:: wikimiki.org ::

Ylle

Ylle

Ylle defineras som textilvara med ull som karakteristisk beståndsdel, men kan innehålla andra fibrer. Termen används som förled och efterled i ull-sammanhang. Ofta används ylle och ull som beteckning på samma material/produkt och valet av ord är mest en estetisk uttalsfråga. Ylletyg är vävt av ull, men man säger sällan ulltyg. Tidigare ansågs att ylletyger skulle innehålla minst 40 % ull, men numera finns ingen kvantitetsmässigt bestämd definition.
- Helylle skall dock innehålla minst 95 % ull.
- Halvylle är en blandning av ull och bomull.
- Ylletyger delas upp i kamgarnstyger och kardgarnstyger. Lödöse museum norr om Göteborg har en stor samling av fragment med medeltida ylletyger (upp emot 700 år gamla) som visats under 2004. Mest förvånande bland fynden är en väv i krabbasnår som få bedömare trott att man känt till som vävteknik, samt att samlingen innehåller förvånande lite vadmalstyger.

Se även

- Lillstrumpa och Syster Yster Kategori:Vävning

Ull

: Denna artikel handlar om textilmaterialet ull. För en artikel om vanaguden Ull i nordisk mytologi se Ull (mytologi). ---- Ull är hår från pälsen från olika djur, där det vanligaste är får. Ull är en textil råvara som spinns till garn eller tråd. Den kan även användas till tovning eftersom ullfibern är täckt med epidermisfjäll. Eftersom ullen är "dragsvag", dvs har benägenhet att brista i längdriktningen, skiljer den sig från andra textila material, vilket också givit upphov till en särskilt ylleindustri, i viss mån skild från textilindustrins övriga utveckling. Även smeknamn på flickor med namnet Ulrika

Ullsorter

- Alpackaull - mjuk och glansig ull från lamadjuret alpacka.
- Angoraull - mycket mjuk ull från angorakanin.
- Ull - från får varierar i kvalitet och egenskaper men är den vanligaste ullsorten.
- Kamelull - mjuk, krusig och finfibrig ull från kamel.
- Kaschmirull - mjuk och finfibrig ull från kaschmirget.
- Lamaull - liknar alpackaull men är lite grövre. Från lama.
- Mohairull - grov, långfibrig, mjuk och glansig ull från angoraget.
- Nöthår - korta och grova hår från nötkreatur.
- Tagel - hår från man och svans på häst.
- Vikunjaull - mycket mjuk, fin och dyrbar ull från vikunja.

Se även

- Kläde
- Ylle
- Vadmal och
- Får
- Lanolin
- Piezoelektricitet
- Värmeledningsförmåga Kategori:Textilmaterial Kategori:Vävning ja:ウール

Material

Material, insatsvaror vid produktion eller tillverkning. Material kan vara behandlade eller obehandlade, sk. råmaterial. Ett behandlat råmaterial kallas, trots processen, fortfarande för material. Ett exempel är järnmalm som är råmaterial vid tillverkning av järn, som i sin tur är material vid tillverkning av stål, som är material vid tillverkning av stålplåt. Stålplåten kallas material i till exempel bilindustrin.

Några viktiga materialgrupper

- Betong
- Glas
- Gummi
- Metall
- Petroleum
- Plast
- Textil
- Trä

Se även

- Halvfabrikat
- Materialteknik
- Tillverkningsteknik Kategori:Ekonomi Kategori:Material ja:材料 simple:Material

Väv

]Vävning är en textil produktionsmetod från vår tideräknings början att korsa två vinkelräta trådsystem (varp och inslag) för att åstadkomma tyg av olika slag. I modern tid sker produktionen både industriellt och manuellt. Den manuella handvävningen utförs oftast på en vävstol eller i en vävram som ett yrkesmässigt handarbete eller som hobby för eget bruk eller avsalu inom hemslöjden. Den industriella vävningen sker företrädesvis i vävmaskiner.

Historia

vävmaskin Med en datering till 7 000 f.Kr. finns två avtryck i lera föreställande tyg av tuskaft respektive tvist (panama). De är funna i nordöstra Irak. Linnetyger daterade till 5 000 f.Kr. är funna i Egypten, och i Europa finns linvävnader daterade till yngre stenålder. Ända fram till 1700-talet ansågs linet vara det viktigaste materialet till vävnader. Ullen var mer ämnad för vardagsbruk. Bomullen kom på 1800-talet. Kunskapen att tillverka tråd är således mycket gammal. Men eftersom tillverkningen ofta skedde med träredskap är de arkeologiska fynden få, med undantag för tex varptyngder och sländtrissor. Gerumsmanteln, den äldsta kända vävnaden i Sverige, dateras numera till förromersk järnålder mot tidigare antagen bronsålder. Bockstensmannens kläder från 1300-talet är den tidigaste bevarade hela klädedräkten i Europa. 1300-talet.]] Handarbete i hemmet betraktades inte som en självständig näringsgren när skråväsendet infördes i städerna, utan sågs som en del av bondenäringen. Eftersom nästan all inhemsk tygproduktion skedde i hemmet utnämndes inga vävmästare, och vävning "kom på sidan av" annat hantverk. Vävning hamnar även på undantag i förhållande till de etablerade konstarterna, trots att en ganska stor del av produktionen, förr såväl som nu, var ämnad för enbart dekoration och lyst. Runt 1830 startade Sveriges första helt mekaniserade vävfabrik, Rydboholms konstväveribolag, i Sjuhäradsbygden. Bomullen kom att stå för 43 % av den totala textilproduktionen i landet redan 30 år senare. Ylle utgjorde då 39 %, lin 16 % och siden 2%. Orsaken och konsekvensen är något oklar varför Lovisa Nylander 1874 formulerade kontrakt som hon fick sina elever att skriva under: "Jag undertecknad, som inköpt denna Lärobok i Patenterad Konstväfnad, märkt å kontraktet med N:o..., samt dermed erhållit rättighet, att den patenterade uppfinningen begagna, förbinder mig härmed, att under patentåren, eller till den 19 maj 1878, hålla denna väfnadskonst hemlig och icke bortlära den till någon annan person, äfvensom att icke heller låta någon annan få del af Väfboken, hvarken till låns för att väfva efter eller till läsning. Om mot detta kontrakt brytes, så att patentinnehafvarens rätt genom intrång kan anses förnärmad, förbinder jag mig att erlägga de böter och det skadestånd, som lagen i dylika fall stadgar, eller minst att till Lovisa Nylander erlägga 75 Rdr Rmt, 3 månader efter den dato, då förbrytelsen styrkes vara skedd." I modern tid har vävningen både utvecklats och avvecklats. På grund av studieförbundens snävare ekonomi är det avsevärt färre som lär sig att väva idag, vilket också fått till följd att branschen för vävmaterial minskat kraftigt och omstrukturerats. Parallellt kan man se ett ökat intresse för textilier bland konstnärer och designers vilket fått till följd att floran av avancerade vävar ökat. Av beredskapsskäl avtalades 1987 garantier för fortsatt inhemsk bomullsindustri, med hela tillverkningskedjan intakt från spinning och vävning till efterbehandling och konfektionering.

Tekniker

Utöver den grundläggande vävtekniken kring vävandets uppsättning och redskap finns det en mängd olika vävtekniker. Utifrån bindningarna tuskaft, kypert och satin har många varianter utvecklats. Några exempel på vanliga vävtekniker är tuskaft, kypert, gåsögon, rosengång, gubbaväv eller bunden rosengång, munkabälte, rips, damast. Trots handvävningens hantverksmässiga karaktär har det utvecklats vävprogram till stöd för beräkning av vävsedlar och mönsterskapande.

Se även

- Bandvävning
- Bockstensmannen
- Broderi
- Gerumsmanteln
- Handarbete
- Hemslöjd
- Internationella textilier
- Konsthantverk
- Textilier
- Väv- och textiltermer, övriga
- Vävforum
- Vävredskap
- Vävteknik
- Vävtekniker (vävsätten)
- Växtfärgning

Externa länkar

- [http://w1.581.telia.com/~u58112246/textilhistoriatext.htm Finlands textila tradition - i skogsfinnarnas bagage]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_clothing_and_textiles_technology Engelsk tidslinje för den textila produktionens utveckling]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Weaving_%28mythology%29 Engelsk mytologi om vävning] Kategori:Hantverk Kategori:Vävning Kategori:Textilier

Kamgarn

Fårets hår kallas ull och är, tillsammans med lin, sedan urminnestid den viktigaste textilfibern i Europa (i Orienten förekom andra fibermaterial, t.ex. siden). Med ullgarn menas normalt tråd spunnen ur fårull. Att många andra djurs päls kan spinnas till olika slags ullgarn har mindre betydelse (se ull).

Egenskaper

Egenskaperna på ull varierar betydligt. Materialet är lika "levande" som lin. Faktorer som väder och vind, fårras, föda, sjukdomar, omhändertagandet, behandling av råvaran i alla dess led är sånt som påverkar garnets kvalitet och användbarhet till olika tyger. Man bedömer fiberfinhet, fiberlängd, krusighet och glans, egenskaper som bland annat beror på var på djuret ullen växer. Bästa ullen kommer från fårets nacke och rygg, sämsta från buk och bak där fibrerna slits och är kortare. Därför sorteras fårets ull efter klippningen allt efter garntypen den skall användas till. Grovt sagt skiljar man mellan mjuk, kortfibrig ull, som ger mjukt garn, lämplig för stickning av mjuka kläder men inte alls bra som varp i en vävstol, och å andra sidan långfibrig grov ull som ger slitstarka, hållfasta trådar på bekostnad av mjukheten. Det är tygmakarens konst att välja en råvara som ger slutprodukten de egenskaper som önskas. Då måste han ta hänsyn till hur tråden spinns, hur tyget vävs, och hur den efterbehandlas för att bli kläde, vadmal, möbeltyg, dukar, plädar, ryamattor, gobelänger eller något annat. Ullen går genom mycket behandling innan den spinns, först till tunna trådar i t ex s-riktning, sedan sammantvinnas 2-3 sådana till en grövre tråd i z-riktning.

Ullsorter

Vissa fårraser, bland dem islandfåret, ryafåret, m.m., har en päls bestående av mjukt, kort underhår och långt, grovt täckhår som används separat eller kardas ihop innan man spinner ullen. När det gäller getull eller kamelull är det oftast endast det mjuka underhåret som används - överhåret är för ibland kort och strävt för att kunna spinnas till tråd. Ett undantag är mohär som är en get ras där alla fiber i pälsen är både långa, glansiga och finfibriga; tyger gjorda av mohär har ofta högt värde. Islandsfårets ytterpäls kan bli upp till 45 cm lång. Man kan lätt separera den från innerpälsen för att göra tråd som användes förr till segel och bälten, sytråd och broderingstråd, eller spinna allt tillsammans till en tråd låmplig att vävas till utgångsmaterial för vadmal eller kläde. Med kamgarn (engelska worsted yarn, tyska Kammgarn) menar man en tråd spunnen ur långa ullfiber. Den korta ullen och brutna fiber avlägsnas. Vid handspinning använder man ett par ullkammar för ändamålet. Vikingkammen har en eller två rader tänder, den engelska ullkammen har fem rader. Kamgarn ger släta fina tyger. Kardgarn (engelska woolen yarn, carded wool yarn, tyska Streichgarn) innehåller även korta fiber som sticker ut ur tråden och gör den grövre och 'hårig'. (Får)ullens vattenavstötande förmåga, som bidrar till garnets många användningsområden, beror på fibernas yttersta tunna skikt - epikutikulan är av keratiniserad proteiner som är hydrofoba (blir inte 'våta') dessutom finns i natur ull som inte bearbetats kemiskt rester av fett- eller vaxskikt som omger fibern. Råullen innehåller cirka 40-50% fett (lanolin) som tekniskt är en vax, dessutom svett, smuts, höstrån och annat. I medeltida England tvättades fåren innan de klipptes för att avlägsna det grövsta. Normalt tvättas ullen med alkalier men även tensider och syra för att avlägsna lanolinet och smuts innan den kardas/kammas inför spinning. I undantags fall görs vissa garn av otvättat ull. De skall behålla fettets vattenavstötande egenkaper (till exempel så kallade Arran-tröjor för fiskare).

Historia

Vi vet att ulltyger har tillverkats i minst 5000 år. Flandern och Italien var först att förädlade ullen till högklassiga tyger. Under sen medeltid var England en viktigaste producenten av finare ull, sedan även av de bästa ylletygerna. Bättre än engelska fårraser var det spanska merinofåret som bokstavligen stals och importerades till andra regioner (bland annat Gotland). På 1800-talet infördes merinofåret i Australien som blev världsledande i ullproduktion. 1930 och 1950 låg världsproduktionen av otvättad ull på 1,5 miljoner ton och i slutet av 1980-talet på 3 miljoner ton, varav 28 % från Australien. I Serige höll man får för att täcka hushållets textilbehov, och producerade grövre tyger, bland annat vadmal, i hemmet. Textilproduktionen var mycket omfattande och delvis av hög kvalitet men kunde inte mäta sig med importvaran kläde för 'finare' kläder. De vanligaste kvaliteterna av ull för hemslöjdsändamål är ofta uppkallade efter dess vanligaste ändamål/vävteknik, t.ex. ryaull, gobelängull, finull från finullsfåret och så kallad pälsull.

Se även

- Kläde
- Vadmal
- Vadmalsstamp
- Ylle

Extern länk

- [http://www.icelandicsheep.com/ Det mesta om och kring islandsfår och dess ull. Bilder och engelsk text]
- [http://www.woolcombs.com/miniwoolcombs/ Ullkammar, engelsk text]
- [http://www.halcyonyarn.com/spinning/spinningcombs.html Redskap för ullberedning, engelsk text]
- [http://www.torsta.com/ull/ullfibern.htm Fakta om ullfiber, Härjedalen] Kategori:Textilmaterial Kategori:Vävning

Kardgarn

Egenskaper

Ullsorter

Historia

Se även

- Kläde
- Vadmal
- Vadmalsstamp
- Ylle

Extern länk

Medeltid

Föregått av:
Antiken

Historia

Eftergått av:
Upplysningstiden

Upplysningstiden Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer). Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1300-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet). Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades. Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog.

Eftervärldens bild av medeltiden

Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk. Senare forskning (se t.ex. Michael Nordberg nedan) betonar att medeltiden är den period då grunderna för all senare europeisk samhällsutveckling lades. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den store, som kan kallas "mörka" i och med att de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad.

Den svenska medeltiden

Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas val till kung år 1523. Härefter följer Äldre vasatiden. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt). Den svenska medeltiden motsvarar alltså ungefärligen den tid då katolicismen var den dominerande religionen. För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)

Se även

- Medeltidens filosofi
- Medeltidsgenealogi
- Medeltidens konst
- Medeltidsveckan på Gotland
- Stockholms Medeltidsmuseum
- SCA världsompännande medeltidsförening

Länkar

- [http://forum.skalman.nu/viewforum.php?f=24 Diskussioner om medeltiden på Skalman]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Humaniora/Historia/Tidsperioder/Medeltiden/ medeltida länkar från ODP]
- [http://www.rollspel.nu/juneborg/Historia/ Juneborgs Medeltida Länkar]
- [http://www.middelalderfestival.dk Europeisk medeltidsfestival i Horsens]
- [http://www.formonline.se/kyrkor/index.html Medeltida konst]
- [http://www.jaixa-imaging.net Bilder från Medeltidsveckan i Visby]
- [http://www.historiska.se/histvarld/sok.htm Sök i Medeltidens ABC]

Litteratur

- Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
- Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC Kategori:Medeltiden Kategori:Historiska epoker ja:中世 simple:Middle Ages

Vävtekniker

Vävtekniker används, möjligen lite felaktigt, som samlingsordet för vilket vävsätt man använder, ej att förväxla med själva vävtekniken som handlar om alla moment, redskap och problemlösningar kring vävandet i sig. Enligt bindningsläran finns tre grundformer av bindning och utifrån dessa har många varianter av vävtekniker utvecklats.
- tuskaft
- kypert
- satin Bland vävtekniker (vävsätten) talar man således bland annat om:
- batavia
- beiderwand
- bindetrådsväv
- bunden rosengång
- daldräll
- damast
- doroteadräll
- dräll
- dukagång
- dubbelväv
- finnväv
- flamskväv
- flossa
- gobeläng
- gubbaväv
- gåsögon
- HV-teknik
- hålkrus
- jämtlandsdräll
- karelsk spets
- korndräll
- krabbasnår
- kypert
- lampas
- leksandskrus
- munkabälte
- myggtjäll
- noppväv
- panama
- plattväv
- plockväv
- rips
- rosengång
- rundväv
- rya
- röllakan
- samitum
- sjusprångsdräll
- slarvtjäll
- smålandsväv
- snärjväv
- soumak
- språngdräll
- stramalj
- sålldräll
- tuskaft
- tvist
- upphämta
- våffelväv Därtill kommer lokala bygdevävmönster som ges namn utan att vara egna varianter av vävtekniker, såsom: Holmöväv, Åseleväv osv Kategori:Vävning

Vadmal

Vadmal, vävt tyg av ylle behandlat i en vadmalsstamp där tyget valkas ihop av varmt vatten och rörelse. Det ger ett tätt, varmt och vattenavstötande tyg som är slitstarkare än ylletyget är utan behandling. Vadmal, liksom kläde, vävs av kardullgarn men vadmal kunde tillverkas av den svenska ullkvalitet som fanns att tillgå. Idag blandas ullen upp med syntetfibrer för produktion av vadmalstyger Vadmalstyg har likheter med det ylletyg som kallades för kläde. Yllen utsattes för en överskärning (överklippning) och därefter pressades till en glansig och tunnare kvalitet. Bruket av kläde spred sig under senare medeltid, först bland herrskapsfolk eftersom det som regel importerades eller tillverkades i städerna. Bland de textilfynd som gjorts i Lödöse, med dateringar från 1300-1600-tal, norr om Göteborg, är vadmal dock sällsynt, vilket också uppmärksammats. Enligt NE omnäms vadmal i skrifter från 1292. Bockstensmannens kläder (tidigt 1300-tal) var valkat ylletyg. Redan på 1600-talet kompletterade karelska handelsmän vid sina handelsresor till Torneå med vadmal och hampväv i lasten. En vadmalsstamp finns i Dalkarlsberg väster om Nora. Enligt Gösta Bergmans etymologiska ordbok Ord med historia, finns många dialektala varianter, tex walmal, vallman, valmar. Men dess egentliga betydelse är inte sprunget ur dess tillverkningssätt (valkningen), utan ur orden våd=tygstycke och mål=mått, och orsaken är att tyg användes som betalningsmedel. Man betalade alltså med en viss längd av ett tyg vars bredd måste ha hållit ett fast mått istället för med silver. Växelkursen reglerades i landskapslagen. Bergman omtalar en uppgift från Östgötalagen där en "mark wadhmala" var 96 alnar och likvärdigt med en vägd mark silver. En mark var 8 öre och ett öre 3 örtugar, det gick alltså 24 örtugar på en mark, varvid Östgötalagens aln vadmal var värd en fjärdedels örtug. En annan uppgift omtalar att på Island värdet på 6 aln vadmal motsvarade ett öre silver. Den isländska alnen var 56 cm lång och isländskt vadmal var ca. 1 meter bred. Kursen är alltså inte densamma som i Östergötland, men då känner vi inte till något om tygkvalitet samt tygbredd i Östergötland och om silvrets renhet.

Extern länk

- [http://www.z.lst.se/kulturmiljo/byggminnen/bmharje/vadmals.php Bild på vadmalsstamp i Härjedalen]
- [http://www.mod.tm.se/vadmal.html Vadmalsplagg nytillverkat]
- [http://home.swipnet.se/~w-82372/clothes1.htm Vadmalsplagg nytillverkat]
- [http://www.gittes.se/butiklintyg.html Vadmalstyger]
- [http://www.ur.se/samasta/samasta1/srepo2.html Om vadmal i samernas kolt] Kategori:Tyger Kategori:Vävning

Kategori:Vävning

Huvudartikel: Vävning Kategori:Hantverk Kategori:Textilier

Mainstream stereotyping

informs its readers that the Dutch are a very industrious race, and that Chinese children are very obedient to their parents.]] An ethnic stereotype may be either an overly-simplified representation of the typical characteristics of members of an ethnic group or a falsehood that has been repeated so many times that is accepted by many people as generally true. The use of stereotypes often leads to misunderstanding and hurt feelings. Some stereotypes, based on unbiased observations of actual behavior, can be accurate and useful:
- Japanese often bow when meeting others.
- Some ethnic groups have a different conception of "personal space" from Westerners. (Latinos and peoples from the Middle East exhibit a similar lack of conscientiousness of the notion of 'personal space'.) They often move in close and speak nearly in someone's face. This is often considered offensive among Westerners and Japanese, but in some countries it actually denotes conversational intimacy and respect.
- Germans (including Austrians & Swiss Germans) are punctilious, particularly about time. It is considered an insult to be even a few minutes late for an appointment. Ethnic stereotypes are often described as either positive or negative. Negative stereotypes present inaccurate negative generalization of a group and thus are usually viewed as offensive — in many cases, negative stereotypes are expressed in the form of jokes: Perhaps the best example of this phenomenon are the "Polish jokes" that have gained a certain level of proverbiality in American popular culture, virtually all of which characterize Poles or Polish-Americans as either being invariably deficient intellectually, possessed of poor hygenic habits, or both. There are many other examples, lists of which can be found at the following articles:
- List of common phrases based on stereotypes
- List of ethnic slurs
- Stereotype Positive stereotypes describe inaccurate positive generalizations of a group. They may also be viewed as offensive as they may be viewed as putting an unfair burden or expectation on the members of the group in question, especially those who do not fit the stereotype. Examples of positive stereotypes:
- All Asian people are intelligent (Model minority).
- All Jews are good at handling money.
- All blacks are good at music or sports, especially basketball and football These 'positive' stereotypes can also subtly play into negative stereotypes of the same group. For example in the case of blacks, the positive stereotype of athletic ability plays into the negative stereotype of not being intellectually advanced; it can also play into various sexual stereotypes about the African American male. In the case of Jews, the positive stereotype of being good with money plays into the negative stereotype of being greedy or acquisitive. As for the Asians, their positive intellectual stereotype is often associated with the socially awkward nerd image, a negative stereotype in Western society.

Herkunft

Seinen Namen hat der Domino-Effekt von einem Geschicklichkeitsspiel mit den Steinen des Dominospiels, bei dem die Steine hochkant in einer Reihe so aufgestellt werden, dass beim Umwerfen des ersten

Schwarzberg (Vogtland)
Der Schwarzberg (802 m ü. NN) liegt bei Klingenthal im Vogtland (Sachsen, Deutschland). Er ist bis zum Gipfel bewaldet. Auf ihm entsteht mit EU-Förderung die modernste Groß

LZ77-Datenkompression
LZ77 wurde 1977 von Jacob Ziv und Abraham Lempel als Verfahren zur Datenkompression veröffentlicht. Erstmals wurde sich zu Nutzen gemacht, dass ganze Wörter, oder zumindest Teile davon, in einem Text mehrfach vorkommen. Im Gegensatz dazu wurde bei der zuvor fast ausschließlich genutzten Huffman- bzw. Shannon-Fano-Kodierung lediglich die unterschiedliche Häufigkeit einzelner Zeiche

Landkreis Namslau
Der Landkreis Namslau ist ein ehemaliger Landkreis in Schlesien und bestand als preußisch-deutscher Landkreis in der Zeit zwischen 1816 und 1945. Der Landkreis Namslau umfasste am 1. Januar 1945:
- die Stadt Namslau,
- sowie 46 weitere Gemeinden mit weniger als 2.000 Einwohnern.

Verwaltungsgeschichte

Königreich Preußen/Deutscher Bund

Nach der Neuorganisation der Kreisgliederung im preußischen Staa

Silur
Das Silur ist das dritte erdgeschichtliche Periode des Paläozoikums. Der Name stammt von den Silurern, einem keltischen Volksstamm in Südwales. Es dauerte von vor 444 Millionen Jahren bis zum Beginn des Karbons vor 416 Millionen Jahren. Prägend für diese Zeit ist der Kontinent

Martin Knoller
Martin Knoller (
- 18. November 1725 in Steinach am Brenner; † 24. Juli 1804 in Mailand) gilt als einer der besten Freskomaler seiner Zeit im gesamten süddeutschen und österreichischen Raum.

Leben

MailandMartin Knoller stammt au

Zündplättchen
Zündplättchen sind Munition für Spielzeugwaffen, um ein Schussgeräusch zu erzeugen. Hierbei entsteht nichts weiter als ein lauter Knall und ein wenig Rauch und Gestank. Die "Mini"-Zündpulverladungen werden so wie bei echten Waffen beim Abdrücken durch einen starken Aufprall eines Metallteiles in der Spielzeugwaffe gezündet. Zündplättchen, Zündringe und Zündbänder sind verschiedene Ausführungsformen für verschiedene Waffen. Die Zündringe werden häufig auch "Amorces" genannt, was wo

Stari Grad
Starigrad (auch: Stari Grad, kroatisch für Alte Stadt) ist eine Hafenortschaft im Nordostteil der Insel Hvar in Kroatien. Sie hat 1.189 Einwohner und ist somit nach Hvar und Jelsa die drittgrößte Stadt auf der Insel Hvar.

Geschichte

Die ursprüngliche Siedlung (Phar

Jugendmusikschule
Als Musikschule wird eine Einrichtung bezeichnet, in der Musik unterrichtet wird. Musikschulen wurden im Jahr 1924 durch Fritz Jöde angeregt und damals als Jugendmusikschule bezeichnet. Musikschulen gehören in fast allen Städten und Landkreisen zum festen öffentlichen Kultur- und Bildungsangebot, vergleichbar mit den Theatern, Volkshochschulen oder öffentlichen Bibliotheken. Sie bilden damit in Kooperation und in Ergänzung des Musikunterrichts an den öffentlichen Schulen und Hochschulen sowi

Ylle

Se även

Ull

Ullsorter

Se även

Material

Några viktiga materialgrupper

Se även

Väv

Historia

Tekniker

Se även

Externa länkar

Kamgarn

Egenskaper

Ullsorter

Historia

Se även

Extern länk

Kardgarn

Egenskaper

Ullsorter

Historia

Se även

Extern länk

Medeltid

Eftervärldens bild av medeltiden

Den svenska medeltiden

Se även

Länkar

Litteratur

Vävtekniker

Vadmal

Extern länk

Kategori:Vävning

Mainstream stereotyping

See also

Herkunft

Verwaltungsgeschichte

Königreich Preußen/Deutscher Bund

Leben

Geschichte