:: wikimiki.org ::
| Zofingen (distrikt, CH-AG) |
Zofingen (distrikt, CH-AG)
Zofingen, distrikt i kantonen Aargau, Schweiz.
Geografi
Indelning
Zofingen är indelat i 18 kommuner:
Kommunlista
- Aarburg
- Attelwil
- Bottenwil
- Brittnau
- Kirchleerau
- Kölliken
- Moosleerau
- Murgenthal
- Oftringen
- Reitnau
- Rothrist
- Safenwil
- Staffelbach
- Strengelbach
- Uerkheim
- Vordemwald
- Wiliberg
- Zofingen
Kategori:Aargau - kanton
DistriktDistrikt, term som används i skilda sammanhang för att beteckna en del av en större, oftast geografisk helhet.
Kategori:Lokala politiska indelningar
Kanton:Denna artikel handlar om de regionala enheterna med benämningen kanton. För staden i Kina med detta namn, se Guangzhou.
Kanton är benämningen på regionala enheter i Schweiz, Frankrike, Luxemburg och Bosnien. Se vidare:
- Schweiz kantoner
- Frankrikes kantoner
- Luxemburgs kantoner
- Bosniens kantoner
Kategori:Regionala politiska indelningar
Aargau
Aargau är en av Schweiz 26 kantoner. Namnet Aargau kommer från floden Aare och betyder ungefär området kring Aare.
Historia
Eftersom regionen fram till 1415 var centrum för Habsburgarna kan man hitta många gamla slott i Aargau. Bland de mer kända finns slotten Habsburg, Lenzburg och Wildegg. 1415 erövrade schweizarna kantonen Baden från habsburgarna medan de sydvästra delarna (Zofingen, Aarburg, Aarau, Lenzburg och Brugg) tillföll Bern. 1798 gick Bern med i den schweiziska federationen och fem år senare uppstod den nuvarande kantonen Aargau genom en sammanslagning av Baden och de delar av Bern som hade erövrats från habsburgarna nära 400 år tidigare.
Geografi
Aargau ligger i norra Schweiz i Mittelland öster om Jurabergen. Aargau gränsar till Tyskland i norr, Zürich i öst, Zug och Luzern i söder samt Basel-Landschaft och Solothurn i väst. Genom Aargau rinner floderna Aare, Limmat, Reuss och Rhen. Aargau är en av de plattare kantonerna i Schweiz, men har trots detta ett böljande landskap med skogsbeklädda kullar och odlade dalar.
Indelning
Aargau är uppdelat i 11 distrikt:
- Aarau, huvudort: Aarau
- Baden, huvudort: Baden
- Bremgarten, huvudort: Bremgarten
- Brugg, huvudort: Brugg
- Kulm, huvudort: Unterkulm
- Laufenburg, huvudort: Laufenburg
- Lenzburg, huvudort: Lenzburg
- Muri, huvudort Muri
- Rheinfelden, huvudort: Rheinfelden
- Zofingen, huvudort: Zofingen
- Zurzach, huvudort: Zurzach
Aargau är uppdelat i 231 kommuner. Se Lista över kommuner i kantonen Aargau
Extern länk
- [http://www.ag.ch Officell hemsida]
Kategori:Schweiz kantoner
Kategori:Aargau - kanton
als:Kanton Aargau
ko:아르가우 주
Schweiz
Schweiz, eller officiellt Schweiziska Edsförbundet, (latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica; tyska: Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Confédération Suisse; italienska: Confederazione Svizzera; rätoromanska: Confederaziun Svizra) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, gränsandes till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landet har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer.
Historia
Huvudartikel: Schweiz historia
Geografi
Schweiz ligger i Centraleuropa och ligger till största delen i Alperna. Schweiz är en av Europas minsta stater med sina 41 285 km2 (något större än Skåne och Småland tillsammans) och är helt omgärdat av andra stater.
Kantoner
Huvudartikel: Schweiz kantoner
300px
Schweiz är indelat i 23 kantoner varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.
Regioner
Schweiz delas in i sju regioner.
- Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Shaffhausen och Graubünden
- Zürich - bestående av kantonen Zürich
- Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
- Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
- Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
- Tessin - bestående av kantonen Ticino
- Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais
Natur
Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.
Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.
Klimat
Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.
Berg
medelhavsklimat
Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..
Floder
Dom tre längsta floderna i Schweiz heter Aare (295 km), Rhône ( 264 km) och Rhen (375 km)
Sjöar
Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar.
Städer
Demografi
300px
Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult), franska (lila), italienska (grön) och rätoromanska (röd).
Politik
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna (Glarus och Innerrhoden i Appenzell) har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning.(Direktdemokrati)
Landet har haft flest folkomröstningar i världen.
Styrelseskick
Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.
Den schweiziska konstitutionen
Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.
Federalism
I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.
De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.
En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.
Rösträtt
Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Den schweiziska kvinnan fick inte rösträtt i federala val förrän 1971, vilket är mycket sent med västerländska mått mätt.
Förbundsförsamlingen
Huvudartikel: Förbundsförsamlingen
Ständerrådet
Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet
Nationalrådet
Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.
Förbundsrådet
Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)
Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.
President
Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när hans röst är avgörande.
Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter
Ekonomi
Schweiz hör till de rikaste länderna i världen. Landet har en god ekonomi och försörjer sig bland annat på turism, choklad, klockor och ost.
Utbildning
Kultur
Världsarv
- Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
- Klostret i Sankt Gallen
- Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
- Gamla staden i Bern
- De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
- Monte San Giorgio
Externa länkar
- [http://www.burgen.ch/GIFS_KL/Schweiz.jpg Karta över Schweiz och omgivande länder] (engelsk)
- [http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/en/index.html Swiss Federal Statistical Office Swiss Statistics]
- [http://www.admin.ch/ch/f/rs/101/index.html 101 Constitution fédérale de la Confédération suisse]
Kategori:Europas länder
Kategori:Kustlösa staterKategori:Schweiz
als:Schweiz
ja:スイス
ko:스위스
ms:Switzerland
simple:Switzerland
th:ประเทศสวิตเซอร์แลนด์
zh-min-nan:Sūi-se
Aarburg (kommun, CH-AG)
Aarburg, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Bottenwil (kommun, CH-AG)
Bottenwil, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Brittnau (kommun, CH-AG)
Brittnau, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Kirchleerau (kommun, CH-AG)
Kirchleerau, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Kölliken (kommun, CH-AG)
Kölliken, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Murgenthal (kommun, CH-AG)
Murgenthal, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Oftringen (kommun, CH-AG)
Oftringen, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Rothrist (kommun, CH-AG)
Rothrist, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Staffelbach (kommun, CH-AG)
Staffelbach, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Strengelbach (kommun, CH-AG)
Strengelbach, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Vordemwald (kommun, CH-AG)
Vordemwald, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Zofingen (kommun, CH-AG)
Zofingen, kommun i distriktet Zofingen, Aargau, Schweiz.
Template:Stub Danimarca
Categoria:Stub DanimarcaCategoria:Template di avviso
webmaster thrifty car rental Sepsa kaway heavy metal
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Blå Porten
Blå Porten, Djurgårdsporten, är porten till Södra Djurgården, Stockholm och finns precis vid Djurgårdsbron. Den är utförd i gjutjärn med Oscar I:s krönta namnchiffer flankerat av två hjortar. Numera är den målad i blått och guld.
Blå Porten gjorde mellan 1849 och 1960 en utflykt, då stod den nämligen vid
|
Beckholmen
Beckholmen är en del av ett unikt maritimt landskap på västra delen av Södra Djurgården, som ingår i EKO-parken, egentligen en liten holme en söder om den egentliga Djurgården. På Beckholmen finns idag byggnader och dockor av riksintresse, som minner om Beckholmens storhetstid som varv.
Beckholmen donerades till Stockholm, tillsammans med
|
Berwaldhallen
Berwaldhallen med adress Strandvägen 69, på Östermalm är en konserthall som uppfördes 1976-1979 som ett alternativ till Konserthuset. Huset ritades av arkitekterna Erik Ahnborg och Sune Lindström. Hemvist för Sve
|
Djurgårdsstaden
Djurgårdsstaden är några unika kvarter som ligger i närheten av Gröna Lund på Södra Djurgården i Stockholm. Den består av trähusbebyggelse från i huvudsak 1700-talet och fungerade som bostäder åt arbetarna vid Johan Lampas Skeppsvarv.
Mer ståndsmässiga tvåvåningshus, panelapanelade och målade i
|
Gröna Lund
Gröna Lund är ett tivoli som ligger på Södra Djurgården i Stockholm, vid inloppet till Stockholms stad. Gröna Lund är Sveriges äldsta nöjespark, grundad 3 augusti 1883 och är en av Stockholms mest besökta attraktione
|
Junibacken
Junibacken på Södra Djurgården i Stockholm är ett upplevelse- och barnkulturhus, ett hus fyllt med sagor, skratt och bus. I centrum står självklart Astrid Lindgrens alla sagor, men här kan man också träffa Alfons Åberg, Krakel Spe
|
OSI-modellen
OSI-modellen (kommer av OSI Open Systems Interconnection) även känd under sitt standardnummer ISO 7498, var en modell för strukturering och uppbyggnad av utrustning för datorkommunikation som togs fram av internationella teleunionen ITU. Tanken var att fastslå standarder för sju olika "lager" som skulle vara utbytbara, dvs varje lager skulle bara kommunicera med lagret direkt nedanför och inte bek
|
OSI-referensmodellen
OSI-modellen (kommer av OSI Open Systems Interconnection) även känd under sitt standardnummer ISO 7498, var en modell för strukturering och uppbyggnad av utrustning för datorkommunikation som togs fram av internationella teleunionen ITU. Tanken var att fastslå standarder för sju olika "lager" som skulle vara utbytbara, dvs varje lager skulle bara kommunicera med lagret direkt nedanför och inte bek
|
Cirkus/Djurgården
Cirkus på Södra Djurgården i Stockholm invigdes den 25 maj 1892 för att inhysa dåtidens stora cirkussällskap. Med åren har Cirkus blivit ett multifunktionellt hus med kapacitet för 1 650 sittande gäster. Här passar allt från teater, k
|
Loos
Loos, församling i Ljusdals kommun, Hälsingland och Gävleborgs län med cirka 570 inv. (1999).
Gruvnäring
I Loos finns en gammal gruva, som har en lång historia av brytning av olika mineral, bland annat kobolt och koppar.
I Loosgruvan hittade man för första gången grundämnet Nickel. Upptäckten gjordes av kemisten och mineralogen Axel Fredrik Cronstedt <
|
|
