Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Wolfgang Pauli

Wolfgang Pauli

Wolfgang Pauli, fysiker, född 25 april 1900 i Wien, Österrike, död 15 december 1958 i Zürich, Schweiz. Pauli erhöll nobelpriset i fysik 1945. Han skrev sin första vetenskapliga artikel redan två månader efter han tagit examen från Döblingers gymnasium i Wien. Artikeln handlade om Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Han fortsatte att studera vid Münchens Ludwig-Maxilian universitetet där han doktorerade i juli 1921 med en avhandling om joniserat molekylärt väte ur ett kvantmekaniskt perspektiv. Därefter arbetade han vid, i tur och ordning: Göttingens universitet, Niels Bohr-institutet och Hamburgs universitet fram till 1928. Under de åren formulerade han Paulis uteslutningsprincip.

Se även


- Paulis uteslutningsprincip

Källor


- [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wolfgang_Pauli&oldid=28314428 Engelskspråkiga Wikipedia: Wolfgang Pauli (2005-11-14)] Pauli, Wolfgang Pauli, Wolfgang ja:ヴォルフガング・パウリ

Fysiker

fysiker, person som på yrkesmässig basis sysslar med fysik. Ända fram till 1800-talet fanns fysiker som också sysslade med andra vetenskapsområden, framförallt matematik men också filosofi, kemi, biologi eller som ingenjör. Idag måste en fysiker vara mycket kunnig inom sitt område och är därför också specialiserad inom ett enda område av fysiken. Det är dock fortfarande viktigt för en fysiker att ha gedigna kunskaper inom matematik, speciellt för teorietiska fysiker.

Se också

Kända fysiker
Lista över fysiker Kategori:Fysiker

25 april

Dagens namn


- Markus

Äldre namnsdagar:


- 1400-talet: Marci evangeliste
- 1901: Markus
- 1986: Markus, Marika och Mark
- 1993: Markus, Mark. (Marika flyttas till 22 oktober)
- 2001: Markus. (Mark utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.


- Lilla gångdagen - bönedag i äldre tider

Händelser


- 1529 - Västgötaherrarnas uppror avslutas då de upproriska frälsemännen tvingas att gå med på en överenskommelse i Broddetorp.
- 1626 - Slaget vid Dessau under trettioåriga kriget, där kejserliga trupper besegrar en protestantisk armé.
- 1915 - Brittiska trupper landstiger på Gallipoli.
- 1945
  - - San Franciscokonferensen, under vilken Förenta nationerna bildas, inleds.
  - - Under andra världskriget möts för först gången amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau, vilket gör att de av Tyskland hållna områdena skärs i två delar.
  - - Berlin inringas av sovjetiska trupper.
- 1974 - Nejlikerevolutionen i Portugal
- 1980 - Storkonflikten 1980 inleds med att 14 000 offentliganställda går ut i strejk.
- 2002 - Den amerikanska sångerskan Lisa "Left Eye" Lopes omkommer i en bilolycka i Honduras.

Födda


- 1214 - Ludvig IX, Ludvig den helige, kung av Frankrike 1226-1270.
- 1284 - Edvard II, kung av England 7 juli 1307–29 januari 1327.
- 1287 - Roger Mortimer, brittisk adelsman, avsatte Edvard II av England.
- 1599 - Oliver Cromwell, engelsk diktator - Lord Protector.
- 1852 - Fritz Eckert, svensk arkitekt.
- 1874 - Guglielmo Marconi, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
- 1900
  - Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
  - Elsa Wallin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 1902 - Per Aabel, norsk skådespelare.
- 1903 - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
- 1907 - Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.
- 1918 - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska.
- 1923 - Anita Björk, svensk skådespelare.
- 1924 - Ragnar Jahn, svensk skådespelare.
- 1927 - Albert Uderzo, fransk tecknare, Asterix skapare.
- 1931 - Erna Groth, svensk skådespelare, sångerska och scripta.
- 1933 - Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör.
- 1935 - P James E Peebles, amerikansk astronom.
- 1938 - Christina Lindström, svensk skådespelare.
- 1939 - Patrick Lichfield, brittisk fotograf.
- 1940 - Al Pacino, amerikansk skådespelare.
- 1945 - Björn Ulvaeus, svensk artist och kompositiör ABBA.
- 1946 - Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.
- 1947 - Mohammed Najibullah, afghansk politiker, Afghanistans president 1986-1992.
- 1950 - Staffan Scheja, svensk musiker (pianist).
- 1951 - Suzanne Hallvarez, svensk skådespelare.
- 1964 - Andy Bell, brittisk musiker, medlem i Erasure.
- 1969 - Renée Zellweger, amerikansk skådespelare.
- 1970 - Jason Wiles, amerikansk skådespelare.
- 1972 - Sofia Helin, svensk skådespelare.
- 1977 - Linda Gyllenberg, finländsk skådespelare.
- 1981
  - Felipe Massa, brasiliansk racerförare.
  - Anja Pärson, svensk alpin skidåkare.

Avlidna


- 1472 - Leon Battista Alberti, italiensk arkitekt, skulptör, guldsmed och konstteoretiker.
- 1566 - Diane de Poitiers, fransk hovdam, älskarinna till Henrik II av Frankrike.
- 1595 - Torquato Tasso, italiensk diktare.
- 1734 - Johann Konrad Dippel, tysk läkare, teolog och alkemist.
- 1744 - Anders Celsius, svensk astronom, berömd för celsius temperaturskala.
- 1750 - Olof Petrus Hjorter, svensk astronom.
- 1867 - Isak Georg Stenman, svensk författare.
- 1920 - Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- 1922 - Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.
- 1926 - Ellen Key, svensk författare, pedagog och feminist.
- 1948 - Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
- 1967 - Walter Lindström, svensk skådespelare.
- 1973 - Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.
- 1988 - Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- 1995 - Ginger Rogers, amerikansk skådespelare, dansare.
- 1998 - Egon Engström, svensk skådespelare.
- 2001 - Michele Alboreto, italiensk racerförare.
- 2002 - Lisa Lopes, amerikansk sångerska och skådespelare.

Se även

24 april - 26 april - 25 mars - 25 maj -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 117 ja:4月25日 ko:4월 25일 simple:April 25 th:25 เมษายน

Wien

Wien är huvudstaden i Österrike, belägen långt österut i landet. Den genomflyts av floden Donau. Staden hade 2005 1 626 440 invånare, vilket kan anses vara stort för ett litet land som Österrike, något som dock förklaras i att den fram till 1918 var huvudstad i kejsardömet Österrike-Ungern. Numera är Wien säte för flera internationella institutioner. Bland annat finns huvudkontoret för internationella atomenergiorganet, IAEA, i Wien, och även huvudkontoret för de oljeproducerande staternas organisation, OPEC. Som så många andra romerska städer i Centraleuropa grundades Wien (Vindobonum) av romarna på en tidigare keltisk bosättning. Wien belägrades av Osmanska riket 1529 och 1683, men båda gångerna kunde staden hålla ut, andra gången med hjälp ifrån Polen. 2001 sattes Wiens historiska stadskärna upp på UNESCO:s Världsarvslista. Geografiskt läge:

Wienrelaterade artiklar


- Habsburg
- Sacher
- Schwedenplatz
- Schönbrunn
- Spanska ridskolan
- Prater Kategori:Österrikes delstater Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Orter i Österrike Kategori:Österrikes Världsarv ja:ウィーン ko:빈 simple:Vienna

15 december

15 december är den 349:e dagen på året (350:e vid skottår) i den gregorianska kalendern. Det är 16 dagar kvar på året.

Dagens namn


- Gottfrid

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Ireneus (Orenaeus)
- 1901: Gottfrid
- 1986: Gottfrid, Kaj och Kajsa
- 1993: Gottfrid, Gotthard - från 5 maj. (Kaj flyttas till 7 juli och Kajsa till 2 augusti)
- 2001: Gottfrid. (Gotthard flyttas tillbaka till 5 maj)

Helgdagar m.m.


- Romerska riket - Consualia hålls i ära till Consus

Händelser


- 687
  - Motpåven Theodorus avsätts.
  - Sergius I blir påve.
- 1124 - Celestinus II utses till motpåve.
- 1654 - Ett meteorologiskt kontor i Toskana börjar registrera dagliga vädertemperaturer.
- 1768 - Svenske kungen Adolf Fredrik abdikerar.
- 1791 - USA:s Bill of Rights författas.
- 1840 - Napoleon I:s kvarlevor, som återbördats från hans exil på Sankt Helena, gravsätts i Hôtel des Invalides (Invaliddomen) i Paris.
- 1860 - Borgåbladet, svensk tidning i Finland utkommer med sitt första nummer
- 1891 - James Naismith uppfinner basketbollen.
- 1914 - Slaget vid Lodz slutar; Ryssland flyr mot Moskva.
- 1916 - Frankrike besegrar Tyskland i slaget om Verdun.
- 1939 - Nylontråd tillverkas för första gången i kommersiellt syfte i den amerikanska delstaten Delaware.
- 1945 - General Douglas MacArthur ger order om avskaffandet av shinto som nationalreligion i Japan.
- 1955 - Sun Records ger ut Folsom Prison blues med Johnny Cash.
- 1964 - Kanada byter flagga.
- 1979 - Två bröder uppfinner spelet Trivial Pursuit i köket hemma i Montreal, Kanada.
- 1994 - Riksdagen beslutar enhälligt om svenskt EU-medlemskap.
- 1997 - Nelson Mandela avgår som partiledare för ANC.

Födda


- 37 - Nero, romersk kejsare.
- 130 - Lucius Verus, romersk kejsare.
- 1613 - La Rochefoucauld, fransk författare.
- 1634 - Thomas Kingo, dansk psalmförfattare.
- 1732 - Carl Gotthard Langhans, tysk arkitekt.
- 1832 - Gustave Eiffel, fransk civilingenjör, skapare av Eiffeltornet.
- 1834 - Charles Augustus Young, amerikansk astronom
- 1852 - Henri Becquerel, fransk fysiker och mottagare av nobelpriset i fysik 1903.
- 1859 - Ludwig Zamenhof, polsk skapare av esperanto.
- 1863 - Axel Danielsson, svensk socialdemokratisk politiker och journalist.
- 1877 - Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1882 - Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
- 1888 - Maxwell Anderson, amerikansk dramatiker och författare.
- 1891 - Mary Gräber, svensk skådespelare.
- 1892 - Jean Paul Getty, amerikansk oljemagnat och konstsamlare.
- 1902 - Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 1904 - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
- 1907 - Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.
- 1910 - John A. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
- 1916 - Buddy Cole, amerikansk pianist.
- 1919 - Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
- 1922 - Alan Freed, amerikansk discjockey och radioman.
- 1923 - Freeman Dyson, brittisk-amerikansk fysiker.
- 1927 - Nils G. Åsling, svensk centerpartistisk politiker, industriminister 1976-1978 och 1979-1982.
- 1928 - Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
- 1931 - Klaus Rifbjerg, dansk författare, filmkritiker och manusförfattare.
- 1933 - Tim Conway, amerikansk skådespelare och komiker.
- 1938
  - Michael Bogdanov, brittisk filmregissör och teaterchef.
  - Klaus Hänsch, tysk politiker, talman i Europaparlamentet 1994-1997.
- 1941 - Mike Love, amerikansk popmusiker (The Beach Boys).
- 1949
  - Erik Fichtelius, svensk journalist.
  - Don Johnson, amerikansk skådespelare, känd bl.a. från TV-serien Miami Vice.
- 1956 - Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
- 1958 - Linda Krüger, svensk krokimodell och skådespelare.
- 1965 - Kimberly Donley, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 1979 - Adam Brody, amerikansk skådespelare, mest känd som Seth i TV-serien OC.
- 1980 - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.

Avlidna


- 1025 - Basileios II, kejsare i det bysantinska riket.
- 1072 - Alp Arslan, seldjukturkisk krigsherre som härskade över Persien från 1059.
- 1263 - Haakon IV av Norge.
- 1675 - Jan Vermeer, nederländsk konstnär.
- 1713 - Carlo Maratta, italiensk målare.
- 1792 - Joseph Martin Kraus, tysk-svensk tonsättare och hovkapellmästare.
- 1822 - Erik af Wetterstedt, svensk ämbetsman.
- 1885 - Ferdinand II av Portugal, regent av Portugal 1853-1855.
- 1890 - Sitting Bull, amerikansk indianhövding.
- 1943 - Thomas Fats Waller, amerikansk musiker.
- 1944 - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare (flygolycka).
- 1947 - Arthur Machen, brittisk författare.
- 1952 - Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
- 1958
  - Josua Bengtson, svenks skådespelare.
  - Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- 1962 - Charles Laughton, brittisk skådespelare och regissör.
- 1964 - Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926-1945.
- 1966 - Walt Disney, amerikansk filmproducent, entreprenör, animatör och serietecknare.
- 1971 - Paul Pierre Lévy, fransk matematiker.

Se också

14 december - 16 december - 15 november - 15 januari -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 351 ja:12月15日 ko:12월 15일 simple:December 15 th:15 ธันวาคม

1958

Händelser


- 4 januari - Den sovjetiska satelliten Sputnik 1 (uppsänd i rymden 1957) faller tillbaka till jorden.
- 8 januari - Bobby Fischer vinner, vid 14 års ålder, för första gången amerikanska mästerskapet i schack.
- 11 januari - Den svenska statsverkspropositionen innehåller det dittills största budgetunderskottet, 1,6 miljarder kronor.
- 20 januari - Sveriges första kvinnliga poliser börjar tjänstgöra.
- 31 januari
  - Explorer 1, den första lyckade amerikansk satelliten, skjuts upp.
  - Den amerikanske fysikern James Van Allen upptäcker det strålningsbälte i rymden som har fått hans namn.
- 1 februari - Egypten och Syrien förenas till Förenade Arabrepubliken med Nasser som president.
- 4 februari - En fyrpartiuppgörelse (mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Högerpartiet och Centerpartiet) om det svenska försvaret innebär en kraftig upprustning.
- 6 februari - Vid en flygkrasch i München omkommer 23 av 43 passagerare bestående av spelare, ledare och supportrar från Manchester United FC.
- 11 mars - Sångaren Little Gerhard orsakar vid en rockgala i Stockholm ett hysteriskt upplopp bland tonårsflickor.
- 12 mars - Sverige deltar för första gången i Eurovisionsschlagerfestivalen, där Alice Babs sjunger Lilla stjärna.
- 19 mars - Den svenska regeringen lägger fram proposition om en ny lag som ska göra kvinnor behöriga till prästämbetet.
- 25 mars - Andra kammarens borgerliga majoritet avslår det svenska regeringsförslaget om ATP.
- 27 mars - Nikita Chrusjtjov blir premiärminister i Sovjetunionen.
- Våren - Sverige skickar FN-observatörer till Libanon.
- 28 april - Till följd av nederlaget i ATP-frågan upplöser den svenska regeringen Andra kammaren och utlyser nyval.
- 9 maj - Moderna Museet på Skeppsholmen i Stockholm invigs.
- 23 maj - TV-länkarna Stockholm-Göteborg-Malmö tas i bruk och därmed är Sverige anslutet till Eurovisionsnätet.
- 1 juni
  - Det svenska nyvalet till Andra kammaren ger socialdemokrater och kommunister 116 mandat och de borgerliga 115. Eftersom talmannen dock saknar rösträtt kan ställningen bli 115-115.
  - Den första Eurovisionssändningen sker med en opera från Drottningholmsteatern.
- 2 juni - General Charles de Gaulle blir fransk konseljpresident (statsminister) med utökade befogenheter och uppdraget att inom 6 månader presentera ett förslag till ny konstitution.
- 16 juni - Imre Nagy och tre av hans medarbetare avrättas för sin medverkan i den ungerska revolten 1956.
- 19 juni - Aktionsgruppen mot svensk atombomb (AMSA) bildas av några intellektuella i Stockholm.
- 29 juni - I årets fotbolls-VM (som spelas i Sverige) vinner Brasilien genom att i finalen besegra Sverige med 5-2. Detta är Sveriges bästa fotbolls-VM-resultat någonsin. Detta innebär också TV:s genombrott i Sverige. Inför VM ökar antalet licenser från 75.000 till 250.000.
- 22 augusti - Kina beskjuter öarna Quemoy och Matsu vid Formosa.
- 2 september - Svensk TV:s nyhetsprogram Aktuellt sänds för första gången.
- 4 september - Regeringen de Gaulle presenterar sitt förslag till ny fransk konstitution.
- 14 september - Ingemar Johansson vinner på knockout i första ronden mot världstvåan Eddie Machen på Nya Ullevi i Göteborg.
- 27 september - Svenska kyrkan håller ett möte varvid kvinnors behörighet till prästämbetet godkänns. Mötet är dock ej enigt och man antar också den så kallade samvetsklausulen, som säger, att biskopar inte skall tvingas att prästviga kvinnor mot sin vilja.
- 28 september - En folkomröstning godkänner med 80 % ja-röster förslaget till ny konstitution i Frankrike.
- 3 oktober - Sveriges ÖB Nils Swedlund kräver att Sverige utrustas med atombomber.
- 6 oktober - Radioprogrammet Mosebacke Monarki sänds för första gången.
- 8 oktober - Den svenske kirurgen Åke Senning opererar i patienten Arne Larsson in den nya svenska uppfinningen pacemaker (uppfunnen av Rune Elmqvist).
- 28 oktober - Den svenska Morgon-Tidningen (före detta Social-Demokraten) utkommer med sitt sista nummer.
- 8 november - Birgit Nilsson och Elisabeth Söderström skriver kontrakt med Metropolitan-operan i New York.
- 1 december - Gångtunneln mellan Stockholms centralstation och T-Centralen öppnas.
- 7 december - Birgit Nilsson blir första utländska artist som får öppna säsongen på La Scala-operan i Milano.
- 12 december - Lars Forssell ger ut Snurra min jord och andra visor som förut lanserats i radio. Därmed har den politiska kabaretvisan kommit till Sverige.
- 21 december - General Charles de Gaulle väljs till president i Frankrike.
- Nils Bohlin uppfinner trepunktssäkerhetsbältet.
- Rune Elmqvist uppfinner pacemakern.
- Explorer vodka börjar säljas på Systembolaget.
- TCO medger att SIF har rätt att sluta egna avtal med SAF.
- Erik XIV:s kista öppnas för vetenskaplig undersökning (om eventuell förgiftning) av kvarlevorna.
- Det första IKEA-varuhuset öppnas i Älmhult.
- Hamburgaren har premiär i Sverige.

Födda


- 7 januari - Linda Kozlowski, amerikansk skådespelare.
- 12 januari - Leif Nystén, finlandssvensk musikvetare, musikjournalist och musikadministratör.
- 13 januari - Pernilla August, svensk skådespelare.
- 15 januari - Boris Tadic, serbisk president.
- 20 januari - Lorenzo Lamas, amerikansk skådespelare.
- 21 januari - Eva Dahlman, svensk skådespelare och regissör.
- 25 januari - Alessandro Baricco, italiensk författare.
- 26 januari - Ellen DeGeneres, amerikansk skådespelare och komiker.
- 27 januari - Alan Milburn, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992-2003.
- 29 januari - Leif Andrée, svensk skådespelare.
- 30 januari - Mats Qviström, svensk skådespelare.
- 2 februari - Jérôme Anger, fransk skådespelare.
- 6 februari - Cecily Adams, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Michael Benthin, tysk skådespelare.
- 8 februari - Paul Barker, amerikansk musiker, medlem i Ministry.
- 13 februari - Per Bill, svensk moderat politiker.
- 16 februari
  - Ice-T, ameikansk skådespelare och Rap-artist.
  - Lisa Loring, ameikansk skådespelare, dottern i Familjen Addams.
- 24 februari - Plastic Bertrand, eg. Roger Jouret, belgisk sångare.
- 26 februari - Michel Houellebecq, fransk författare.
- 27 februari - Nancy Spungen, amerikansk groupie.
- 4 mars
  - Patricia Heaton, amerikansk skådespelare.
  - Hans Åkerhjelm, svensk kompositör.
- 5 mars - Andy Gibb, brittisk sångare.
- 10 mars - Sharon Stone, amerikansk skådespelare.
- 14 mars - Albert av Monaco, kung av Monaco från 2005.
- 20 mars - Holly Hunter, amerikansk skådespelare.
- 21 mars - Gary Oldman, brittisk skådespelare.
- 23 mars - Katarina Weidhagen, svensk skådespelare.
- 26 mars
  - Elio de Angelis, italiensk racerförare.
  - Catherine Hansson, svensk skådespelare.
- 28 mars - Elisabeth Andreassen, svensk musiker.
- 3 april - Alec Baldwin, amerikansk skådespelare.
- 8 april - Rikard Wolff, svensk skådespelare och musiker.
- 11 april - Lars Molin, svensk ishockeyspelare.
- 15 april - Abu Hamza al-Masri, Imam i Finsbury Park Mosque.
- 21 april - Andie MacDowell, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 29 april - Michelle Pfeiffer, amerikansk skådespelare.
- 30 april - Charles Berling, fransk skådespelare.
- 10 maj - Yu Suzuki, japansk spelproducent.
- 17 maj - Paul Di'Anno, Iron Maidens första sångare (sparkad 1981).
- 25 maj - Janis Vanags, lettisk ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland.
- 26 maj - Aino Seppo, finländsk skådespelare.
- 30 maj - Marie Fredriksson, svensk artist.
- 7 juni - Prince, eg Prince Rogers Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare, artist.
- 8 juni - Cyril O'Reilly, amerikansk skådespelare.
- 22 juni - Bruce Campbell, amerikansk skådespelare.
- 6 juli - Jennifer Saunders, brittisk skådespelare och komiker, Absolutely Fabulous, etc.
- 8 juli - Neetu Singh, indisk skådespelare.
- 14 juli
  - Eric Heiden, amerikansk skridskoåkare.
  - Eva Arnaz, indonesisk skådespelare.
- 16 juli - Bengt Bauler, svensk skådespelare.
- 25 juli - Niklas Strömstedt, svensk sångare och låtskrivare.
- 30 juli - Kate Bush, brittisk sångerska.
- 3 augusti - Peter Eriksson, svensk politiker (miljöpartist).
- 4 augusti - Ky Karath, amerikansk skådespelare. Gretl von Trapp i Sound of Music.
- 7 augusti - Bruce Dickinson, brittisk sångare i Iron Maiden.
- 16 augusti
  - Angela Bassett, amerikansk skådespelare.
  - Madonna, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 18 augusti
  - Madeleine Stowe, amerikansk skådespelare.
  - Reg E. Cathey, amerikansk skådespelare.
- 24 augusti - Steve Guttenberg, amerikansk skådespelare.
- 25 augusti - Tim Burton, amerikansk filmregissör.
- 28 augusti - Janne Karlsson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
- 29 augusti - Michael Jackson, amerikansk sångare och låtskrivare.
- 4 september - Michael McDermott Martinez, amerikansk mördare, dödade sju lantarbetare.
- 6 september - Buster Bloodvessel, sångare i Bad Manners.
- 8 september
  - Anders Lundin, svensk programledare.
  - Unni Kristin Skagestad, norsk skådespelare.
- 16 september - Jennifer Tilly, amerikansk skådespelare.
- 19 september - Lita Ford, amerikansk sångerska.
- 22 september
  - Andrea Bocelli, italiensk sångare, tenor.
  - Joan Jett, amerikansk gitarrist, sångerska och skådespelare.
- 25 september - Michael Madsen, amerikansk skådespelare.
- 27 september - Shaun Cassidy, amerikansk skådespelare.
- 7 oktober - Staffan Valdemar Holm, svensk teaterregissör och teaterchef.
- 9 oktober - Al Jourgensen, amerikansk musiker (1959 enligt [http://www.nndb.com nndb.com]).
- 8 oktober - Michael Paré, amerikansk skådespelare.
- 10 oktober - Tanya Tucker, amerikansk sångerska.
- 18 oktober - Antonio Guerrero, kuban, en av Miami Five.
- 20 oktober - Viggo Mortensen, amerikansk skådespelare.
- 23 oktober - Peter LeMarc, svensk sångare och låtskrivare.
- 5 november - Robert Patrick, amerikansk skådespelare.
- 8 november - Phil Fondacaro, amerikansk skådespelare.
- 14 november - Jarmo Mäkinen, finlandssvensk skådespelare.
- 16 november - Anne Holt, norsk jurist, journalist, författare och politiker, justitieminister 1996-1997.
- 17 november - Mary Elizabeth Mastrantonio, amerikansk skådespelare.
- 20 november - Rolf Ridderwall, svensk ishockeyspelare, målvakt.
- 21 november - Birgitta Englin, svensk skådespelerska och teaterregissör.
- 22 november - Jamie Lee Curtis, amerikansk skådespelare.
- 29 november - Thomas Eriksson, alias Orup, svensk artist och låtskrivare.
- 1 december - Charlene Tilton, amerikansk skådespelare.
- 2 december - Michaela Jolin, svensk skådespelare och programpresentatör på SVT.
- 11 december - Nikki Sixx, amerikansk musiker, bassist i Motley Crue.
- 15 december - Linda Krüger, svensk krokimodell och skådespelare.
- 19 december - Limahl, brittisk sångare.
- 23 december
  - Annette Stenson-Fjordefalk, svensk skådespelare.
  - Victoria Williams, sångerska.
- 27 december - Steve Jones, amerikansk golfspelare.
- Anna-Lena Lodenius, svensk författare och journalist.

Avlidna


- 22 januari - Hugo Tranberg, svensk skådespelare.
- 27 januari - Eric Laurent, svensk skådespelare och sångare.
- 30 januari - Ernst Heinkel, tysk flygplanskonstruktör.
- 13 februari
  - Christabel Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
  - Georges Rouault, fransk expressionistisk målare.
- 23 februari - Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare.
- 27 februari - Josef Norman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 11 mars - Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa.
- 28 mars - W. C. Handy, amerikansk blueskompositör.
- 30 mars - Gösta Hillberg, svensk skådespelare.
- 16 juni - Imre Nagy, ungersk politiker.
- 14 juli - Faisal II, irakisk kung 1939-1958, mördad.
- 15 juli - Julia Lennon, John Lennons mor.
- 25 juli - Harry Warner, amerikansk filmbolagsdirektör, grundare av Warner Bros.
- 30 juli - Nils Ohlin, svensk skådespelare och instrumentmakare.
- 1 augusti - Charles White, svensk musiker och skådespelare.
- 14 augusti - Frédéric Joliot, fransk fysiker, nobelpristagare.
- 26 augusti - Ralph Vaughan Williams, brittisk tonsättare och dirigent.
- 27 augusti - Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
- 7 oktober - Maurice de Vlaminck, fransk målare.
- 9 oktober - Pius XII, född Eugenio Pacelli, påve 1939-1958.
- 23 oktober - Gerda Lundequist, svensk skådespelare.
- 3 november - Hedvig Lindby, svensk skådespelare.
- 15 november - Tyrone Power, amerikansk skådespelare.
- 5 december - Curt Björklund, svensk arkitekt.
- 13 december - Maria Pavlovna av Ryssland, storfurstinna av Ryssland.
- 15 december
  - Josua Bengtson, svensk skådespelare.
  - Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- 20 december - James Westheimer, svensk operasångare och skådespelare.
- Johannes Robert Becher, tysk författare och östtysk kulturminister.

Nobelpris


- Fysik
  - Pavel Tjerenkov, Sovjetunionen
  - Ilja Frank, Sovjetunionen
  - Igor Tamm, Sovjetunionen
- Kemi - Frederick Sanger, Storbritannien
- Medicin
  - George Beadle, USA
  - Edward Tatum, USA
  - Joshua Lederberg, USA
- Litteratur - Boris Pasternak, Sovjetunionen (av regimen tvingad att avstå)
- Fred - George Pire, Belgien Kategori:Årtal Kategori:1950-talet ja:1958年 ko:1958년 ms:1958 simple:1958 th:พ.ศ. 2501

Schweiz

Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.

Historia

Huvudartikel: Schweiz historia

Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.

Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner 300px Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt. Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

Berg

medelhavsklimat Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

Floder

Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)

Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.

Städer

Demografi

300px Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).

Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas. Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati) Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern. De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen. En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.

Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz) Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande. Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

Ekonomi

Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.

Utbildning

Kultur

Världsarv


- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio

Externa länkar


- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse] Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz als:Schweiz ja:スイス ko:스위스 ms:Switzerland simple:Switzerland th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์ zh-min-nan:Sūi-se

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik är ett av de fem ursprungliga Nobelprisen. Pristagare utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien. Priset har utdelats sedan 1901. Se huvudartikel Lista över nobelpristagare i fysik

Externa länkar:


- [http://www.nobel.se/physics/laureates/index.html Komplett lista över fysikprisen, kronologisk] Kategori:Nobelpristagare ja:ノーベル物理学賞

1945

Händelser


- 5 januari - Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regimen i Polen.
- 7 januari - Saltransonering införs i Sverige.
- 13 januari - Sovjetiska trupper når Ungerns huvudstad Budapest.
- 17 januari
  - Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, som räddat 100 000-tals ungerska judar undan nazisterna, fängslas av ryssarna i Budapest.
  - Sovjetunionen ockuperar Polens huvudstad Warszawa.
- 18 januari - Svenskan Jane Horney försvinner under oklara omständigheter på en dansk fiskebåt i Öresund.
- 27 januari - Röda armén befriar förintelselägret Auschwitz, vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.
- 30 januari - Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer.
- 4-11 februari - Jaltakonferensen hålls med deltagande av "de tre stora" (Winston Churchill, Franklin D. Roosevelt och Josef Stalin). De tre stormakterna Storbritannien, USA och Sovjetunionen delar upp Europa i intresseområden, varvid Stalin kräver diverse östeuropeiska stater, som en buffertzon mot övriga Europa.
- 5 februari - 125 000 svenska metallarbetare går i strejk, den mest omfattande i Sverige sedan storstrejken 1909.
- 8 februari - Dresden i sydöstra Tyskland utsätts för ett kraftigt bombanfall, genomfört av USA, varvid ca 35 000 invånare omkommer.
- 13 februari - Även brittiska Royal Air Force genomför en kraftig bombning av Dresden.
- 19 februari
  - Den svenske greven Folke Bernadotte beger sig till Berlin, för att förhandla om frisläppande av skandinaviska koncentrationslägerfångar.
  - 35 000 amerikanska soldater landstiger på Iwo Jima.
- 23 februari
  - Filippinernas huvudstad Manilla befrias från japanerna av amerikanska trupper.
  - Den sydtyska staden Pforzheim förstörs genom ett allierat bombanfall.
- 6 mars - En kommunistisk regering installeras i Rumänien.
- 7 mars - Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.
- 8 mars - Josip Broz, alias Tito, bildar regering i Jugoslavien.
- 9 mars
  - Svenska Röda Korset sänder 75 vitmålade bussar och lastbilar till Tyskland för att befria nordiska fångar ur koncentrationslägren.
  - Amerikanska bombplan B-29 Superfortress anfaller Japans huvudstad Tokyo med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.
- 16 mars
  - Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister och kommunister skall registreras.
  - Amerikanerna står som segrare över japanerna, när slaget om Iwo Jima tar slut.
- 18 mars - Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.
- 19 mars - Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras.
- 19 mars - Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.
- 30 mars - Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.
- 4 april - Det första reportaget i Sverige från de tyska utrotningslägren publiceras.
- 7 april - Det japanska slagskeppet Yamato - världens största slagskepp någonsin (tillsammans med systerfartyget Musashi) - sänks cirka 200 km norr om Okinawa av amerikanska hangarfartygsbaserade flygplan med bomber och torpeder i samband med ett självmordsuppdrag för att anfalla amerikanska marina styrkor som stöder armétrupper på Okinawa.
- 10 april - Allierade trupper befriar koncentrationslägret Buchenwald.
- 11 april - Amerikanska trupper rycker in i koncentrationslägret Dora-Mittelbau.
- 12 april - USA:s president Franklin D. Roosevelt, avlider och efterträds av vicepresidenten Harry S. Truman.
- 15 april - Koncentrationslägret Bergen-Belsen befrias.
- 20-24 april - Norbert Masu, Felix Kersten och Folke Bernadotte träffar Heinrich Himmler och diskuterar frisläppandet av skandinaviska lägerfångar.
- 23 april - Heinrich Himmler möter Folke Bernadotte på Eschenburgerstrasse 7 i Lübeck, och ber denne framföra till de allierade att han medger nederlaget.
- 25 april
  - Man börjar ta ombord kvinnliga fångar på de vita bussarna i Ravensbrück.
  - Överläggningar angående bildandet av Förenta Nationerna inleds i San Francisco.
  - För första gången under kriget möts amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau, vilket leder till att Tyskland delas i två delar.
  - Berlin inringas av sovjetiska trupper.
- 28 april - Benito Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci arkebuseras och hängs upp och ned av italienska partisaner.
- 29 april - Adolf Hitler gifter sig med sin älskarinna Eva Braun.
- 30 april
  - Adolf Hitler och hans dagsfärska hustru Eva Braun begår självmord i Führerbunkern i Berlin.
  - Storamiral Karl Dönitz efterträder Hitler som tysk rikspresident. Joseph Goebbels utses till rikskansler.
- April - Minst 600 frivilliga inkallas till Trossnäs vid Karlstad, för att sättas in som soldater i Norge i slutkampen mot tyskarna. Gruppen hinner dock inte organiseras, innan tyskarna kapitulerar, varför den aldrig sätts in.
- 1 maj
  - Joseph Goebbels och hans hustru mördar sina sex barn och begår sedan självmord, vilket också ett antal generaler gör.
  - Storamiral Karl Dönitz utnämner greve Lutz Schwerin von Krosigk till rikskansler.
- 2 maj - Sovjetiska trupper meddelar att man intagit Berlin.
- 3 maj
  - Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras.
  - Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.
- 4 maj - Danmark blir åter fritt från den tyska ockupationen.
- 7 maj - Tyskland kapitulerar villkorslöst, varvid bland annat Norge åter blir fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige.
- 8 maj - Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-day (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
- 9 maj
  - Amerikanska trupper infångar Hermann Göring.
  - Norska trupper arresterar Vidkun Quisling.
- 23 maj - Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
- 28 maj - William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
- Maj
  - De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
  - Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösande. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.
- 7 juni - Kung Håkon VII av Norge återvänder till Oslo.
- 9 juni - De svenska socialdemokraterna får igenom ett krav på utredning om vidsträckta förstatliganden.
- 11 juni - I Berlin bildar Grupp Ulbricht det nya KPD, Tysklands kommunistiska parti.
- 26 juni - Förenta Nationernas stadgar undertecknas.
- 1 juli - Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.
- 6 juli - Den svenska metallarbetarstrejken avblåses.
- 9 juli - Total solförmörkelse inträffar i Sverige.
- 16 juli - Den första atombomben sprängs Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet.
- 17 juli-2 augusti - Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien.
- 26 juli - Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister till följd av Labourpartiets seger i de allmänna valen. Han efterträds av Clement Attlee.
- 31 juli - Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hansson bildar en ren socialdemokratisk regering.
- 6 augusti - Hiroshima träffas av den första atombomben använd i krig. 60 000 invånare omkommer omedelbart.
- 9 augusti - Nagasaki träffas av den andra atombomben i krig. 60-80 000 invånare omkommer och ca 20 000 skadas.
- 15 augusti - Japan kapitulerar till USA.
- 17 augusti - Indonesiska nationalister förklarar sig självständiga från Nederländerna. Achmad Sukarno blir president.
- 1 september - En ny svensk läroverksstadga träder i kraft.
- 2 september - Japans officiella, villkorslösa kapitulation skrivs under ombord på USS Missouri. Närvarande är general Douglas MacArthur, amiral Chester Nimitz för USA och utrikesminister Mamoru Shigemitsu och Yoshihiro Umetsu för Japan. Därmed är andra världskriget officiellt slut.
- 7 september - Den första bananbåten efter kriget anlöper Göteborg.
- 8 september
  - Amerikanska trupper ockuperar den södra och sovjetiska den norra delen av Korea, vilket kommer att visa sig vara inledningen till Koreakriget.
  - Japans utrikesminister Tojo Hideki försöker begå självmord för att undkomma krigsförbrytarrättegång.
- 20 september - Den svenska tobaksransoneringen upphör.
- 30 september - Den svenska Informationsstyrelsens verksamhet upphör.
- September - De nordiska socialministrarna lägger fram ett utkast om gemensam arbetsmarknad.
- Hösten - En utredning om den svenska oljehandelns organisation tillsätts. Man tillsätter också en utredning med uppgift att reformera det svenska skattesystemet.
- 17 oktober - Överste Juan Perón genomför en statskupp och blir Argentinas ledare.
- 21 oktober - Kvinnlig rösträtt införs i Frankrike.
- 22 oktober - Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar i riksdagen att Sverige bör göra vissa avkall på neutraliteten för att kunna bli medlem i FN.
- 24 oktober
  - Den norske riksförrädaren Vidkun Quisling avrättas.
  - Förenta Nationerna (FN) bildas.
- 13 november - Charles de Gaulle väljs till Frankrikes president.
- 19 november
  - Astrid Lindgren utkommer med boken Pippi Långstrump.
  - Charlie Chaplins film Diktatorn har svensk premiär. Under kriget har den varit totalförbjuden, eftersom den driver med Nazityskland.
- 20 november - Nürnbergprocessen, där 24 tyska krigsförbrytare ställs inför rätta, inleds.
- 26 november - Den svenska ransoneringen av bensin, skor och textil upphör.
- 29 november - Stig Dagerman debuterar med romanen Ormen, en beredskapsskildring med fokus på ångesten.
- November - I och med detta års slangtvecka avskaffas det svenska statarsystemet.
- 5 december - Den svenska riksdagen antar en lag om humanisering av fångvården. Fångarna skall ej längre isoleras i celler utan behandlas i "öppen fångvård".
- 19 december - Ett svenskt riksdagsbeslut tas om Skatt vid källan.
- 20 december - General George S Patton avlider efter en bilolycka den 9 december.
- 27 december - 28 nationer bildar Världsbanken.
- 29 december - Den svenska skolutredningen avger sitt betänkande.
- Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
- De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
- Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
- Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
- Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
- De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
- Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
- Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
- En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
- Den svenska Atomkommittén, som skall planlägga forskningsarbetet på kärnenergiområdet, tillsätts.
- Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
- De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
- Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
- Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas.

Födda


- 1 januari
  - Jacky Ickx, belgisk racerförare.
  - Michael Treschow, svensk företagsledare.
- 6 januari - Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.
- 7 januari - Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.
- 10 januari - Rod Stewart, brittisk sångare.
- 14 januari
  - Gunilla Larsson, svensk skådespelare.
  - Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.
- 22 januari
  - Vibeke Løkkeberg, norsk regissör, skådespelare och manusförfattare.
  - Christoph Schönborn, kardinal inom Romersk-katolska kyrkan och tillika Österrikes primas.
- 27 januari - Olivier Rahmat, svensk regissör.
- 29 januari
  - Donna Caponi, amerikansk golfspelare.
  - Jim Nicholson, nordirländsk politiker.
  - Tom Selleck, amerikansk skådespelare.
- 30 januari - June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.
- 31 januari - Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.
- 1 februari - Kicki Ilander, svensk scenograf och kläddesigner.
- 5 februari - Diana Kjaer, svensk skådespelare.
- 6 februari - Bob Marley, jamaicansk musiker.
- 9 februari - Mia Farrow, amerikansk skådespelare.
- 10 februari - Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.
- 13 februari - Wallis Grahn, svensk skådespelare.
- 15 februari - Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.
- 18 februari
  - Gunilla Gårdfeldt, svensk sångerska och skådespelare.
  - Judy Rankin, amerikansk golfspelare.
- 19 februari
  - Jeanette Gentele, svensk barnskådespelare, journalist och filmkritiker.
  - Lars Hansson, svensk skådespelare.
- 22 februari - Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman.
- 26 februari - Mitch Ryder, amerikansk sångare.
- 27 februari - Brasse Brännström, svensk skådespelare.
- 1 mars - Svenne Hedlund, svensk sångare.
- 8 mars - Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966-1970.
- 9 mars
  - Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare.
  - Dennis Rader, amerikansk seriemördare.
- 12 mars - Sammy Gravano, amerikansk förbrytare.
- 14 mars - Steve Kanaly, amerikansk skådespelare.
- 20 mars
  - Stig Fredrikson, svensk journalist.
  - Tim Yeo, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- 22 mars - Paul Schockemöhle, tysk tävlingsryttare.
- 24 mars - Hans Josefsson, svensk operasångare och skådespelare.
- 28 mars - Alejandro Toledo Manrique, president i Peru från 2001.
- 30 mars - Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.
- 31 mars - Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och TV-programledare.
- 1 april
  - Totta Näslund, svensk musiker.
  - Jüri Lepik, svensk musiker.
- 4 april - Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.
- 5 april
  - Marie Ahrle, svensk skådespelare.
  - Ove Bengtson, svensk tennisspelare.
- 14 april
  - Ritchie Blackmore, brittisk gitarrist, medlem i bland annat Deep Purple och Rainbow.
  - Lars Lindström, svensk skådespelare.
- 17 april
  - Conny Evensson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
  - Liv Wollin, svensk golfspelare.
- 18 april
  - Malin Ek, svensk skådespelare.
  - Mats Ek, svensk regissör.
- 21 april - Tomas Bolme, svensk skådespelare.
- 25 april - Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, ABBA.
- 26 april - Jorge Antonio Serrano Elías, president i Guatemala 199