:: wikimiki.org ::
| Adel |
AdelDenna artikel handlar om samhällgruppen Adel. För stadsdelen med samma namn se Adel (stadsdel, Leeds).
----
Bakgrund
Adeln eller "frälset" var en grupp i samhället med politisk och ekonomisk makt under tidig medeltid fram till 1800-talet. Ofta kallades denna grupp för adelståndet. Under feodalismen hade kungamakten intresse att knyta till sig denna grupp genom vissa förmåner och privilegier.
Adelns offentligrättsliga status är sedan 1 juli 2003 upphävd. Detta genom att ridderskapets och adelns privilegiebrev från 1723 och 1866 års riddarhusordning förlorar sin offentligrättsliga status. Det innebär i klartext att adeln inte längre innehar några privilegier och riddarhuset av svenska staten betraktas som vilken annan förening som helst. Länken mellan adel och staten är därmed bruten. Adelstitlar som brukas i offentliga eller andra sammanhang saknar offentligträttsligt grund.
Adeln i Sverige
Adeln, som under tidig medeltid kallades frälse, hade särskilt stora förmåner. Bara adelsmän blev höga ämbetsmän eller militärer.
Den svenska riksdagen (ståndsriksdagen) före Representationsreformen 1866 var indelad i stånden adel, präster, borgare och bönder, där de olika stånden hade sina representanter. Riddarhuset kallas adeln som samlingsbegrepp, men är även namnet på det hus i Gamla stan i Stockholm som är den svenska adelns samlingslokal. Om en adelsätt ville vara representerad vid ståndsriksdagen måste den vara introducerad d.v.s. vara godkänd som svensk adel av Riddarhuset.
Vissa slags jordsgods s.k. frälsegods, fick bara adelsmän äga. Adelns alla förmåner kallas adelsprivilegier och var lagstadgade fram till 2003.
Adelsmannens rikedom och makt gick i arv till hans söner och döttrar, det blev en adelsätt. Den adelsman, som hörde till en mäktig och ansedd släkt, var själv mäktig och ansedd. Adelsmannens vapensköld (http://www.adelsvapen.com/) visade vilken släkt han tillhörde.
De olika adelsätterna gifte sig med varandra eller gifte in sig i kungahuset och makten koncentrerades allt mer, och det tidigare vikingatida samhället fick en feodal prägel. Det kan dock tilläggas att man i Sverige inte haft någon livegenskap och därmed inte ett renodlat feodalt samhälle.
Sveriges adel räknar sitt urspung från tidig medeltid. På Alsnö stadgades år 1279 att den tjänstemannaklass som gjorde rusttjänst till häst skulle åtnjuta frälse, dvs. skattefrihet.
Vid 1980-talet fanns på svenska riddarhuset introducerad adel litet över 600 adelsätter, 227 friherrliga, och 57 grevliga ätter. Hertigar (eller hertiginnor) har i Sverige oftast varit prinsar eller prinsessor av kungahuset, undantag är tex Birger jarl och Bengt Algotsson.
Vid Erik XIVs kröning år 1561 dubbades de första grevarna i Sverige, riksrådet och riksmarsken Svante Sture d.y., riksrådet och riksrådsmästaren Per Brahe dä, samt riksrådet Gustaf Johansson Tre Rosor. Den sist adlade personen i Sverige var upptäcktsresanden Sven Hedin.
Många utländska adelsätter har genom tiderna flyttat till Sverige. En del av dessa har erhållit svenskt adelskap av kungen och introducerats på Riddarhuset andra inte. Om en adelsman ville delta i ståndets beslutsprocess var det nödvändigt att först naturaliseras, bli svensk medborgare, adlas, och därefter introduceras på Riddarhuset. I dag finns mer än 100 adelsätter från olika delar av Europa bosatta i Sverige vilka inte är introducerade på Riddarhuset. De flesta av dessa är anslutna till ”Ointroducerad Adels Förening”.
Se även
- Feodalsamhälle
- Adelsätter
- Stånd
- Pärsvärdighet
Kategori:Adel
Länkar
- [http://www.hulthenhem.se/titlar.htm Adliga och kungliga titlar på olika språk]
- [http://www.regeringen.se/content/1/c4/08/21/7a224166.pdf Regeringens proposition 2002/03:34 om adelns offentligrättsliga status]
ja:貴族
zh-min-nan:Hôa-cho̍k
Adel (stadsdel, Leeds)Adel är en relativt välbärgad stadsdel i norra Leeds, Storbritannien. Under romartiden fans här ett fort. Det blev en del av Leeds stad 1926.
Kategori:Leeds
FrälseFrälse betyder skattebefriad, alltså frälst från skatt. Gårdar kallades frälsegårdar eller frälsegods.
Världsliga frälset
Den i Sverige äldsta kända beteckningen för de personer eller ätter som senare skulle komma att bli Sveriges adel. Det världsliga frälset instiftades formellt genom Alsnö stadga, utfärdad av Magnus Ladulås omkring år 1280, sannolikt under hösten 1279.
Vid tiden för att Svenska Riddarhuset blir en institution och politisk del av Sveriges regering, "introduceras" frälsesläkterna. De tillhör då Sveriges adel och benämns adelsätter, de riktigt gamla kallas också uradel. De ätter som inte har manliga medlemmar i livet kallas utslocknade.
Andliga frälset
Biskopar och liknande som förvaltade kyrkliga egendomar vilka inte behövde betala skatt.
Frälsegård/Frälsegods
En frälsegård var skattebefriad. Under gården låg mindre gårdar s.k. frälsehemman. Frälsegårdar ägdes bara av frälset, som vid omorganisationen på 1500-talet i många fall blev adliga. Se också jordnatur. Graden av skattebefrielse har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns.
Frälsehemman
Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning.
Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.
Frälsebönder
Frälsebönder kallades de bönder som brukade jord som ägdes av någon medlem av det värdsliga frälset. Dessa bönder hade ingen äganderätt till jorden, och de betalade arrende för den i form av dagsverken till sin herre, som betraktade dem som "åbor" eller landbönder. Dessa bönder ansågs näst intill som egendom av ägaren till godset, eftersom de löd under honom, och betalade sin skatt till sin herre, och inte till kungen.
Skattefrälsebönder kallades självägande bönder vars skatteprestationer Kronan överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.
Se även
- Bergsfrälse - kronohemman som ägde skattefrihet genom att delta i bergsbruket vid framförallt Falu gruva.
- Skattehemman - självägande bönders hemman
- Kronohemman - bönder som arrenderade mark av staten
-
Kategori:Medeltida ätter
Kategori:Civilrätt
MilitärMilitär är beteckningen på den eller det som tillhör en stats organiserade krigsmakt.
Se även
- Paramilitär
- Civil
- Värnplikt
- Försvar
ja:軍隊
simple:Military
zh-cn:武装力量
Kategori:Militärt
StåndsriksdagenStåndsriksdag var en riksdag som tillkom under medeltiden.
Förr ansågs Arboga möte år 1435 vara första riksdagen. Men det finns inget som tyder på att det skulle ha funnits någon allmoge med vid det mötet. Endast de två högre stånden och köpmännen (dvs. representanter från köpstäderna, alltså borgarna).
Berömda ståndsriksdagar:
- Det första riksdagsmötet torde vara det som ägde rum i Uppsala år 1436, efter Engelbrekts död.
- Riksdagen år 1517 när Sten Sture d.y. och riksråden beslutade om ärkebiskopen Gustav Trolles avsättning, och Stäkets rivning, något som senare ledde till Stockholms blodbad.
- 1527 hölls Reformationsriksdagen, där Gustav Vasa införde protestantismen i Sverige.
- 1544 hölls en riksdag i Västerås där Sverige blev ett arvkungadöme.
- År 1612 genomdrev Axel Oxenstierna privilegier för adeln som fick ensamrätt till högre ämbeten och företrädesrätt till övriga tjänster.
- Den första öppna ståndsstriden i en ståndsriksdag förekom på riksdagen år 1650.
- På riksdagen år 1655 beslutades fjärdepartsräfsten, en reduktion som ej fullt genomfördes.
- På riksdagen år 1680 beslutades dock om en stor reduktion.
Ståndsriksdagen var indelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Dessa sammanträdde och röstade var för sig. Deras sammanträden, så kallade riksmöten, varade normalt under några veckor och det kunde gå flera år mellan riksmötena.
Sveriges förste statsminister Louis De Geer var arkitekten bakom övergången från den medeltida ståndsriksdagen till en riksdag influerad av det brittiska parlamentet. En riksdag med två kammare.
Ståndsriksdagens sista riksmöte hölls år 1866.
Se även
- Lista över bondeståndets talmän
- Lista över borgarståndets talmän
- Lista över prästeståndets talmän
- Lista över lantmarskalkar (adelsståndets talmän)
Kategori:Sveriges historia
kategori:Riksdagen
Representationsreformen
Denna artikel behandlar Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
En ny författning
Trots de nya maktinnehavarnas skuld i att Sverige 1809 förlorade den finska rikshalvan, tillsammans med Åland och en del av Västerbotten, åstadkom "1809 års män" ett storverk på författningens område: 1809 års regeringsform. Tanken att bygga författningen på nationell historisk erfarenhet, som inte varit främmande för 1719 och 1772 års lagstiftare, men av dessa endast på ett ofullständigt sätt förverkligats. Denna tanke blev nu genomförd med större insikt och på grundvalen av en genom den gustavianska tidens olyckor vidgad erfarenhet, i det den nya författningen fullständigt byggdes upp på maktdelningsprincipen. Därtill bidrog emellertid också inflytande av Montesquieus och Sieyès idéer, som pekade åt samma håll som de inhemska erfarenheterna. Särskilt röjde det av Hans Järta författade motiverande inledningsmemorialet till regeringsformen Montesquieusk inverkan.
Den nya grundlagen uppställde starka garantier mot kungamaktens missbruk: ett konstitutionellt ansvarigt statsråd i stället för det 1789 avskaffade riksrådet, en vart femte år sammanträdande riksdag med inte bara andel i lagstiftningen och fullständig beskattningsrätt, utan också med statsregleringsrätt samt en lagfäst tryckfrihet, men den bevarade åt en duglig och plikttrogen kung möjligheten att såsom ett aktivt statsorgan verka för rikets bästa. Den form som genom detta gavs åt Sveriges statsliv kom i huvudsak att bestå under lång tid. Naturligtvis modifierades den när tiderna förändrades, men under lång tid hade Sveriges folk möjlighet att tillgodose de uppgifter, till vilkas lösning författningen skall ge ramen, utan att det behövde förslita sina krafter på anskaffandet av en ny sådan ram. 1809 års regeringsform kom att bestå ända fram till att den ersattes av 1974 års regeringsform.
En ny ätt på tronen och union med Norge
Det syntes emellertid till en början tvivelaktigt huruvida riket skulle kunna upprättas efter de yttre olyckorna och ur det inre förfallet. Vad som framför allt saknades var en ledande personlighet. En sådan erhölls, då Karl Johan 1810 valdes till tronföljare. Genom styrkan av sin personlighet ingöt han ny kraft inom förvaltningen och väckte åter till liv nationens tro på sin framtid. I sistnämnda hänseende hade unionen med Norge 1814, den främsta frukten av hans utrikespolitik, stor betydelse. Av föreningen mellan den skandinaviska halvöns brödrafolk väntade man för dem båda trygghet och styrka, och detta kändes som en ersättning för vad som gått förlorat för Sverige genom avskiljandet av den finska riksdelen. Med tiden skulle dock de förhoppningar som knötos vid detta Karl Johans verk visa sig bedrägliga, men det beredde dock onekligen båda folken fördelar under de 90 år den bestod.
Sverige-1844), svensk och norsk kung från 1818, var ursprungligen fransk marskalk, och lärde sig aldrig tala svenska]]
Verkningarna av den nationella pånyttfödelsen visade sig inte minst på den materiella och andliga kulturens områden. Göta kanal, ett jätteverk för sin tid, byggdes klart. Genom 1834 års myntrealisation gjordes slut på den nya förvirring i penningväsendet, som den Napoleonska tidens krig vållat. Förberedd genom den gustavianska vitterheten, om också delvis i opposition med denna, inbröt den svenska skaldekonstens guldålder. En vetenskaplig produktion framträdde som kunde tävla med frihetstidens och åtminstone på det humanistiska området överträffade den, och genom 1842 års folkskolestadga lades grunden till det svenska folkskoleväsendets storartade utveckling.
Den tid då Karl XIV Johan som kung (1818-1844) ledde Sveriges öden, karakteriserades i Europa av motsatsförhållandena mellan frihetssträvanden och den politiska reaktionen, som bl.a. tog sig uttryck i Heliga alliansen. Sverige undgick sådana brytningar som på många håll framkallades av detta. Även här stod dock ett liberalt och ett konservativt parti mot varandra. Tvisten mellan dem gällde likväl inte frågan om Sverige skulle vara ett land med konstitutionell frihet. Detta var fastslaget genom 1809 års regeringsform och respekterades även av kungen och de konservative. Vad den liberala oppositionen bekämpade var byråkratiska missbruk, som trots allt bibehållit sig från frihetstiden, liksom indragningsmakten. Vidare var de kritiska mot att kungen vid regeringens förande lämnade mindre rum åt den konstitutionella rådkammaren än som syntes överensstämmande med författningens ande, det s. k. "allenastyrandet", och slutligen att maktfördelningen i 1809 års regeringsform tillämpades på ett sätt som onekligen stundom hindrade fruktbärande samverkan mellan regering och riksdag. Det sistnämnda ville det liberala partiet bota genom författningens utveckling efter parlamentariska riktlinjer, men mot detta reste kungen, understödd av de konservativa, ett bestämt motstånd.
Innerst berodde motsatsen mellan de båda partierna på det liberala partiets individualism, som ivrigt bekämpades av de konservative, och av detta fick den viktigaste tvistefrågan, den om ståndsförfattningens upphävande, sin karaktär. Vid 1840 års riksdag verkade det som om den liberala oppositionen skulle få övertaget. Karl XIV Johan godtog då den s.k. departementalstyrelsen, fastän han i detta befarade ett steg i parlamentarisk riktning, men hindrade dock oppositionen att bli herre över regeringsmakten, och ett radikalt representationsförslag, som den lyckats få vilande, föll vid nästa riksdag 1844.
Reformer och skandinavism
Oskar I (1844-1859) hyllade i olikhet mot fadern liberala idéer, men förmådde dock inte lösa representationsfrågan. Åtskilliga liberala reformer – indragningsmaktens upphävande, treåriga riksdagsperioder, kvinnors lika arvsrätt och myndighet, en på initiativ av Oskar I redan under hans kronprinstid igångsatt human reform av fångvårdsväsendet, fattigvårdens ordnande, det också från konservativt håll påyrkade avskaffandet av husbehovsbränningen samt lättandet av det merkantilistiska näringstvånget - genomfördes emellertid under hans regering. Men nu tog den revolution i Sveriges kommunikationsväsen sin början, som järnvägsbyggandet innebar, och detta drog intresset från de mera politiska inrekesfrågorna.
Karl XIV Johan hade efter sin tronbestigning undvikit inblandning i främmande länders förvecklingar och till misshag för de liberala sökt stöd för sin fredspolitik genom en anslutning till det reaktionära Ryssland. Oskar I närmade sig i stället västmakterna, vilket var nära att medföra Sveriges deltagande i Krimkriget och resulterade i novembertraktaten. I olikhet med Karl XIV Johan sympatiserade Oskar I och hans efterträdare Karl XV (1859-1872) med skandinavismen, men deras av detta starkt påverkade utrikespolitik kom dock inte att medföra Sveriges deltagande i vare sig 1848 eller 1864 års danska krig, det slesvig-holsteinska kriget respektive det dansk-tyska kriget 1864.
Representationsreformens genomförande
Karl XV förmåddes av justitiestatsministern Louis De Geer att återuppta den för en tid undanskjutna representationsreformen. Dess lösning förbereddes genom 1862 års kommunallagstiftning och 1863 års förordning om allmänt kyrkomöte, och den kom till stånd genom antagandet vid 1865 års riksdag av Louis De Geers förslag till en på tvåkammarsystem och riksdag varje år grundad riksdagsordning. Att de fyra stånden behövde ersättas med en mera tidsenlig folkrepresentation kan inte förnekas. Det politiska arbete, till vars utförande de använt sin 1809 erhållna ökade makt, hade dock varit långt ifrån värdelöst. En mängd nyttiga saker åstadkoms genom deras medverkan eller på deras initiativ, och under tider, då det i många andra länder rådde despotism eller anarki, njöt Sverige tack vare dem den lagbunda frihetens välsignelse.
Se även
- Finska kriget
- Gustav IV Adolf
- Karl XIV Johan
Kategori:Sveriges historia
Stånd:För stånd i betydelserna erektion och torgstånd, se dessa ord.
----
Stånd, en av flera grupper i ståndsriksdagen, som dels i och med detta motsvarade en politisk gruppering, dels företrädare för en slags socialklass. I Sverige var ständerna efter reformationen adelsståndet, prästståndet, borgarståndet och bondeståndet. Dessa representerade adeln, prästerskapet, borgarna och bönderna i riksdagen till representationsreformen 1866 då systemet ersattes av en tvåkammarriksdag. Ständerna uppkom under medeltiden.
Ständerna var inte indelade efter ekonomisk situation, utan efter verksamhetsområde. Ens position i samhället var ärftligt; det förekom ståndscirkulation, men det var mycket ovanligt. För att bli borgare krävdes att man eller ens förfäder vunnit burskap i en stad, för att tillhöra adelsståndet att ätten erhållit adelsbrev eller liknande bekräftelse samt blivit introducerad vid Riddarhuset. Bönderna var markägare och var verksamma med att producera livsmedel, borgarna var verksamma inom näringslivet, prästerna inom kyrkan, och adeln som ämbetsmän och militärer. En del människor var inte representerade av något stånd. Vid ståndsmöten, som ständerna hade var för sig i anslutning till riksdagarna, närvarade utvalda eller särskilt uppsatta personer för sin grupp. Undantaget var adeln, då samtliga adelsmän närvarade vid ståndsmötena.
Det fanns länder med andra ståndsuppdelningar. Ett exempel är Frankrike, där man hade adel, präster och det tredje ståndet.
Se även
- samhällsklass
- socialklass
- frälse
- ofrälse
- allmoge
- husbonde
- kast
Kategori:Politik
Gamla stan
Gamla stan, "Staden mellan broarna", är Stockholms kärna och uppbyggt på Stadsholmen. Ibland räknas också Riddarholmen och Helgeandsholmen till Gamla stan. Riddarholmen är dock en egen stadsdel; Helgeandsholmen samt Strömsborg ligger inom stadsdelen Gamla stan. Den utgjorde den egentliga staden under flera hundra år.
Historia
Stockholm grundades på 1200-talet och byggdes i hägnet av den stora borganläggningen som Birger Jarl låtit uppföra som "lås" för Mälaren. Vid stadens huvudtorg, Stortorget, byggdes rådhuset och bakom detta bykyrkan - den äldsta delen av Storkyrkan. Från torget utgick gator mot stadsportarna; den viktigaste, Köpmansporten, ledde ned till hamnen vid Saltsjön.
Gamla stan var länge staden i motsats till den mera lantliga omgivningen, malmarna (Norrmalm, Södermalm och Östermalm). Då omtalas den som "staden" eller "själva staden". Från 1800-talets mitt förtydligas namnet till "Staden mellan broarna" eller "Staden inom broarna". Den äldsta medeltida staden omgavs av en stadsmur som låg ovanför nuvarande Västerlånggatan och Österlånggatan. Stadens dominerande byggnad var borgen. Innanför uppstod ett oregelbundet gatunät och redan vid 1200-talets slut påbörjades systematiska utfyllnader vid Stadsholmens stränder, varvid stadens tomtmarker ökade. Byggnader uppfördes på den utfyllda marken nedanför åsen och befästningarna placerades närmare vattnet. Under medeltidens senare del hade de långsmala kvarteren nedanför långgatorna bildats.
Först vid 1600-talet hade de gamla befästningarna spelat ut sin roll och efter en förödande brand 1625 i den sydvästra delen, inleddes ett omfattande regleringsarbete då gamla murrester revs och Stora och Lilla Nygatan drogs fram linjerakt genom det tidagare myllret. Några år senare revs även murarna österut och efterhand byggdes Skeppsbron som en bred strandgata, med präktiga 1600-talshus som bildade stadens front mot vattnet - värdig själva stormaktens huvudstad.
Den äldsta bebyggelsen var sannolikt uppförd i trä, men under senmedeltiden kom en stor del av husen att byggas i tegel. Under stormaktstiden byggdes också många av de medeltida husen om. De fick ny fasadutformning med höga gavlar och rikt utsmyckade portaler. I senare tider har också husen moderniserats. På 1700-talet fick många byggnader nya takformer och enhetliga, putsade fasader och under det sena 1800-talet en rikare fasadutformning och stora skyltfönster längs affärsgatorna.
Bakom de synliga fasaderna finns ännu mycket av medeltida murverk kvar. Inne i husen kan man också finna både källarvalv från medeltiden, kalkmålningar gjorda på 1500-talet, rikt bemålade bjälktak från 1600-talet, högklassig rokokoinredning och 1800-talets överdådiga dekorationer.
dekorationer
Sevärdheter i Gamla Stan
- Stockholms slott
- Stortorget med Börshuset, Grillska huset, Schantzska huset, Brunnen och Kanonkulan.
- Storkyrkan med bl.a. S:t Göran och draken.
- Tyska kyrkan
- Väster- och Österlånggatorna
- Prästgatan, som följer den gamla stadsmuren.
- Köpmangatan Stockholms äldsta gata.
- Mårten Trotzigs gränd, Stockholms smalaste gränd, 90 cm och 36 trappsteg.
- Brända tomten och kastanjen.
- Kvarteret Cepheus
På Helgeandsholmen:
- Riksdagshuset
- Stockholms medeltidsmuseum
Gatunamn i Gamla Stan
De äldsta kända bevarade gatunamnen i Stockholm och Gamla stan är Köpmangatan och Skomakargatan, båda från början av 1300-talet. Från 1400-talet finns namn som Stortorget, Kornhamn, Slottsbacken och Järntorget, liksom många namn som påminner om olika kyrkliga företeelser t.ex. Stora Gråmunkegränd, Svartmangatan och Själagårdsgatan. Även Kindstugatan och Kåkbrinken är belagda från 1400-talet. Västerlångatan och Österlånggatan har också medeltida anor.
Från 1500-talet finns gatorna Prästgatan, Brunnsgränd och Skottgränd med flera. Av 1600-talsnamnen är de flesta knutna till personnamn, till exempel Skeppar Olofs Gränd, Sven Vintappares Gränd och Baggensgatan. I 1700-talsnamnen ingår ofta namn på gårkök och krogar, Pelikansgränd, Drakens gränd och Ankargränd med flera. Andra 1700-talsnamn är Mynttorget, Gaffelgränd, Norra och Södra Dryckesgränd samt Tyska Brunnsplan.
Väldigt få namn har kommit till på 1800-talet, till dem hör Slussplan och Telegrafgränd, och på 1900-talet namnsattes främst kajer, broar och trappor, t.ex. Bankkajen, Kanslikajen, Stallbron samt Norra och Södra Helgeandstrappan. Andra 1900-talsnamn är Riksplan, Riksgatan och Bollhustäppan. På 1900-talet tillkom också flera broar, bland annat Centralbron mellan Norrmalm och Södermalm, som löper mellan Gamla stan och Riddarholmen.
Riddarholmen
Gamla stan, Helgeandsholmen, Riddarholmen och Strömsborg tillhör stadsdelsnämnden Maria-Gamla Stan.
Se även
- Gamla Stan (tunnelbanestation)
Kategori:Maria-Gamla Stan (stadsdelsområde)
Stockholm: Material om Stockholm och dess omgivningar finns samlat på Wikipedia:Stockholmsportalen.
----
Stockholms kommun, officiellt Stockholms stad, är Sveriges huvudstad och består till sin helhet av tätorten Stockholm. Stockholm är residensstad för Stockholms län.
Historia
Huvudartikel: Stockholms historia
Staden grundades år 1252 av Birger Jarl på den ö, Stadsholmen, som nu benämns Gamla stan. Stockholm har haft en stor betydelse som handelsstad i regionen sedan grundandet och som Sveriges kommersiella och politiska centrum framför allt i.o.m. Gustav Vasas regeringstid. Stockholms befolkning bestod i mitten av 1500-talet inte av mer än 10 000 människor varav många var tyskar eller finländare.
Före Stormaktstiden då många palats uppfördes var dock Stockholm inte mycket mer än en fattig småstad och innan industrialismen på 1800-talet var staden för de flesta stockholmarna en smutsig, trång och farlig stad.
Under 1800-talets andra och 1900-talets första hälft började storstaden Stockholm ta form med esplanader, avlopp och rinnande vatten; spårvägar, telefon, gaslyktor och sedan elektricitet. Under de senaste 50 åren har Stockholms invånarantal fördubblats med bl.a. massbilism som följd.
Geografi
Öar och holmar i Stockholm
Stadsdelar
Stockholm är sedan den 19 april 1904 indelat i stadsdelar. Staden består av 117 stadsdelar. Av dessa ligger 44 i Västerort, 21 i innerstaden och 52 i Söderort. Gränserna mellan stadsdelarna fastställs av kommunen.
Den största stadsdelen till ytan är Hässelby Villastad, 758 hektar. Den minsta är Riddarholmen, 6 hektar.
Stockholms innerstad består av följande stadsdelar. Gränsen mellan
södra och norra innerstaden går i Mälaren-Riddarfjärden-Karljohansslussen-Strömmen-Saltsjön.
Södra innerstaden
Långholmen, Reimersholme, Södermalm, Södra Hammarbyhamnen
Norra innerstaden
Djurgården, Fredhäll, Gamla stan, Hjorthagen, Kristineberg, Kungsholmen, Ladugårdsgärdet el. Gärdet, Lilla Essingen, Marieberg, Norra Djurgården, Norrmalm, Riddarholmen, Skeppsholmen, Stadshagen, Stora Essingen, Vasastaden, Östermalm
Stockholms centrum, som i princip kan sägas bestå av nedre Norrmalm, kallas ibland för "city". Inspiration till detta uttryck har kommit från London, där stadens centrum emellertid faktiskt utgör en egen stad, City of London, inom den större enheten Greater London.
Söderort ligger söder om Mälaren, Årstaviken och Hammarby Sjö, dock tillhör Södra Hammarbyhamnen innerstaden.
Gröndal, Liljeholmen, Årsta, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Östberga, Enskedefältet, Enskede Gård, Johanneshov, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Hägersten, Hägerstensåsen, Solberga, Liseberg, Örby Slott, Stureby, Gamla Enskede, Enskededalen, Kärrtorp, Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen, Vårberg, Västertorp, Fruängen, Långbro, Herrängen, Långsjö, Älvsjö, Hagsätra, Örby, Rågsved, Högdalen, Bandhagen, Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Larsboda, Sköndal, Skarpnäcks Gård, Bagarmossen, Flaten, Orhem, Skrubba
Kälvesta, Hässelby Villastad, Vinsta, Nälsta, Flysta, Sundby, Bällsta, Mariehäll, Hässelby Gård, Hässelby Strand, Grimsta, Vällingby, Råcksta, Beckomberga, Eneby, Bromma Kyrka, Blackeberg, Norra Ängby, Södra Ängby, Nockebyhov,Åkeshov, Riksby, Åkeslund, Ulvsunda Industriområde, Ulvsunda, Nockeby, Olovslund, Abrahamsberg, Stora Mossen, Höglandet, Ålsten, Smedslätten, Äppelviken, Alvik, Traneberg, Akalla, Hansta, Husby, Kista, Tensta, Rinkeby,Lunda, Solhem, Bromsten
Högsta punkter
Bromsten
Den högsta naturliga punkten i Stockholm är Vikingaberget i stadsdelen Vårberg, 77 m ö.h. Den högsta punkten i innerstaden är Henriksdalsbergets sydvästra topp, 57 m ö.h Den högsta punkten i staden inom tullarna är Skinnarviksberget, 53 m ö.h.
- Kumminvägen, Hökarängen, 61 m ö.h.
- Nybohovsberget, 58 m ö.h.
- Stora Lappkärrsberget, 50 m ö.h
- Fiskargatan vid Mosebacke Torg, 47,5 m ö.h.
- Stadshagen, 47 m ö.h.
- Vita Bergen, 46 m ö.h.
- Observatorielunden, 42 m ö.h.
Högsta konstgjorda toppar är Högdalstoppen nr 2, 102 m ö.h samt
Hammarbytoppen, 87 m ö.h.
Stadsdelsområden
Stockholms kommun är sedan 1998 indelad i 18 stadsdelsområden. Antalet invånare avser 2004-12-31
- Bromma, 59 622 inv.
- Enskede-Årsta, 46 183 inv.
- Farsta, 45 671 inv.
- Hägersten, 29 847 inv.
- Hässelby-Vällingby, 58 796 inv.
- Katarina-Sofia, 44 224 inv.
- Kista, 30 142 inv.
- Kungsholmen, 54 283 inv.
- Liljeholmen, 31 309 inv.
|
- Maria-Gamla Stan, 63 953 inv.
- Norrmalm, 62 198 inv.
- Rinkeby, 15 613 inv.
- Skarpnäck, 40 248 inv.
- Skärholmen, 30 883 inv.
- Spånga-Tensta, 34 366 inv.
- Vantör, 35 248 inv.
- Älvsjö, 21 290 inv.
- Östermalm, 61 168 inv.
|
Östermalm
I innerstaden bor det 285 826 invånare. Söderort och Västerort har 479 218 invånare.
Demografi
Stockholms stads folkmängd uppgick till 765 044 per 2004-12-31. Av dessa var 370 482 män och 394 562 kvinnor. I innerstaden bodde 285 826 personer, i Söderort 280 679 och i Västerort 198 539. Invånarnas genomsnittliga ålder var 39.8 år (38.1 för män, 41.4 för kvnnor).
40,5% av befolkningen är mellan 20-44 år. Den till folkmängden största församlingen är Spånga församling (49 979 personer), följt av Hägerstens församling (49 075 personer) och Farsta församling (45 6771 personer).
Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).
Sevärdheter
Katarina församling, Stockholms ström, Skeppsholmen och Stadsgården.]]
- Stockholms slott
- Stockholms stadshus
- Gamla stan
- Djurgården
- Riksdagshuset
- Stockholms museer
- Sergels torg
- Hökarängens centrum
Kyrkobyggnader
Några av de mer välkända kyrkobyggnaderna är Riddarholmskyrkan, Storkyrkan och Gustaf Vasa kyrka.
Se vidare komplett lista över kyrkobyggnader i Stockholms stad.
Politik
Allmänt
Stockholms stad är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av stadsfullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.
Kommunalpolitiken har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften. Det kan noteras att Centerpartiet sedan flera år inte är representerat i kommunfullmäktige.
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 18 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Nuvarande situation
Stockholm styrs sedan 2002 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Finansborgarråd är Annika Billström (s).
Borgarråd
- Annika Billström, (s), 1. Finansroteln
- Kersti Py Börjeson (s), 2. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
- Leif Rönngren (s), 3. Gatu- och fastighetsroteln
- Mirja Särkiniemi (s), 4. Skolroteln
- Roger Mogert (s), 5. Kultur-, arbetsmarknads- och personalroteln
- Teres Lindberg (s), 6. Integrations- och demokratiroteln
- Margareta Olofsson (v), 7. Socialroteln
- Viviann Gunnarsson (mp), 8. Miljö- och konsumentroteln
- Kristina Axén Olin (m), Oppositionsborgarråd
- Jan Björklund (fp), Oppositionsborgarråd
- Sten Nordin (m), Oppositionsborgarråd
- Mikael Söderlund (m), Oppositionsborgarråd
Aktuella frågor
En av de frågor som debatteras mest i Stockholmspolitiken just nu är införandet av trängselskatt. Ett försök med sådan skall göras under år 2006, varefter det är tänkt att man skall anordna en kommunal folkomröstning om huruvida skatten skall permanentas eller tas bort.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fyra senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholms stad. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten i staden har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i Stockholm efter varje val sedan flera decennier. Före 1970 hade fullmäktige 100 madat.
m = Moderata samlingspartiet, kd = kristdemokraterna, c = Centerpartiet, fp = Folkpartiet liberalerna, nyd = Ny Demokrati, sp = Stockholmspartiet, mp = Miljöpartiet de Gröna, s = socialdemokraterna, v = Vänsterpartiet
Valresultat
Avgivna giltiga röster i de två senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2002, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset. Nu nådde inget av dessa två partier tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
Röster | % |
| 1994 |
128 975 | 28,7 |
9 399 | 2,1 |
24 329 | 5,4 |
35 437 | 7,9 |
15 309 | 3,4 |
35 120 | 7,8 |
148 684 | 33,0 |
41 274 | 9,2 |
11 533 | 2,5 |
| 1998 |
146 797 | 32,9 |
28 320 | 6,4 |
9 187 | 2,1 |
34 789 | 7,8 |
19 561 | 4,4 |
26 347 | 5,9 |
114 118 | 25,6 |
54 663 | 12,3 |
20 411 | 4,5 |
| 2002 |
121 405 | 26,0 |
20 746 | 4,4 |
5 939 | 1,2 |
73 736 | 15,7 |
9 137 | 1,9 |
24 965 | 5,3 |
149 871 | 32,0 |
52 325 | 11,2 |
8 772 | 1,8 |
Näringsliv
Kultur och nöjesliv
Se även
- Stockholm
- Storstockholm
- Stockholms län
- Stockholms läns landsting
Externa länkar
- [http://www.stockholm.se/ Stockholms stad] - Officiell webbplats
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Stockholm
Kategori:Stockholms län
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Europas huvudstäder
ja:ストックホルム
ko:스톡홀름
simple:Stockholm
zh-min-nan:Stockholm
AdelsprivilegierAdelsprivilegier var gemensamma lagstiftade förmåner, friheter och rättigheter för adeln. Sådana privilegier var att adeln ägde företräde till högre ämbeten och intog en annan ställning i riket än andra ständer.
Alsnö stadga från 1280 är det äldsta regleringen av adelns privilegier, men har mer karaktären av kompensation. De som ägde jord och utförde tyngre krigstjänst kallades adel; om de fullgjorde krigstjänst till häst slapp de betala skatt för sina gårdar.
I 1569 års adelsprivilegier, som är de äldsta man känner till i Sverige som saknar motprestation av adeln, fastslogs att den var adlig som fötts adlig eller erhållit adelsbrev av kungen, att adeln äger företräden till bland annat häradshövdingämbeten, undantaget vissa härader som kungen fick förläna åt vem han önskade. Annat innehåll berör familjerättsliga, borgerliga och ekonomiska förhållanden. Till de ekonomiska rättigheterna hörde adelns skattefrihet, sedan 1280 hade frälset frälsehemman och frälsegårdar, senare kallade sätesgård. En av de borgerliga rättigheterna var att adliga inte kunde hållas juridiskt ansvarig för vissa gärningar som andra ständer var förbjudna till. De familjerättsliga förmånerna reglerade förhållandet mellan arvsrätt och börd, och sålunda i viss mån vem som räknades till adeln. De enskilda släkternas adelskap reglerades däremot, och regleras ännu, av adelsbrev.
De senaste privilegierna antogs 1723 och gällde till 2003.
Se även
- SFS 1723:1016
kategori:adel
2003
Händelser
Första kvartalet
- 1 januari
- Knivsta blir Sveriges 290:e kommun.
- Telia byter namn till TeliaSonera AB.
- Luíz Inácio Lula Da Silva blir president i Brasilien.
- Pascal Couchepin blir president i Schweiz.
- 2 januari - Stockholms biskop Caroline Krook döms till 16.000 kronor i böter för att hon vägrat lämna ut brev som enligt hovrätten är offentlig handling.
- 13 januari - Göteborgskommitténs rapport om EU-kravallerna 2001 ligger klar. Polisen kritiseras hårt.
- 16 januari - Rymdfärjan Columbia påbörjar sitt sista uppdrag.
- 19 januari - Anja Pärsson vinner sin första världscupseger i storslalom.
- 20 januari - Klädinsamlingsorganisationen UFF lämnar in konkursansökan.
- 21 januari - Före detta hemvårdaren Joy Rahman tilldöms 8,2 miljoner kronor i skadestånd, det högsta någonsin i Sverige, för att oskyldig ha suttit åtta år i fängelse för mord.
- 26 januari - Gudrun Schyman avgår som partiledare för Vänsterpartiet, sedan hennes skattefiffel avslöjats.
- 28 januari - Folkhälsoinstitutet vill ha rökförbud i alla restauranger, barer och kaféer i Sverige.
- 1 februari - Rymdfärjan Columbia exploderar över Texas och de sju astronauterna ombord omkommer.
- 4 februari - Jugoslavien upplöses som stat och ersätts av en union kallad Serbien och Montenegro.
- 5 februari
- Marknadsdomstolen slår fast, att det svenska förbudet mot alkoholreklam strider mot EU:s regler.
- USA:s utrikesminister Colin Powell talar i FN:s säkerhetsråd och lägger fram USA:s bevisföring mot Irak.
- 11 februari - Enligt en rapport från Socialstyrelsen har de fattigaste grupperna i Sverige - invandrare, ensamstående föräldrar och ungdomar - det sämre idag än 1990.
- 15 februari - Miljoner människor demonstrerar världen över mot USA:s och Storbritanniens planerade krig mot Irak. Aftonbladet anger 5-10 miljoner; Indymedia anger 12 miljoner. I Sverige demonstrerar cirka 120.000 människor på ett 40-tal platser runt om i landet.
- 18 februari - En man tänder eld på en tunnelbanevagn i Taegu, Sydkorea, med hundratals döda som resultat.
- 19 februari - Ett flygplan med 302 elitsoldater ombord störtar i Iran under en snöstorm; samtliga ombord omkommer.
- 24 februari - Den nya svenska TV-kanalen SVT24 har premiär.
- 27 februari - Då ABB redovisar en rekordförlust på 6,6 miljarder för 2002 tänker man dra in 1.000 jobb i Sverige, varav 600 i Västerås.
- 28 februari - Václav Klaus blir Tjeckiens president.
- 6 mars - Enligt en rapport från Saco kommer det att ta 60 år innan löneskillnaderna mellan könen i Sverige helt har försvunnit, om utjämningen fortsätter i nuvarande takt.
- 9 mars - Den svenska TV-kanalen TV4 Plus har premiär.
- 12 mars - Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet är alkohol och övervikt de nya hoten mot svenskarnas hälsa, medan cancerrisken minskar.
- 14 mars
- Vid Folkhälsoinstitutets kontroll är 30 av 36 svenska sjukhus överbelagda.
- Recep Tayyip Erdogan blir Turkiets premiärminister.
- 18 mars - I ett tal till nationen lägger George W. Bush fram ett ultimatum till Saddam Hussein: Om han inte lämnar Irak inom två dygn, anfalls Irak av amerikansk-brittiska aliansen.
- 20 mars - Amerikanska och brittiska styrkor påbörjar en offensiv mot Irak, och därmed inleds Irakkriget.
- 29 mars - Födseln av ett svart hål, GRB 030329, 2 miljarder ljusår bort, observeras.
Andra kvartalet
- 1 april - Bo Lundgren meddelar, att han tänker avgå som moderatledare vid partistämman senare under året.
- 2 april - SR:s styrelse förordare Joachim Berner som ny vd, men förslaget dras tillbaka efter en vecka, efter omfattande kritik från flera håll.
- 9 april - Bagdad faller i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat.
- 16 april - Den amerikanske musikern Luther Vandross drabbas av en stroke.
- 17 april - Finland får sin första kvinnliga statsminister, centerpartisten Anneli Jäätteenmäki
- 26 april - Stora delar av moskékomplexet Islamic Center i Malmö brinner ner. Det konstateras senare, att branden är anlagd.
- 8 maj
- Tre tidigare anställda på Ericsson åtalas för spioneri mot företaget för Rysslands räkning.
- SL:s vd Gunnar Schön avgår efter avslöjandet, att han bland annat har tagit med sin fru på en tjänsteresa på SL:s bekostnad.
- 13 maj - Flera tusen av Elektrikerförbundets medlemmar går ut i strejk, som en sympatiåtgärd för de strejkande svenska kommunalarbetarna.
- 19 maj - En man attackerar oprovocerad flera människor vid Åkeshovs T-banestation. En äldre man dör av skadorna. Det framkommer senare, att mannen är psykiskt sjuk.
- 24 maj - Eurovisionsschlagerfestivalen hålls i Riga. Sertab Erener från Turkiet vinner.
- 31 maj
- Tidigt på morgonen infaller en solförmörkelse, synlig i stora delar av Sverige.
- En psykiskt sjuk man mejar ner gående med sin bil på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Två dödas och femton skadas.
- 2 juni - Olja från den förlista Fu Shan Hai driver in på svenskt vatten och förorenar den flera kilomter långa sandstranden vid Mälarhusen på Österlen.
- 6 juni - Ostindiefararen Götheborg sjösätts i Göteborg
- 15 juni - Den statliga svenska adoptionsutredningen föreslår en övre åldersgräns för svenska adoptivföräldrar på 42 år.
- 18 juni
- Det svenska signalspaningsplanet av typ Douglas DC-3 som sköts ner av sovjetiskt jaktflyg över internationellt vatten den 13 juni 1952, vilket blev inledningen till den så kallade Catalinaaffären, återfinns på Östersjöns botten, nordost om Gotland.
- Finlands statsminister Anneli Jäätteenmäki tvingas avgå efter att ha ljugit för den finska riksdagen
Tredje kvartalet
- 1 juli - Den svenska adelns privilegier upphör helt.
- 11 juli - Enligt en rapport från Vägverket har 234 svenskar omkommit i trafiken under de senaste tolv månaderna, vilket är den lägsta siffran sedan 1950.
- 22 juli - Provborrningarna i Hallandsåsen stoppas sedan ett cementläckage har orsakat omfattande fiskdöd i Lyabäcken utanför Båstad.
- 2 augusti - TT avslöjar att vapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har gjort en hemlig resa till Irak, utan att informera den svenska regeringen.
- 14 augusti - Historiens största strömavbrott i nordöstra USA och delar av Kanada inträffar och gör cirka 50 miljoner människor strömlösa under ett dygn eller mer.
- 19 augusti
- Den svenska tullen beslagtar närmare 700.000 ampuller och tabletter med anabola steroider i Stockholm.
- Ett kondis i Sjöbo, som har kallat ett bakverk för negerboll och anmälts till DO, får stöd av de flesta som ringer till ombudsmannen.
- 19 augusti - Attentat mot FN-högkvarteret i Bagdad, varvid 24 personer dör.
- 27 augusti - Planeterna Mars och Jorden ligger rekordnära varandra (55,76 miljoner km). Det är 60.000 år sedan Mars hade en sådan skenbar storlek och ljusstyrka.
- 29 augusti - Fya personer, varav två anställda på Gotlandsbolaget, åtalas för delaktighet i mutor på över 20 miljoner kronor.
- 1 september
- Trollhättans kommun blir Trollhättans stad.
- Finansmannen Johan Björkman lämnar på den svenska regeringens uppmaning ordförandeskapet för Tredje AP-fonden efter misstanke om insider- och skattebrott.
- 5 september - Enligt HD skall nu ett innehav på 1.000 tabletter Rohypnol betraktas som grovt narkotikabrott i Sverige, mot tidigare 20.000.
- 10 september - Sveriges utrikesminister Anna Lindh blir svårt knivskuren i buken av en okänd gärningsman på NK i Stockholm klockan 16.14. Hon förs till Karolinska sjukhuset där hon opereras under eftermiddagen, kvällen och hela natten.
- 11 september
- Anna Lindh avlider 05:29 av de skador hon fick vid knivöverfallet dagen innan.
- Jan O. Karlsson blir tillförordnad svensk utrikesminister.
- En psyksjuk man dödar den femåriga flickan Sabina Eriksson på ett dagis i Arvika.
- 14 september - Folkomröstning hålls angående svenskt medlemskap i EMU. Valdeltagandet blir 80,9 % och Nej-sidan vinner med 56,1 % mot Ja-sidans 41,8 %. Sverige kommer tills vidare således inte omfattas av EMU:s tredje steg.
- 18 september - Orkanen Isabel drar in över östra USA.
- 20 september - Kampanjen Bilfri stad anordnas i 1.800 städer världen över.
- 23 september - Ett strömavbrott i Svenska Kraftnäts stamnät gör att uppemot två miljoner människor i Sverige söder om linjen Norrköping och Varber | | |
