1980s to early 1990s. Its members were female singers Ivonne Margarita Guevara García, Ilse María Olivo Schweinfurth and Irma Angélica Hernández Ochoa, "Mimí"; they're usually referred to by their first names, Ivonne, Ilse and Mimí.
The three girls were initially cast in the mid-1980s for a TV show to be called Fans, which was to feature chats and sing-alongs with guest stars. When plans for the show fell through, a project was started to turn the girls into a pop music group. The group was renamed "Flans" and their first album, Flans, was launched in 1985. Their style was mainly pop music and ballads although one of their albums (Cuéntamelo Dum-Dum) is somewhat child-oriented.
The group released a new album every year until 1990 when they separated, with a national tour and the release of their "last" album Adiós.
After their separation in 1990, Ivonne married and devoted herself to painting; Mimí and Ilse started solo careers, with Mimí also being the host for a TV show.
Rumors of a reunion started in 1999 and were confirmed with the 2000 release of Hadas, although further work by the group has been sporadic.
In 2002, the group changed there name to IIM and released a new album of Electronic versions of there greatest hits.
Albums
- Flans (1985)
- 20 millas (1986)
- Luz y sombra (1987)
- Alma Gemela (1988)
- Cuéntamelo Dum-Dum (1989)
- Adiós (1990)
- Hadas (2000)
- IIM (2002)
Category:Mexican musical groups
Malaga accommodation mieszne filmy opisy gg edinburgh hotel Ksigarnia Internetowa
|
