:: wikimiki.org ::
| Antenn |
AntennAntenn kan ha olika betydelser:
- Vid radioteknik menas en öppen elektromagnetisk svängningskrets. En antenn för mottagning av radiosignaler är en elektrisk ledning eller annan anordning där en elektromagnetisk våg inducerar en pulserande ström som matas in i en mottagare. En sändarantenn omvandlar en inmatad pulserande ström till en elektromagnetisk våg, som utbreder sig i rymden.
- Inom zoologin kallar man insekters känselspröt på huvudet för antenner.
Kategori:Elektromagnetism
Kategori:Zoologi
ja:空中線
ms:Antena
ElektromagnetiskElektromagnetism, inom fysiken en av de fyra fundamentala naturkrafterna (se växelverkan).
Elektromagnetismen förenar elektriska och magnetiska fenomen till en, sammanhängande, teori.
Historia
Magnetism är känt sedan lång tid tillbaka och använt av sjöfarten sedan 1600-talet. Elektriciteten upptäcktes av Benjamin Franklin med sitt berömda drakexperiment. Den första kopplingen mellan elektricitet och magnetism gjordes av Ørsted (1820). Den fullständiga teoretiska kopplingen mellan elektricitet och magnetism slutfördes av Maxwell med de s.k. Maxwells ekvationer.
Egenskaper
Varje elektriskt laddat föremål omges av ett elektriskt fält. I varje punkt har fältet en viss styrka, och en viss riktning.
När ett elektriskt laddat föremål placeras i ett elektriskt fält, påverkas det av en elektrisk kraft, som är proportionell dels mot styrkan av fältet, dels mot den egna laddningen.
När ett elektriskt laddat föremål rör sig genom ett elektriskt fält, påverkas det av en magnetisk kraft.
Elektrisk laddning och magnetism är två sidor av samma kraft. Varje rörelse av elektriska laddningar ger upphov till ett magnetfält, och varje magnetfält påverkar elektriska laddningar att röra sig.
Jonas Islander 5 april 2005 kl.14.46 (CEST)
Mikrofysik
Hur fenomenet ser ut på mikroskopisk eller kvantmekanisk nivå är beskrivet i kvantelektrodynamiken. Enkel uttryckt elektromagnetism det som uppstår ur att en foton växelverkar med en laddad partikel. Fotonen är alltså utbytespartikeln i elektromagnetism. Ett exempel på en foton är vanligt ljus. Laddade partiklar som det handlar om i detta fall kan vara elektroner, men alla partiklar som har en elektrisk laddning kan växelverka med en foton. Fotoner däremot, saknar elektrisk laddning. De saknar också vilomassa, och därför rör de sig med en konstant hastighet, c.
Se även elektrodynamik och Maxwells elektromagnetiska ekvationer.
Kategori:Fysik
ja:電磁気学
ko:전자기학
Elektromagnetisk vågEn elektromagnetisk våg är en vågrörelse av kopplade elektriska och magnetiska fält som beskrivs med hjälp av Maxwells ekvationer. Accelererade laddningar av något slag (och endast dem) ger upphov till elektromagnetiska vågor. Utbredningshastigheten i vakuum är konstant och alltid lika med ljushastigheten.
En särställning bland de elektromagnetiska vågorna hör de med våglängder kring 400 - 700 nanometer, då de är de enda vi kan se med blotta ögat; vågor med något längre våglängder uppfattas av huden som värmestrålning.
- Radiovågor (vågorna kan vara kilometerlånga)
- Mikrovågor
- Infrarött ljus
- Synligt ljus
- Ultraviolett ljus
- Röntgenstrålning
- Gammastrålning (pikometerlånga vågor)
Se även:
- Elektromagnetisk strålning
Kategori:Elektromagnetism
ja:電磁波
ko:전자기파
RymdenUniversum (från latinet med betydelsen "det hela"; "allt skapat", "världen", "världsalltet", "världsbyggnaden") är ett stort (enligt många oändligt), till mestadels tomt utrymme som per definition innehåller allting. Universum anses ha uppstått genom Big Bang för ca 13,7 miljarder år sedan. Expansionen från den händelsen pågår fortfarande, och modern forskning tycks tyda på att den till och med accelererar. Flera teorier har lagts fram vad det kan vara som driver expansionen. En av de för tillfället mest populära teorierna handlar om något som fått namnet mörk energi. Resultatet blir ett universum som blir större och större och att de olika delarna av universum kommer allt längre ifrån varandra.
Intressanta makroskopiska objekt i universum inbegriper galaxer, kvasarer, nebulosor, planeter, stjärnor och svarta hål. Alla fysiska objekt och ljuset i universum kontrolleras av gravitationskrafter. Detta resulterar i en förtätning av all materia i ett allt större universum. Samtidigt böjs ljusvågorna allt mer och förvränger totalbilden av universum.
När universum är dubbelt så gammalt som nu, syns endast objekt tillhörande den Lokala hopen. Likadant blir det i de närliggande galaxhoparna Virgo och Coma. Slutscenariot är ett gigantiskt tomrum med ett enormt antal svarta hål oerhört utspridda. Svarta hål som bara "ångar" bort efter obegriplig lång tid på grund av Hawkingstrålning. Forskarna räknar med att de minsta svarta hålen (Solens massa) försvinner 1068, de mellanstora svarta hålen (miljoner solmassor) 1087 och de allra största svarta hålen (galaxmassa) 10100 år efter universums uppkomst. Kvar blir uttänjda fotoner och sönderfallspartiklar. Tomheten blir i det närmaste total.
Se även
- Kosmos
- Big Bang
- Kosmologi
- Inflation (kosmologi)
- Solsystemet
- Universum (mängdteori)
- Universums framtid
- Vintergatan
Källor
- Astronomy, March 2003.
- Astronomy, June 2003.
Externa länkar
- [http://www.rymdportalen.com Rymdportalen.com]
kategori: fysik
kategori:astronomi
ja:宇宙
ko:우주
ms:Alam Semesta
simple:Universe
ZoologiZoologi är läran om djurriket efter biologiska riktlinjer. En person som är utbildad i zoologi kallas zoolog.
Berömda zoologer
- Louis Agassiz (malacologi, iktyologi)
- Aristoteles
- Archie Carr, (June 16, 1909-May 21, 1987) (herpetologi)
- Charles Darwin
- Dian Fossey (primatologi)
- Karl von Frisch (etologi)
- Arthur David Hasler, (January 5, 1908-March 23, 2001) (limnologi, iktyologi, laxvandring)
- Victor Hensen, (February 10, 1835-April 5, 1924) (planktologi)
- Libbie Hyman (evertebrat zoologi)
- William Kirby (grundare av entomologi)
- Carl von Linné (grundare av systematiken)
- Konrad Lorenz (etologi)
- David W. Macdonald (vilda däggdjur)
- Desmond Morris (etologi)
- Thomas Say (entomologi)
- Nikolaas Tinbergen (etologi)
- E. O Wilson, b. 1929, (entomologi, grundare av sociobiologi)
- Jakob van Uexküll (djurs beteende, evertebrat zoologi)
Externa länkar
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Matematik_och_naturvetenskap/Biologi/Zoologi/ Zoologi] på ODP
Kategori:Zoologi
ja:動物学
ko:동물학
ms:Zoologi
simple:Zoology
th:สัตววิทยา
Insekt
- Apterygota
- Archaeognatha
- Dicondylia
- Bevingade insekter (Pterygota)
Insekterna är en klass inom leddjuren och de är de artikaste och mest framgångsrika bland landdjuren.
Av jordens 1,5 millioner kända djurarter är 1 million insekter. De flesta är bevingade, men det förekommer också primitiva vinglösa insekter (Apterygota). Det vetenskapliga namnet, Insecta, kommer från latin och betyder "insnörd". Vetenskapen som befattar sig med insekter kallas entomologi.
Utseende och levnadssätt
Insekternas hud är täckt med en mer eller mindre förhårdnad hudskelett som bildas av kitin. Kroppen är sammansatt av tre tydligt skilda avdelningar: huvud, mellankropp (thorax) och bakkropp (abdomen). Extremiteterna, som i antal aldrig överstiger tre par hos fullbildade insekter, men kan vara mindre, därigenom att ett benpar förkrympt, sitter bara på mellankroppen. Sällan finns förkrympta extremiteter på bakkroppen.
kitin
Huvudet, som består av flera sammanvuxna leder, bär antenner, munverktyg och ögon. Munverktygen utgörs av den opariga överläppen, ett par överkäkar, ett par underkäkar samt den av ett tredje par, i midlinjen sammanvuxna käkar bildade underläppen. Överläppen är ett litet kitinstycke, som upptill begränsar munöppningen och underläppens midstycke bär den så kallade tungan. Underkäkar och underläpp bär dessutom var sitt par trådlika och ledade bihang, som tjänstgör som känselorgan. Hos bitande insekter är det ofta lätt att urskilja alla mundelar medan mundelarna hos sugande insekter är mest sammanvuxen. Ögonen är antingen fasettögon eller punktögon.
De flesta fullvuxna insekter är utrustat med ett eller två par vingar. De främre sitter alltid på andra leden av mellankroppen och de bakre på tredje leden. Ibland är ett eller bägge vingpar förkrympt och ibland finns inga vingar alls, t.ex. hos arbetsmyror. Varje vinge består av två med varandra sammanvuxna kitinhinnor, som hålls utspända av förgrenade kitinlister.
Bakkroppen utgörs av mot varandra fritt rörliga leder som består av en ryggplåt och en bukplåt. Den tunna hud, som förenar dessa plåtar, bildar ett instjälpt veck. Denna anordning gör möjlig pumpande andningsrörelser genom bakkroppens rytmiska förlängning och förkortning samt tillåter en stundom enorm utvidgning av bakkroppen vid upptagandet av en större mängd föda samt vid äggstockarnas ansvällning under mognaden av äggen. Bakkroppens sista leder bär ofta olika bihang, som ledade analspröt, griporgan, kopulationsorgan och äggläggningsrör. I baktarmens yttersta del finns ofta stinkkörtlar, ur vilka insekten till sitt försvar avsöndrar illaluktande och sveda orsakande vätskor.
När det finns andningsorganen bildas de av andrör, som öppnar sig i en rad andhål. Hos vissa i vatten levande insektlarver saknas andhål, och i detta fall finns ofta blad- eller trådlika så kallade trakégälar på bakkroppens sidor, genom vilka det i vattnet lösta syret kan upptas genom diffusion. Hos vissa små insekter, till exempel de flesta hoppstjärtar, saknas såväl andhål som andrör, och andningen sker genom den tunna huden.
I nära samband med andningsorganen står ett för insekterna särskild organ, den så kallade fettkroppen. Den består av massvis samlade fettceller, mellan vilka ytterst talrika och fina trakégrenar intränga. Fettkroppen tjänstgör huvudsaklig som näringsmagasin.
Till följd av andningsorganens vidsträckta utbredning i alla delar av kroppen är utvecklade anordningar för blodcirkulationen onödiga. Blodkärlssystemet utgörs bara av ett enda, längs kroppens ryggsida genom muskelknippen fäst i flera kamrar avdelad, pulserande ryggkärl, som driver den färglösa blodvätskan framåt, till närheten av huvudet. Där hör blodbanorna upp och blodet sprider sig fritt i mellanrummen mellan kroppens organ.
- Nervsystemet
-
- Sinnesorgan
-
- Fortplantningsorgan
-
Levnadsområde
Med undantag av oceaner finns insekter i nästan alla regioner på jorden. De flesta finns i regioner med tropiskt klimat. Högt specialiserade arter lever även i Antarktis och på höga bergskedjor. Några insekter spreds genom människan till världens alla hörn.
Systematik
Anatomi
bergskedjor
Kategori:Leddjur
Kategori:Insekter
ja:昆虫類
ko:곤충
ms:Serangga
simple:Insect
th:แมลง
Kategori:ElektromagnetismKategori:Fysik
ja:Category:電磁気学
ko:분류:전자기학
Kategori:ZoologiArtiklar inom ämnet zoologi. Zoologi vetenskapen om djurvärlden.
Category:Biologi
ja:Category:動物学
ko:분류:동물학
th:Category:สัตววิทยา
zh-min-nan:Category:Tōng-bu̍t-ha̍k NasjonaløkonomiØkonomi kan vise til
(1) individer, bedrifter, myndigheter og andre organisasjoner i samfunnet, og hvordan disse foretar valg, og hvordan allokeringen av ressurser er. En økonomi beskrives som regel i form av en viss størrelse som en kommune eller et land.
eller
(2) læren om disse valgene og hvordan de bestemmer hvordan samfunnets ressurser blir brukt. Hvis det er flere som vil ha en ressurs enn de som kan få den, må man på en eller annen måte fordele den knappe ressursen. Økonomifaget prøver å gi et teoretisk rammeverk til å angripe disse problemstillingene.
Tidligere ble ordet økonomikk benyttet om (2), blant annet holdt Ragnar Frisch strengt på dette skillet mellom betydningene. Betydningsskillet finnes fortsatt på engelsk, der economy viser til (1) og economics viser til (2).
Sosialøkonomi eller samfunnsøkonomi er det faget som studerer økonomien på et samfunnsnivå. Det deles ofte i makroøkonomi og mikroøkonomi. Bedriftsøkonomi regnes gjerne som en egen displin, men kan også sees på som anvendt mikroøkonomi.
- Økonomisk historie
- Økonomisk geografi
- Berømte økonomer
ja:経済学
ko:경제학
simple:Economics
th:เศรษฐศาสตร์
zh-cn:经济学
zh-tw:經濟學
snowboard austria apartment madrid hotels Vienna Pozycjonowanie dating ads site
|
|
|
|
