:: wikimiki.org ::
| William Randolph Hearst |
William Randolph HearstWilliam Randolph Hearst, född 29 april 1863 i San Francisco, Kalifornien, USA, död 14 augusti 1951 i Beverly Hills, Los Angeles, Kalifornien, USA; amerikansk tidningsman.
Hans ägande inom den amerikanska tidningsvärlden gjorde honom till en mycket förmögen man. Han lät uppföra det fantastiska Hearst Castle utanför San Simeon i Kalifornien där han underhöll dåtidens celebriteter, som ex. Charlie Chaplin och Mary Pickford. Ingen kostnad sparades i Hearst Castle: inomhuspool med guldklädda väggar, utomhuspool i romersk stil, marmorgolv och dyrbara antikviteter från världens alla hörn.
William Randolph Hearst sägs ha inspirerat Orson Welles till huvudpersonen i dennes film En sensation (Citizen Kane) (1941), något som gjorde Hearst rasande. Filmens palats Xanadu kan lika gärna vara Hearst Castle. Precis som Kane försökte Hearst göra sin obegåvade älskarinna till en stor stjärna inom teater och film. Filmens Kane är också totalt skrupelfri när det gäller att slå mynt av sensationer och t.o.m. hetsa till krig i sina tidningar, liksom var fallet med verklighetens mediamogul Hearst.
Hearst, William Randolph
ja:ウィリアム・ランドルフ・ハースト
29 april
Dagens namn
- Tyko
- tidigare: Tychius
- 1774: Tyko
- 1986: Tyko, Toralf och Torulf
- 1993: Kennet och Kent - båda från 13 januari. (Tyko flyttas tillfälligt till 28 april. Toralf och Torulf utgår ur almanackan)
- 2001: Tyko - tillbaka från 28 april. (Kennet och Kent flyttas till 22 mars)
Händelser
- 1429 - Franska styrkor, ledda av Jeanne d'Arc, intar Orléans.
- 1670 - Emilio Altieri utses som 80-åring till påve med namnet Clemens X.
- 1770 - James Cook anländer till Botany Bay i Australien.
- 1942 - Britterna bombar Trondheim.
- 1992 - Omfattande kravaller utbryter i South Central Los Angeles, efter att några vita polismän friats från den filmade misshandeln av den svarte Rodney King (kravallerna sprider sig över en större del av Los Angeles, med många misshandelsfall, anlagda bränder och plundringar, och pågår till 2 maj).
- 1998 - Riksdagen godkänner Amsterdam-fördraget.
- 2004 - Den sista av 35 229 218 Oldsmobile tillverkas.
Födda
- 1553 - Albrekt Fredrik av Preussen, hertig av Preussen 1568-1618.
- 1659 - Sophia Elisabet Brenner, svensk författare.
- 1749 - Adolf Fredrik Munck, svensk hovman under Gustav III.
- 1812 - Emilie Högqvist, svensk skådespelare.
- 1817 - Vincent Benedetti, fransk greve och diplomat.
- 1863 - William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
- 1882 - Auguste Herbin, fransk målare.
- 1888 - Stina Bergman, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör.
- 1899
- Duke Ellington, amerikansk jazzmusiker och kompositör.
- Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
- Håkan Westergren, svensk skådespelare.
- 1901
- Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- Hirohito, japansk kejsare 1926-89.
- 1902 - Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare.
- 1907
- Tino Rossi, italiensk sångare.
- Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.
- 1922
- Tommy Noonan, amerikansk skådespelare.
- Toots Thielemans, belgisk jazzmusiker.
- 1928 - Svenerik Perzon, svensk skådespelare.
- 1936 - Zubin Mehta, indisk orkesterledare (dirigent) inom klassisk musik.
- 1945 - Anne Marie Ottersen, norsk skådespelare.
- 1952 - David Icke, brittisk fotbollsspelare, reporter, sportkommentator, politiker, författare och konspirationsteoretiker.
- 1953 - Tore Persson, svensk skådespelare.
- 1954 - Jerry Seinfeld, amerikansk komiker.
- 1955 - Kate Mulgrew, amerikansk skådespelare.
- 1957
- Paul Clark, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-.
- Daniel Day-Lewis, brittisk skådespelare.
- Birgitte Söndergaard, svensk skådespelare.
- 1958 - Michelle Pfeiffer, amerikansk skådespelare.
- 1962 - Åsa Domeij, svensk miljöpartistisk politiker och agronom, riksdagsledamot 1988-1991 och 2002-.
- 1964 - Tintin Anderzon, svensk skådespelare.
- 1970
- Andre Agassi, amerikansk tennisspelare.
- Jari Kainulainen, finländsk musiker, basist i Stratovarius.
- Uma Thurman, amerikansk skådespelare.
- 1972 - Niclas Fasth, svensk golfspelare.
- 1973 - Fares Fares, svensk-libanesisk skådespelare.
- 1975 - Eric Koston, amerikansk professionell skateboardåkare.
- 1979 - Jo O'Meara, brittisk musiker.
- 1983 - Hedvig Lindahl, svensk fotbollsspelare, målvakt.
Avlidna
- 1742 - Johan Moraeus, svensk bergsläkare.
- 1937 - Wallace Carothers, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.
- 1945 - Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
- 1951 - Ludwig Wittgenstein, österrikisk matematiker och filosof.
- 1956 - Wilhelm von Leeb, tysk generalfältmarskalk.
- 1980 - Alfred Hitchcock, brittiskfödd filmregissör.
- 1999 - Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör.
Se även
28 april - 30 april - 29 mars - 29 maj -- lista över alla datum
januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december
121
ja:4月29日
ko:4월 29일
simple:April 29
th:29 เมษายน
San Francisco, Kalifornien
San Francisco är en stad i San Francisco County i den amerikanska delstaten Kalifornien. Staden som har en yta av 600,7 km² har en befolkning som uppgår till cirka 752 000 invånare (2003) (storstadsregionen, inklusive Oakland och San Jose har cirka 3,6 miljoner 2001). Staden är, vid sidan av Los Angeles, den ledande handels- och sjöfartsstaden på den amerikanska västkusten och ett viktigt finanscentrum.
San Francisco grundades som missionsstation 1776 av franciskanermunkar (därav namnet).
Staden ligger i ett seismiskt mycket aktivt område mitt över den nord-sydliga San Andreassprickan. Den svåra jordbävningen 1906 ödelade en stor del av staden och man fruktar nya katastrofer; ett större skalv inträffade 1989.
San Francisco är bland annat känt för sina branta backar. De branta backarna ledde till att man i slutet av 1800-talet byggde ett spårvagnssystem med så kallade "Cable Cars", spårvagnar som dras fram av långa kablar under gatan och som på så sätt kan övervinna de kraftiga stigningarna.
Sevärdheter
- Alcatraz
- Coit Tower
- Fisherman's Wharf
- Golden Gate-bron
Golden Gate-bron
- Lombard Street
- Transamerika pyramiden
Transamerika pyramiden
Sport
Professionella lag i de stora lagsporterna
- NFL – amerikansk fotboll
- San Francisco 49ers
- MLB - baseboll
- San Francisco Giants
Se även
- San Franciscokonferensen
- San Andreasförkastningen
Extern länk
- [http://www.ci.sf.ca.us/ San Franciscos officiella hemsida]
Kategori:Kaliforniens städer
ja:サンフランシスコ
ko:샌프란시스코
Kalifornien
Kalifornien (California), förkortas CA, är en delstat i sydvästra USA. Huvudstaden heter Sacramento. Statens officiella smeknamn är The Golden State, refererande till guldrushen. Guvernör är Arnold Schwarzenegger.
Södra delen av Kalifornien är mycket tätbefolkad, medan den norra delen har färre invånare. Större delen av befolkningen bor inom ett avstånd av 80 km från Stilla havet.
Historia
Den första europé som utforskade den kaliforniska kusten var portugisen Juan Rodriguez Cabrillo 1542, han följdes av Francis Drake 1579. Med start under det sena 1700-talet anlade spanska missionärer missionsstationer i delstaten. 1810 då Mexiko blev självständigt tillhörde även Kalifornien landet och missionsstationerna kom i mexikanska statens ägo och de styrande förbjöd missionärerna att verka i området, vilket fick till följd att stationerna avfolkades och upphörde med sin verksamhet.
Kalifornien var från början namnet på den nordvästra delen av det spanskkontrollerade området i Nordamerika. Efter mexikansk-amerikanska kriget 1847 delades området mellan USA och Mexiko. Den amerikanska delen blev 1850 den amerikanska delstaten Kalifornien.
En kortlivad Republiken Kalifornien bildades den 10 juni 1846. Det var i detta sammanhang som den kaliforniska flaggan uppkom, med stjärnan och brunbjörnen. Den upphörde redan den 9 juli samma år, då ett amerikanskt slagskepp ankom till San Fransisco-bukten varvid dess befälhavare gjorde anspråk på området för den amerikanska unionens räkning.
1848 uppgick befolkningen i den norra delen av delstaten till ca 4 000 människor, men efter att guld hittats i området ökade befolkningen lavinartat.
Under amerikanska inbördeskriget stod Kalifornien officiellt på nordstaternas sida, men soldater från delstaten sökte sig till båda sidorna.
Under perioden från 1900 till 1965 växte delstaten från 1 miljon invånare till att få det största antalet invånare av USA:s alla stater. Under perioden från 1965 och fram till idag har sammansättningen av befolkningen förändrats totalt, idag bor människor från ett stort antal länder i Kalifornien.
Geografi
Kalifornien gränsar till Oregon, Nevada, Arizona, Mexiko och Stilla havet. Delstaten har ett mycket varierat landskap; bördiga dalar, höga berg och ogästvänliga öknar. Med sin areal på 410 000 km² är Kalifornien den tredje största delstaten. De flesta storstäderna ligger längs stillahavskusten, exempelvis: San Francisco, Los Angeles och San Diego. Huvudstaden Sacramento ligger dock i inlandet.
I centrala och östra delen av delstaten ligger Sierra Nevada med det kontinentala USA:s högsta berg, Mount Whitney, 4 421 meter över havet. Längs Sierra Nevada ligger även den världsberömda nationalparken Yosemite National Park och den djupa färskvattensjön Tahoesjön. Mojaveöknen ligger även den vid bergskedjan.
Kalifornien är känt för sina många jordbävningar vilka orsakas av bl a San Andreasförkastningen. De kraftigaste jordbävningarna i USA har skett i Alaska och längs Mississippifloden, men i Kalifornien förekommer de ofta och drabbar ofta tättbefolkade områden. Enligt USA:s geologiska institut (USGS) kommer en stor jordbävning (> 6,7 på Richterskalan) med 62%-ig säkerhet att drabba området kring San Francisco inom de närmaste 30 åren. På lång sikt verkar kontinentalförskjutningen så att kustområdet kommer att avskiljas från kontinenten och antingen bilda en ny landmassa eller sjunka i havet. Trots att scenariot är det sannolika ur ett geologiskt perspektiv lever människorna i området ganska bekymmerslöst. (Det är trots allt en fråga om årmiljoner!)
Klimat
Kalifornien har ett mycket skiftande klimat, beroende var i delstaten man befinner sig, höjden över havet och avståndet till kusten. Större delen av staten har medelhavsklimat, med regniga vintrar och torra somrar. Stilla havets inverkan på kustområdena leder till något svalare somrar och varmare vintrar, ofta förekommer dimma längs kusten. Ju längre bort från havet man kommer desto mer medelhavslikt blir klimatet. Det regnar vanligtvis mer i de norra delarna än i de sydligare. I nordvästra Kalifornien regnar det ungefär 380-1020 millimeter per år. I Sierra Nevada snöar det om vintrarna och man har måttliga temperaturer om somrarna. På den östra sidan av Sierra Nevada har man ökenklimat eftersom området ligger i regnskugga.
Ekonomi
Kalifornien har en bruttonationalprodukt som utgör 14% av USA:s totala. Kalifornien har en BNP som omfattar 1 400 miljarder dollar, vilket placerar delstaten på en 6:e plats om man jämför med världens länder. De enda länder som har en större BNP är förutom USA Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Den viktigaste inkomstkällan är jordbruket, vilket består av frukt-, grönsaks- och vinodling samt boskapsskötsel. Efter detta följer rymd- och nöjesindustrin, framför allt television. Även filmindustrin är en viktig inkomstkälla, liksom dator- och gruvindustrin.
Exempel på produkter
Media: film, video, television, musik och datorspel; vin, vindruvor, russin; frukt och övriga jordbruksprodukter; högteknologi: datorer, elektronik, vapenindustri, flygplansindustri, rymdteknologi.
Demografi
rymdteknologi
Kalifornien har 33 871 648 invånare (2000), vilket gör delstaten till den folkrikaste i USA, totalt bor 12% av USA:s invånare där.
Den största etniska gruppen är fortfarande vita, men de är inte i majoritet. Latinamerikaner utgör 1/3, därefter kommer, i storleksordning: asiater, afroamerikaner och olika indianbefolkningar. På grund av den stora invandringen från Mexiko och det höga antalet födda barn i gruppen beräknas latinamerikanerna vara i majoritet ca 2040.
Städer ordnade efter befolkningsstorlek
- Invånare > 10 000 000 (inkl. förorter)
- Los Angeles
- Invånare > 1 000 000 (inkl. förorter)
- San Diego
- San Francisco
- San Jose
- Sacramento
- Invånare > 500 000 (inkl. förorter)
- Bakersfield
- Fresno
- Palmdale
- Viktiga förorter/sovstäder
- Anaheim
- Berkeley
- Glendale
- Huntington Beach
- Long Beach
- Monterey
- Oakland
- Ontario
- Palo Alto
- Santa Ana
- San Bernardino
Utbildning
Kalifornien har ett unikt tillägg till sin konstitution, minst 40% av den totala skatteintäkten ska tillfalla utbildningsväsendet.
Det viktigaste universitetet i delstaten är University of California, som bland sina anställda har det största antalet nobelprisvinnare av alla utbildningsanstalter i världen. Universitetet har 9 campus fördelade på Berkeley, Los Angeles, Davis, Santa Cruz, Santa Barbara, Irvine, Riverside och San Diego. Det nionde, i San Francisco är ett tekniskt universitet. Man planerar att öppna ett tionde i Merced under 2005.
Universitetet driver även ett antal laboratorier på uppdrag från ett antal federala myndigheter.
California State University är ett annat universitetssystem med 23 campus runt om i delstaten. Tyngdpunkten ligger på grundutbildning.
Det finns även flera framstående privata universitet i delstaten; Stanford University, University of Southern California (USC) och California Institute of Technology (Caltech) (som administrerar Jet Propulsion Laboratory för NASA).
Många övriga colleges och universitet finns i delstaten, varav flera är ganska små eller specialiserade. Exempel på specialiseringar är religion och utbildningar för nöjesindustrin.
Sport
Professionella lag i de högsta ligorna
- NFL - amerikansk fotboll
- Oakland Raiders
- San Francisco 49ers
- San Diego Chargers
- NBA - basketboll
- Golden State Warriors
- Los Angeles Lakers
- Los Angeles Clippers
- Sacramento Kings
- NHL - ishockey
- San Jose Sharks
- Mighty Ducks of Anaheim
- Los Angeles Kings
- MLS - europeisk fotboll
- Los Angeles Galaxy
- C.D. Chivas USA
- San Jose Earthquakes
- MLB - baseball
- Oakland Athletics
- San Francisco Giants
- Los Angeles Dodgers
- Anaheim Angels
- San Diego Padres
- AFL - inomhusfotboll
- Los Angeles Avengers
- San Jose SaberCats
Kända personer födda i Kalifornien
- Dave Brubeck, jazzmusiker
- Kevin Costner, skådespelare
- Jamie Lee Curtis, skådespelerska
- Joe DiMaggio, legendarisk baseballspelare
- James Doolittle, general i USAAF
- Isadora Duncan, dansös
- Clint Eastwood, skådespelare och regissör
- Mia Farrow, skådespelerska
- George E. Hale, astronom
- Tom Hanks, skådespelare
- William Randolph Hearst, tidningsman
- Dustin Hoffman, skådespelare
- Janet Leigh, skådespelerska
- Jack London, författare
- George Lucas, regissör, manusförfattare och producent
- Marilyn Monroe, skådespelare
- Richard Nixon, president nr 36
- George S. Patton, general
- Robert Redford, skådespelare
- Cherilyn Sarkisian, Cher, sångerska
- William Saroyan, författare
- Glenn Seaborg, kemist, nobelpristagare
- Upton Sinclair, författare
- John Steinbeck, författare
- Levi Strauss, tillverkare av konfektion
- Shirley Temple, skådespelare, ambassadör
- Tiger Woods, professionell golfspelare
- Chaunte Howard, höjdhoppare
Se även
- Lista över Kaliforniens guvernörer (på engelska)
Extern länk
- [http://www.state.ca.us/ Kaliforniens officiella hemsida]
Kategori:USA:s delstater
Kategori:Kalifornien
ja:カリフォルニア州
ko:캘리포니아 주
simple:California
th:มลรัฐแคลิฟอร์เนีย
USA: Material om USA finns samlat i USA-portalen.
----
USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.
Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.
Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget.
I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).
Historia
Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia.
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
Huvudartikel: USA:s politik
Federalism
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.
Rättsväsen
högsta domstolen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.
Militär
domare
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.
USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
: Huvudartikel: USA:s ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.
Indutri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.
Utrikeshandel
Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas.
Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
Geografi
Huvudartikel: USA:s geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.
Demografi
: Huvudartikel: USA:s befolkning
USA:s befolkning
En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).
Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.
USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat.
Se även Svensk-Amerika.
Kultur
Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
Film
Huvudartikel: Amerikansk film
Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).
Television
Huvudartikel: Television i USA
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
Utbildning
USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.
Transportväsen
Se även
- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen
Externa länkar
- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]
Kategori:Nordamerikas länder
Kategori:AkronymerKategori:USA
ja:アメリカ合衆国
ko:미국
ms:Amerika Syarikat
simple:United States
th:สหรัฐอเมริกา
zh-min-nan:Bí-kok
1951
Händelser
- 1 januari - Säffle får som sista ort i Sverige stadsprivilegium.
- 3 januari - Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om televisionens införande.
- 9 januari - Förenta nationernas högkvarter i New York invigs.
- 15 januari - Ilse Koch, Buchenwalds häxa, döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.
- 27 januari - Kärnvapenprov inleds i den amerikanska Nevadaöknen.
- 1 februari - Sveriges FN-ambassadör lägger ner sin röst i den av USA begärda omröstningen för att stämpla Kina som angripare i Koreakriget.
- 26 februari - Ett författningstillägg som gör att en amerikansk president bara kan omväljas en gång träder i kraft i USA.
- 14 mars - FN-trupper återerövrar Sydkoreas huvudstad Seoul för andra gången.
- 11 april - General Douglas MacArthur avskedas som chef för FN-styrkorna i Korea. Han efterträds av general Mattew Ridgeway.
- 18 april - Fördraget om den europeiska kol- och stålunionen undertecknas.
- 20 april - Alf Sjöbergs film Fröken Julie efter August Strindbergs drama får Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes.
- 9 maj - För att minska köpkraften och motverka den snabba inflationen i Sverige beslutar den svenska riksdagen om en rad nya skatter.
- 16 maj - Den lagstadgade svenska semestern förlängs från två till tre veckor per år.
- 19 maj - En ny svensk religionsfrihetslag antas, som ger rättighet att utträda ur Svenska kyrkan utan att ingå i något nytt samfund. Därmed råder full trosfrihet i Sverige.
- 23 maj - Ruben Rausing presenterar i Lund sin tetraederformade mjölkförpackning av plastat kraftpapper, Tetra Pak.
- 1 juni - Carl Jonas Love Almqvists aldrig spelade Amorina uppförs på Dramaten i en uppsättning av Alf Sjöberg, som anses epokgörande.
- 2 juni - Den första coloradoskalbaggen upptäcks i Sverige.
- 8 juni - Under natten avrättas i Landsberg de sju sista nazistiska krigsförbrytarna från andra världskriget. Se vilka under Avlidna.
- 12 juni - Biskop Bo Giertz i Göteborg kräver att svenska präster skall få rätt att vägra viga frånskilda.
- 7 juli
- 66-årige Gustaf "Stålfarfar" Håkansson genomför utom tävlan och "vinner" Sverigeloppet på cykel Haparanda-Ystad.
- Det första TV-programmet i färg sänds i USA.
- 10 juli - Vapenstilleståndsförhandlingar inleds i den koreanska staden Kaesong.
- 15 juli - Kejnekommisionen avger rapport angående "rättsröta" och homosexualitet i Sverige. Man framför kritik mot myndigheterna, men fastslår, att man ännu kan lita på dem.
- 8 augusti - Andra världskrigets segrarmakter sluter fred med Japan.
- 18 augusti - Den svenska ransoneringen av kaffe upphävs och därmed är den sista kristidsransoneringen borta.
- 1 september - Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas.
- 10 september - Storbritannien inleder en ekonomisk bojkott av Iran.
- 21 september - Den tekniskt utbildade svenske underofficeren och kommunisten Ernst Hilding Andersson grips för spioneri för Sovjets räkning och döms till livstids fängelse.
- 1 oktober - En svensk koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet bildas, med syfte att få en bredare bas i riksdagen och kunna modernisera det svenska jordbruket.
- 2 oktober - Danmark börjar som första land i Norden sända TV.
- 7 november - Gatunämnden i Stockholm beslutar om försök med parkeringsautomater.
- 13 november - Den norske statsministern Einar Gerhardsen avgår och efterträds av Oscar Torp.
- 17 december - Arne Mattssons film Hon dansade en sommar har premiär. Den blir en kassasuccé, en milstolpe i svensk film och mycket känd för sina nakenscener.
- 24 december - Libyen bildas av de tidigare italienska kolonierna Cyrenaika, Tripolitanien och Fezzan.
- 28 december - De första skisserna på SAAB:s nya stridsflygplan, den deltavingade Draken, väcker internationell uppmärksamhet.
- En differentierad sjukpenning införs i Sverige.
- En nordisk parlamentarisk kommitté för friare samfärdsel bildas. Man börjar utreda frågan om passfrihet i Norden för nordiska medborgare.
- Efter påtryckningar från USA, Storbritannien och Frankrike accepterar Sverige i hemlighet Coordination Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). COCOM är västs organ för exportkontroll av strategiska varor, särskilt (för Sveriges del) kullager.
- Sveriges ÖB träffar Norges statsminister och ber att Norge ska lätta på NATO:s sekretess till förmån för Sverige, vilket också sker.
- Centala löneförhandlingar mellan LO och SAF hålls för första gången.
- På LO:s kongress presenteras och godkänns rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen, varmed den solidariska lönepolitiken lanseras i Sverige. Härmed menas "lika lön för lika arbete" och rättvisa lönerelationer mellan grupper med olika arbeten. De lägsta lönerna höjs och de företag, som ej klarar detta, slås ut.
- BPA etableras av de fackliga organisationerna inom den svenska byggsektorn.
- Sverige ansluter sig till Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD).
- Den statliga Sveriges Kreditbank, en statlig affärsbank, inleder sin verksamhet. Den skall främja konkurrens och motverka bankkoncentration, kartellbildning och dyligt.
- Malmö FF vinner Allsvenskan utan att förlora en enda match.
- Ungdomskravaller utbryter flera gånger i Berzelii park i Stockholm.
- Den litterära Metamorfosgruppen blidas i Stockholm.
Födda
- 12 januari - Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.
- 20 januari - Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.
- 30 januari - Phil Collins, brittisk musiker.
- 31 januari - Phil Manzanera, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
- 2 februari - Ingrid Tobiasson, svensk skådespelare.
- 3 februari
- Per Eggers, svensk skådespelare.
- Blaise Compaoré, president i Burkina Faso.
- Arthur Kane, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- 6 februari
- Kevin Whately, brittisk skådespelare.
- Jacques Villeret, fransk skådespelare.
- 11 februari - Björn Wikström, svensk dansare.
- 14 februari - Kevin Keegan, engelsk fotbollsspelare och förbundskapten.
- 15 februari - Jane Seymour, brittisk skådespelare.
- 16 februari - Allan Svensson, svensk skådespelare.
- 20 februari - Gordon Brown, Storbritanniens finansminister från 1997.
- 1 mars - Nitish Kumar, indisk politiker, chefsminister i Bihar 2000.
- 4 mars - Kenny Dalglish, skotsk fotbollsspelare och manager.
- 5 mars - Jim Dowd, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
- 9 mars - Mikael Samuelsson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
- 17 mars - Kurt Russell, amerikansk skådespelare.
- 26 mars - Alexej Buldakov, rysk skådespelare.
- 10 april - Steven Seagal, amerikansk skådespelare med svart bälte i aikido.
- 12 april - Tom Noonan, amerikansk skådespelare.
- 13 april - Joachim Streich, tysk fotbollsspelare.
- 17 april - Olivia Hussey, amerikansk skådespelare.
- 20 april
- Luther Vandross, amerikansk sångare och musikproducent.
- Nara Chandrababu Naidu, indisk politiker, chefsminister i Andhra Pradesh, 1995-2004.
- 21 april - Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker.
- 22 april - Paul Carrack, brittisk soulsångare.
- 27 april
- Ace Frehley, gitarrist i rockbandet Kiss 1973-1982 och 1995-2000.
- Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker.
- 3 maj
- Christopher Cross, amerikansk popmusiker och kompositör.
- Shri Ashok Gehlot, indisk politiker, chefsminister i Rajasthan 1998-2003.
- 4 maj - Jackie Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
- 6 maj - Samuel K. Doe, president i Liberia.
- 13 maj - Paul Thompson, brittisk musiker, trummis i Roxy Music.
- 19 maj
- Jörgen Lindström, svensk barnskådespelare.
- Joey Ramone, amerikansk musiker, sångare i punkbandet The Ramones.
- 22 maj - Kenneth Bianchi, kriminell, ena halvan av "Hillside Strangler".
- 23 maj - Anatolij Karpov, rysk schackvärldsmästare.
- 26 maj - Sally Ride, amerikansk austronaut.
- 30 maj - Stephen Tobolowsky, amerikansk skådespelare.
- 31 maj - Bob Blizzard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 3 juni - Hans Lönnerheden, svensk filmproducent.
- 9 juni - Peter Schildt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 11 juni - Jan Modin, svensk skådespelare, teaterregissör och författare.
- 13 juni - Stellan Skarsgård, svensk skådespelare.
- 14 juni - Paul Boateng, brittisk skatteminister från 2001.
- 15 juni
- Amir Barghashi, svensk skådespelare.
- Martin Caton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997.
- 17 juni - Kerstin Granlund, svensk revyartist, skådesplare och medlem i Galenskaparna & After Shave.
- 19 juni - Ayman al-Zawahiri, egyptier, grundare av Islamiska Jihad.
- 21 juni
- Ulf Dohlsten, svensk skådespelare.
- Nils Lofgren, amerikansk musiker, gitarrist.
- 27 juni - Mary McAleese, irländsk politiker, president från 1997.
- 1 juli - Trevor Eve, brittisk skådespelare.
- 3 juli - Jean-Claude Duvalier, haitisk diktator, Baby Doc.
- 8 juli - Anjelica Houston, amerikansk skådespelare.
- 10 juli - Shri Rajnath Singh, indisk politiker, chefsminister i Uttar Pradesh, 2000-2002.
- 12 juli - Cheryl Ladd, amerikansk skådespelare.
- 15 juli - Jeff Ventura, förre guvernören i Minnesota.
- 19 juli - Abel Ferrara, amerikansk skådespelare och regissör.
- 21 juli - Robin Williams, amerikansk skådespelare.
- 28 juli
- Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
- Natalya Belokhvostikova, rysk skådespelare.
- 2 augusti
- Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare.
- Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister.
- 8 augusti - Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bl.a. Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.
- 9 augusti - Michaele Schreyer, tysk politiker (De Gröna), EU-kommissionär från 1999.
- 18 augusti - Moni Moshonov, israelisk skådespelare.
- 19 augusti
- John Deacon, brittisk musiker, basist i Queen.
- Vladimir Konkin, rysk skådespelare.
- 20 augusti - Lars Väringer, svensk skådespelare.
- 21 augusti - Rasmus Lyberth, grönländsk skådespelare och sångare.
- 23 augusti - Yvonne Schaloske, svensk skådespelare.
- 24 augusti - David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset från 2001.
- 25 augusti - Rob Halford, brittisk sångare och låtskrivare (Judas Priest).
- 26 augusti
- Dave Watts, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Edward Witten, amerikansk professor och fysiker.
- Luizinho Faleiro, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1998-1999.
- 28 augusti - Wayne Osmond, musiker, medlem i (Osmonds).
- 31 augusti - Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 4 september - Marita Ulvskog, svensk politiker och journalist, kulturminister 1996-2004, socialdemokratisk partisekreterare från 2004.
- 5 september - Michael Keaton, amerikansk skådespelare.
- 12 september
- Bertie Ahern, irländsk politiker, Irlands taoiseach från 1997.
- Joe Pantoliano, amerikansk skådespelare.
- 14 september
- Jörgen Andersson, svensk skådespelare, dramaturg och pedagog.
- Sven-Åke Gustavsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 15 september - Johan Neeskens, nederländsk fotbollsspelare.
- 17 september - Russell Brown, brittisk politiker, parlamentsledamot (Labour).
- 18 september - Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör.
- 21 september - Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997-2005.
- 24 september - Alfonso Portillo, president i Guatemala 2000-2004.
- 25 september
- Mark Hamill, amerikansk skådespelare.
- Pedro Almodóvar, spansk regissör.
- 27 september - Meat Loaf, eg. Marvin Lee Aday, amerikansk rockmusiker.
- 2 oktober
- Margherita Cogo, italiens politiker, president i Trentino-Alto Adige, 1999-2002.
- Sting, eg. Gordon Matthew Sumner, brittisk pop/rocksångare.
- 5 oktober - Karen Allen, amerikansk skådespelare.
- 17 oktober - Roger Pontare, svensk musiker.
- 25 oktober - Carl Magnus Dellow, svensk skådespelare.
- 4 november - Traian Basescu, rumänsk politiker, transportminister 1991-1992 och 1996-2000.
- 15 november - Beverly D'Angelo, amerikansk skådespelare.
- 19 november - Zeenat Aman, indisk skådespelare.
- 20 november - Bengt Järnblad, svensk skådespelare.
- 26 november
- Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna.
- Bruno K. Öijer, svensk författare.
- 1 december
- Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör.
- Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist.
- Treat Williams, amerikansk skådespelare.
- 27 december - Ernesto Zedillo, president i Mexiko, 1994-2000.
- 31 december
- Barbara Carrera, nicaraguansk skådespelare.
- Tom Hamilton, amerikansk musiker, basist i Aerosmith.
Avlidna
- 3 januari - Gösta Bagge, svensk professor i nationalekonomi och politiker, partiledare för Moderaterna.
- 7 januari - Sven Lilja, musikdirektör och allsångsledare.
- 10 januari
- Sinclair Lewis, amerikansk författare.
- Yoshio Nishina, japansk atomenergiexpert.
- 11 januari - Lennart von Post, svensk professor i geologi.
- 13 januari - Carl Arthur Sjögren, svensk illustratör och författare.
- 16 januari - Anders Wassén, svensk bakteriolog.
- 17 januari - Arve Arvesen, norsk violinist och musikpedagog.
- 19 januari
- Anton E. Blanck, svensk professor i litteraturhistoria.
- Jack Holt, amerikansk skådespelare.
- 21 januari - Bror Hasselrot, f.d. landshövding i Örebro län.
- 24 januari - Hildor Lundvik, svensk musikdirektör och tonsättare.
- 28 januari - Carl Gustaf Emil Mannerheim, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944-1946.
- 29 januari - James Bridie, skotsk dramatiker och författare.
- 30 januari - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
- 3 februari - Karl Wester, svensk konteramiral och museichef.
- 8 februari
- Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
- Fritz Thyssen, tysk industrimagnat.
- 15 februari - Otto Pukk, estländsk jurisk och politiker.
- 18 februari - Siri Schotte, svensk konstnär.
- 19 februari - André Gide, fransk författare.
- 20 februari - Elisabeth Waern-Bugge, svensk författare och rösträttskvinna.
- 21 februari
- Hjalmar Holmgren, svensk professor i histologi.
- Lilian Lind, dansk skådespelerska och dansös.
- 22 februari - Ethel Snowden, brittisk socialistisk och feministisk politiker.
- 24 februari - Johannes Collin, svensk skulptör.
- 27 februari - Marcus Ehrenpreis, fil. dr. och överrabin.
- 7 mars
- Åke Malmfors, svensk musikdirektör, kör- och orkesterledare.
- Ali Razmara, persisk general och generalstabschef.
- 8 mars - Josef Weijne, ecklesiastikminister.
- 10 mars
- August Giron, kommendör, f.d. marinattaché.
- Victor Odelberg, svensk agronom och hovjägmästare.
- Kijuro Shidehara, japansk konseljpresident.
- 16 mars
- Robert Gerald Riddell, kanadensisk professor och FN-delegat.
- Ivar Widéen, svensk kyrkomusiker, tonsättare.
- 17 mars - Karl Albrecht, ärkehertig av Österrike.
- 21 mars - Gerda Sprinchorn, skulptör.
- 22 mars - Willem Mengelberg, holländsk dirigent.
- 24 mars - José Varela, spansk generalguvernör i Marocko.
- 27 mars - Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop.
- 30 mars - Yngve Ekstrand, svensk konteramiral och marindistriktschef.
- 31 mars - Johan Henrik Wiers-Jenssen, norsk teaterman och journalist.
- 1 april - Ebba Wilton, dansk sångerska.
- 3 april - Simon Barer, amerikansk pianist av ryskbörd.
- 5 april - George Albert Smith, mormonkyrkans ledare.
- 6 april
- Elias Corneliussen, norsk konteramiral.
- Karl-Henrik Högstedt, justitieråd.
- Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
- 8 april - Tyra Dörum, svensk skådespelare.
- 9 april - Vilhelm Bjerknes, norsk fysiker och meteorolog.
- 11 april - Willi Wells, dansk revyskådespelare.
- 14 april - Ernst Revin, brittisk politiker.
- 15 april - Sara Cahier, amerikansk operasångerska.
- 18 april
- Antonio Oscar Carmona, portugisisk president.
- Arthur Vandenberg, amerikansk politiker.
- 20 april - Ivanoe Bonomi, italiensk senatspresident.
- 21 april - Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
- 23 april - Jules Berry, fransk skådespelare.
- 29 april - Ludwig Wittgenstein, österrikisk matematiker och filosof.
- 2 maj - Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
- 6 maj
- Henri Carton de Wiart, belgisk politiker.
- Hans Andreas Djurhuus, färöisk nationalskald.
- Johan Johansson, svensk konstnär.
- 7 maj
- Warner Baxter, amerikansk skådespelare.
- Axel Waldemar Persson, svensk arkeolog och professor.
- Jules Åkerman, svensk professor i kirurgi.
- 14 maj - Axel Romdahl, professor i konsthistoria.
- 17 maj
- William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
- Sadako, änkekejsarinna av Japan.
- 22 maj - Ivar Trägårdh, svensk professor i entomologi.
- 26 maj - Poul Nörlund, direktör för Köpenhamns nationalmuseum.
- 28 maj
- Sir Thomas Albert Blamey, australiensisk fältmarskalk.
- Kalima Tauno, professor i kirurgi vid Helsingfors universitet.
- 30 maj - Paul Myrén, svensk konstnär och författare.
- 31 maj - Dennis Dougherty, amerikansk teolog och ärkebiskop.
- 2 juni
- John Erskine, amerikansk författare.
- Ernst Poignant, hovapotekare.
- 4 juni
- Henri Baels, belgisk politiker och kung Leopolds svärfar.
- Louis de Brouckère, belgisk socialistisk politiker.
- Sergej Kussevitskij, rysk musiker.
- 8 juni
- Paul Blobel, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Werner Braune, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Erich Naumann, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Otto Ohlendorf, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Oswald Pohl, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Georg Schallermair, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- Hans Schmidt, tysk krigsförbrytare (avrättad).
- 13 juni - Sven Ryman, svensk generalmajor och militärområdesbefälhavare.
- 20 juni - Angelos Sikelianos, grekisk diktare.
- 22 juni - Axel Essén, svensk författare och chefredaktör.
- 26 juni - Peter Cheyney, brittisk detektivromanförfattare.
- 2 juli - Ferdinand Sauerbruch, tysk kirurg .
- 6 juli - James Norman Hall, amerikansk författare.
- 7 juli - Sture Mörtzell, svensk bergsing | | |
