:: wikimiki.org ::

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen, samlingsnamn för den folkrörelse som utvecklats under 1900-talet kring fackföreningsrörelsen där socialdemokraterna (SAP) samt Landsorganisationen (LO) alltjämt är dominerande. På lokal nivå samverkar arbetarrörelsen genom arbetarkommuner. August Palm anses ha lagt grunden för den moderna svenska arbetarrörelsen. Den första stora frågan för arbetarrörelsen i Sverige var kravet på allmän och lika rösträtt. Arbetarrörelsen har historiskt sett alltid stått nära nykterhetsrörelsen.

Arbetarrörelsens olika grenar

- Den politiska grenen - Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Vänsterpartiet
- Den politiska ungdomsgrenen - Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Ung Vänster
- Den fackliga grenen - Landsorganisationen LO består av 16 medlemsförbund. Dessa förbund organiserar arbetare inom både den privata och offentliga sektorn.
- Den konsumentkooperativa grenen - Kooperativa Förbundet
- Bilägare - Oljekooperationen (OK)
- Bostadsförsörjning - HSB
- Begravningar - Fonus
- Barnverksamhet - Unga Örnar riksorganisation som finns över hela landet.
- Pensionärer - Pensionärernas riksorganisation
- Nykterhetsrörelsen - Verdandi
- Försäkringar - Folksam
- Studieförbund - ABF är Sveriges största studieförbund med 55 medlemsorganisationer och har över 1 miljon studiecirkeldeltagare varje år.
- Skolor - Brunnsvik och Bommersvik.
- Internationell utveckling - Olof Palmes internationella centrum är en organisation som ägs gemensamt av arbetarrörelsen och bildades för internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning kring internationella och säkerhetspolitiska frågor.
- SALVE - SALVE är en mötesplats för information och diskussioner om alkohol- och drogpolitik.
- Kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen
- Feministiskt nätverk - Feministas
- Arbetarrörelsens arkiv - Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB). [http://www.arbarkiv.nu/index.htm]
- A-lotterierna [http://www.alotterierna.se]

Media

- Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/
- Arbetarbladet, Gävle http://www.arbetarbladet.se/
- Dagbladet, Sundsvall http://www.dagbladet.nu
- Dala-Demokraten, Falun http://www.dalademokraten.com/
- Folket, Eskilstuna http://www.folket.se/
- Gotlands Tidningar, Visby http://www.gotlandstidningar.se/
- Hälsinge Kuriren, Söderhamn http://www.halsingekuriren.se/
- Karlskoga-Kuriren http://www.karlskoga-kuriren.se/ (Obs! Ingen nättidning, enbart allmän information om tidningen.)
- Länstidningen Östersund http://www.ltz.se/
- Norrländska Socialdemokraten - NSD, Luleå http://www.nsd.se/
- Nya Folkbladet, Norrköping http://www.folkbladet.se/
- Piteå-Tidningen http://www.pitea-tidningen.se/
- Sydöstran, Karlskrona http://www.sydostran.se/
- Tidningen Ångermanland http://www.tidningen.to
- Värmlands Folkblad, Karlstad http://www.vfb.se/
- Örebro-Kuriren http://www.orebro-kuriren.se/ (Obs! Ingen nättidning, enbart allmän information om tidningen.)
- Östra Småland, Kalmar http://www.ostrasmaland.se/ Kategori:Arbetarrörelse ja:労働運動

Folkrörelse

Frivillig sammanslutning av människor med gemensamma intressen. Exempel på folkrörelser:
- Arbetarrörelsen
- Frikyrkorörelsen
- Nykterhetsrörelsen
- Kvinnorörelsen
- Idrottsrörelsen
- Gayrörelsen Kategori:Folkrörelser

Fackförening

Fackförening, en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. När skråsystemet i Sverige upphörde 1846 blev detta starten för fackföreningar. Många fackliga organisationer bildades i slutet av 1800-talet. Fackföreningar sluter sig samman i centralorganisationer där de olika fackförbunden är medlemmar:
- LO, Landsorganisationen i Sverige
- TCO, Tjänstemännens Centralorganisation
- SACO, Svenska Akademikers Centralorganisation
- SAC, Sveriges Arbetares Centralorganisation Syfte En av fackföreningens roll är att företräda arbetstagaren gentemot arbetsgivaren och att utnyttja de samordningsvinster som kan förekomma, till exempel övertidsblockad, strejk och blockad för att förbättra sitt läge vid förhandlingar om löner och anställningsvillkor som sjukförsäkringar, föräldraledighet, säkerhet, arbetsmlijö, pensioner osv. En annan roll för fackföreningar är att påverka opinion och lagstiftning genom till exempel demonstrationer, bidrag till politiska organisationer och mediala aktiviteter. Slutligen skapar fackföreningar en samhörighet och en känsla av solidaritet arbetstagare emellan, vilket kan betyda mycket vid konflikter. Anslutning De flesta fackföreningar ansluter endast medlemmar inom samma eller liknande yrkeskår. SAC, en syndikalistisk fackförening ansluter arbetstagare från alla yrken. Fackföreningar ansluter vanligvis även pensionerade och arbetslösa arbetstagare. Arbetstagaren betalar en medlemsavgift varje månad till föreningen, som i sin tur anställer administrativ personal, jurister, förhandlare, get ut tidningar, driver kampanjer och dylikt. Kampanjer TCO har drivit en kampanj om arbetsmiljön för kontorspersonal och har lyckats genomdriva en internationell standardisering och märkning av datorskärmar, TCO-95 och dess efterföljare TCO-03. SAC har deltagit i kampanjer för Clean Clothes, rättvisemärkning för kläder. Många svenska fackföreningar är aktiva i Jubel 2000, en kampanj för att avskriva lånen för världens fattigaste länder. A-kassa De flesta fackföreningar driver även en arbetslöshetskassa. Det är en organisation som betalar ut pengar till arbetstagare som för tillfället inte har något arbete. Dessa finansieras av fackföreningens medlemmar, dels genom direkta inbetalningar, dels av pengar från arbetsgivarna som arbetstagarna tidigare avstått från i löneförhandlingar. Avtal En fackförening kan sluta kollektivavtal med en arbetsgivare och få lagstadgade fördelar, till exempel representation i företagets styrelse och rätt till MBL-förhandlingar inför förändringar i företaget. Internationellt Det är mycket vanligt med internationella kontakter mellan fackföreningar i olika länder, till exempel med andra fackföreningar i utländska delar av en koncern. Se till exempel ILO. Motpart För att kontra fackföreningarnas styrka bildade arbetsgivarna arbetsgivarorganisationen 1902 SAF, numera Svenskt Näringsliv. Kategori:fackföreningsrörelse ja:労働組合

SAP

- SAP AG, tysk mjukvarutillverkare
- Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP)

Landsorganisationen

Landsorganisationen i Sverige, LO, är en sammanslutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige, bildad 1898, sedan grundandet med nära band till socialdemokratiska partiet. De båda organisationerna är två ben i arbetarrörelsen, partiet är det politiska benet och LO det fackliga. Vid årsskiftet 1990/1991 försvann dock möjligheten för organisationer inom LO att kollektivansluta fackmedlemmar till socialdemokratiska partiet. Det ekonomiska stödet till partiet är fortfarande stort. Enligt egna uppgifter från LO låg stödet till partiet för år 2002 på mellan 75 och 85 miljoner kronor. Landsorganisationen förhandlade tidigare i stor usträckning med arbetsgivareföreningen Svenskt Näringsliv (tidigare Svenska Arbetsgivareföreningen - SAF) om olika avtal. Idag har dessa förhandlingar minskat i omfattning, dock tecknas vissa avtal om försäkringar etc fortfarande mellan centralorganisationerna. Antalet anställda vid LO centralt är omkring 150 stycken. Landsorganisationens centrala säte finns vid Norra Bantorget i Stockholm (LO-borgen). Ute i landet har LO en regional organisation, de sk LO-Distrikten och lokalt i kommunerna LO-Facken. Syftet är att ha en samordning och ett forum för det tvärfackliga arbetet på alla nivåer mellan de 16 fackförbunden inom LO. Central, regionalt och lokalt. LO samordnar också delar av LO-förbundens [http://www.lo.se/ung arbetsmarknadsinformation till unga].

Antal medlemmar

Antalet medlemmar i LO var årsskiftet 2001/2002 total 1 960 000 personer. Antalet har under en rad år visat en nedåtgående trend, men andelen LO-anslutna anställda inom LO:s organisationsområden ligger dock fortfarande i snitt över 80%. Detta är i internationellt perspektiv mycket högt.

Ägande

Äger 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet sedan 2 maj 1996.[http://koncernen.aftonbladet.se/hierta/styrelse.php]

Medlemsförbund

I LO finns nu 16 förbund. Dessa är:
- Byggnadsarbetareförbundet
- Elektrikerförbundet
- Fastighetsanställdas Förbund
- Grafiska Fackförbundet
- Handelsanställdas Förbund
- Hotell- och Restaurangfacket, HRF
- Industrifacket
- Kommunalarbetareförbundet
- Livsmedelsarbetareförbundet
- Metallindustriarbetareförbundet
- Musikerförbundet
- Målareförbundet
- Pappersindustriarbetareförbundet
- SEKO, Service och kommunikation
- Skogs- och Träfacket
- Transportarbetareförbundet

Ordföranden genom tiderna

- Fredrik Sterky, 1898-1900
- Herman Lindqvist, 1900-1920
- Arvid Thorberg, 1920-1930
- Edvard Johanson, 1930-1936
- Albert Forslund, 1936
- August Lindberg, 1936-1947
- Axel Strand, 1947-1956
- Arne Geijer, 1956-1973
- Gunnar Nilsson, 1973-1983
- Stig Malm, 1983-1993
- Bertil Jonsson, 1994-2000
- Wanja Lundby-Wedin, 2000-

Se även

- Lista över ordförande i LO
- Arbetarrörelsen

Externa länkar

- [http://www.lo.se/ Landsorganisationen i Sverige] Kategori:Svenska fackförbund Kategori:Socialdemokraterna

Lo

LO eller Lo kan syfta på # LO, fackorganisationen Landsorganisationen i Sverige # LO, Lutte ouvrière, franskt politiskt parti # lodjur # tätorten Lo, Alingsås kommun # lo, språkkod för laotiska ja:LO ko:LO

August Palm

August Palm, "Mäster Palm", född 5 februari 1849, död 14 mars 1922, skräddare, socialdemokratisk pionjär och agitator. Den svenska socialdemokratin började med August Palm som var förgrundsfiguren under de första första åren av socialdemokratin i Sverige. Sin idéer hade han fått sedan han hade varit i Danmark och Tyskland där han bland annat hade lärt av Eduard Bernstein. Vid återkomsten till Sverige ville Palm bilda en svensk socialdemokratisk rörelse. Han åkte runt agiterade i landet och 6 november 1881 höll han sitt första offentliga tal på ett hotell i Malmö. Ämnet var "Vad vill Socialdemokraterna?". Den 26 november samma år höll han ett möte inför 800 deltagare i Malmö och den 18 december samma år påbörjade han en resa ut i landet men eftersom han inte hade något arbete så levde han på att åhörare ur sin publik gav han mat och husrum. 1885 grundade han tidningen Social-Demokraten men redan 1886 blev han tvingad att överlämna redaktörskapet till Hjalmar Branting efter en schism inom rörelsen. 1882 grundade han tidningen Folkviljan. Han fick många fiender då han förutom att tala om de sociala orättvisorna bland annat kritiserade kriget och kungahuset. Han vill även bilda ett socialdemokratisk parti och en omfattande organistion för fackföreningar. Han blev fängslad 1889 för att ha spridit anitmilitärisk propaganda och straffet var 3 månader och 15 dagar. På den tiden var det i Sverige straffbart kritisera kungen, Gud eller militären. Han försökte samla socialdemokraterna i Sverige inte bara lokalt utan i hela riket och från sin cell på Långholmen kunde han driva rörelsen. 1889 uppfylldes hans dröm då Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildades på Tunnelgatan 12 i Stockholm bara några hundra meter ifrån den plats där Olof Palme mördades 1986.

Bibliografi

- Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika (1901)
- Ur en agitators lif (1904)

Externa länkar

- [http://runeberg.org/palmtrip/ Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika, hela texten] Palm, August

Socialdemokratiska arbetarepartiet

:"Socialdemokraterna" leder hit. För andra socialdemokratiska partier, se Lista över socialdemokratiska partier. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), Socialdemokratiska arbetarepartiet, Socialdemokraterna, normalt förkortat (s), grundades 1889 och är Sveriges största politiska parti. Partiledare är Göran Persson. Partiets ungdomsförbund heter Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). Studentförbundet heter Socialdemokratiska Studentförbundet. I Europaparlamentet ingår partiet i den socialdemokratiska gruppen Europeiska socialdemokratiska partiet. Partiet är en del av socialistinternationalen.

Antal medlemmar

Antalet medlemmar var 1990 totalt 1 034 000 personer. Efter kollektivanslutningens avskaffande årsskiftet 1991/1992 var antalet medlemmar 1992 totalt 259 000. År 1999 hade antalet medlemmar sjunkit till 177 000 personer, och 2003 var medlemssiffran nere i 143 407 medlemmar.

Ideologi

Socialdemokraternas ideologi är i teorin demokratisk socialism, vilket de anser är en synonym till begreppet socialdemokrati. Socialdemokraterna driver en generell välfärdspolitik finansierad av progressiva skatter. Och anser i teorin att människan alltid måste gå före marknaden. arbetsmarknadenspolitiken bygger samförståndspolitik som partiet driver tillsammans med näringsliv och de socialdemokratiska fackförbunden där man politisk in i det längsta inte vill gå in och detalj styra utan vill att parterna ska komma överens genom kollektivavtal.

Historik

Den 6 november 1881 höll August Palm ett tal i Malmö, som betraktas som det första socialistiska anförandet i Sverige. Hans anförande hade rubriken Vad hvilja socialdemokraterna? Åtta år senare, år 1889, bildades Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP. Partiet engagerade sig starkt för allmän rösträtt. Förändringar i socialistisk riktning skulle ske gradvis, genom demokratiskt beslutade reformer. Fackföreningsrörelsen stod bakom partiet redan då det bildades (fackföreningsrörelsen slöt sig sedan samman till LO 1898, med stöd från Socialdemokraterna). Hjalmar Branting blev år 1896 Sveriges förste socialdemokratiske riksdagsledamot då han valdes in med stöd från liberaler i Stockholm. Partiet förstod tidigt vikten av utbildning och grundade folkhögskolan Brunnsvik 1906. Idag finns det många flera folkhögskolor ägda av arbetarörelsen. Som internationell rörelse splittrades socialdemokratin i en revolutionär (kommunistisk) och en reformistisk gren när de tyska socialdemokraterna röstade för krigskrediterna till sin regering vilket möjliggjorde Första världskriget. Kommunisterna ansåg att detta var ett förräderi mot arbetarklassen. 1914 var det kris i landet och vi var vädligt nära en revolution. Redan 1914 hade Vladimir Lenin varit i Sverige för få anhängare till en revolution.Socialdemokraterna motsate sig en revolution.Men bland annat deras dåvarande ungdomsförbund var för en revolution.Liberalerna hade länge kämpat för demokrati men blivit motarbetat av högerparti som inte ansåg detta.Socialdemokraterna och Liberalerna sammarbetare för att nå fredlig lösning på krisen i landet. tillsist lyckades dom övertala högerparti att gå dom inte med på allmän och lika rösträtt så kommer det att bli revolution. Partiet ungdomsförbund SSU bildades 1917 sedan det tidigare ungdomsförbundet, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDU), vid partisplittringen detta år kom att bilda stommen i Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti. Denna splittring var det svenska uttrycket för den splittring mellan en revolutionär och en reformistisk fraktion som socialdemokratin i hela Europa genomgick. 1918 finska inbördeskriget gjorde att revolutionär grupperna fick morgon luft igen. Men parti styrelse tog avstånd från revolutionen även om dom hade sympatier med sina bröder och systrar.Det visa sig att dom röda socialisterna förlorade kriget.Socialdemokraterna förbjöds vapenleveranser till de vita sida.Då man ville Sverige skulle vara så neutral som möjligt i konflikten. Men kampen mellan reformister och revolutionärer inom SSU och partiet fortsatte under lång tid. Händelser som Ådalen 31 gjorde att vissa förespråkade en väpnad kamp. Först efter andra världskriget hade revolutionärerna marginaliserats. Den första regeringen där socialdemokratiska statsråd ingick, bildades 1917 och var en koalitionsregering med Liberala samlingspartiet. När statsminister Nils Edén avgick 1920, bildade socialdemokraterna för första gången ensamma regering, med Branting som statsminister. Senare under 1920-talet formulerade Per Albin Hansson socialdemokraternas vision om folkhemmet. Alltsedan Hansson blev statsminister 1932, har socialdemokraterna dominerat svensk politik.Socialdemokraterna har varit i regeringställning 1932-1976, 1982-1991 och från 1994. Under de senaste 73 åren har man bara varit i opposition i nio år. I 1968 (50,1%) och 1940 (53,8%) års riksdagsval erövrade man egen majoritet. Annars har man bildat minoritetsregeringar.

Partiordförande genom tiderna

- Kollektivt ledarskap 1889-1896
- Claes Tholin 1896-1907
- Hjalmar Branting 1907-1925+
- Per Albin Hansson 1925-1946+
- Tage Erlander 1946-1969
- Olof Palme 1969-1986+
- Ingvar Carlsson 1986-1996
- Göran Persson 1996-

Partisekreterare sedan 1945

- Sven Andersson 1945-1948
- Sven Aspling 1948-1962
- Sten Andersson 1962-1982
- Bo Toresson 1982-1992
- Mona Sahlin 1992-1994
- Leif Linde 1994-1996
- Ingela Thalén 1996-1999
- Lars Stjernqvist 1999-2004
- Marita Ulvskog 2004-

Partiet i regeringsställning

Från 1932 satt socialdemokraterna i regeringsställning så gott som oavbrutet fram till 1976. Det enda undantaget utgjordes av Bondeförbundets sommarregering som satt mellan juni och september 1936.

Socialdemokratiska regeringar genom tiderna

#Regeringen Branting I, 1920, #Regeringen Branting II, 1921-23, #Regeringen Branting III, 1924-25, #Regeringen Sandler, 1925-26, #Regeringen Hansson I, 1932-36, #Regeringen Hansson II, 1936-1940, #Samlingsregeringen (Regeringen Hansson III), 1940-1945, #Regeringen Hansson IV, 1945-1946, #Regeringen Erlander I, 1946-51, #Regeringen Erlander II, 1951-1957 (med Bondeförbundet), #Regeringen Erlander III, 1957-1969, #Regeringen Palme I, 1969-76, #Regeringen Palme II, 1982-1986, #Regeringen Carlsson I, 1986-1990, #Regeringen Carlsson II, 1990-1991, #Regeringen Carlsson III, 1994-1996, #Regeringen Persson, 1996--

Kända socialdemokratiska reformer

- ATP
- Apoteksbolaget (Läkemedelsmonopolet)
- Löntagarfonderna
- Omsättningsskatten
- Barnbidraget
- Åmanlagarna
- Palmes UKAS
- Föräldraförsäkringen
- Systembolaget (Alkoholmonopolet)
- Medbestämmandelagen (MBL)
- Avdragsgill fackavgift
- Allmän sjukfärsäkring (ej tandvård)
- Statligt spelmonopol genom Svenska spel
- Statligt finansierad skola
- Skolplikt från 7 år
- Barnomsorg i kommunal regi
- Slopandet av sambeskattningen

Kända socialdemokrater

- Berit Andnor
- Leni Björklund
- Thomas Bodström
- Hjalmar Branting
- Tage Erlander
- Lena Hallengren
- Per Albin Hansson
- Morgan Johansson
- Hans Karlsson
- Anna Lindh
- Ulrica Messing

- Pär Nuder
- Ann-Christin Nykvist
- Leif Pagrotsky
- August Palm
- Olof Palme
- Göran Persson
- Mona Sahlin
- Lena Sommestad
- Marita Ulvskog
- Margareta Winberg
- Thomas Östros

Se även Svenska socialdemokrater.

Se även

Associerade organisationer

- Homosexuella Socialdemokrater
- Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund ("Broderskapsrörelsen")
- S-kvinnor
- S-muslimska kvinnoklubben
- Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
- Socialdemokratiska studentförbundet
- Handikapprörelsens s-förening

Skolor

- Bommersvik (SSU:s förbundsskola)
- Brunnsvik
- Rönneberga kurs- och konferensanläggning (Facklig kursgård)

Organisationer och företag med starka kopplingar till arbetarerörelsen

- A-lotterierna - lotteri- och spelbolag
- ABF (Arbetarnas Bildningsförbund)
- Folkets Hus - driver lokaler i anslutning till arbetarrörelsens organisationer
- Landsorganisationen i Sverige (LO) - nationell fackorganisation
- NOV (Nykterhetsorganisationen Verdandi)
- Palmecentret
- Spero - spelbolag

Organisationer och företag med lösare kopplingar till arbetarrörelsen

- Folksam Försäkringsbolag som till stor del ägs av LO och KF.
- Fonus - Begravningsbyrå som till stor del ägs av LO, TCO och socialdemokratiska föreningar.
- Hyresgästföreningen - medlem i Palmecentret och ABF
- IOGT-NTO - nykterhetsorganisation som tillsammans med partiet driver spelverksamheten kallad Spero)
- Kooperativa Förbundet (KF) - var bland annat med och bildade ABF och Palmecentret.
- Koopi - medlem i Palmecentret
- PRO - pensionärsorganisation medlem i ABF
- Riksbyggen - Bostadsrättsföretag som vid årsskiftet 2004/2005 ägdes till 41,1% av LO-fack, 2,8% av KF och 0,7% av Folksam.

Externa länkar

- [http://www.sap.se/ Socialdemokraterna] Kategori:Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet (v), är ett svenskt politiskt parti, grundat 1917. Partiets ungdomsförbund heter Ung Vänster och studentförbundet heter Vänsterns Studentförbund. Tidigare var partiet ett kommunistiskt parti, men beskrivs numera i partiprogrammet som ett "socialistiskt, feministiskt parti". I Europaparlamentet ingår partiet i vänstergruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster.

Historia

Partiet har under åren haft olika namn:
- Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV) 1917-1921
- Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) 1921-1967
- Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1967-1990
- Vänsterpartiet (v) sedan 1990 Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti bildades som en utbrytargrupp ur socialdemokraterna 1917. Under perioden 1919-1943 var SKP den svenska sektionen av Komintern, den kommunistiska internationalen, vilken under denna period delvis kontrollerades av Kreml. Andra världskriget var en svår period för partiet. SKP var den enda politiska kraften i Sverige som stödde den sovjetiska sidan i finska vinterkriget. Liksom resten av den kommunistiska rörelsen gjorde SKP 1939 analysen att kriget var ett imperialistiskt krig, en analys som i mångt och mycket präglades av den pakt som Sovjetunionen ingått med Tyskland (Molotov-Ribbentroppakten). Under kriget var SKP det enda parti som inte fick sitta med i Per-Albin Hanssons samlingsregering. Dessutom internerades många av partiets medlemmar under förevändningen att de kunde tänkas planera statsfientlig verksamhet. Den 2 mars 1940 utfördes det värsta politiska attentatet i Sveriges historia då partiets tidning Norrskensflammans redaktion bombades. Fem människor dödades. De antikommunistiska stämningarna i landet nådde sitt kulmen under det finska vinterkriget 1940 då SKP försvarade Sovjetunionens invasion av Finland. Man kom starkt tillbaka i andrakammarvalet 1944 och fick ett rekordhögt väljarstöd, över 10%. Detta mycket tack vare att Sovjet hade bidragit till att räddat Europa från nazisterna. Det höga väljarunderstödet höll dock inte i sig och i de följande valen föll partiet åter ner till runt 3,5%-5%. VPK var starkt kritiskt till Vietnamkriget och anordnade insamlingar till FNL. År 1968, ironiskt nog samtidigt som vänstervindarna blåste som starkast i Sverige, gjorde partiet ett av sina sämsta val någonsin och fick bara 3,0%. Partiet har genomgått en antal splittringar, särskilt under 1920-talet när större splittringar ägde rum 1921, 1924 och 1929. 1967 bröt sig en mindre grupp ut och bildade KFML, den första "ny-vänster"-organisationen i Sverige. Den senaste större splittringen kom 1977 när ungefär 25% av medlemmarna och två av dess riksdagsledamöter skapade utbrytarpartiet Arbetarpartiet Kommunisterna. Efter realsocialismens sammanbrott i Östeuropa strök partiet kommunismen ur partinamnet och partiprogrammet. Vänsterpartiet växte sedan under partiledaren Gudrun Schymans ledarskap till Sveriges tredje största politiska parti. Schyman uppmuntrade de förnyare inom partiet som inte vill se sig själva som kommunister. År 2003 publicerades ett upprop under rubriken "VägVal Vänster" i partiets interntidning Vänsterpress. Flera av dom som undertecknade uppropet hade riksdagsuppdrag och andra ledande positioner inom partiet. Johan Lönnroth, dåvarande ledamot i programkommit´en, reserverade sig mot majoritetsförslaget och presenterade ett helt annat alternativförslag. Det skickades ut tillsammans med alla övriga kongresshandlingar till samtliga ombud. På kongressen i februari 2004 led de ett svidande nederlag på partikongressen. De förlorade omröstningen om partiprogrammet och många av de som ursprungligen undertecknat uppropet blev inte omvalda. I mars avslöjade Flamman ett hemligt strategidokument, "Plan B", som bl.a. riksdagsledamoten Karin Svensson Smith officiellt sagt sig ha varit med i framtagandet av. [http://www.flamman.se/inrikes.php?id=1041] I mitten av maj 2004 bildade man den ekonomiska föreningen Vägval Vänster, med säte i Uddevalla, ordförande blev Johan Lönnroth. Under perioder då socialdemokraterna har regerat ensamma men i minoritet, t.ex. 1982-1991 samt 1994-1998, har partiet ofta varit ett passivt stödparti för den socialdemokratiska regeringen. Från 2001 har dock Vänsterpartiet varit ett mer aktivt stödparti och slutit formella samarbetsavtal om regeringspolitiken med socialdemokraterna.

Valresultat

Riksdagsval

600px

Val till Europaparlamentet

- 1995: 12,90 %
- 1999: 15,80 %
- 2004: 13,79 %

Politik

Vänsterpartiet baserar sin politik på tre grundpelare - socialism, feminism och miljötänkande. Vänsterpartiet är ett revolutionärt parti, vilket innebär att man vill förändra samhället i grunden. Man vill avskaffa kapitalismen och kämpar för ett socialistiskt samhälle utifrån marxistiska id´eer. Feminism innebär att man anser att vi lever i ett patriarkat, alltså ett samhälle där män är överordnade kvinnor och att man arbetar för att avskaffa det. Miljötänkandet innebär att vänsterpartiet försöker få till stånd ett ekologiskt hållbart samhälle. Man anser att miljöförstöringen beror på att kapitalistiska företag alltid ser till vinstintresset i första hand. Det går att göra förbättringar inom ramarna för kapitalismen men miljöproblemen kan inte slutgiltigt kan lösas inom ramarna för det kapitalistiska systemet. Feminism är ett nytt begrepp i partiets partiprogram - men man har alltid arbetat för att stärka kvinnors rättigheter. Den feministiska teorin har växt in i partiet sedan 1960-talet då kvinnokampen fick en teoretisk bakgrund.

Dagspolitiska frågor

- 200.000 nya jobb i offentlig sektor
- Sex timmars arbetsdag
- Allmän tandvårdsförsäkring
- Utträde ur EU
- Nej till EMU
- Nej till EU:s grundlag
- Stoppa företagsflytten
- Försvar av den offentliga sektorn
- Flyktingamnesti

Partiledare

- 1921–1924 Zeth Höglund
- 1921–1923 Karl Kilbom
- 1924–1929 Nils Flyg
- 1929–1951 Sven Linderot
- 1951–1964 Hilding Hagberg
- 1964–1975 Carl-Henrik Hermansson
- 1975–1993 Lars Werner
- 1993–2003 Gudrun Schyman
- 2003-2004 Ulla Hoffmann (tillförordnad)
- 2004- Lars Ohly

Riksdagsledamöter 2002-

- Lennart Beijer
- Ingrid Burman
- Lars Bäckström
- Britt-Marie Danestig
- Rossana Dinamarca
- Mats Einarsson
- Marie Engström
- Lennart Gustavsson
- Owe Hellberg
- Ulla Hoffmann
- Siv Holma
- Berit Jóhannesson
- Kjell-Erik Karlsson
- Kalle Larsson
- Elina Linna
- Sten Lundström
- Lars Ohly
- Rolf Olsson
- Peter Pedersen
- Per Rosengren
- Sven-Erik Sjöstrand
- Camilla Sköld Jansson
- Tasso Stafilidis
- Karin Svensson Smith (tillhör miljöpartiet sedan 2 juni 2005)
- Karin Thorborg
- Gunilla Wahlén
- Anders Wiklund
- Alice Åström
- Sermin Özürküt

Externa länkar

- [http://www.vansterpartiet.se/ Vänsterpartiet]
- [http://www.ungvanster.se/ Ung Vänster]
- [http://www.studentforbundet.nu/ Vänsterns Studentförbund]
- Kategori:Svensk socialism Kategori:Svensk kommunism

Ung Vänster

Ung Vänster är vänsterpartiets ungdomsförbund. Förbundet har sina rötter i Socialdemokratiska Ungdomsförbundet som bildades 1903. Förbundet definierar sig som ett socialistiskt och feministiskt förbund.

Historia

Förbundets föregångare grundades ursprungligen 1903 under namnet Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF) som ungdomsförbund till Socialdemokratiska arbetarpartiet. År 1908 bildar man tidningen Stormklockan som ett organ för ungdomsförbundet. År 1917 bryter hela ungdomsförbundet och vänsterdelen av Socialdemokratiska arbetarpartiet med partiet eftersom man inte gick med på partiledningens ultimatum att vara "redo att vid alla tillfällen främja partiets verksamhet i full överensstämmelse med av partiet och dess underavdelningar fattade beslut", eftersom man upplevde att detta syftade till att tysta oppositionen inom partiet. Man valde att kalla beslutet för "munkorgsstadgan". Man var oense bl a om synen på första världskriget, där ungdomsförbundet gick ut med en skarp antimilitaristisk propaganda under parollen "inte en man - inte ett öre till militarismen". Socialdemokraternas utbrytande ungdomsförbund och vänsterfalang bildade partiet Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti, som i dag heter Vänsterpartiet. Ungdomsförbundet antog 1921 namnet Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU). (SSU bildades som nytt ungdomsförbund åt det socialdemokratiska partiet 1917.) År 1936 bryter det Spanska inbördeskriget ut efter att den progressiva enhetsfronten vunnit valet. Fascisterna gör uppror under ledning av general Francisco Franco och hundratals svenska kommunister och ett knappt hundratal socialdemokrater reser ned till Spanien för att försvara den spanska republiken. En majoritet av dessa Spanienfrivilliga var medlemmar i SKU och många återvände aldrig till Sverige. När moderpartiet 1967 bytte namn till Vänsterpartiet kommunisterna bytte förbundet namn till Vänsterns ungdomsförbund (VUF). Till följd av den politiska utvecklingen i slutet av 60-talet (jfr 68-vänstern) radikaliserades förbundet, bröt 1970 med partiet och bytte namn till Marxist-Leninistiska Kampförbundet (MLK). De delar av förbundet som förblev partiet trogna tog därvid namnet Kommunistisk Ungdom och ansåg sig vara VUF:s egentliga efterföljare, även om det strikt juridiskt sett var en ny organisation. 1991 bytte förbundet till nuvarande namn, i samband med att moderpartiet bytte namn till Vänsterpartiet. Ung Vänster var en av många drivande krafter bakom de stora internationella fredsdemonstrationerna 15 februari 2003. Senare samma år deltog man även i kampanjen för ett nej till EMU, under vilken förbundet bl.a. delade ut runt en miljon flygblad. Ung Vänsters förbundsstyrelse utlyste på sitt möte den 8-9 februari 2004 en extraordinär kongress, som hölls 9-10 april samma år i Strömsund. På extrakongressen antogs ett organisatoriskt strategidokument för förbundet och en ny förbundsstyrelse och valberedning utsågs. Tove Fraurud från Stockholm valdes till ny förbundsordförande efter Ali Esbati. Förbundet har haft olika namn och inriktningar under årens lopp men präglas fortfarande av frågor som stått i centrum genom historien som antifascism, antimilitarism och internationalism.

Namnförändringar

- 1903 Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF)
- 1921 Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU)
- 1952 Demokratisk Ungdom (DU och SKU existerade parallellt under en tid, slogs samman 1958)
- 1967 Vänsterns Ungdomsförbund (VUF), VUF bröts senare loss och bildade MLK
- 1970 Kommunistisk Ungdom (KU)
- 1991 Ung Vänster (observera att namnet ej kan förkortas till UV)

Förbundsordförande

- 1903- Fabian Månsson
- 1908-1909Per Albin Hansson
- 191?-1921 Zeth "Zäta" Höglund
- 1921-1924 Nils Flyg
- ?
- 1935-1939 Filip Forsberg
- ?
- 19??-1951 Axel Jansson
- 1951-1958 Urban Karlsson (SKU)
- 1957-1962 Rolf Utberg (DU)
- 1962-1964 Rolf Hagel
- 1964-1967 Kjell E Johansson
- 1967-1970 Anders Carlberg
- 1970-1973 Talesmän: Bengt Karlsson och Urban Herlitz
- 1973-1975 Bengt Karlsson
- 1975-1981 Lars Johansson
- 1981-1989 Stellan Hermansson
- 1989-1993 Magnus Blomgren
- 1993-1996 Jenny Jederlund
- 1996-2001 Jenny Lindahl Persson
- 2001-2004 Ali Esbati
- 2004-2005 Tove Fraurud
- 2005- Ida Gabrielsson

Förbundssekreterare

- 199?-199? Titti Berg
- 199?-1998 Birger Östberg
- 1996-1998 Kalle Larsson
- 1998-1999 Henning Süssner
- 1999-2004 Åsa Brunius
- 2004-2005 Tora Breitholtz
- 2005-2005 Clara Norberg Averbo
- 2005- Ida Regin

Organisation

Ung Vänster samarbetar med och stödjer Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund, men fattar utifrån egna analyser självständiga beslut i organisatoriska och politiska frågor. Förbundet ger sedan 1982 ut ungdomsmagasinet Röd Press då utgivningsbeviset för förbundets tidning Stormklockan, som varit namnet på förbundets organ sedan 1908, förlorades i en rättegång. Ung Vänster driver även Bokförlaget Nixon. Förlaget bildades 2002 och är en del av Red Planet AB. Förlagets syfte är "att publicera radikal litteratur som syftar till att driva samhällsdebatten till vänster".

Ideologi

Ung Vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund med förankring i arbetarrörelsen och influenser från miljö-, freds- och kvinnorörelsen. Utifrån marxistiska och feministiska teorier verkar förbundet för ett kommunistiskt samhälle, vilket enligt förbundets principprogram är detsamma som "ett klasslöst samhälle, fritt från alla former av förtryck."

Kritik

Andra organisationer på den politiska vänsterkanten, men utanför Vänsterpartiets sfär, har anklagat Ung Vänster för att vara politiska anpasslingar e.dyl. Organisationer som Kommunistiska Partiets ungdomsförbund Revolutionär Kommunistisk Ungdom (RKU) menar att Ung Vänster inte står för någon form av kommunism, utan istället är revisionister. Från annat håll har man ifrågasatt Ung Vänsters hållning till det demokratiska samhället, bland annat sedan ordföranden Tove Fraurud 2004 i TV inte ställt sig ensidigt fördömande till enpartistaten Kuba.

Misstänkt medlemsfusk

- I slutet av 2004 kritiserades Ung Vänster i TV-programmet Rapport för att ha uppgivit alltför vidlyftiga medlemssiffror i ansökan till Ungdomsstyrelsen. Man hade till ungdomsstyrelsen uppgivit att förbundets medlemstal för 2003 var 13 980 personer, och att detta var en ökning med 1 621 medlemmar från 2002. Enligt en beräkning i Dagens Nyheter var det verkliga antalet medlemmar 2000–3000[http://www.dagensnyheter.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=430627]. Denna uträkning är dock gjord på obekräftade uppgifter från ett enskilt distrikt som sedan använts som modell för samtliga övriga distrikt. De ursprungliga anklagelserna renderade i polisanmälan från ungdomsstyrelsen och har ännu inte bekräftats. Ungdomsstyrelsen menar också själva att inga av de uppgifter de fått in pekar på att den beräkning DN gjort stämmer.
- I augusti 2005 presenterade Landstinget Halland en granskning där Ung Vänster anklagas för att ha lämnat kraftigt uppblåsta medlemssiffror då de sökt bidrag. Landstinget beslutade därför att begära tillbaka över en miljon kronor som betalats ut till Ung Vänster i Halland för perioden 2001-2004. [http://www.lthalland.se/extra/news/?module_instance=1&id=1492]
- Den 5 september 2005 beslutade Regionförbundet Kalmar att begära tillbaka 130 000 kronor från Ung Vänster Kalmar på grund av medlemssiffror som inte kunnat styrkas. [http://www.kalmar.regionforbund.se/news/viewnews.asp?languageid=1&newsid=289]
- I oktober 2005 rapporterades i media om att Ungdomsstyrelsen beslutat att dra in Ung Vänsters statsbidrag för 2006 p.g.a. bekräftat medlemsfusk, vilket dock visat sig vara felaktigt då Ungdomsstyrelsen enbart beslutat att inte bevilja uppskov för Ung Vänsters ansökan av bidraget för 2006 och Ung Vänster därmed inte har möjlighet att få bidraget. [http://www.sr.se/Ekot/artikel.asp?artikel=717614]

Externa länkar

- [http://www.ungvanster.se Ung Vänster]
- [http://www.kommunity.nu Kommunity.nu]
- [http://www.rodpress.nu Röd Press]
- [http://www.redplanet.se/ Red Planet]
- [http://www.redplanet.se/nixon/ Bokförlaget Nixon] Kategori:Svenska politiska ungdomsförbund Kategori:Svensk socialism Kategori:Svensk kommunism Kategori:Vänsterpartiet

Landsorganisationen

Antal medlemmar

Ägande

Äger 50,1 procent av aktierna i Aftonbladet sedan 2 maj 1996.[http://koncernen.aftonbladet.se/hierta/styrelse.php]

Medlemsförbund

Ordföranden genom tiderna

Se även

- Lista över ordförande i LO
- Arbetarrörelsen

Externa länkar

- [http://www.lo.se/ Landsorganisationen i Sverige] Kategori:Svenska fackförbund Kategori:Socialdemokraterna

Kooperativa Förbundet

Kooperativa Förbundet eller KF är en ekonomisk förening som är förbund för landets 60 konsumentföreningar med över 2,9 miljoner medlemmar.

Verksamhet

Förbundet bildades 1899, och äger tillsammans med dansk och norsk konsumentkooperation dagligvarukoncernen Coop Norden AB, där Kooperativa förbundets ägarandel är 42%. Coop Nordens detaljhandelsverksamhet i Sverige sköts av dotterbolaget Coop Sverige AB som bland annat driver den svenska butikskedjan Coop Konsum. Idag sköter Coop ungefär hälften av den konsumentkooperativa dagligvaruförsäljningen. Den övriga delen ägs och drivs av så kallade detaljhandelsdrivande konsumentföreningar, eller DDF-föreningar. I KF-koncernen ingår bland annat dotterbolagen MedMera, KF Fastigheter, KF Invest, Vår Gård Kursgården, KF Föreningsrevision, KF Försäkring, Tranbodarna samt mediekondernen KF Media, med Akademibokhandeln, förlagskoncernen P.A. Norstedt & Söner, Bokus, Pan Vision och Tidningen Vi. Kategori:Konsumentkooperativ

HSB

HSB, akronym för: #Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening #Hanoi school of Business #Hamburger Sport Bund #Hankamer School of Business #Hydrographic Society Benelux #Hue, Saturation, Brightness, se den svenska benämningen NMI. #Han Som Bestämmer, öknamn för statsminister Göran Persson Kategori:Akronymer

Fonus

Fonus är en folkrörelseägd koncern som etablerat sig i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Fonus grundades 1945 och är idag ett av Sveriges största företag i begravningsbranschen.

Externa länkar

- [http://www.fonus.se Fonus hemsida]

Unga Örnar

Unga Örnar är en ungdomsorganisation inom arbetarrörelsen som bildades 7 november 1931 av Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Unga Örnar har cirka 22 000 medlemmar över hela Sverige. Unga Örnar är medlem av den internationella organisationen International Falcon Movement – Socialist Educational International (IFM-SEI), och därigenom Socialistinternationalen.

Extern länk

- [http://www.ungaornar.se Officiell hemsida] Kategori:Svensk arbetarrörelse

Verdandi

# Nykterhetsorganisationen Verdandi. # Verdandi (litterär figur) # Föreningen Verdandi - studentförening i Uppsala # GGF Verdandi - gymnasieförening vid Vasaskolan, Gävle ja:ヴェルダンディ

Folksam

Folksam är ett av de ledande försäkringsbolagen i Sverige. Huvudkontoret är etablerat i Folksamskrapan på Södermalm i Stockholm. Det ägs av den svenska fackföreningsrörelsen.

Extern länk

- [http://www.folksam.se folksam.se] Kategori:Svenska företag

Brunnsvik

Brunnsviks folkhögskola är Sveriges äldsta rörelsefolkhögskola och är vackert belägen vid sjön Väsman, sju km norr om Ludvika. Skolan startades 1906 av Karl-Erik Forsslund, Gustaf Ancarcrona och Uno Stadius och blev efter en kort tid starkt förknippad med arbetarrörelsen. Huvudmän i dag är ABF och LO. Skolan startades för att ge medborgerlig bildning åt traktens unga män och kvinnor men eftersom inga kommunala eller statliga stöd beviljades fick skolan snart stöd av arbetarrörelsens organisationer som ansåg det viktigt att bilda och utbilda arbetarna i bland annat att läsa, skriva och räkna, kunskaper vi idag tar för givet, vilket det inte var på denna tid. Under Karl-Erik Forsslunds ledning blev skolan känd och viktig för arbetarörelsen och är det än idag. Målet med skolan var att fostra eleverna till "dugliga medborgare och goda människor". Här var inte bara intellektuella färdigheter viktiga utan även de rent fysiska övningarna. På kvällen samlades elever och lärare för att läsa dikter, berätta sagor samt leka och spela spel. Den sociala dimensionen anses ännu viktigt på Brunnsvik och merparten av kurser med övernattning har fortfarande gemensamma kvällsprogram. Den typ av pedagogik som präglar skolan är inspirerad av det som Ellen Key stod för, i alla fall deras första tid. Brunnsvik har Sveriges största folkhögskolebibliotek och under årens lopp har många betydelsefulla personer inom kultur och politik studerat eller arbetat där. Bland författarna kan nämnas Dan Andersson, Ragnar Jändel, Helmer Grundström, Marit Paulsen, Teddy Gummerus, Birger Vikström och Karl Östman. Biblioteket har utvecklat utställningsverksamheten på skolan och årligen visas ett flertal utställningar, bl a Sara Fabricius (Cora Sandel), Karl Lärka, författarporträtt av Ulla Montan, Kristina Anshelm, Sydafrikansk konst, Svensk Bokkonst samt ett flertal vandringsutställningar från Riksutställningar. Torsten Fogelqvist var rektor 1912-18. Alf Ahlberg var rektor 1932-59. 1912 bildades ABF på skolan efter initiativ från skolans lärare Richard Sandler.

Se även

- Bommersvik

Externa länkar

- [http://www.brunnsvik.se Brunnsvik]
- [http://www.kb.se Kungliga Biblioteket] Kategori:Folkhögskolor Kategori:Svensk arbetarrörelse Kategori:Ludvika kommun

Broderskapsrörelsen

Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (SKSF), även kallat Broderskapsrörelsen, bildades 1929 och är en av socialdemokraternas fyra sidoorganisationer vid sidan av SSU, Socialdemokratiska Studentförbundet och S-kvinnor. SKSF har från början arbetat som en radikal kraft inom både arbetarrörelsen och kristna samfund och samarbetar sedan framför allt 1960-talet med olika freds- och biståndsorganisationer genom Broderskapsfonden. I slutet av 1990-talet knöts kontakter med Sveriges Muslimska Råd med vilka de i dag har ett utvecklande samarbete. SKSF:s motto har under flera decennier varit bibelordet "Bär varandras bördor" och sedan 2004 har bibelordet "Blir ordets görare, inte bara dess hörare" (Jakobs brev 1:22) Ordförande för Broderskapsrörelsen är sedan juli 2005 Peter Weiderud.

Broderskapare i riksdagen

Karl Gustav Abrahamsson, Birgitta Ahlqvist, Thomas Bodström, Britt Bohlin, Berndt Ekholm, Christer Engelhardt, Alf Eriksson, Joe Frans, Lars U Granberg, Barbro Hietala-Nordlund, Carina Hägg, Kent Härstedt, Jan Emanuel Johansson, Yilmaz Kerimo, Lennart Klockare, Niclas Lindberg, Åsa Lindestam, Inger Lundberg, Lennart Nilsson, Nikos Papadopoulos, Göran Persson, Pär Axel Sahlberg.

Bistånd

Rörelsen insamlar bidrag till Broderskapsfonden för att förmedla bistånd till flera utvecklingsländer och samarbetar där med SIDA.

Samarbetar med

- International League of Religious Socialists
- Sveriges Muslimska Råd
- Socialdemokraterna Kristna Socialdemokraters Förbund

Feministas

Feministas är ett feministiskt nätverk grundat av Marita Ulvskog. Feministas har 160 medlemmar.

Externa länkar

- [http://www.feministas.se Feministas] Kategori:Svensk kvinnorörelse Kategori:Svensk feminism

Arbetarrörelsens arkiv

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek kallas som regel endast för "Arbetarrörelsens arkiv" (ARAB). Arkivet drivs av en fristående stiftelse som funnits sedan 1902. LO och socialdemokraterna är huvudmän. Stiftelsen är troligen den äldsta av sitt slag i Europa och sannolikt i världen. ARAB förenar arkiv, bibliotek och forskningsfrämjande verksamhet, med en egen tidskrift, ett forskningsråd, seminarier och publikationer. Kategori:Arbetarrörelsen

Aftonbladet

Aftonbladet är en socialdemokratisk svensk dagstidning som tillsammans med Expressen dominerar kvällstidningsmarknaden.

Historia

Den 6 december 1830 grundades Aftonbladet av Lars Johan Hierta, som var liberal och för tryckfrihet. Under historien har tidningen erkänt sig till olika politiska ideologier, men numera är den socialdemokratisk på ledarplats. Under de första tjugo åren, den så kallade Hierta-epoken 1830-1851, blir Aftonbladet ledande i Sveriges liberala tidningsvärld. Konservativa krafter, framför allt kungen, försöker stoppa tidningen, men lyckas inte. Med Sohlman som ägare, 1851-1929, blir tidningen alltmer konservativ och tyskvänlig. "Brokiga blad", Sveriges första kolorerade veckotidning, utkommer 1907-1930. Halvveckoupplagan, som startar 1890, blir en stor succé. Den har som mest 150 000 prenumeranter och läses av en halv miljon svenskar. 1929-1956 ägdes Aftonbladet av Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger. P G Peterson var chefredaktör 1933-1956 och arbetade på att återskapa tidningens förtroende. Politiskt hade tidningen nämligen stött Tyskland under Hitlers regim, och framfört åsikten att det var en mer fredlig lösning att låta Hitler ta över Europa. [http://www.vitabussar.se/sverige.htm] LO tar över ägandet 1956-1996. En rekordstor upplaga under 60-talet följs av nedgång under 70-talet. Chefredaktörerna Thorbjörn Larsson och Rolf Alsing förnyar tidningens innehåll och form under 80- och 90-talet. Efter hundra år i Klara flyttar Aftonbladet 1989 till Globen City. 1994 blir Aftonbladet den första svenska tidningen som håller sig med en nätupplaga. 1996 köper den norska mediekoncernen Schibsted 49,9 procent av Aftonbladet. Samma år går Aftonbladet om Expressen och blir Sveriges största dagstidning. 1997 tillträder Anders Gerdin som chefredaktör och ansvarig utgivare.

Kända journalister vid Aftonbladet

- Amelia Adamo
- Robert Aschberg
- Jan Guillou
- Johan Hakelius
- Carl Hamilton
- Helle Klein
- Herman Lindqvist
- Viveca Lärn
- Willy Maria Lundberg
- Liza Marklund
- Lena Mellin
- Magnus Ringman
- Sven Melander
- Lena K Samuelsson
- Göran Skytte
- Yrsa Stenius
- Helena Stålnert
- Kerstin Thorvall
- Axel Wallengren
- Monica Zak
- Fredrik Virtanen

Externa länkar

- [http://www.aftonbladet.se Aftonbladet]
- [http://www.mediekritik.nu/search.php?op=search&media%5b%5d=1 Mediekritik.nu - Aftonbladet]
- [http://runeberg.org/ab/ Aftonbladets första nummer] hos Projekt Runeberg Kategori:Svenska dagstidningar

Dagbladet

#Dagbladet (dansk tidning) #Dagbladet (norsk tidning) #Dagbladet Nya Samhället (svensk tidning)

Folket

Tidningen Folket eller Folket är en dagstidning som ges ut i Eskilstuna. Den grundades 1905.

Externa länkar

- [http://www.folket.se/ Folket] Folket

Rene Requiestas

Rene Requiestas was one of the top comedic acts of the early 1990s. Hand-picked by comedian Joey De Leon for his comedic timing and natural funny disposition, Rene became known for his sidekick roles and his toothless grin. Rene is popularly known as the sidekick "Cheetae" from the movie "Starzan" (a parody film of Tarzan) starring Joey De Leon as Starzan. Rene passed away in the mid 1993 due to complications brought by heavy drinking and smoking. Rene look-alikes include Frederick Ables, Caezar Ian De Guzman, Jeffrey Tresmonte, and Jeffrey Barrera.

po�ciel eurotax bia�ko spielautomaten sylwester na s�owacji

:: RELATED NEWS ::

UMI
Le Union Mundial pro Interlingua (UMI) es un entitate sin scopo lucrative que se dedica a promover le cognoscentia e le uso de Interlingua in le mundo. Le UMI es un institution pro cooperation international concernente le promotion del uso de Interlingua pro communication international in situationes adequate, le information super iste lingua, le edition de manuales, dictionarios e altere publicationes de Interlingua. Le UMI ha membros, representantes e representationes in cinque continentes. Un consilio executive con un presidente, un secret

Concepto

In le actualitate, le Union Europee es un conjuncto de 25 Statos que mantene inter se special relationes economic e politic de cooperation e de integration. Le special relationes economic se funda in le libertate de transito de mercantias, de travaliatores e de capital, assi como in le establimento de un moneta commun (le Euro) pro 12 del Statos (que forma le si-nominate Eurozona). Le special relationes politic se traduce in le establime

Referentias

- [http://www.unicode.org/ Sito de Unicode] in anglese
- [http://www.decodeunicode.org/ DecodeUnicode - Unicode WIKI], 50.000 gifs <