Börskrasch

Börskrasch, beteckning på den situation som uppstår på en aktiebörs då aktiernas värde rasar mycket kraftigt. I denna situation försöker många sälja och få vill köpa. Denna situation missgynnar framförallt småsparare (som säljer billigt) och gynnar de stora investerarna (som köper billigt). Krascher är ett ständigt återkommande fenomen i kapitalismen. Det uppstår på grund av att de som investerar ofta följer flockmentalitet, det vill säga de gör som de andra gör. Statistiskt sett på lång sikt (100 år) är det lika lönsamt att investera i aktier som i räntebärande papper men på grund av cyklerna av krasch och glädjeyra på börsen parat med penningplacerares kortsiktighet ser det ibland ut som om aktier är bättre än räntor vilket då blir den bild som förmedlas i massmedia. Kategori:Aktier

Aktiebörs

En aktiebörs är en marknadsplats där man köper och säljer aktier till marknadspris. Aktiebolag kan notera sina aktier på en aktiebörs för att säljare och köpare skall kunna göra affärer på ett kontrollerat vis och med viss likviditet. En aktieägare som vill sälja aktier lägger en s.k säljorder på aktiebörsen. Man anger hur många aktier man vill sälja och till vilket pris man är beredd att sälja dem. Säljordern läggs sedan in i börsens system och därmed kan information om att den aktuella posten är ute till försäljning distribueras till alla som är intresserade. På samma sätt lägger en köpare in en köporder och anger på så sätt att man vill köpa ett visst antal aktier till ett visst pris. Säljarnas och köparnas ordrar sammanställs i ett s.k orderdjup, som visar hur många aktier som är till salu (samt till vilka priser) respektive hur många som kan köpas upp av köparna (samt till vilka priser). Man matchar säljordrar mot köpordrar och om någon vill köpa till det pris säljaren begär blir det affär och aktierna byter ägare.

Orderdjup AB Bolaget
Sälj, antal	Sälj, kurs	Köp, kurs	Köp, antal
5000	37,50	37,00	900
1000	38,00	36,50	400
1200	39,00	36,00	1100
1500	39,50	35,00	1500

I exemplet ovan ser vi ett orderdjup. På den översta raden finns den säljare respektive köpare som ligger närmast varandra i begärt pris. Säljaren vill sälja 5000 aktier i AB Bolaget och begär 37,50 per aktie. Köparen är beredd att köpa 900 aktier för 37,00 per aktie. Säljarens begärda pris kallas för säljkurs och köparens erbjudna pris kallas för köpkurs. Skillnaden mellan dessa kallas med ett engelskt lånord för spread, spridning. Är spridningen stor är sannolikheten för affär låg. Är spridningen liten är sannolikheten större för att någon av köparen eller säljaren justerar sitt bud för att det skall bli affär. Den kurs som affären sker till kallas för avslutskurs eller senast betalt. Detta är skälet till att det finns tre olika kurser när man tittar på en kurslista: Köp, Sälj och Senast betalt. Antalet aktier som har bytt ägare under en handelsdag kallas för volym. Kategori:Aktier ja:証券取引所

Kapitalism

Kapitalism (av latinets capitalis, som avser huvudet; avlett ur caput, "huvud") har definierats på olika sätt. Vanligen avses med ordet ett ekonomiskt system i vilket all eller de mesta produktionsmedel är privatägd, och där investeringar, produktion, distribution, inkomst och priser bestäms av marknaden snarare än av staten (se planekonomi).

Inledning

Ordet kapitalism myntades av författaren William Thackeray 1854 i betydelsen kapitalägande. I början av 1900-talet var det en etablerad benämning. Genom det marxistiska språkbruket kom ordet att vara synonymt med "den kapitalistiska klassen" eller "bourgeoisin" - ekonomisk liberalism. Detta språkbruk har även anammats utanför marxistiska kretsar, men ordet kapitalist använd idag mest frekvent som en benämning på dem som förespråkar kapitalismen. Som politiskt system bygger kapitalism på att individens rätt att ingå handelsavtal med andra aktörer i en fri marknadsekonomi. Principen är densamma oavsett samhället ifråga idkar byteshandel eller om det övergått till en monetär hushållning. Vanligen används begreppet numera endast för att beskriva de ekonomiska monetära förhållandena som började uppkomma i samband med den så kallade industriella revolutionen på 1700-talet och som funnits i mer eller mindre hög grad i västvärlden ända sedan dess. Denna förändring i synsätt beror inte på pengarnas tillkomst, utan på att samhällena började organiseras i stater och staterna fick genom den politiska makten också makt över penningpolitiken och bankväsendet etablerades. Makten över hushållningen i ett enskilt samhälle fördelas härigenom mellan alla de aktörer som på olika vis är delaktiga i samhället. Kapitalismen verkar för att individerna ska ha full frihet att bestämma över sina egna val och göra sina egna beslut. Detta ideal är vad som styr de enskilda aktörerna och också till exempel de politiska besluten för att försvara tillgången på information och friheten för individerna. I det kapitalistiska samhället arbetar alltså politikerna för att motarbeta det man kallar marknadsimperfektioner. Exempel på sådana är att alla människor vet inte allt om alla tänkbara produkter eller tjänser som tillverkas och marknadsförs. Därför finns i de kapitalistiska länderna lagar som ska skydda den svagare parten vid avtals ingående, som till exempel marknadsföringslagen, konsumentlagstiftning, avtalsrätt med mera. Ett centralt begrepp för kapitalistisk teori är marknader, som olika förespråkare vill ha mer eller mindre fri; nyliberaler förespråkar störst frihet. Det finns endast få helt fria marknaden för ett fåtal produkter vilka handlas med på världsmarknaderna där priserna sätts i fri konkurrens mellan fria säljare till fria köpare med full information. Kartellbildningar som till exempel OPEC styr dock ibland enskilda producenter till att producera mindre mängder olja och priserna stiger utan att en verklig brist föreligger. På penningmarknaderna, där olika länder och företag säljer och köper valutor, kan priset för valutor påverkas genom att politiska beslut sänker eller höjer tillgången på en enskild valuta. Den motsatta politiska synen på hushållning kallas planhushållning och företräds främst av kommunister. Om kapitalism tillämpas i ett samhälle kan produktionsmedlen ägas av enskilda individer och olika former av bolag, som är en form av frivilliga sammanslutningar av individer (uppbyggd av till exempel anställningsavtal). I kombination av marknadsekonomi styrs resursallokeringen mer eller mindre av marginalnyttan i ett system av utbud och efterfrågan. De samlade produktionsmedlen kallas för kapital och ägarna kallas för kapitalister. Produktionens inriktning styrs av ägarens målsättning, som bör vara att generera största möjliga vinst. Eller förtydligat: Genom ett effektivt resursutnyttjande åstadkomma de produkter marknaden behöver utan förlust för någon part Kapitalismen är något som den politiska högern arbetat för även om undantag funnits (i 1800-talets Sverige utgjordes vänstern stundtals av reformvänliga köpmän och högern av konservativa bönder), och så även idag. De som idag politiskt vill stärka det kapitalistiska systemet utgår ifrån det liberala ideologiträdet och förespråkar borttagande av handelshinder grundade på olika nationalistiska hänsyn. Exempelvis har inom EU alla monetära och icke-monetära handelshinder undanröjts genm politiska beslut om att alla människor inom EU ska ha rätt att fritt handla och utbyta varor och tjänster med varandra. Alla utbildningar inom EU har därför fått gemensamma krav och betyg är lika giltiga vid alla skolor på samma nivå numera. All legitimerad sjukvårspersonal har för hela EU gemensamma kravnivåer och det enda en svensk läkare behöver för att arbeta i andra EU-länder är numera endast godkänt prov i det andra landets språk och lokala bestämmelser. Sjuka svenskar har också rätt att söka vård i alla EU-länder då rättighetsområdet utökats från det egna landstinget i Sverige till vilket annat land som helst i EU.

Historia

Kapitalismen har sitt ursprung i den industriella revolutionen som inleddes i 1700-talets Europa. Innan dess var många av Europas länder feodala. Samhällssystemet byggde på en indelning av människor i påhittade samhällsklasser. Marken ägdes i vissa länder ofta av den priviligerade adeln, som bestod av godsherrar som ägde land som i sin tur brukades av egendomslösa arbetare, ibland livegna. I andra länder var bönderna självägande, men beroende av tillskottskapital från de större jordägarna eller staten. Städernas borgerskap bestod av köpmän och rika hantverkare, vars näringsverksamhet ofta skyddades av skråliknande system. Ekonomin omvandlades från att vara jordbruksdominerad och statisk medan industrierna växte fram. I England, som var ledande i den industriella omvandlingen, inträffade en revolution redan 1688, och den sociala oron fanns kvar under 1700-talet. Adelns makt hade minskat i England, ekonomin liberaliserats och saker som t.ex. tryckfrihet och parlamentarism hade införts. I Frankrike fanns det kungliga enväldet och adelns starka ställning kvar ända till 1789, vilket kan ha bidragit till den blodiga Franska revolutionen.

1800-talet

Under 1800-talet nådde den industriella omvandlingen de flesta länder i Europa. Effektivare jordbruksmetoder ledde till ett högre överskott ifrån jordbruket som ledde till högre befolkningstillväxt. Färre människor behövdes i jordbruket och fler flyttade in till städerna där fabriker växte fram. Lönearbetet som fenomen uppkom. Förr hade man ordnat sitt uppehälle genom avkastning från den jord man brukade men man fick nu istället pengar för att arbeta åt den som ägde den arbetsplats man arbetade på. Med pengarna man tjänade från sitt arbete köpte man de varor man ville ha. Många människor i västvärlden flyttade till städerna där arbetslösheten steg. Eftersom det fanns fler arbetare än arbeten fick människor konkurrera om vilka som skulle få jobben. Det ledde inledningsvis till låga löner och förhållanden som ofta var mycket svåra för de anställda. Många arbetade upp till 16 timmar om dagen, även barn. I gengäld skapades ett välstånd som man tidigare aldrig skådat. En inom vissa kretsar utbredd idé var den om "den järnhårda lönelagen" som formulerades av den brittiska ekonomen David Ricardo. Den gick ut på att lönen skulle vara exakt så hög att arbetskraften kunde reproducera sig. Den var dock aldrig allmänt accepterad. Många ville genom det nya välståndet åstadkomma höjda löner, skolgång, sjukvård och liknande åt arbetarna genom att snedvridna marknaden till deras fördel. Denna syn delades av socialliberaler, vissa delar av den socialistiska rörelsen, samt många konservativa. Dessutom fanns socialister som ville störta hela det ekonomiska systemet och införa socialistisk planekonomi samt de konservativa som var skeptiska till den nya levnadssituationen och hellre ville se en återgång till ett mer ansvarstagande förhållande mellan arbetsgivare och arbetare. Denna kontrovers kring arbetarnas situation var den största direkta anledningen till att den kristdemokratiska rörelsen sprang fram. I och med den påvliga encyklikan Rerum Novarum så bildades en så kallad kristligt-social rörelse som ville bygga upp en socialt ansvarstagande kapitalism, där samhället mer präglades av så kallade samhällsgemenskap, i vilken ett ömsesidigt ansvarstagande och hänsyn ställdes emot alltför hård konkurrens och konflik mellan grupper.

1900-talet

Under 1900-talet förbättrades anställdas levnadsförhållanden avsevärt i de flesta länderna som tidigare haft friare marknader. Rösträtt, offentlig skola och skattebetald sjukvård infördes i många länder på viss bekostnad av den ekonomiska utvecklingen men i och med välståndet som hade byggts upp kunde levnadsstandarden ändå höjas en hel del bland de fattigare.

Ägande

Det som skiljer kapitalismen från andra ekonomiska system är synen på ägandet. Enligt kapitalismens försvarare är rätten till enskilt ägande och frihet en orubblig och oföränderlig rättighet av nästan naturlagens dignitet. Alla produktionsmedel kan ägas och ägaren har rätt att förvalta sin egendom efter eget tycke. Man menar att individers prestationer utmynnar i en rättvis fördelning av allt nytt välstånd som produceras då den som står sig bäst i konkurrensen alltid är den som gjort sig förtjänt av störst belöning. Något som gäller både i avtalandet om vart företagets vinst ska gå och i vilket företag som går mest med vinst. I vår tid sätts dock detta ur spel genom antikapitalistiska marknadsregleringar och omfördelning av inkomster. Eftersom total kontroll av en marknad leder till största möjliga vinst för den som kontrollerar den är monopol något lockande i en kapitalism. På en fri marknad kan det dock bara upprätthållas genom att man tillfredsställer behoven tillräckligt för att det inte ska uppstå ett utrymme för ett nytt företag att etablera sig och ta marknadsandelar. Det är dock en naturlig mekanism som hämmas av att staten gör det svårt att bedriva företag genom regleringar, arbetsgivaravgifter och liknande. Många åtgärder har genomförts för att försöka hindra just monopolbildningar eftersom de anses hämma konkurrensen och bidra till högre priser, men dessa åtgärder är inte helt oemotsgda. En del hävdar att dessa ytterligare förstör genom att hämma marknadens naturliga åtgärder mot monopol. Exempel på sådanna åtgärder är att stoppa priskarteller och hindra företag från att uttnytja sin ställning på en marknad till att otillbörligt framhäva sig på en annan (tanken är att uppnå någon sorts balans på marknaden). EU har t.ex. under senare år stoppat flera företagssammanslagningar av den anledningen och i Sverige har vi ett Konkurrensverk som sköter liknande saker.

Konkurrens

Konkurrens ses som en evolutionär process där aktörerna hela tiden måste förbättra sig själva för att inte slås ut av affärsrivaler. Den ger produktivitetsökningar och teknisk utveckling i övrigt, samt garanterar att produktionen fördelas efter prestation. I en fri marknad finns den mellan arbetsgivare, anställda, företag och även konsumenter. Principen bygger dock på antagandet att konsumenterna är väl informerade om de produkter de har att välja mellan. Ofta är det fallet, men det är inte alltid sant, och kan därmed till viss del förskjuta konkurrensen till fördel för de större och mer etablerade företagen.

Konjunkturer

Precis som vädret karaktäriseras av regn och solsken karaktäriseras kapitalismen av ständiga hög- och lågkonjunkturer. I en högkonjunktur expanderar ekonomin genom att produktionen och konsumtionen ökar. Samhället blir rikare. Tillväxten är inte linjär utan exponentiell och ökar ända tills en viss gräns då en lågkonjunktur inträffar. Då minskar tillväxten och befolkningen kan få mindre reella tillgångar om inflationen inte hålls tillräckligt låg.

Inflation

Inflation är när värdet på pengar (eller till viss del andra tillgångar) sjunker. En viss inflation råder alltid, men en för hög kan vara väldigt skadlig eftersom den då gör sparade tillgångar och löner mindre värda i reela termer. Det kan finnas flera anledningar till att inflationen stiger. En kan vara en löneökning som tydligt överstiger tillväxten eftersom det då får som konsekvens att det finns mer pengar som ska spenderas på samma mängd varor, vilket ökar priserna. En annan kan vara att räntan sänks till en olämpligt låg nivå eftersom det får som konsekvens att större andel av de sparade tillgångarna används, samt att mer pengar tas ut i lån, vilket leder till samma konsekvenser som en för hastig löneökning. Viktigt är dock att komma ihåg att varken hög löneutveckling eller låg ränta i sig innebär en hög inflation, utan den beror på ett samspel av faktorer, och är även till viss del beroend på konjunkturen.

Marxismens syn på kapitalismen

Denna liberala syn på kapitalismen som det redogörs för ovan är dock ingen syn som det råder totalt konsensus kring. Även om marxismen oftast accepterar den vedertagna definitionen i det generella, så har de andra åsikter om de processer som driver den och hur den interagerar med verkligheten samt använder sig oftast av andra termer för att beskriva fenomen och beteenden inom kapitalismen. Enligt marxister så är kapital ackumulerat abstrakt arbete för merproduktion, och kapitalismens främsta kännetecken ses som approprierandet av värde genom användandet av varan arbetskraft för produktion av andra varor, därigenom skapande ett mervärde, använt för att appropriera ytterligare värde och så vidare. I Tyskens Karl Marx bok "Kapitalet" som har legat till grund för den moderna socialistiska/marxistiska synen på kapitalism, så redogör han mer utvecklat för denna syn på kapitalismen. Marxister betraktar inte heller kapitalism och marknadsekonomi som synonymer som liberaler tenderar att göra, utan som två olika (om än ofta sammanflätade) fenomen. Vissa nyliberaler går till och med så långt att de betraktar kapitalism som synonymt med sin ideologi nyliberalism, det vill säga totalt fria marknader som upprätthålls av en nattväktarstat. Kapitalism ses istället inom marxismen som ett produktionssätt och en social relation, medans marknadsekonomi ses som ett allokeringssystem. De anser det finnas flera historiska exempel på kapitalistiska ekonomier som använt sig av andra allokeringssystem än marknaden (kapitalismen har aldrig någonsin tagit formen av en helt renodlad marknadsekonomi), exempelvis planekonomierna i öst. Marxisterna betraktar liberalernas defination av kapitalismen som ovetenskaplig, historielös och ideologisk, vilket givetvis även gäller åt andra hållet.

Externa länkar

- [http://www.historia.se Data över den ekonomiska utvecklingen från 1700-talet till nutid - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.economist.com The Economist - en av världens främst och bäst ansedda tidskrifter om ekonomi ur ett starkt kapitalistiskt perspektiv] Kategori:Politik ja:資本主義 th:ทุนนิยม

Massmedia

Massmedia, massmedier, kallas de media som når många människor, såsom TV, dagspress och radio. Numera brukar även datanätet Internet räknas in. Internet är även interaktiv media.

Massmedia som statsmakt

Massmedierna brukar kallas "den tredje statsmakten" bland annat i Sverige, där Sveriges regering och Sveriges riksdag utgör de två första statsmakterna. I en del länder, bland annat USA, talar man om massmedia som den "den fjärde statsmakten", där presidentmakten, kongressen och högsta domstolen utgör de tre första statsmakterna.

Historik

Massmedier i världen

Massmedier i Sverige

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Kritik

På senare år har kritik riktats mot massmedia eftersom många nyhetstidningar som förstasidesnyhet ofta skrivit om till exempel vad som händer i såpopera eller dokusåpa istället för om sådant som traditionellt sett förknippats med nyheter.

Se även

- Nöjesindustri Kategori:Massmedier

Tricroismo

Il pleocroismo è un fenomeno osservabile in alcuni cristalli che si manifesta con una variazione di colore osservando il cristallo da direzioni diverse. Se i colori diversi osservabili sono due si parla di dicroismo, se invece sono tre si dice tricroismo. Il pleocroismo si può presentare di vari livelli: nullo, debole, medio o forte a seconda di quanto è evidente la variazione del colore ruotando il campione. L'effetto è dovuto alla differente capacità del cristallo di assorbire la luce incidente policromatica a seconda dell'orientamento assunto dal raggio di luce rispetto alle direzioni cristallografiche. Il comportamento si manifesta in presenza di un reticolo cristallografico non equivalente per simmetria nelle tre direzioni quindi si può presentare solo con cristalli birifrangenti. Esiste uno strumento chiamato dicroscopio che permette di vedere affiancati i vari colori della pietra. Uno dei minerali che presenta il fenomeno in modo più evidente è la cordierite (tanto da esser chiamata anche dicroite) il cui colore può variare dal giallo al blu-viola. Categoria:Mineralogia

kawa�y Nurkowanie tapety na pulpit statystyki gospodarka

:: RELATED NEWS ::

Schtetl
A ghetto is an area where people from a specific ethnic background or united in a given culture or religion live as a group, voluntarily or involuntarily, in milder or stricter seclusion. The word historically referred to restricted housing zones where Jews were required to live; however, it now commonly labels any México and the biggest city in the state of Guanajuato; head of the Leon municipality.
Guanajuato Guanajuato Guanajuato The city of León – officially named León de los Aldamas – is an industrious city in the heart of Mexico<

Ramón Ayala
Ramón Ayala (born March 10, 1945) is an Mexican accordionist and songwriter. Ramon Ayala has defined much of modern norteño music with his distinctive accordion playing and lyrics. Though he added electric guitars and drums to his music,

Peter Ling
Peter Ling is a writer for television and a novelist. He started writing while in the army during World War II, and honed his craft while spending two years recovering from tuberculosis. Success on radio led to him becoming a script editor and Head of Children's Series for

Repetition blindness
Repetition Blindness (RB) is a phenomenon observed in Rapid Serial Visual Presentation. Subjects are less likely to detect the repetition of a target stimulus than they are to detect a second, different target. For example, a subject's chances of correctly reporting both appearances of the word "cat" in the RSVP stream "dog mouse cat elephant cat snake" are lower than their chances of reporting the third and fifth words in the stream "dog mouse cat elephant pig snake". The prec

La Raza (radio)
La Raza is the name of a radio network which broadcasts regional Mexican music in the U.S. state of California. La Raza has two stations, with one operating as 97.9 in East Los Angeles and another one as 93.3 in San Francisco. 93.3 (KRZZ) was newly formed in