:: wikimiki.org ::

Aluminium

Aluminium

Aluminium är ett atomslag och ett metalliskt grundämne. Aluminium en lättmetall.

Framställning av aluminium

Aluminium framställs av bauxit, som innehåller mellan 50 och 60 % aluminiumoxid. Först tas ren aluminiumoxid fram genom en kemisk process. Aluminiumoxiden löses upp och elektrolyseras vid hög värme, så kallad smältelektrolys, i en speciell ugn. Ren, smält aluminium samlas på elektrolysugnens botten, varifrån den tappas. När man framställer aluminium av aluminiumskrot (till exempel av ölburkar) behövs endast 5 % av den energi som går åt för tillverkning av aluminium ur bauxit.

Användning

- Burkar för dryckesvaror
- Flygplanskroppar
- Färgämne i livsmedel,E 173.

Se även

- Periodiska systemet Kategori:Grundämnen kategori:E-nummer Kategori:Färgämnen ja:アルミニウム ko:알루미늄 simple:Aluminium th:อะลูมิเนียม

Atomslag

Med ett atomslag menas någon av de 117 olika (upptäckta) "sorter" av atomer som kan förekomma. Alla atomer av ett visst atomslag har samma antal protoner i kärnan och därmed samma atomnummer. Några exempel på atomslag är väteatomer, som har 1 proton vardera, järnatomer som har 26 och uranatomer med 92. Begreppet grundämne är nära besläktat med atomslag, men betyder i strikt bemärkelse inte samma sak. Ett grundämne är ett ämne som är byggt av atomer av ett enda atomslag. Exempelvis består grundämnet vätgas helt och hållet av väteatomer. Vatten, som består av vattenmolekyler, H₂O, innehåller de båda atomslagen väteatomer och syreatomer. Men vatten innehåller inget grundämne, eftersom det är en kemisk förening. I strikt bemärkelse är alltså frågeställningen "vilka grundämnen innehåller vatten" helt felaktig. Frågan ska istället formuleras "vilka atomslag innehåller vatten", det vill säga "vilka atomslag består vatten av". I vardagligt bruk förekommer det ändå ofta att ordet "grundämne" används i betydelsen atomslag. För största tydlighet och förståelse är det dock klokast att alltid skilja på de båda begreppen. Se även periodiska systemet. Kategori:Kemi

Grundämne

Ett grundämne eller element är ett ämne som är uppbyggt av ett enda atomslag. Några vanliga exempel är vätgas, syrgas, svavel och guld. Alla andra ämnen är sammansatta av olika atomslag. Det lättaste grundämnet är väte med den kemiska beteckningen H, som står för hydrogen. Väte som är en gas utgör tillsammans med helium de ursprungliga grundämnena i universum. Väte består av en proton och en elektron. Deuterium och tritium är väteisotoper med en respektive två neutroner. Tyngre grundämnen uppstår genom fusionsprocesser i stjärnorna. Grundämnen tyngre än järn skapas dock först vid supernovaexplosioner. Relativt ofta används ordet grundämne även för begreppet atomslag, d.v.s. "sort av atomer". Det hela kompliceras av att periodiska systemet fungerar som en tabell över både atomslag och grundämnen. För största tydlighet bör man dock skilja mellan grundämne och atomslag. ja:元素 ko:화학 원소 ms:Unsur kimia simple:Element th:ธาตุเคมี

Bauxit

Bauxit, ett lerliknande mineral, eller en malm ur vilken aluminium kan utvinnas. kategori:Mineraler ja:ボーキサイト ko:보크사이트

Periodiska systemet

Periodiska systemet kallas den tabell över atomslag och grundämnen/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka varierar periodiskt med atomvikten och styrs av elektronkonfigurationen. Periodiska systemet uppställdes på 1860-talet.

Periodiska systemet

Grupp

Period

1
H

2
He

3
Li

4
Be

5
B

6
C

7
N

8
O

9
F

10
Ne

11
Na

12
Mg

13
Al

14
Si

15
P

16
S

17
Cl

18
Ar

19
K

20
Ca

21
Sc

22
Ti

23
V

24
Cr

25
Mn

26
Fe

27
Co

28
Ni

29
Cu

30
Zn

31
Ga

32
Ge

33
As

34
Se

35
Br

36
Kr

37
Rb

38
Sr

39
Y

40
Zr

41
Nb

42
Mo

43
Tc

44
Ru

45
Rh

46
Pd

47
Ag

48
Cd

49
In

50
Sn

51
Sb

52
Te

53
I

54
Xe

55
Cs

56
Ba

72
Hf

73
Ta

74
W

75
Re

76
Os

77
Ir

78
Pt

79
Au

80
Hg

81
Tl

82
Pb

83
Bi

84
Po

85
At

86
Rn

87
Fr

88
Ra

104
Rf

105
Db

106
Sg

107
Bh

108
Hs

109
Mt

110
Ds

111
Rg

112
Uub

113
Uut

114
Uuq

115
Uup

116
Uuh

117
Uus

118
Uuo

- Lantanoider

57
La

58
Ce

59
Pr

60
Nd

61
Pm

62
Sm

63
Eu

64
Gd

65
Tb

66
Dy

67
Ho

68
Er

69
Tm

70
Yb

71
Lu

- Aktinider

89
Ac

90
Th

91
Pa

92
U

93
Np

94
Pu

95
Am

96
Cm

97
Bk

98
Cf

99
Es

100
Fm

101
Md

102
No

103
Lr

Färg- och teckenförklaring

I tabellen anges följande per grundämne:
- Atomnummer. Dess färg anger ämnets tillstånd vid rumstemperatur och normalt tryck:
- orange=gasformigt,
- blå=flytande,
- svart=fast, om ämnet förekommer naturligt
- röd=fast, om ämnet bara förekommer på konstgjord väg
- Kemiskt tecken
- Bakgrundsfärger betecknar kemisk serie:
- Ljusgrå/ljusgul bakgrund betyder att ämnet ännu ej upptäckts men har en plats i tabellen.
- Rutans ram betecknar metaller / halvmetaller / icke-metaller:

kemisk serie kemisk serie kemisk serie kemisk serie

Historik

De tidigaste försöken att ordna och gruppera grundämnena gjordes utan någon kunskap om atomernas struktur och uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt och deras kemiska egenskaper, och på 1820-talet fann han flera grupper av tre likartade ämnen där ett av ämnena kemiskt var en blandning av de båda andra och hade en atomvikt som låg mitt emellan de båda andras. Han kallade dem för triader. Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt som en oväsentlig kuriositet, vad vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar för ett "naket faktum", men när nya och riktigare uppgifter om olika ämnens atomvikter kommit fram på 1860-talet intresserade sig flera olika forskare för nya samband mellan atomvikt och kemiska egenskaper. 1866 uppställde den brittiske kemisten John Alexander Reina Newlands en tabell med 62 av de då 63 kända grundämnena ordnade efter stigande atomvikt. Tabellen visade att ämnen med liknande egenskaper återkom med en periodicitet 7 eller 14 ämnen, ungefär som oktaver i musiken. Slutligen sammanställde 1869 ryssen Dmitrij Mendelejev och tysken Lothar Meyer oberoende av varandra tabeller med horisontella perioder och vertikala grupper på samma sätt som vi nu är vana att visa systemet. Meyer publicerade sina resultat dock först 1870. Mendelejevs tabell hade luckor för ytterligare 31 ämnen där inga av de då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför stor uppmärksamhet när det 1875 upptäckta ämnet gallium passade in i en av dessa luckor. När även ämnena strontium, som upptäcktes 1879, och germanium, upptäckt 1886, passade in i mönstret fick systemet stor acceptans bland övriga vetenskapsmän.

Se även

- Periodiska systemets grupper
- Periodiska systemets perioder
- Lista över grundämnen efter atomnummer
- Lista över grundämnen efter kemiskt tecken
- Lista över grundämnen efter namn Kategori:Wikipedia:Veckans artikel Kategori:Kemi als:Periodensystem ja:周期表 ko:주기율표 ms:Jadual berkala simple:Periodic table th:ตารางธาตุ

Kategori:Grundämnen

Artiklar som handlar om grundämnen. Kategori:Kemi Kategori:Material ja:Category:元素 ko:분류:화학 원소 simple:Category:Chemical elements th:Category:ธาตุเคมี

Kategori:Färgämnen

Se även tillsats och färgämne. Kategori:Färger Kategori:Kemikalier

Affaire Plame

Faktenbeschaffung zur völkerrechtlichen Begründung eines Angriffs auf den Irak

Aus Sicht der US-Regierung war ein Angriff auf den Irak dann völkerrechtlich erlaubt, wenn der Irak versuchte, sich Atomwaffen zu verschaffen.

Aluminiumröhren

Im Jahre 2002 wurde eine Ladung Aluminiumröhren, die für den Irak bestimmt waren, abgefangen. Man ging zunächst davon aus, diese Röhren seien für den Bau von Gaszentrifugen zur Urananreicherung bestimmt. In diesem Sinne veröffentlichte neben vielen anderen auch die Journalistin Judith Miller Artikel unter Berufung auf anonyme, regierungsnahe Quellen. Eine Untersuchungskommission von Atomfachleuten unter Leitung des früheren Leiters der Zentrifugenentwicklung am Oak Ridge National Laboratory, des Physikers Houston G. Wood III wies diese Vermutung als falsch zurück. Trotz allem wurde dies eine wesentliche Begründung der USA für den Krieg gegen den Irak im Jahre 2003. Heute (2005) geht man davon aus, daß die fraglichen Röhren aus italienischer Produktion sich keinesfalls zur Urananreicherung eignen. Unabhängig davon wird für solche Zentrifugen seit den fünfziger Jahren nicht mehr Aluminium, sondern hochfester Stahl verwendet.

Uranoxid (Yellowcake)

Zur Anreicherung von Uran bedarf es neben der oben erwähnten, später als erkennbar untauglich entlarvten Röhren auch Urans. Als im Jahre 2002 in Italien Vertragsunterlagen auftauchten, die zu zeigen schienen, daß Saddam Hussein im Niger versuchte, Uranoxid zu beschaffen, wurde der Berufsdiplomat Joseph Wilson IV in den Niger entsandt, um die Bedrohungslage zu prüfen. Er kam zu dem Ergebnis, daß es sich bei den Unterlagen um plumpe Fälschungen handele. Dies wurde nicht berücksichtigt, sondern man gab als völkerrechtliche Begründung für den Krieg gegen den Irak weiterhin Saddam Husseins Streben nach Atomwaffen an. Wilson veröffentlichte daraufhin im März 2003 (nach der Besetzung des Irak) in der New York Times einen Artikel „What I didn't Find in Africa” (zur Kritik an Wilson (:en:Joseph_C._Wilson)). Seine Ehefrau Valerie Plame war in der geheimen Abteilung Massenvernichtungswaffen der CIA tätig. In der Folge dieser Veröffentlichung deutete der Kolumnist Robert Novak in einem Artikel an, Wilson habe den Auftrag, nach Niger zu reisen, aufgrund nepotistischer Verbindungen seiner Ehefrau erhalten. Kurz nach Novak schrieb auch der Journalist Matt Cooper von der Wochenzeitschrift Time Magazine, zwei Regierungsbeamte hätten ihm mitgeteilt, Wilsons Frau sei CIA-Agentin.

Verlauf der Ermittlungen

Damit war die Geheimagentin Valerie Plame enttarnt und möglicherweise ein Straftatbestand nach U.S. Code: Title 50: Section 421 gegeben. (Sehr knappe englische Erklärung: :en:Intelligence_Identities_Protection_Act) Staatsanwalt Patrick Fitzgerald (:en:Patrick Fitzgerald) erhielt den Ermittlungsauftrag am 30.Dezember 2003.

Strafvorschrift

U.S. Code: Title 50: Section 421 sieht Gefängnis- oder Geldstrafe vor, wenn ein Geheimnisträger vorsätzlich die Identität eines Geheimagenten im Dienste der USA offenlegt. Nach herrschender Meinung erfüllt damit ein Journalist, dem Geheiminformationen zugetragen werden, den Straftatbestand nicht, sein Informant hingegen wohl. Anders wäre es, wenn der Journalist selber Geheimnisträger wäre, oder sich bewußt Geheimmaterial verschafft hätte. Interessant ist hier die Behauptung Judith Millers, sie sei 2003 im Zuge der Suche nach den bisher nicht auffindbaren ABC-Waffen Saddam Husseins zur Geheimnisträgerin ernannt worden.

Problematische Vorladungen an Journalisten

Am 24. Mai 2004 lud die Staatsanwaltschaft Matt Cooper als Zeugen vor das Untersuchungsgericht (:en:Grand Jury). Eine Klage der Wochenzeitschrift gegen die Vorladung wird abgewiesen. Der Stabschef des Vizepräsidenten, Lewis Libby stellt Cooper frei, über vertrauliche Gespräche mit ihm auszusagen. Cooper kommt daraufhin der Vorladung nach und sagt aus. Am 12. August 2004 wird auch die Journalistin Judith Miller vorgeladen. Auch ihre Zeitung, die New York Times klagt erfolglos gegen die Vorladung. Im Gegensatz zu Cooper weigert sich Frau Miller aber weiterhin auszusagen und wird daher in Beugehaft genommen. Nach 85 Tagen Beugehaft erhält sie eine Freistellung von Libby und entschließt sich, ebenfalls auszusagen. Libbys Anwalt erklärt dazu, eine Freistellung von der Vertraulichkeit habe ihr von Anfang an vorgelegen.

Anklageerhebung gegen I. Lewis Libby

Am 28. Oktober 2005 wird gegen Libby, bis dahin Stabschef des Vizepräsidenten Anklage erhoben. Dieser tritt sofort von seinem Amt zurück. Die Anklage erfolgt nicht wegen der ursprünglich zu ermittelnden Straftat der Enttarnung einer Geheimagentin, sondern weil die Staatsanwaltschaft Libby beschuldigt, im Ermittlungsverfahren mehrfach, teils unter Eid, die Unwahrheit gesagt zu haben.

Weblinks

- [http://www.townhall.com/opinion/columns/robertnovak/2003/07/14/160881.html Der Auslöser:] Kolumne von Robert Novak

Strafvorschriften

- [http://caselaw.lp.findlaw.com/casecode/uscodes/50/chapters/15/subchapters/iv/sections/section_421.html Gesetz zur Wahrung des Geheimnisses bestimmter Geheimagenten]

Anklageschriften

- [http://www.usdoj.gov/usao/iln/osc/documents/libby_indictment_28102005.pdf Anklageschrift] vom 28.19.2005 gegen Lewis (Scooter) Libby (PDF-Dokument)

Chroniken

- [http://www.ftd.de/pw/in/28259.html Chronik der Affaire Plame in der Financial Times Deutschland]

Staatsanwaltschaft

- [http://www.usdoj.gov/usao/iln/osc/ Offizielle Website des Sonderanklägers Patrick J. Fitzgerald]

Presse

- [http://www.slate.com/id/2128916/ Michael Kinsley in Slate vom 28.10.2005] Kategorie:Politik (USA) Kategorie:Politische Affäre

ruletka Pozycjonowanie Casino spielautomaten Bramy gara�owe

:: RELATED NEWS ::

Локомотив (значения)
Локомотив:
- Локомотив — железнодорожное транспортное средство
- Локомотив (спортивное общество)
- СССР в 1936 году. Его предшественниками были «Клуб имени Октябрьской революции» («КОР» основан в 1923) и «Казанка» (при паровозном депо Москва-пассажирская Казанской железной дороги, основан в