Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Aktiebörs

Aktiebörs

En aktiebörs är en marknadsplats där man köper och säljer aktier till marknadspris. Aktiebolag kan notera sina aktier på en aktiebörs för att säljare och köpare skall kunna göra affärer på ett kontrollerat vis och med viss likviditet. En aktieägare som vill sälja aktier lägger en s.k säljorder på aktiebörsen. Man anger hur många aktier man vill sälja och till vilket pris man är beredd att sälja dem. Säljordern läggs sedan in i börsens system och därmed kan information om att den aktuella posten är ute till försäljning distribueras till alla som är intresserade. På samma sätt lägger en köpare in en köporder och anger på så sätt att man vill köpa ett visst antal aktier till ett visst pris. Säljarnas och köparnas ordrar sammanställs i ett s.k orderdjup, som visar hur många aktier som är till salu (samt till vilka priser) respektive hur många som kan köpas upp av köparna (samt till vilka priser). Man matchar säljordrar mot köpordrar och om någon vill köpa till det pris säljaren begär blir det affär och aktierna byter ägare.
Orderdjup AB Bolaget
Sälj, antal Sälj, kurs Köp, kurs Köp, antal
500037,5037,00900
100038,0036,50400
120039,0036,001100
150039,5035,001500
I exemplet ovan ser vi ett orderdjup. På den översta raden finns den säljare respektive köpare som ligger närmast varandra i begärt pris. Säljaren vill sälja 5000 aktier i AB Bolaget och begär 37,50 per aktie. Köparen är beredd att köpa 900 aktier för 37,00 per aktie. Säljarens begärda pris kallas för säljkurs och köparens erbjudna pris kallas för köpkurs. Skillnaden mellan dessa kallas med ett engelskt lånord för spread, spridning. Är spridningen stor är sannolikheten för affär låg. Är spridningen liten är sannolikheten större för att någon av köparen eller säljaren justerar sitt bud för att det skall bli affär. Den kurs som affären sker till kallas för avslutskurs eller senast betalt. Detta är skälet till att det finns tre olika kurser när man tittar på en kurslista: Köp, Sälj och Senast betalt. Antalet aktier som har bytt ägare under en handelsdag kallas för volym. Kategori:Aktier ja:証券取引所

Marknad

Marknad, kan innebära: # Plats där köpare och säljare regelbundet möts för handel. Numera förekommer vid sidan av torghandel enstaka marknader som lokala arrangemang. # Evenemang inriktat på handel och nöjen, till exempel Kiviks marknad. # Benämning på utbud och efterfrågan av en vara eller en tjänst, t.ex. råvarumarknaden. Marknaden är en "mötesplats" för köpare (kunder) och säljare av varor och tjänster. Begreppet är i stort sett abstrakt och är närmast att betrakta som en summa av transaktioner.

Se även:


- Marknad
- Monopol
- Oligopol
- Monopsoni
- Marknadsekonomi
- Nyliberalism Kategori:Ekonomi

Aktiebolag

Aktiebolag (förkortas AB, i Finland även OY), bolagsform som i Sverige kräver ett insatskapital, så kallat aktiekapital. Ett aktiebolag har minst en ägare men har ofta flera.

Aktiekapital

Svenska aktiebolag har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. Det finns ingen gräns uppåt och ett bolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst. Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör s.k bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en s.k kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Publika aktiebolag

I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag (:en:public company). Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på aktiebörs eller marknadsplats, utfärda optioner m.m. Publika aktiebolag måste ha minst 500.000 kronor i aktiekapital samt betecknen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare m.m. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person. Notera att ett aktiekapital som överstiger 500 000 kr inte innebär att bolaget är publikt. Ett privat bolag kan ha mycket större aktiekapital än så. Jämför med [http://www.forbes.com/2004/11/10/04privateland.html Forbes.com - America's Largest Private Companies], Cargill, Incorporated är ett privat bolag som omsatte $63 miljarder under 2003, med hjälp av 103 000 anställda. Aktiekapitalets del av det egna kapitalet kan dock vara litet om det inte inkluderar eventuell överkursfond, jämför med Google ([http://finance.yahoo.com/q/bs?s=GOOG]) som rapporterade ett aktiekapital på $273 tusen (common stock) och en överkursfond (capital surplus) på $2,5 miljarder för Q3 2004.

Juridisk person

Ett aktiebolag är en juridisk person och kan t.ex. ha anställda, ingå avtal, äga tillgångar, låna pengar, bli stämd till domstol och mycket annat. Bolaget företräds av sin styrelse, firmatecknare och/eller VD beroende på vilken fråga det gäller.

Skattesubjekt

Ett aktiebolag är dessutom eget skattesubjekt, vilket innebär att bolaget har en egen skattsedel, deklarerar för sina inkomster och betalar skatt på sina vinster. Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. I t.o.m det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst. Dock har den som är anställd i ett bolag som han eller hon själv äger, stränga regler för vad man får och inte får göra. T.ex. får en aktieägare inte låna pengar av sitt bolag, men det kan en anställd som inte är aktieägare få göra.

Styrning

Ett aktiebolag har fyra instanser för sin styrning:

Bolagsstämma (ägare)

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och består av aktieägarna. Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. Frågor som behandlas av en bolagsstämma inkluderar val av styrelse och revisor(er) samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som hanteras på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till ordinarie stämma. På bolagsstämman är det antalet röster (=aktier) som räknas. Den som har många röster har mycket makt medan den som har få röster sällan har något att säga till om rent formellt. Men i bolag med stort antal aktieägare finns många särintressen och företrädare kan bedriva opionionsbildning och samla tillräckligt stort antal röster för att driva igenom eller stoppa olika beslut.

Styrelse

Styrelsen tillsätts vanligen av bolagsstämman och ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen skall se ut stadgas i bolagsordningen. Bolagsordningen kan även stadga att styrelseledamöter skall utses av en nomineringskommitté, något som blir mer och mer vanligt i större bolag. Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot har en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning. Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bl.a genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande Direktör (VD)

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att utföra löpande förvaltning som är av sådan karaktär eller omfattning att det inte kan invänta styrelsebeslut t.ex. att skriva under skattedeklarationer. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken makt VD skall ha, t.ex. vilka avtal VD skall få ingå i bolagets namn m.m. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning, som styrelsen ansvarar för. VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, t.ex. VD:s ersättning) och få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om han eller hon inte sitter i styrelsen. Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag måste ha en VD och det får då inte vara samma person som styrelsens ordförande.

Revisor(er)

Bolagsstämman utser en eller flera revisorer som för ägarnas räkning granskar bolagets räkenskaper och årsredovisning och kontrollerar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse i årsredovisningen och kan där tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen beroende på hur bolagets räkenskaper och verksamhet ser ut. Revisorer i aktiebolag är numera skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de upptäcker brott i styrelsen.

Aktier

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Nominellt belopp

Aktiebolagets aktiekapital dividerat med antalet existerande aktier (antal utestående aktier) kallas för aktiens nominella belopp. Hur stort detta belopp är skall finnas i bolagsordningen och det krävs därför beslut på bolagsstämma för att ändra det. Det ändras inte genom en emission av nya aktier eftersom det överskjutande värdet på försäljning av nya aktier bokförs på det intilliggande kontot överkursfond.

Aktieslag

Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast talar man om A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det s.k röstetalet, d.v.s hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman, men det kan också finnas andra skillnader. B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier och på så sätt behålla makten i bolaget och ändå kunna få in pengar.

Vinst per aktie

Vinsten i ett bolag kan enkelt divideras med antalet utestående aktier och man får då ett nyckeltal, vinst per aktie, som är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie

Bolagsstämman kan besluta att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. När den totala utdelningen är beslutad dividerar man detta belopp med antalet aktier och får en utdelning per aktie. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal

P/E-talet (:en:price / earnings, aktiekurs dividerat med vinst per aktie) ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar. Om en aktie har en kurs på 200 kronor och förra årets vinst blev 10 kronor per aktie så har aktien P/E 20. Om aktien istället kostar 10 kronor så är P/E 1. P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs.

Utdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning. Varje år måste dock först minst 10% av nettovinsten sättas av i en s.k reservfond, till dess att reservfonden uppgår till minst 20% av aktiekapitalet (ABL kap 12). Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk genom upplösning av bolaget (likvidation).

Källor


- Aktiebolagslagen (1975:1385)
- Björn Lundén, Aktiebolag, Björn Lundén Information AB, 9:e upplagan, 2001, 392 sidor, ISBN 91-7027-265-4

Länkar


- [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1975%3A1385&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW Aktiebolagslag (1975:1385)]
- [http://www.bolagsverket.se Bolagsverket] Kategori:Associationsrätt Kategori:Företagsekonomi ja:株式会社 ko:주식회사

Lånord

Lånord, benämning på sådana ord som ett språk har lånat från ett annat språk oavsett om det är gamla lån, som t.ex. vin och kyrka, nyare, som t.ex. toalett och jazz eller moderna som t.ex. airbag och new age. Om ett ord är ett lånord eller ej beror på dess etymologiska och geografiska ursprung. Språk som lånat många ord åt svenskan är engelska, tyska, franska, italienska och latin.

Se även


- språk, ord, grammatik, lingvistik
- svenska, svengelska, falska vänner
- slang, dialekt

Källa


- Nyordsboken, ISBN 91-7227-185-X Kategori:Lexikologi ja:外来語

Volym

Volym # eller rymd är inom geometrin det rum som upptas av en tredimensionell kropp (mäts i m3, dm3 (liter) m.fl. volymenheter). Se Volym (geometri) # Inom akustik; styrkan i ett ljud. # bokvolym, ett band. Kategori:Geometri Kategori:Akustik

Socourt

Socourt è un comune francese di 244 abitanti situato nel dipartimento dei Vosgi nella regione della Lorena. Socourt Socourt

tani sylwester Kredyt hipoteczny zakady bukmacherskie elitarne.info heavy metal










































:: RELATED NEWS ::
Dodo bird
:This article is about the extinct bird. For other uses, see Dodo (disambiguation)

The Mauritius Dodo (Raphus cucullatus, called Didus ineptus by Linnaeus), more commonly just Dodo, was a metre-high flightless bird of the island of Mauritius. The Dodo, which is now extinct, lived on fruit and nested on the ground.

Description
Wallace Pratt
Wallace E. Pratt (1885-1981) was a pioneer U.S. petroleum geologist. Born in Phillipsburg, Kansas, March 15, 1885, Pratt began his career in geology as a

Manamha
Manama (Arabic: المنامة Al-Manāmah) is the capital city of Bahrain and is the country's largest city with a population of approximately 155,000, roughly a quarter of country's entire population. Manama is located at . Manama was mentioned in Islamic chronicles at least as far
Al Manamha
Manama (Arabic: المنامة Al-Manāmah) is the capital city of Bahrain and is the country's largest city with a population of approximately 155,000, roughly a quarter of country's entire population. Manama is located at . Manama was mentioned in Islamic chronicles at least as far
Al-Manamha
Manama (Arabic: المنامة Al-Manāmah) is the capital city of Bahrain and is the country's largest city with a population of approximately 155,000, roughly a quarter of country's entire population. Manama is located at . Manama was mentioned in Islamic chronicles at least as far
B-1B Lancer
The Boeing IDS (formerly Rockwell) B-1B Lancer is a long-range strategic bomber in service with the USAF. Together with the B-52 Stratofortress, it is the backbone of the United States' long-range bomber force
Threefin blenny
Many; see text Threefin or triplefin blennies are blennioids, small perciform marine fish of the family Tripterygiidae. Found in tropical and temperate waters of the Atlantic, Pacific and Indian Oceans, the family contains approximately 144 species in 20 genera. The family name derives from the
Descent: FreeSpace
Descent: FreeSpace is a space simulation computer game series developed by Volition Inc., one of the two companies (along with Outrage Entertainment) that formed when
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org