:: wikimiki.org ::
| Adjektiv |
AdjektivAdjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper, t.ex. stor, sjuklig, vackrast. (Adjektiv är hur nått är tillexempel sur och tvär.)
Adjektiv kan vara bestämningsord till substantiv, pronomen, andra adjektiv och verb. På svenska böjs de efter huvudordets numerus och genus:
- ful (singular, utrum) ("En ful bil")
- fult (singular, neutrum) ("Ett fult tåg")
- fula (plural, utrum) ("Flera fula bilar")
- fula (plural, neutrum) ("Flera fula tåg")
Observera att adjektiv som står i plural är lika oavsett genus. På svenska böjs de inte alls efter kasus, till skillnad från t.ex. tyska. Adjektivet böjs när det används som attribut såväl som predikativ. Ovanstående exempel beskriver attributivt bruk. Exempel på predikativt bruk:
- ful (singular, utrum): Bilen är ful
- fult (singular, neutrum): Tåget är fult.
- fula (plural, neutrum och utrum): Bilarna och tågen är fula.
Med hjälp av komparation, stegring, kan man uttrycka en ökande intensitet av den egenskapen som adjektivet beskriver. Inte alla adjektiv kan kompareras, tex inte gravid, död, svensk mm. Vissa svenska adjektiv kompareras med tillägget mera för komparativ och mest för superlativ.
- ful (positiv) / spännande
- fulare (komparativ) / mer spännande
- fulast (superlativ) / mest spännande
Historiskt
Adjektiv l. adjectivum (lat., av adjicere, tillägga), grammatiskt, tilläggsord, egenskapsord, dvs. ett ord, som närmare bestämmer ett substantiv, genom att tillägga det en egenskap eller beskaffenhet såsom kännetecken. Adjektivet utmärker alltså en tillhörighet och är till betydelsen nära besläktat med genitiven (jfr t.ex. de gamla ännu brukliga genitiven laga i laga tid, fång och dylikt, som kan ersättas av adj. laglig). Det kan antingen såsom attribut ställas omedelbart före substantivet (en stark man) eller såsom en del av predikatet sättas i förbindelse med verbet (mannen är stark). - A:ets böjning är i de äldre språken av vår språkstam tämligen rik: varje kasus i alla genus har egna former, vilka till största delen gått förlorade i de nyare språken. Förbindelsen mellan adjektiv och substantiv är därför hos de förra närmare, då däremot de moderna språken i flera fall närmat adjektivets bruk till adverbets. Vissa språk skiljer på en stark och en svag böjning. Det begrepp, som adjektivet innebär, kan oftast uttryckas i olika grader, varför adjektivet undergår stegring eller komparation (stor, större, störst; stark, starkare, starkast). Adjektivet kan ofta användas som substantiv och betecknar då antingen en person (den gode) eller ett sakbegrepp (det goda).
Kategori:Ordklasser
ja:形容詞
simple:Adjective
th:คำคุณศัพท์
OrdklassEn ordklass är en grupp av ord som delar ett antal grammatiska särdrag, vilka är relevanta för språket i fråga. Hur många och vilka ordklasser som används inom ett givet språk varierar i hög grad.
Det finns många olika sätt att bestämma vilken ordklass ett ord tillhör. Dels kan man kategorisera ord efter deras betydelse (semantik), dels efter hur ordet böjs eller sammanfogas med andra ord (morfologi), och slutligen efter hur ordet används i en sats (syntax). Vanligen måste man använda sig av alla dessa kategoriseringsmetoder samtidigt.
Ordklasser brukar indelas in öppna och slutna klasser, där de öppna klasserna lätt kan utökas med nya medlemmar, medan de slutna klasserna endast undantagsvis får fler medlemmar. Exempel på öppna ordklasser är substantiv, adjektiv och verb. Exempel på slutna ordklasser, vilka ibland beskrivs som uppräkningsbara, är pronomen, artiklar och prepositioner.
Svenskans ordklasser
Vilka ordklasser som finns i svenskan och hur de ska definieras, vilken vikt som bör läggas vid vilka kriterier osv, varierar beroende på vem man frågar. Vissa räknar t.ex. verbens participformer till verben, andra till adjektiven, medan ytterligare några föredrar att placera dem i en egen ordklass. Vanligtvis brukar man dock säga att ordklasser behandlar orden i sin enskildhet, medan satslösningen analyserar ordens roll utifrån det sammanhang de befinner sig i.
De ordklasser som brukar användas i det svenska språket är:
- Substantiv
- Adjektiv
- Verb
- Pronomen
- Artikel
- Adverb
- Räkneord
- Preposition
- Verbpartikel
- Konjunktion
- Interjektion
Minnesramsa
::Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.
::Verb är saker man kan göra, till exempel tuta, köra.
::Adjektiven sen oss lär, hurdana saker är.
Se även
Substantiv är namn på ting
Kategori:Ordklasser
ja:品詞
PronomenOrdklassen pronomen är mycket variationsrik och betydelsefull i språket.
Det finns
- demonstrativa pronomen (utpekande): ex.denna, detta, dessa;
- personliga pronomen: ex. jag, vi, de
- possessiva pronomen: ex. min, vår, deras,
- relativa pronomen: ex. som, vars, vilkens
- frågande pronomen: ex. vem, vad
- indefinita pronomen: ex. man, ingen, allt.
- reflexiva pronomen: ex. sin, sitt, sina
Pronomina har mångfasetterade böjningsmönster och -regler. Ofta sägs de ersätta något annat ord, men denna beskrivning är något inexakt. De syftar bakåt eller framåt i kontexten.
Kategori:Ordklasser
ja:代名詞
NumerusNumerus är en grammatisk böjningskategori hos i första hand substantiv, men ordet kan också användas om böjningskategorier hos ord av andra ordklasser i den mån de kongruensböjs med substantiven i aktuell kategori. Svenskan har två numerus: singularis som är omarkerad och innebär ental, och pluralis som markeras med suffix och som innebär flertal. I vissa språk finns också ett särskilt numerus för tvåtal: dualis. Exempel på språk med ännu fler numerus finns.
Kategori:Lingvistisk morfologi
ja:数 (文法)
GenusGenus har flera betydelser:
# term inom biologin, se vidare släkte.
# term inom språkvetenskapen, se vidare grammatiskt genus.
# term inom matematiken, se vidare matematiskt genus.
# term inom beteendevetenskapen kopplat till människans kön som social konstruktion, se vidare kön (social konstruktion).
SingularSingularis är ett numerus som betecknar ental.
Exempel: ordet "dator" är singularis, och "datorer" är pluralis (det vill säga flertal).
Kategori:Lingvistisk morfologi
als:Singular
NeutrumNeutrum är ett genus i svenska och flera andra språk. Kommer av lat. neuter - "ingendera (av de två)". Kallas ibland t-genus. I modern svenska står neutrum i motsats till utrum-genus (uter - "någon (av de två)"). Substantiv som har neutrum-genus får ofta ändelsen -et i bestämd form och har ofta samma form både i singularis och pluralis. Exempel:
- Hus, huset. Ett hus, flera hus.
- Tak, taket. Ett tak, flera tak.
Om ett ord finns i både neutrum- och utrum-form, betecknar ofta det neutrala ordet något mer obestämt och vagt eller något icke-levande, icke-personligt. Exempel:
- Såg du något? Såg du någon?
Kategori:Lingvistisk morfologi
Plural#Plural är ett numerus som betecknar flertal, se pluralis.
#Plural - nätverk för arrangörer av scenkonst. Nätverket Plural delade våren 2005 ut ett Kulturelit-pris till Dramatens VD Staffan Valdemar Holm. "För hans konsekvent genomförda bortväljande av alla främmande element, såsom kvinnor, utomeuropéer och underklass i sitt konstnärskap." Staffan ville inte motta priset. Sommaren 2005 startade Plural Kulturpartiet i samarbete med Riksteatern. Hösten 2005 ger Plural ut "Arrangörsbibeln", en handbok i arrangörskunskap. Extern länk: [http://www.plural.se Hemsida].
Tyska
Tyska är efter engelskan det mest talade germanska språket. Det förekommer i många dialekter (med huvudtyperna högtyska och lågtyska), och har i motsats till de flesta andra germanska språk bevarat den ursprungliga grammatiken, med till exempel i stort sett bibehållna kasusböjningar.
Grammatik
Kasus
Tyska språket utmärker sig genom att det finns fyra olika kasus, nämligen nominativ, genitiv, dativ och ackusativ. Adjektiv, pronomen och substantivets artikel kasusböjs.
Genus
Det tyska språket har tre genus(maskulin, feminin och neutrum). Adjektiv, pronomen och substantivets artikel böjs efter huvudordets genus. I plural görs ingen uppdelning mellan genus.
Verb
På tyska skiljer man mellan böjning av svaga verb, starka verb och oregelbundna verb. Verben böjs efter person (subjek-predikat kongruens) även om verbens böjning är samma i första och tredje person plural.
Adjektiv
När ett adjektiv står före substantivet (attributivt) så böjs det efter kasus, numerus och genus. När adjektivet står senare i satsen (predikativt) så lämnas adjektivet helt oböjt. Detta gör att tyska språket saknar markör för att visa på skillnaden mellan predikativa adjektiv och adverb.
Substantiv
Substantiv böjs i det tyska språket efter kasus, numerus, genus och bestämdhet. Bestämdhet uttrycks genom bestämd eller obestämd artikel. Kasus, numerus och genusböjning påverkar substantivets artikel och ibland även substantivet. Substantivets första bokstav skrivs alltid versal.
Substantivets genus kan generellt sätt inte utläsas utifrån substantivet själv, utan måste läras in för en person som vill lära sig det tyska språket. Det finns några grupper med ord med vissa ändelser som tillhör specifika genus (Exempel: ord med -chen ändelse är alltid neutrala). Det finns även ändelser som indikerar att substantivet oftast tillhör ett specifikt genus (Exempel: Ord med -e ändelse är oftast feminina). Substantiv som är tydligt maskulina eller feminina till sin natur är också oftast maskulina respektive feminina. Substantiverade verb är alltid neturala.
De tyska substantivets pluralform är oregelbunden och måste läras in ord för ord för en person som ska lära sig det tyska språket. Substantivets pluralform består oftast av ett suffix. Substantivets slutbokstav indikerar vilken pluraländelse som kan tänkas vara trolig, men några generella regler finns inte. Det förekommer också att ordet stam förändras, och när en sådan stamförändring sker är det särskillt vanligt att a ändras till ä eller att o ändras till ö.
Tyska substantiv kan i likhet med de svenska kombineras till nya genom sammansättning. Likt det svenska språket så finns det ingen generell regel för hur många substantiv som på detta sätt kan sammanfogas vid bildandet av ett nytt. Generellt kan sägas att tyskan oftare använder sig av långa sammansättningar.
Pronomen
Pronomen böjs efter kasus, numreus och genus.
Relativpronomen
Relativpronomen kasusböjs efter relativpronomets roll i relativsatsen. Däremot så hämtas genus- och numerustillhörighet från bestämningsordet.
Personliga pronomen
Som artighetsform så används tredje person plural till skillnad från andra person plural i svenska språket. En skillnad mellan artighetsformen i tredje person plural och den vanliga formen i tredje person plural görs däremot i skrift då artighetsformen skrivs med stor första bokstav (Sie och sie). Artighetsformen används mycket mer filitigt än i svenska språket och bör alltid användas till äldre eller okända personer för att man inte ska uppfattas som oartig.
Prepositioner
Tyskans prepositioner styr olika kasus. De flesta prepositionerna kan delas in i tre grupper där de styr dativ, ackusativ eller antingen dativ och ackusativ beroende på befintlighet eller rörelse. Det finns även prepositioner som styr genitiv.
Ordföljd
I huvudsatsen så står det personböjda verbet på position två. Men i bisatsen så sätts det personböjda verbet i slutet på satsen. Detta leder till en för tyska språket typisk verbuppräkning i slutet av bisatsen.
I tyska språket så sätts komma mellan en menings alla ingående satser. I tyskt skriftspråk så används ofta en meningslängd som vida överstiger vad man kan hitta i en modern svensk text. Bisatser och relativsatser staplas på varandra till en struktur ovan för den moderne svensken.
Uttal
I stort sett uttalas tyska språket som svenska språket. Det finns dock några viktiga undantag och några ljud som bara finns i tyskan, som till exempel ach-ljud och låga y-ljud, samt även pf och z (uttalat med tonande tz) i början på ord.
Den tyska sättet att betona orden skilljer sig däremot starkt gentemot det svenska språkets.
Observera att ä, ö och ü inte är några enskilda bokstäver i tyskan, utan anses som omljud och sorteras som a, o eller u i ordböcker och i listan ovan. ß sorteras som ss.
Ett h som står efter en vokal betyder att vokalen ska uttalas lång, t. ex. ordet Zahl uttalas med ett långt a, jämför med det svenska ordet tal.
Tyska i Sverige
I Sverige var tyska det första främmande språket i skolundervisningen fram till 1946 då det ersattes av engelska. Det blev med grundskolereformen på 1950-talet frivilligt ämne från årskurs 7. Vissa skolor börjar redan vid årskurs sex.
Stavning och skrivregler
Tyska skrivs med det latinska alfabetet med tilläggstecknen ä, ö, ü och ß. Dessa räknas som ae, oe, ue respektive ss i bokstavsordningen. Stavningen är relativt oregelbunden, bland annat till följd av starkt folkligt motstånd mot stavningsreformer.
Varianter och dialektuppdelning
Det tyska standardspråket har inte någon strikt regional anknytning, liknande London för engelskan eller Paris för franskan. Standardspråket (den "dialektfria" tyskan, högtyskan) kommer istället från en utjämning av ett antal olika stavningsvarianter från 1500-, 1600- och 1700-talen. Normen för uttalet brukar regionalt bestämmas till Hannover, men detta är omstritt. De flesta med tyska som modersmål kan obehindrat prata standardspråket och gör så ofta i formella sammanhang, samtidigt som man bland vänner och familj pratar sin regionala dialekt. Speciellt i södra delen av det tyska språkområdet (södra Tyskland, Schweiz, Österrike) skiljer sig dialekterna avsevärt från standardspråket.
Lågtyska eller plattyska brukar, på grund av historia, släktskap ordförråd och uttal bland lingvister räknas till en annan undergrupp till västgermanska språk, tillsammans med nederländska.
- jiddisch
- plattyska
- schweizertyska
Utbredning
Länder där tyska är huvudspråket
- Tyskland
- Liechtenstein
- Österrike
- Schweiz (tillsammans med franska, italienska och rätoromanska)
Andra länder där tyska är ett officiellt språk
(officiellt språk betyder att lagarna publiceras på tyska, invånare har rätt att kommunicera med myndigheterna på tyska, samt att ort- och gatunamn är på tyska)
- Italien (regional i Sydtyrolen, tillsammans med italienska)
- Belgien (tillsammans med franska och nederländska)
- Luxemburg (tillsammans med franska och luxemburgiska)
- Danmark (i Sönderjylland tillsammans med danska)
I den gamla tyska kolonien Namibia var tyska mellan 1984 och 1990 tillsammans med engelska och afrikaans ett officiellt språk.
Andra länder med tyskspråkiga områden eller tyskspråkiga minoriteter
- Argentina
- Australien
- Brasilien
- Chile
- Estland
- Frankrike (Alsace)
- Kazakstan
- Kroatien
- Lettland
- Litauen
- Moldavien
- Namibia
- Nederländerna
- Paraguay
- Polen (Pommern, Ostpreussen)
- Rumänien (Transsylvanien)
- Ryssland
- Tjeckien
- Slovakien
- Ukraina
- Ungern
Länder med stora tyska immigrantgrupper
- USA
- Kanada
Tyska som främmande språk
Tyska (standardtyska) studeras i många länder som främmande språk; främst i Europa. Majoriteten av studerande finns framförallt i Nederländerna, Skandinavien, Baltikum, Slovenien, Kroatien, Polen, Japan, Bosnien och Hercegovina, Schweiz, Serbien, Ungern, Montenegro och Makedonien. Tyska är i många av dessa länder det första främmande språket i skolan. Även i före detta Sovjetunionen studeras mycket tyska. I länder som Frankrike och USA är många andra språk mer populära.
Tyskt inflytande i Japan under 1800- och 1900-talet ledde till att tyska var det språk som användes istället för latin inom den medicinsk utbildning. Enligt statistik från tyska myndigheter fanns det år 2000 de flesta tyskstuderande i:
- Ryssland: 4 657 500
- Polen: 2 202 708
- Frankrike: 1 603 813
- Ukraina: 629 742
- Tjeckien: 799 071
- Ungern: 629 472
- Kazakstan: 629 874
- Nederländerna: 591 190
- USA: 551 274
Det universitetsämne som ägnas åt vetenskapliga studier av det tyska språket och den tyska litteraturen (samt i icke-tysktalande länder även språkfärdighet) kallas internationellt för germanistik.
Se även
- Lista över falska vänner/Tyska
- Lista över mest talade språk
Externa länkar
- [http://svenska-tyska-ordboken.elch.nu/lexikon.php?begriff=tyska Elchs svenska-tyska ordboken]
- [http://www.tysk-bok.se Tyska böcker och ljudböcker]
Kategori:Tyska
Kategori:Germanska språk
Kategori:EU-språk
als:Deutsche Sprache
ja:ドイツ語
ko:독일어
ms:Bahasa Jerman
simple:German language
th:ภาษาเยอรมัน
Kategori:Ordklasser
Kategori:Lexikologi
ja:Category:品詞
Eclipsing binariesEclipsing binary
online casinos porady budowlane milan italy hotels Pozycjonowanie backup software download
|
|
|
|
