Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Andra Världskriget

Andra världskriget

Andra världskriget var en världsomspännande militär konflikt som inleddes när Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 och slutade den 2 september 1945 med Tysklands och Japans totala nederlag i och med den allierade invasionen av Berlin och atombombningen av Hiroshima och Nagasaki. Kriget bestod av flera större och mindre konflikter, där de dominerande stod mellan axelmakterna Tyskland, Italien och Japan och de allierade England, Frankrike och, under senare delen av kriget, Sovjetunionen och USA. Därutöver deltog ett mycket stort antal andra stater. Från och med 1942 fanns det få stater i världen som stod utanför kriget. Medan första världskriget i huvudsak utspelade sig i Europa var andra världskriget verkligen ett globalt krig. Förutom Europa bedrevs kriget i Nordafrika, Ost- och Sydostasien, Atlanten och Stilla havet. De krigförande staterna satte också in alla tänkbara resurser för att vinna. Kriget ledde också till umbäranden utan motstycke för civilbefolkningen och avslutades med att ett nytt fruktansvärt vapen - atombomben introducerades för världen.

Bakgrund

Efter första världskrigets slut 1918 stod Tyskland som förlorare. Vid fredskonferensen i Versailles 18 januari 1919 ansågs Tyskland som ansvarigt för kriget, och ett enormt krigsskadestånd utkrävdes. Tyskarna förbjöds att ha krigsflotta, militärflygplan och stridsvagnar, armén fick bestå av maximalt 100 000 man och Rhenlandet skulle demilitariseras. Trots detta lyckades man bygga upp en krigsmakt med tillräcklig kraft för att erövra andra länder. Något förenklat kan man säga att trots att Versaillesfreden var en mycket hård fred var den inte tillräckligt hård för att knäcka den tyska industrikapaciteten. Villkoren för freden var mycket hårda, bland annat fick Tyskland avträda alla sina kolonier, man fick (som nämndes ovan) inte ha någon flotta, krigsmakten skars ner till ett minimum, man dömdes att betala ett jättelikt krigsskadestånd och man fick ta på sig hela skulden för kriget. I synnerhet det sistnämnda, den så kallade krigsskuldsparagrafen orsakade en enorm bitterhet hos många tyskar. Bland extremister på högerkanten samt inom militären föddes också "dolkstötslegenden", det vill säga att orsaken till förlusten var att soldaterna blivit svikna av politikerna på hemmaplan. En av många som svalde detta utan eftertanke var Adolf Hitler, som 1921 blev ledare för NSDAP - nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, mer känt som nazistpartiet. Det är visserligen sant att ententen (de allierade) under första världskriget aldrig invaderade Tyskland, likväl var det den tyska krigsledningen som bad om vapenstilleståndet som trädde i kraft den 11 november 1918. Tysklands resurser var vid det här laget helt uttömda och man stod inför en enorm övermakt där till exempel 300 000 nya amerikanska soldater anlände varje månad. Dessutom hade en revolution utbrutit och kejsaren Wilhelm II tvingats att avgå. Man hade redan övervägt att be om vapenstillestånd flera månader tidigare. Tyskland var med andra ord grundligt besegrat. Något som extremister som Hitler och likasinnade vägrade eller inte ville inse. 1923 drabbades Tyskland av en extrem inflation som ruinerade många människor men landet fick 1924-25 ordning på ekonomin och mot slutet av 20-talet fungerade den unga demokratin relativt bra. Levnadsstandarden steg och stödet för NSDAP var ganska lågt. Snart skulle emellertid förutsättningarna bli annorlunda och Hitler ges möjlighet att vinna stöd från breda befolkningslager. Den ekonomiska depressionen i början av 1930-talet medförde att Tyskland drabbades av massarbetslöshet. Krisen ledde till ett allmänt politikerförakt och tron på demokratin sjönk till bottennivåer hos många tyskar. Många såg Hitlers nazistparti som räddningen, en "stark man" som visste vad han ville och inte bara ägnade sig åt politiskt "käbbel". Hitler lovade att utplåna arbetslösheten och att få Tyskland på fötter igen. I riksdagsvalet 1932 blev NSDAP största partiet med 40 % av rösterna. I januari 1933 utsågs Hitler till rikskansler (regeringschef). En populär "myt" är att det bara var arbetslösa och konservativa i överklassen som röstade för nazisterna. Sanningen är att även många i medelklassen valde att rösta på nazisterna. De såg i Hitler en "räddande ängel" som kunde rädda Tyskland från det kaos som rått 1923 när landet drabbades av en extrem inflation. Väl utnämnd till rikskansler förbjöd Hitler snabbt alla partier utom NSDAP och gjorde sig själv till diktator, från och med 1934 både som regeringschef och statschef (Führer). Åren som följde inleddes planeringen för det som skulle bli andra världskriget. Allmän värnplikt återinfördes (vilket stred mot Versaillesfreden) och en våldsam upprustning inleddes. 1938-39 införlivades Österrike och Tjeckoslovakien delades, varvid Böhmen och Mähren (ungefär motsvarande dagens Tjeckien) kom att ingå i Tyskland och Slovakien blev en lydstat. Allt som västmakterna förmådde att göra var att protestera. Att man inte agerade kraftfullare berodde dels på att man till varje pris ville undvika ett nytt storkrig, dels på att Nationernas förbund (NF), FN:s föregångare, inte fungerade som det var tänkt. Det berodde delvis på att USA aldrig gått med i organisationen utan bedrev en isolationistisk politik. Hitler uppfattade västmakternas brist på agerande som ett "bevis" på svaghet och fortsatte förberedelserna för krig. Samtidigt som Tyskland förberedde sig för krig blev läget allt oroligare i Ostasien. Japan inledde i början av 30-talet en mycket aggressiv utrikespolitik. 1931, i och med första kinesisk-japanska kriget, införlivades Manchuriet i Japan (från och med 1932 en japansk lydstat. 1937 invaderade japanska trupper resten av Kina och andra kinesisk-japanska kriget inleddes vilket så småningom blev en del av andra världskriget. Även här stod NF maktlöst. I Afrika hade Italien 1936 invaderat Abessinien (Etiopien) och 1936-39 rasade spanska inbördeskriget med inblandning från både Tyskland och Italien. När Hitler sommaren 1939 ställde krav på Polen var måttet rågat för Frankrike och Storbritannien och man förklarade att man skulle gå i krig mot Tyskland om Tyskland anföll Polen. Hitler ville till varje pris undvika ett tvåfrontskrig och valde i detta läge att underteckna en icke-aggressionspakt med Sovjetunionen - Molotov-Ribbentroppakten. Hitler räknade sannolikt med att västmakterna skulle förbli lika passiva om han angrep Polen som när Österrike och Tjeckoslovakien införlivades i Tyskland. 1 september 1939 invaderade Tyskland Polen och andra världskriget hade startat men tvärtemot vad Hitler räknat med förklarade Storbritannien och Frankrike Tyskland krig 3 september. Därifrån fanns ingen återvändo, Europa hade återigen drabbats av ett storkrig som skulle bli mycket större och blodigare än första världskriget.

Orsakerna till andra världskriget

Den primära orsaken till andra världskrigets utbrott var den mycket aggressiva tyska utrikespolitiken under diktatorn Adolf Hitlers ledning. En politik som syftade på tyskt herravälde i Europa och ytterst världsherravälde. Den akuta orsaken till krigutbrottet var den tyska invasionen av Polen 1 september varpå Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland. Vid sidan av den oerhört aggresiva tyska utrikespolitiken är det också värt och notera Japans imperialistiska ambitioner som på allvar inleddes med invasionen av Manchuriet. Även här drevs militären (Japan var i praktiken en militärdiktatur från slutet av 20-talet) av en ideologi som påminde om den nazistiska även om man aldrig genomförde ett lika systematiskt folkmord som Förintelsen, d v s Nazitysklands försök att utplåna Europas judiska, romer, homosexuella mfl. Japan hade redan 1936 närmat sig Tyskland och 1940 slöts en allians mellan Japan och Tyskland. När Japans ambitioner att skapa ett imperium i Östasien till slut kolliderade med de västerländska staterna (som alla hade kolonier i regionen) var kriget oundvikligt. Det finns en del som menar att andra världskriget redan inleddes med andra kinesisk-japanska kriget när Japan invaderade det egentliga Kina 1937. Hur som helst så var Japans krig med Kina från och med december 1941 en del av andra världskriget Till skillnad från första världskriget (där alla Europas stormakter var indragna redan efter en vecka) utvecklades andra världskriget successivt till en global konflikt där nästan samtliga länder i världen var involverade. Först när Japan attackerade USA 7 december 1941 och Tyskland förklarade krig mot USA fyra dagar senare kan man tala om en global konflikt. Japans krig mot Kina, dess krig mot USA och de Europeiska kolonialmakterna och kriget i Europa vävdes nu samman. Hade andra världskriget kunnat förhindras? En del historiker (även om de är i minoritet) menar att västmakterna också har en stor del i skulden då de hade kunnat stoppa Hitler tidigare istället för att göra eftergifter åt Tyskland. På sätt och vis var andra världskriget en fortsättning på första världskriget. Huvudmotståndarna var i stort sett demsamma (undantaget Japan och Italien som slogs för de allierade under kriget 1914-18). De bakomliggande orsakerna till krigsutbrottet kan lätt spåras till följderna av första världskriget. Många historiker menar att de mycket hårda vilkoren i Versaillesfreden som avslutade första världskriget var ett stort misstag och i hög grad bidrog till att Adolf Hitler fick så stort stöd.

Sammanfattning av krigsförloppet

Se även tidsaxel över andra världskriget.

Inledande fas

Den 1 september 1939 inledde den tyska armén ett förkrossande blixtanfall mot det underlägsna Polen. Trots tappert polskt motstånd, krossades polackerna av de framryckande tyska trupperna på några veckor. Den 3 september följde krigsförklaringar mot Tyskland från Frankrike och Storbritannien. Nästa fas i det andra världskriget blev det finska vinterkriget, vilket såg framgångsrika finska försvarare avvisa ett otal sovjetiska anfall. Trots tappert försvar tvingades Finland slutligen på knä och freden undertecknades 1940 i Moskva. Finland avträdde stora delar av Karelen till Sovjetunionen. Den 9 april 1940 gav sig tyskarna på Danmark och Norge i ett försök att säkra järnmalmstransporterna från Sverige, samtidigt som man ville etablera fördelaktiga flottbaser längs den norska kusten. "Operation Weserübung" blev en total tysk framgång sånär som på lite motstånd under sjölandsättningen längst Norges västkust och de båda nordiska länderna ockuperades. Under tiden stod västfronten stilla (The Phoney War - Låtsaskriget). De franska trupperna förlitade sig på Maginotlinjen. Av den anledningen lät Adolf Hitler sina trupper överskrida Beneluxländernas gränser i maj 1940 (jämför med Schlieffenplanen från första världskriget). De allierade trupperna gick därefter in i Belgien för att uppta kampen på belgiskt territorium, varpå tyskarna intog Nederländerna genom en djärv luftlandsättning men satte in sitt huvudanfall genom Ardennerna, ut mot Engelska kanalen. Anfallet splittrade de allierade arméerna, som tvingades evakuera den europeiska kontinenten (Dunkerque). När de drog sig ut ur Belgien, så gick Tyskland in ifrån öst. Frankrike stod inom kort besegrat. Den nye brittiske premiärministern Winston Churchill fortsatte dock kampen och Storbritannien uthärdade ett fruktansvärt tyskt luftkrig mot öarna. Under Slaget om Storbritannien sågs brittiska RAF, Royal Air Force besegra Hermann Görings Luftwaffe. Med hjälp av ny förbättrad radarteknik kunde det brittiska flygvapnet sätta in sina numerärt underlägsna flygplan vid de ställen de verkligen behövdes. I detta läge hade Mussolinis Italien gått med i kriget på axelmakternas sida och gick nu till anfall mot Grekland. Det italienska anfallet misslyckades kapitalt och tysk hjälp behövdes. Tyskland hade förberett ett anfall på Sovjetunionen till 15 maj 1941, men de tyska arméerna var först tvungna att besätta Jugoslavien och Grekland (utan större svårighet, men Barbarossa sköts upp från 15 maj till 22 juni, vilket möjligtvis kan ha varit avgörande för krigets utgång). 22 juni Mellan juni 1940 och juni 1941 såg det mörkt ut för alliansen. Frankrike hade kuvats, USA:s medborgare vägrade att gå med i kriget trots Roosevelts påtryckningar. Sovjetunionen hade ännu inte bytt sida och hade inga tankar på att göra det heller. Men snart så skulle det ändras...

Avgörandets tid

Den 22 juni 1941 satte Hitler igång Operation Barbarossa, det storskaliga anfallet på Sovjetunionen. Kriget på östfronten hade börjat. De tyska trupperna hade inledningsvist stora framgångar och stod snart utanför Moskva. Här kom krigets första vändpunkt. Stalin lyckades organisera ett tappert motstånd framför huvudstaden och de tyska trupperna körde snart fast i den begynnande ryska vintern. Förbindelselinjerna var uttänjda till bristningsgränsen och talrika sovjetiska förstärkningar anlände alltjämt till fronten. Den 7 december 1941 anföll Japan utan förvarning den amerikanska flottbasen vid Pearl Harbor på Hawaii. På detta sätt drogs även USA in i det andra världskriget på de allierades sida. I den nordafrikanska öknen kämpade Erwin Rommel mot britterna under Bernard Law Montgomery. 1942 lyckades Montgomery slutligen tillfoga Rommel ett avgörande nederlag vid el-Alamein. 1943, efter amerikanska och brittiska landstigningar i de Vichy-trogna kolonierna Marocko och Algeriet, tvingades de tyska och italienska styrkorna i Nordafrika slutgiltigt kapitulera, efter att med viss framgång ha försvarat sig i Tunisien. I slutet av 1942 ryckte framskjutna tyska trupper in i Stalingrad, men blev slutligen omringade där efter en sovjetisk motoffensiv. Trots fältmarskalk Erich von Mansteins försök att bryta belägringen av Stalingrad, hölls tyskarna under befäl av fältmarskalk Paulus alltjämt instängda där. Den 2 februari 1943 kapitulerade tyskarna i Stalingrad, vilket blev krigets verkliga vändpunkt. Stalin gav order om en generaloffensiv, en offensiv som inte slutade förrän i Berlin.

Axelns sammanbrott

Berlin och Josef Stalin]] 1943 hade slutligen slaget om Atlanten avgjorts och enorma mängder amerikanska förstärkningar och materiel transporterades över till Storbritannien. Terrorbombningarna av Tyskland kom även igång på allvar. De allierade invaderade Italien och Mussolini tvingades avgå. Den 6 juni 1944 landsteg de allierade i Normandie (D-dagen) och öppnade därmed en andra front mot Tyskland. Vid slutet av 1944 genomförde den tyska armén sin sista stora motoffensiv mot de allierade, men den så kallade ardenneroffensiven misslyckades. I början av maj 1945 stod ryssarna i Berlin, där Hitler 30 april begick självmord. Den 7 maj kapitulerade det tredje riket för de allierade. I Stilla havet hade hårda strider rasat under hela kriget, men nu stod de allierade och knackade på Tokyos dörr. Franklin D. Roosevelt dog före krigsslutet och den nye presidenten, Harry S. Truman, gav order om att det nya vapnet, atombomben skulle fällas över Japan. Efter atombombningarna av städerna Hiroshima och Nagasaki kapitulerade även Japan inför övermakten, den 15 augusti 1945, men kapitulationen skrevs på först 2 september av den japanske generalen Umezu. Det andra världskriget var den mänskliga historiens största konflikt. Man räknar med att 50-60 miljoner människoliv gick förlorade, däribland alla de som dog på grund av terrorn (koncentrationsläger, terrorbombningar och andra illdåd). Förenta Nationerna bildades den 24 oktober 1945 som följd av en konferens i San Francisco under perioden april - juni. Andra världskriget avlöstes av kalla kriget.

Viktiga personer under kriget

:Se :Kategori:Personer i andra världskriget och lista över personer i andra världskriget.

Viktiga inslag


- Nazityskland - depression, judeförföljelser, upprustning
- Anschluss - Österrike och Sudettyskarna ansluts till tyska riket
- Förintelsen
- Polen under andra världskriget - tysk invasion som inledde kriget
- Finland under andra världskriget - Vinterkriget, fortsättningskriget, Finlands sak är vår
- Danmark under andra världskriget - tysk invasion
- Norge under andra världskriget - tysk invasion, Vidkun Quisling, kungen i London
- Slaget om Storbritannien
- Katynmassakern
- Nanjing-massakern
- Västfronten under andra världskriget - Maginotlinjen
- Östfronten under andra världskriget (Operation Barbarossa) - kriget mellan Nazityskland och Sovjetunionen
- Operation Bagration
- Operation Weserübung
- Sverige under andra världskriget
- Belägringen av Leningrad
- Blitzen
- Pearl Harbor - USA går med i kriget
- Stilla havskriget - Japan går in i kriget på Tysklands sida
- Andra kinesisk-japanska kriget (från 7 december 1941 en del av andra världskriget)
- Enigma - kryptering
- Manhattanprojektet
- Trinitytestet - världens första kärnvapentest
- D-dagen - allierade landstigningen i Normandie
- Operation Market Garden
- Operation Zitadelle
- Slaget om Atlanten
- Ökenkriget 1940-43
- Invasionen av Sicilien - upprättandet av en Europeisk sydfront
- finska vinterkriget
- Ardenneroffensiven
- Warszawaupproret 1943 - det judiska upproret
- Warszawaupproret 1944
- Nürnbergprocessen
- Jaltakonferensen
- Kriget i luften
- Bombningarna av Dresden
- Bombningarna av Tokyo 9-10 mars 1945
- Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki
- Vistula-Oder Offensiven
- Slaget vid Midway
- Slaget vid Leytebukten
- Slaget om Okinawa
- Slaget om Sevastopol
- Slaget vid el-Alamein
- Slaget om Monte Cassino
- Slaget om Moskva
- Slaget vid Stalingrad
- Slaget om Berlin
- Slaget vid Stalingrad
- Slaget vid Kursk
- Enhet 731 - japanska krigsförbrytelser

Tabell över antalet döda i resp. land

Andra världskriget är det blodigaste kriget i historien. Totalt beräknas kriget ha krävt 45-60 miljoner liv - att bedömningarna skiljer sig åt så pass mycket beror på att osäkerheten är stor över hur många civila kineser som dog. En del anser att det kan vara så många som 20 milj. De flesta beräkningarna idag anger antalet döda totalt till 56-60 miljoner. Andra världskriget var den första riktigt stora internationella konflikten där antalet civila dödsoffer var mycket större än antalet stupade soldater. Tabellen nedan upptar de stater som hade de största förlusterna. När det gäller Sovjetunionen omkom miljoner soldater också som krigsfångar. När det gäller antalet stupade tyska soldater stiger de med 1-1,5 miljoner om österrikare, frivilliga och andra som tvingades att slåss för Hitler eller dog som krigsfångar räknas in. Inga civila amerikaner dog i kriget.
Land Totalt antal dödsoffer Militära dödsoffer
Sovjetunionen 27 000 000 6 500 000 + minst 3 miljoner krigsfångar
Tyskland 4 000 000 + 1-1,5 miljoner frivilliga,
tvångskommenderade från andra länder, mfl		 3 500 000
Japan 2 000 000 1 200 000
Kina 22-23 000 000 (?) 2,2 - 3 200 000
Polen Ca 6 000 000 200 000
Storbritannien 426 000 326 000
Italien 530 000 330 000
Jugoslavien 1 700 000 300 000
Frankrike 530 000 200 000
USA 400 000 400 000
Finland 93 000 91 000

- Cirka 6 000 000 judar - ingår i mycket stor utsträckning i ovanstående siffror.
- Anmärkning: Ovanstående siffror angående antalet döda tyskar inkluderar inte de civila som dödades eller dog när de flydde undan den framryckande röda armén. Siffror varierar från 200 000 ända upp till 2 miljoner.

Civilbefolkningen

I alla stora internationella konflikter före andra världskriget hade antalet stupade soldater alltid varit större än antalet civila offer. I andra världskriget var förhållandet det motsatta och det är ett mönster som upprepats sedan dess, i alla konflikter, och har t.o.m. förstärkts ytterligare. Av kanske 60 miljoner dödsoffer var "bara" 15-16 miljoner stupade soldater (döda krigsfångar oräknade). Resten var civila. Massbombningar mot städer, tortyr, våldtäkter, svält, massavrättningar och ren utrotning orsakade ett ofattbart lidande för civilbefolkningen i de drabbade länderna. 1940-41 regnade bomberna ner över de engelska städerna under Blitzen och tiotusentals människor omkom. Från och med 1943 var förhållandet det omvända. Nu angrep allierat flyg tyska städer i en bomboffensiv utan motstycke, i slutet av kriget var samtliga tyska storstäder helt sönderbombade och hundratusentals civila hade dödats. Över Japan var situationen liknande. Terrorbombningarna mot de Japanska städerna kulminerade först med atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. "Little Boy" och Fat man", bomberna som släpptes över Hiroshima och Nagasaki dödade tillsammans omedelbart 130 000-150 000 människor. Senare skulle hundratusentals människor avlida av brännskador och olika strålningsrelaterade skador och sjukdomar (t.ex cancer) (se vidare atombomberna över Hiroshima och Nagasaki Medan de tyska ockupanterna var relativt återhållsamma i Västeuropa, inklusive Norden så länge man inte råkade vara jude, zigenare eller tillhörde motståndsrörelsen så var förhållandet det rakt motsatta i Östeuropa. Förutom den totala utrotningen av Europas judar (zigenare och aktiva kommunister (förintelsen), planerade Hitler och hans hantlangare också en drastisk minskning av de slaviske befolkningsgrupperna i Östeuropa. I Polen och Sovjetunionen skulle den civila befolkningen (judar och zigenare oräknade) antingen förslavas, deporteras bortom Uralbergen eller masslikvideras. Medan Sovjetunionen var det land som hade de allra högsta totala dödstalen var Polen ännu hårdare drabbat i förhållande till folkmängden. Av cirka 35 miljoner invånare dog cirka 6 miljoner, nästan var sjätte invånare. Av dessa var cirka 3 miljoner judar, nästan 90 % av Polens judiska befolkning. I alla ockuperade länder uppstod det motståndsrörelser. I Västeuropa ägnade man sig främst åt sabotageverksamhet utan att i någon större omfattning kunna påverka händelserna vid fronten. Ändå ska deras insatser inte underskattas. Den aktiva motståndsrörelsen i Danmark var t.ex anledningen till att Danmark av de allierade våren 1945 erkändes som stridande part mot Nazityskland. I Norge utfördes ett lyckat attentat i Rjukan där tyskarna framställde tungt vatten för att kunna bygga atombomber. I Östeuropa utkämpade däremot motståndsrörelserna ett riktigt gerillakrig mot ockupationsstyrkorna. Mest känd bland de Östeuropeiska motståndsrörelserna är Titos partisaner i Jugoslavien och partisanerna i Sovjetunionen. I båda fallen band de upp stora tyska truppstyrkor, hundratusentals man i både Jugoslavien och Sovjetunionen. Tyskarnas svar på partisanaktiviteten var skoningslös terror från både SS och Wehrmacht som slog oerhört hårt mot civilbefolkningen. I till exempel Jugoslavien installerade tyskarna fascistiska lydregimer. Den fascistiska Ustasjarörelsen i Kroatien mördade med stöd av tyskarna hundratusentals serber under kriget. Cetnici var en annan motståndsrörelse som utgjordes av serbiska nationalister som dock periodvis krigade även mot Titos styrkor. På så sätt blev partisankriget mot tyskarna även ett inbördeskrig för Titos rörelse. I Frankrike fanns det två konkurrerande motståndsrörelser. En som var trogen en exilregering och en kommunistisk. Motståndsrörelsen i Västländerna fick efterhand stöd på olika sätt från de allierade styrkorna. Även i Ostasien och Stilla havet innebar kriget fruktansvärda umbäranden för civilbefolkningen. Någon motsvarighet till Hitler "endlösung" (förintelsen) fanns inte (åtminstone inte lika systematisk) men den japanska krigföringen var ändå oerhört brutal och brydde sig föga om Genevékonventioner. Värst drabbades Kina där många miljoner, kanske så många som 20 miljoner civila föll offer för japansk terrorkrigföring, svält, med mera. Även i dessa områden uppstod det motståndsrörelser.

Allierat samarbete

Storbritannien och Frankrike hade gått ut i krig mot Nazityskland två dagar efter att Hitler invaderade Polen 1 september 1939. Men efter att Frankrike besegrats av Tyskland 1940 stod Storbritannien ensamma i kampen mot Tyskland. USA stod ännu så länge utanför kriget och även om oron i USA blev större efter Frankrikes fall var motståndet hos den amerikanska befolkningen stor mot att gå med i kriget. USA stödde ändå Storbritannien. Från och med våren 1941 fick britterna hjälp med bland annat vapen genom lend an lease act. När USA slutligen blev indragna i kriget i december 1941 utsträcktes denna hjälp till samtliga krigförande stater på den allierade sidan. 9-12 Augusti 1941 möttes USA:s president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill första gången. Där utfärdade man den så kallade Atlantdeklerationen som talade om alla folks rätt till självbestämmande, en framtid där konflikter skulle lösas utan våld samt den nazistiska statens totala utplåning. Churchill avskydde egentligen Josef Stalin och den politik den sovjetiske diktatorn stod för men efter att Hitler angripit Sovjetunionen inleddes ett nära samarbete mellan britterna och ryssarna. Båda partar förband sig att inte sluta separat fred, utan tillsammans besegra den gemensamma fienden. USA-s roll kan trots att man formellt var neutrala beskrivas som "icke krigförande" där man försåg såväl britter som ryssar med stora kvantiteter vapen. Strax efter nyår 1942 utformade amerikaner och britter den strategi som skulle besegra axelmakterna. Tyskland som ansågs vara den farligaste motståndaren skulle besegras först. Största resurserna skulle således läggas på att besegra Hitler innan alla resurser riktades mot Japan. I en rad andra länder (vid sidan om de tre stora plus Kina) åtog sig nu att gå i krig mot axelmakterna. Det slutliga målet med kriget var axelmakterna villkorslösa kapitulation. Sovjetunionen som redan innan USA:s inträde i kriget tagit emot omfattande hjälp från USA fick nu ännu mer hjälp från amerikanarna med både vapen och livsmedel. Visserligen var inte vapenbiståndet i närheten av de enorma volymer som den ryska industrin producerade från och med 1943 men den anses ändå ha bidragit starkt till att det ryska försvaret inte kollapsade innan Sovjetunionen definitivt fick initiativet sommaren 1943. Churchill besökte Stalin i Moskva sommaren 1942 för att förankra de västallierades strategi för att vinna kriget. Stalin var inte nöjd och krävde att en en västfront skulle upprättas så fort som möjligt genom en invasion i Frankrike. Det var krav som han envist reste resten av 1942 och 1943. De västallierades svar var att man inte var redo för ett så stort företag än. Viss tillfredsställelse fick Stalin sommaren 1943 då amerikaner och britter invaderade Sicilien och södra Italien och därigenom skapade en Europeisk sydfront. Sovjetunionens diktator var ändå inte nöjd då en överväldigande del av den tyska krigsmakten fortfarande opererade i Sovjetunionen. De tre stora bland de allierade - Roosevelt, Stalin och Churchill möttes första gången i Irans huvudstad Teheran 28 november-1 december i Teherankonferensen. Där fick Stalin löfte om att en västfront skulle upprättas i maj följande år Operation Overlord. Landstigning skulle ske även i Sydfrankrike och ryssarna skulle ungefär samtidigt inleda stora offensiver på Östfronten. Stalin blev också lovad att Sovjetunionens gräns efter kriget skulle flyttas längre västerut. Detta gick ut över Polen som i sin tur skulle kompenseras med att få tidigare tyska områden längre västerut. Relationen mellan Stalin och Churchill var spänd, däremot kom diktatorn bra överens med Roosevelt som Stalin hade stor respekt för. Stalin själv blev under kriget mycket populär i USA och kallades av amerikanarna för "Uncle Joe". Något möte mellan de tre stora förekom inte under 1944. Däremot drogs under året planerna upp för den nya internationella fredsorganisation som efter kriget skulle ersätta NF, det vill säga Förenta nationerna - FN. Världsbanken och Internationella valutafonden grundades också. 4-11 februari 1945 möttes Roosevelt, Stalin och Churchill igen i Jaltakonferensen. Tyskland var i praktiken besegrat och förhandlingarna gällde nu hur efterkrigstidens Europa skulle se ut. Man enades om att Tyskland efter kriget tills vidare skulle delas i fyra ockupationszoner. Stalin krävde att det besegrade Tyskland skulle demilitariseras och betala ett enormt krigsskadestånd. Någon enighet nåddes inte här utan frågorna sköts på framtiden. Man enades dock om att Sovjetunionen skulle gå med i kriget mot Japan 3 månader efter att Tyskland kapitulerat. Sovjetunionen lovade också att bli medlem i FN som grundades i San Fransisco i slutet av april 1945. Nästa stora möte var Potsdamkonferensen 17 juli-2 Augusti. Kriget i Europa var över men fortfarande hade inte Japan kapitulerat. Roosevelt hade avlidit och efterträtts av Harry S. Truman. Även Churchill var borta efter att ha förlorat parlamentsvalet. Ny brittisk premiärminster var labourledaren Attlee. Frågorna var densamma men någon enighet om en långsiktig lösning på Tysklandsfrågan kom inte, något fredsavtal blev det inte heller. Man enades dock om att rättegångar skulle hållas mot ledande nazistiska krigsförbrytare (Nürnbergprocessen). Motvilligt accepterade britter och amerikaner att Polens nya gränser skulle bli permanenta. Som avtalats redan i Jalta förklarade Sovjetunionen krig mot Japan 8 Augusti, exakt 3 månader efter att Tyskland kapitulerat. Japan kapitulerade 15 Augusti- 2 september efter att Hiroshima och Nagasaki förstörts av atombomber. Japan blev efter kapitulationen ockuperat av de allierade, Ett gemensamt allierat råd skulle styra landet men i praktiken var det USA och general Douglas MacArthur som styrde landet och Japan återfick sin självständighet först 1951. Även här hölls rättegångar mot de främsta krigsförbrytarna.'

De neutrala staternas situation

När kriget inleddes i början av september 1939 var bara fyra stater direkt inblandade i kriget, förutom Tyskland och Polen även Storbritannien och Frankrike. Merparten av värlrldens stater förklarade sig vara neutrala, inklusive USA som efter första världskriget bedrivit en isolatinistisk politik. Sovjetunionen var fram till sommaren 1941 neutrala mot västmakterna men angrep Polen (se Molotov-Ribbentroppakten i slutet av september 1939 och senare på hösten Finland - finska vinterkriget. Gentemot Japan skulle Sovjetunionen förbli neutrala fram till början av Augusti 1945. Andra världskriget skulle visa sig orsaka mycket stora problem för de mindre länderna. Båda parter i kriget visade sig hysa obefintlig respekt för att mindre stater ville stå utanför kriget. Trots att länder som Sverige, Finland Norge, Jugoslavien Nederländerna, Luxemburg och Belgien alla förklarade sig neutrala i krigets inledning blev samtliga stater utom Sverige indragna i kriget. Även de baltiska staterna blev indragna m. I samtliga fall beroende på att nämnda länder blev angripna. I Sveriges fall kan landets roll under finska vinterkriget beskrivas som "icke krigförande". (se vidare Sverige under andra världskriget) USA hade förklarat sig neutrala men gav trots detta som nämnts omfattande militärt bistånd till Storbritannien från och med 1940 och från hösten 1941 även till Sovjetunionen. President Franklin D Roosevelt ansåg att landet måste gå med i kriget men hade svårt att ändra det amerikanska folkets inställning till kriget. Först efter den japanska anfallet mot Pearl Harbour 7 december 1941 vände opinionen. Hurvida USA skulle engagera sig i både det asiatiska och Europeiska kriget "löstes" 11 december då Tyskland förklarade krig mot USA. Sovjetunionen var alltså neutralt gentemot västmakterna under krigets första två år. Först efter att Tyskland invaderade lander 22 juni 1941 slöts en allians med britterna och efter USA-s inträde även med amerikanaena. De Latinamerikanska staterna var från början neutrala men med några få undantag engagerade de sig så småningom i kriget på de allierades sida. Spanien och Portugal förblev neutrala hela kriget. Det kan tyckas överraskande att de inte ställde upp för Tyskland då landets regimer ideologiskt stod mycket närmare Nazityskland än de västerländska demokratierna. I Spaniens fall kan det emellertid sannolikt förklaras av att landet var "utmattat" efter tre års blodigt inbördeskrig (Spanska inbördeskriget Schweiz neutralitet var visserligen garanterad av alla stormakter men det torde knappast hindrat Hitler att invadera landet om han ansett det nödvändigt.

Frederna

Decenniet som följde efter andra världskrigets slut slöts efterhand fred med de länder som krigat mot de allierade (undantaget Japan och Sovjetunionen). I freden i Paris 1947 slöts fred med Italien, Finland, Ungern och Rumänien. De berörda länderna fick avträda landområden. Italien fick även avträda sina kolonier. Finland fick acceptera gränserna från freden efter Vinterkriget och förbjöds även att inneha vissa vapensystem, t.ex u-båtar. Österrike återfick sin självständighet först 1955 med några inskränkningar. Man måste lova att aldrig ingå i någon militärallians och aldrig ansluta sig till Tyskland igen. Man förbjöds även att inneha vissa vapensystem. Med Tyskland slöts däremot aldrig någon permanent fred. Först i och med kalla krigets slut, Sovjetunionens upplösning och Tysklands återförening inträdde ett "riktigt" fredsförhållande för hela Tyskland gentemot de forna motståndarna i kriget. Japan och de västallierade slöt fred 1951 och samtidigt återfick landet sin självständighet.Japan fick b l a avträda Formosa (Taiwan)till Chang-Kai Cheks nationalistregim på ön (som USA då betraktade som Kinas legitima regim). Ö-grupperna Kurilerna och ön Sachalin fick man avträda till Sovjetunionen. Fortfarande har emellertid inget fredsfördrag undertecknats mellan Japan och Ryssland.

Krigets följder

Andra världskriget började som ett Europeiskt krig men efterhand spred det sig och från och med december 1941 var det ett globalt krig. I krigets efterdyningar följde flera stora förändringar på den världspolitiska scenen. Innan kriget hade Storbritannien med sitt jättelika koloniimperium varit den ledande stormakten. Efter krigets slut framträdde emellertid två särklassiga supermakter, USA och Sovjetunionen. Den amerikanska industrin var oskadad och stod nu för halva världens BNP. Den nyvunna positionen som världens mäktigaste stat innebar att USA-s roll i världspolitiken blev helt annorlunda än innan. Stalins land, Sovjetunionen hade bara 20 år tidigare varit ett utfattigt jordbruksland men hade också "tack vare" kriget också uppnått status som supermakt. Man förfogade över världens största armé och kontrollerade hela Östeuropa. Framgången hade dock skett till ett oerhört högt pris i mänskligt lidande. Storbritannien blev i efterhand, trots att man förklarat krig mot Nazityskland bara två dagar efter invasionen i Polen något av en förlorare. De kommande decennierna avvecklades nästan hela kolonialväldet och eran som jordens mäktigaste stat var över. Överhuvudtaget bidrog kriget starkt till att övriga stormakters kolonialvälden i Afrika och Asien efterhand avvecklades. Den stora koalitionen mellan USA, Sovjetunionen och Storbritannien bröts snabbt efter kriget då Nazityskland inte längre fanns som ett enande kitt mellan Sovjetunionen och de västallierade. Inom några år hade det s.k kalla kriget inletts och Europa delats politiskt, inklusive Tyskland. Ett block nära allierade med USA och ett annat block med sovjetiska lydstater i Östeuropa. Det kalla kriget ledde till en våldsam kapprustning mellan de två supermakterna och gav upphov till mängder med "lokala krig" som t.ex Vietnam och Koreakriget. Kalla kriget upphörde först i slutet av 80-talet.

Se även


- första världskriget
- Josef Stalin
- Adolf Hitler
- SS
- Teherankonferensen
- Jaltakonferensen
- Potsdamkonferensen

Litteratur

Se lista över litteratur om andra världskriget

Externa länkar


- Tomas Andersson Odén, [http://www.jmg.gu.se/fsmk/papers/oden.html Massmedia under mellankrigstiden och andra världskriget], 14:e nordiska konferensen för medie- och kommunikationsforskning. Kategori:Andra världskriget Kategori:1900-talets historia Kategori:MilitärhistoriaKategori:Krig als:Zweiter Weltkrieg ja:第二次世界大戦 ko:제2차 세계 대전 ms:Perang Dunia II simple:World War II th:สงครามโลกครั้งที่สอง

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Tyskland är en av de stater som grundade EU.

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland. Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland). Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Infrastruktur

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland. Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen. Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.

Ekonomi och industri

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.

Kända tyska företag


- Volkswagen
- Siemens
- DaimlerChrysler
- BMW
- Mercedes-Benz
- Opel
- Robert Bosch GmbH
- Schering
- Bayer
- Braun
- BASF
- AEG
- Deutsche Telekom
- Dr. Oetker
- Kühne
- Löwenbräu
- Schultheiss
- VAG
- Mannesmann
- ThyssenKrupp
- E.ON
- Deutsche Bank
- TUI
- Lufthansa

Geografi

Lufthansa

Natur

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Zugspitze Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Delstater

Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Se Tysklands förbundsländer.

Städer

Se Lista över tyska storstäder

Politik

Lista över tyska storstäder] Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition. CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen. Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.

Tysk utrikespolitik efter 1945

Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963. Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN. De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland

Styrelseskick

Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.

Utbildning

Grundskola

Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.

Högre utbildning

Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.

Massmedia

Tidningar

Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).

Television

Huvudartikel: Television i Tyskland Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter. Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix. Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland

- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR) Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.

Massmedia i DDR

DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)

Kultur

Musik

Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.

Tysk musik efter andra världskriget

Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole. Nicole] Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan"). På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen. I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.

Tysk teater

Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.

Tysk film

Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget. Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl. Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film. Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget. Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945. En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts. Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival. I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland. Länkar

- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark] Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta

Världsarv


- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,
- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg

Idrott

Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee. Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993. 2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll. Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher

Externa länkar


- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska) Kategori:Europas länder Kategori:Tyskland als:Deutschland fiu-vro:S'aksamaa ja:ドイツ ko:독일 ms:Jerman roa-rup:Ghirmânii simple:Germany th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี zh-min-nan:Tek-kok

1 september

Dagens namn


- Samuel

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Egidius (Ægidius abb., Aeguidius, Agidius)
- 1901: Samuel
- 1986: Samuel, Sam och Solveig
- 1993: Samuel, Sam. (Solveig flyttas till 4 juni)
- 2001: Samuel. (Sam utgår ur almanackan)

Helgdagar m.m.


- Denna dag var helgdag i Sverige t.om år 1599
- Libyens nationaldag
- Slovakiens nationaldag
- Uzbekistans nationaldag

Händelser


- 1181 - Ubaldo Allucingoli blir påve med namnet Lucius III.
- 1736 - Sveriges rikes lag, som ersätter de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen, träder i kraft.
- 1920 - Staten Libanon skapas av fransmännen med Beirut som dess huvudstad.
- 1923 - Tokyo och Yokohama drabbas av Stora Kanto-jordbävningen, som skördar 140 000 dödsoffer och ca 700 000 hus. Styrkan var enligt Richterskalan 7,9.
- 1939 - Andra världskriget inleds då tyska trupper i gryningen går över gränsen till Polen.
- 1951 - Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas.
- 1977 - 140 tunnor med giftigt avfall grävs upp på BT Kemis fabriksområde i Teckomatorp.
- 1983 - KAL 007-incidenten, då passagerarflygplan på väg från Anchorage till Seoul kommer ur kurs in på sovjetiskt luftrum och skjuts ned.
- 1985 - Titanics vrak hittas.
- 1990 - Tunnelbanestationen Unter den Linden i Berlin återöppnas så att man efter 29 år återigen kan åka mellan Öst- och Västberlin.

Födda


- 1731 - Ove Höegh-Guldberg, dansk statsman.
- 1845 - Paul Sanford Methuen, brittisk fältmarskalk.
- 1854 - Engelbert Humperdinck, tysk kompositör.
- 1875 - Edgar Rice Burroughs, amerikansk författare, Tarzan.
- 1882 - Gunnar Bohman, svensk författare, kompositör och lutsångare.
- 1884 - Sigurd Wallén, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.
- 1901 - Andrej Vlasov, rysk militär.
- 1909 - Aina Rosén, svensk skådespelare.
- 1920 - Richard Farnsworth, amerikansk skådespelare.
- 1921 - Simon Spies, dansk, högst okonventionell affärsman och entreprenör.
- 1922 - Yvonne de Carlo, amerikansk skådespelare.
- 1932 - Bengt Hallberg, svensk jazzpianist.
- 1933 - Håkan Serner, svensk skådespelare.
- 1939 -
  - Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker.
  - Lily Tomlin, amerikansk skådespelare.
- 1942 - C. J. Cherryh, amerikansk författare.
- 1946 - Barry Gibb, brittisk sångare i The Bee Gees.
- 1949 - P.A. Sangma, indisk politiker.
- 1954 - Richard Burden, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1962 - Ruud Gullit, nederländsk professionell fotbollsspelare och tränare.
- 1971
  - Helena af Sandeberg, svensk skådespelare.
  - Hakan Şükür, turkisk fotbollsspelare.
- 1975 - Scott Speedman, brittisk-kanadensisk skådespelare.

Avlidna


- 1159 - Hadrianus IV, född Nicholas Breakspear, påve från 1154.
- 1256 - Kujo Yoritsune, shogun av Japan.
- 1557 - Jacques Cartier, fransk upptäcktsresare.
- 1608 - Frans Hals, nederländsk konstnär.
- 1648 - Marin Mersenne, fransk filosof och matematiker.
- 1715 - Ludvig XIV, kung av Frankrike 1643-1715.
- 1913 - Anders Bjurholm, svensk bryggeriägare.
- 1961 - Åke Askner, svensk skådespelare.
- 1963 - Guy Burgess, brittisk avhoppare som spionerade för Sovjetunionen; tillhörde den kända brittiska spionkvartetten Burgess-MacLean-Blunt-Philby, kända som the Cambridge Four.
- 1964 - Otto Olsson, svensk organist och tonsättare.
- 1967 - Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.
- 1981 - Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.
- 1988 - Luis Alvarez, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

Se även

30 augusti - 2 september - 1 augusti - 1 oktober -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 246 ja:9月1日 ko:9월 1일 simple:September 1 th:1 กันยายน

2 september

Dagens namn


- Justus, Justina

Äldre namnsdagar:


- tidigare: Emericus
- 1620: Elisa, Emericus
- 1680: Justius
- 1753: Justus
- 1986: Justus, Jane och Judit
- 1993: Justus, Justina - från 15 juni. (Judit flyttas till 13 juli och Jane till 21 juli)
- 2001: Justus, Justina

Händelser


- 31 f.Kr. - Slaget vid Actium, där Octavianus besegrar sin rival Antonius och därmed kan etablera sig som ensam härskare över det romerska riket.
- 1854 - Bomarsunds fäste sprängs av de engelsk-franska erövrarna
- 1945 – Japans officiella kapitulation äger rum ombord på USS Missouri. Närvarande är general Douglas MacArthur, amiral Chester Nimitz för USA och utrikesminister Mamoru Shigemitsu och Yoshihiro Umetsu för Japan.
- 1967 - Sträckan Östermalmstorg-Ropsten öppnas i Stockholms tunnelbana
- 2003 - Sverige tar brons vid EM i modern femkamp i Tjeckien.

Födda


- 1725 - Ewald Friedrich von Hertzberg, tysk greve och statsman.
- 1778 - Louis Bonaparte, kung av Holland 1806-1810, yngre bror till Napoleon Bonaparte.
- 1848 - Lili'uokalani, hawaiiansk drottning 1891-1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
- 1852 - Paul Bourget, fransk författare och kritiker.
- 1870 - Luise av Sachsen, drottning av Sachsen 1891-1902.
- 1881 - Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
- 1899 - Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 1904 - Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
- 1925 - Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazzklarinettist.
- 1930 - Carl-Uno Sjöblom, svensk programledare i radio och TV.
- 1931 - Francis Matthews, brittisk skådespelare.
- 1937 - Kristina Adolphson, svensk skådespelare.
- 1946 - Paavo Väyrynen, finländsk centerpartistisk politiker.
- 1952
  - Jimmy Connors, amerikansk tennisspelare.
  - Jacob Nordenson, svensk skådespelare.
- 1954 - Andrew Dismore, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-.
- 1957 - Tibor Gáspár, ungersk skådespelare.
- 1956 - Marcus Wallenberg, VD för Investor AB.
- 1966
  - Salma Hayek, mexikansk skådespelare.
  - Olivier Panis, fransk racerförare.
- 1964 - Keanu Reeves, amerikansk skådespelare.
- 1971 - Jonas Malmsjö, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 1974
  - Jonte Halldén, svensk skådespelare.
  - Viveca Jedholm, svensk skådespelare.
  - Sami Salo, finländsk ishockeyspelare.
- 1983 - Aimee Osbourne, amerikansk journalist och fotomodell.
- 1984 - Richard Tomson, svensk skådespelare.

Avlidna


- 1832 - Franz Xaver von Zach, tysk astronom.
- 1865 - William Rowan Hamilton, irländsk astronom och matematiker.
- 1937 - Pierre de Coubertin, fransk författare, skapare av moderna OS.
- 1955 - Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
- 1962 - Johan Rosén, svensk skådespelare, dekormålare, attributör och teaterdirektör.
- 1969 - Ho Chi Minh - Vietnamesisk ledare, premiärminister, president, kommunist.
- 1973 - J. R. R. Tolkien, brittisk författare och språkforskare.
- 1992 - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
- 2003 - Stig Wallgren, svensk reklamman, konstnär, kompositör, sångtextförfattare, artist och författare.
- 2005 - Erik Frank, svensk musiker och kompositör.

Se även

1 september - 3 september - 2 augusti - 2 oktober -- lista över alla datum januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december 247 ja:9月2日 ko:9월 2일 ms:2 September simple:September 2 th:2 กันยายน

Japan

:För den brittiska musikgruppen, se Japan (musikgrupp). Japan är en konstitutionell monarki (kejsardöme) i östligaste Asien, bestående av ett antal öar i Stilla havet öster om fastlandet. De fyra största öarna är Honshu där huvudstaden Tokyo ligger, Hokkaido där bland annat staden Sapporo ligger, Kyushu och Shikoku. Väster om Japan ligger Japanska havet och söderut Östkinesiska havet. På fastlandssidan på andra sidan Japanska havet ligger Ryssland, Kina, Nordkorea och Sydkorea. På japanska heter landet 日本, vilket kan uttalas antingen Nippon eller Nihon. Namnet betyder solens ursprung. Det västerländska namnet kommer från den kinesiska läsningen av 日本. Att detta uttal fick genomslag i västvärlden tror man beror på de portugisiska sjöfarare som var de första européer som rapporterade om landets existens efter expeditioner till Malaysia. Med sina 127 miljoner invånare på en yta av 377 835 km² är Japan ett av de mest tättbefolkade länderna i världen.

Historia

Huvudartikel: Japans historia Japan har troligtvis varit bebott sedan 500 000 år tillbaka. De tidigast daterade kvarlämningarna (verktyg gjorda av sten) härstammar från kring 12 000 f.Kr, och ungefär från den tiden räknar man att Japans äldre stenålder, ofta benämnd med det japanska namnet Jomon, inleddes. Mycket lite är känt om Japans förhistoriska förflutna men 11 februari, 660 f.Kr räknas traditionellt som den dag då det japanska kejsardömet grundades. Detta enligt de två japanska delvis historiska, delvis mytologiska krönikor som skrevs i 700-talets början, Nihonshoki och Kojiki. Från slutet av 1800-talet och fram till 1945 var Japan det mäktigaste riket i östasien. Under andra världskriget besegrades man dock av de allierade med USA i spetsen.

Politik

Japan har ett demokratiskt statsskick som bygger på en konstitution som antogs 1947. Kejsaren är statsöverhuvud för Japan men har ingen makt i praktiken. I stället är högsta beslutande organ Japans parlament med 732 medlemmar uppdelade i två kammare, första kammaren och andra kammaren. På japanska kallas parlamentet 国会 kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament är, precis som Japans lagar och författning, skapade efter tysk modell. På engelska kallas parlamentet för diet, även om diet, från medeltidslatinets dietas, bara är ett annat namn för en beslutande församling. Parlamentarikerna väljs in till bägge kamrarna genom allmänna val. Ämbetsperioden skiljer sig dock: fyra år för andra kammaren och sex år för första kammaren. Från kokkai väljs sedan en premiärminister baserat på det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta är endast en symbolisk handling. Åldern för rösträtt i Japan är 20 år. Men eftersom man i Japan börjar räkna en persons ålder vid 1 istället för 0 år, så motsvarar det en åldersgräns på 19 år med vårt sätt att räkna ålder. Dessutom räknas inte myndighetsåldern utifrån ens födelsedag, utan vid en viss dag på året blir alla som fötts ett visst år myndiga. 国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会国会 Japan har hållit en konservativ profil under de senaste decennierna och för tillfället har