Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Bebådelse

Bebådelse

Bebådelse, "kungörande", inom kristendomen traditionell term för ärkeängeln Gabriels budskap till Maria att hon skall bli havande och föda Jesus, återgivet i Luk. 1:26-38. För bebådelsemotivet i konsten, se Bebådelsen.

Se även


- Jungfru Marie bebådelsedag Kategori:Kristendom

Kristendomen

Kristendom, den religion som utgår från Jesus från Nasarets lära så som den återges i Nya Testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln. Kristendomens anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/Kristus. Kristendomen är en abrahamitisk religion.

Kristen tro

Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus blev avrättad för människornas synders skull, som därmed blev förlåtna. Ett evigt liv efter döden är också centralt inom kristendomen, och att det som krävs för att uppnå detta eviga liv främst är tro på Gud och Jesus, inte att utföra vissa gärningar. De olika kristna trosbekännelserna (t.ex. den apostoliska och den nicaenska) tillkom för att ena (eller särskilja) kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en bra sammanfattning av vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser. Den apostoliska trosbekännelsen (nyare översättning): Vi tror på Gud, allsmäktig Fader, himlens och jordens skapare. Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre, som blev till som människa genom den heliga Anden, föddes av jungfrun Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod från de döda på tredje dagen, steg upp till himlen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Vi tror på den heliga Anden, den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet. Amen Det centrala budskapet brukar illustreras med ett bibelställe, som kallas Lilla Bibeln (Joh. 3:16): "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv."

Tidig historia

Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr. Till en början var kristendomen en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig snabbt kring Medelhavet tack vare flitig mission, inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod församlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande kristna. P.g.a. förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket. Den arameisktalande kristendomen tappade i betydelse, och Mindre Asien tillsammans med Syrien övertar rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spriddes västerut genom emigration och når snart rikets huvudstad Rom. Dit sänds även apostlarnas ledare Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop). På 90-talet e.Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna. Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologer, apologeterna, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knyter an till tidens filosofi och retorik. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika närbesläktade religioner. Bland dem fanns gnosticismen, markionismen och montanismen. Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt vilket ledde till att de tidigare sporadiska förföljelserna från staten tilltog i styrka. De svåraste förföljelserna inföll under kejsarna Decius och Diocletianus. Under kejsar Konstantin den store (tidigt 300-tal) förändrades situationen för de kristna som fick religionsfrihet och ökat inflytande. År 325 samlades biskopar från hela riket till det första ekumeniska kyrkomötet i staden Nicaea. Därmed var grunden lagd för en rikskyrka. Under kejsar Theodosius den store på 380-talet blev kristendomen statsreligion och omkring år 400 var riket kristnat. Sedan tidigare var kristendomen statsreligion i Armenien och Etiopien. I slutet av 700-talet bryts det sista organsierade motståndet i de germanska rikena ner av Karl den store.

Uppdelning

Den organiserade kristendomen är uppdelad på en mängd olika kyrkor och trossamfund. Under de kristologiska striderna på 400-talet bröt flera kyrkor med majoritetslinjen. Dessa finns kvar än idag och brukar kallas orientaliska kyrkor. Även inom romarriket skedde en splittring, där östlig (grekisk) och västlig (latinsk) kristendom allt mer gled isär. En tydlig schism år 1054 mellan biskopen i Rom (påven) och biskopen i Konstantinopel (den ekumeniske patriarken) ledde till att skillnaderna har permanentats i två olika kristna kyrkofamiljer: den Romersk-katolska kyrkan (och därur senare utbrutna kyrkor) samt de ortodoxa kyrkorna. Båda dessa har anspråk på att vara den mest ursprungliga och allmänneliga kyrkan, med direkt band från Jesu lärjungar och fornkyrkan. I väst var det inte slut på striderna. Under 1500-talet protesterade munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev och därmed blev han upphov till reformationen. Några teologer, bland dem Johan Calvin och Huldrych Zwingli, ansåg att Luther inte gick tillräckligt långt och drev reformationen i än mer radikal riktning. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod, en trend som fortsatt sedan dess. Som övergripande benämning på de kyrkor som uppstått i reformationens efterföljd brukar man använda ordet protestanter. Skillnaden mellan de olika protestantiska samfunden kan vara mycket stor.

Bokstavstro

Bokstavstro är när man tror på att varje ord i Bibeln är Guds ord till skillnad från att medge att Bibelns innehåll är givet av Gud och nedskrivet av felbara människor.

Kronologiskt släktskapsträd för kristna riktningar

Förhållandena har förenklats något för att en illustration ska var möjlig, och utgör i första hand under nyare tid efter samfundsbildningen i Sverige
- Judendomen
  - Den tidiga fornkyrkan
    - Fornkyrkan
      - Katolska kyrkan
      -
- Katolska kyrkan
      -
  - "Västkyrkan"
      -
    - Romersk-katolska kyrkan
      -
      - Romersk-katolska kyrkan
      -
      -
- Romersk-katolska kyrkan
      -
      -
- Sedevakantisterna
      -
      - Gammalkatolska kyrkan
      -
    - Evangelisk-lutherska samfund
      -
      - Evangelisk-lutherska samfund
      -
      -
- Bibeltrogna Vänner
      -
      -
- Lutherska bekännelsekyrkan
      -
      -
- Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan
      -
      -
- Laestadianerna
      -
      - Svenska Missionsförbundet
      -
      - Svenska kyrkan
      -
    - Anglikanska kyrkan
      -
      - Anglikanska kyrkan
      -
      - Metodistkyrkan
      -
      -
- Metodistkyrkan
      -
      -
- Frälsningsarmén
      -
    - Reformerta kyrkor
      -
    - Anabaptisterna
      -
      - Baptistkyrkan
      -
      - Fribaptisterna
      -
      - Pingströrelsen
      -
      -
- Trosrörelsen
      -
  - "Östkyrkan"
      -
    - Grekisk-ortodoxa kyrkan
      -
    - Rysk-ortodoxa kyrkan
      -
- Nestorianer
      -
  - Armeniska kyrkan
      -
- Monofysiter
      -
  - Koptiska kyrkan
      -
  - Georgiska kyrkan
      -
- Sjundedagsadventister
      -
  - Adventistkyrkan
      -
  - Mormonkyrkan
      -
- Jehovas Vittnen
      - Arianer
      - Markioniter
      - Manikéer
      - Pelagianer
    - Montanister

Se även:


- Frikyrka
- Gud
- Kloster
- Religion
- Sakrament
- Svenska kyrkan
- Teologi Kategori:Kristendom ja:キリスト教 ko:기독교 ms:Kristian simple:Christianity th:คริสต์ศาสนา zh-min-nan:Ki-tok-kàu

Gabriel

Ärkeängeln Gabriel, namnet betyder Gud är min styrka, är i judisk mytologi en av de tre namngivna änglarna, Guds högsta sändebud.

Se även


- Mikael
- Rafael Kategori:Änglar ja:ガブリエル th:ญิบรีล

Jesus

Jesus Kristus, eller Jesus från Nasaret (egentligen Jesus nasarén), är en centralgestalt i kristendomen. Enligt kristen tro var han en lärare, profet och undergörare i Palestina omkring år 30 e.Kr., Guds enfödde son, världens frälsare och en av personerna i Treenigheten. Namnet Jesus är en latiniserad form av grekiskans Iesous som i sin tur motsvarar det hebreiska namnet Jeshua som betyder JHVH räddar. Ordet Kristus betyder "den smorde" och är en översättning av hebreiskans Messias. Det var från början en titel, men kom från slutet av första århundradet att uppfattas som ett namn.

Jesu födelse

När Jesus föddes, år och månad, är inte känt. Enligt traditionen firas Jesus födelse vid jul i december, men enligt äldre traditioner föddes han i fiskarnas tecken, d.v.s. i februari eller mars. Den exakta tidpunkten har varit föremål för debatt mellan teologer genom tiderna, men även i nutid finns önskningar om att finna en exaktare tidpunkt för Jesu födelse. Man har man sökt en förklaring till Betlehemsstjärnan (bland annt har det spekulerats om det är Halleys komet, som passerade jorden år 11 f.Kr.) och med hjälp av historiska kunskaper om den persiska mytologin visat att man trodde att stora härskare föddes när en stjärna lyste starkt på himmelen. Bland evangelierna är det endast Matteusevangeliet som omtalar Betlehemsstjärnan, och någon entydig astronomisk förklaring till stjärnan finns inte, varför det är svårt att ange årtalet baserat på den. Matteusevangeliet upplyser att Jesus föddes under kung Herodes regeringstid, vilket innebär att den tidpunkt som vår kalender, den Gregorianska Kalendern utgår från är några år felaktig eftersom kung Herodes anses ha dött omkring 4 f.Kr. Lukasevangeliet säger att Jesus föddes vid tiden för skattskrivningen under Augustus regeringstid när Quirinius var ståthållare i den romerska kolonin Syria, vilket vi från andra källor vet var perioden 7-6 f.Kr. En romersk skattskrivning inträffade år 6 f.Kr., vilket placerar Jesu födelse till det året. Kung Herodes son, Herodes Antipas, var tetrark i Galileen och Pereen från sin fars död till 39 e.Kr. då han landsförvisades, så Matteusevangeliet kan mycket väl sammanblanda kung Herodes med Herodes Antipas, vilket är förenligt med Lukas. Ur evangelierna kan man därför dra slutsatsen att Jesus föddes år 6 e.Kr. Det vedertagna årtalet för Jesu födelse fastställdes av munken Dionysius Exiguus år 532.

Jesu liv

Var Jesus föddes är okänt eftersom det inte finns några utombibliska källor som kan kasta ljus över den saken. Enligt kristen tradition föddes han i Betlehem någon gång åren 7-4 f.Kr., eller enligt tidigare resonemang under skattskrivningen år 6 f.Kr. Exakt årtal går inte att fastställa. Om tiden före Jesu offentliga verksamhet finns inte mycket bevarat, förutom i apokryferna, t.ex Tomasevangeliet. Enligt Bibeln hette hans mor Maria och hon var trolovad med Josef. Han hade fyra bröder och minst två systrar enligt Paulus. Josef arbetade troligen som hantverkare, och familjen verkar ha varit from och ansträngt sig för att bevara de judiska traditionerna. T.ex. hade Jesu bröder alla judiska namn och familjen vallfärdade enligt (Luk 2:41) till Jerusalem vid påsk varje år vilket måste ha varit ett kostsamt företag. Jesus var väl förtrogen med de judiska heliga skrifterna skrivna på hebreiska och talade folkspråket arameiska samt troligen också lite grekiska, som vid denna tid var världsspråket. Det är också möjligt att Jesus var förtrogen med de judiska skrifterna i grekisk översättning Septuaginta och alltså talade bra grekiska men inte hebreiska. Många anser det rimligare just på grund av att grekiska var världsspråket. Andra menar att grekiska endast talades i städerna och att Jesus som kom från landsbygden inte kunde språket. Jesu offentliga verksamhet började enligt Bibeln tillsammans med Johannes döparen av vilken han blev döpt. Kanske förkunnade och döpte de tillsammans till en början. När Johannes fängslats och sedermera dödats fortsätter Jesus verksamheten, och många av Johannes lärjungar fortsätter som lärjungar till Jesus, säger bibeln. Verksamheten pågick mestadels i Galileen med Kafarnaum som huvudort men Jesus for även till Judeen och Jerusalem. Kring Jesus samlades en skara av män och kvinnor som lyssnade till honom varav några följde honom under längre tid. Bland dessa fanns tolv stycken som han utvalde till sina apostlar och undervisade enskilt. Hans offentliga verksamhet anses ha varat ungefär 2-3 år före avrättningen, dvs under den politiskt oroliga tid som inföll under Pontius Pilatus tid som prefekt över Judeen år 26-36 e.Kr. En vanlig hypotes är att Jesu offentliga verksamhet började år 30 e.Kr., och att korsfästelsen skedde år 33 e.Kr.

Förkunnelse

33 av Karl Isakson (c:a 1920).]] Jesu förkunnelse uppvisar likheter med de gammaltestamentliga profeternas predikan och har även många likheter med cynikernas teologi. Han har skarpa formuleringar mot hyckleri och orättfärdighet, men också trösteord till dem som hade det besvärligt. En av de stora skillnaderna mot profeterna är att han ofta talar i jag-form i evangelierna, medan Gamla testamentets profet alltid uttalade sig på JHVH:s vägnar - "så säger Herren". Huvudtemat i Jesu förkunnelse var Guds rike och dess snara ankomst. När denna ankomst lät vänta på sig började kyrkan primärt tolka det som det slutgiltiga frälsningstillståndet, det tillstånd som uppstår efter att Gud slutgiltigt gripit in till dom och frälsning, men i någon mening verkar Jesus också mena att det redan var närvarande genom honom själv. Frågan om Jesu syn på sig själv är omtvistad, men flera teologer anser ändå att Jesus troligen hade messianska anspråk och såg sig själv i förbund med Gud på ett särskilt sätt. Andra teorier menar att han såg sig som vishetslärare eller revolutionär. Efter Jesu avrättning tog händelseutvecklingen en oväntad vändning. Hans anhängare påstod att han uppstått och att de träffat honom och började frimodigt förkunna att Jesus var uppstånden från de döda. Även Paulus påstod sig ha träffat Jesus när han var på väg till Damaskus för att bekämpa de kristna som verkade där.

Jesu gudom

Enligt kristen dogmatik (troslära) är Jesus både sann Gud och sann människa. Det betyder att han är helt och fullt gudomlig och samtidigt helt och fullt mänsklig. Han är gudomlig på samma sätt som den himmelske Fadern är gudomlig. Och han är mänsklig lika mycket som vi. Han är också den enda varelse som har denna dubbelnatur. Johannes 14:8-9. Filippos sade: "Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss." Jesus svarade. "Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern?" För att detta inte skall bryta mot det första av Tio guds bud "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig", har läran om Treenigheten utformats. Detta första bud är helt centralt och oantastligt i kristendomen och förnekas inte av någon kristen inriktning, däremot förnekar vissa inriktningar Treenigheten och principen om Jesu gudom. Treenigheten innebär att Gud, Jesus och den Helige Ande är en och samma person. Se Monoteism, Kristologi och Treenighet.

Källor

De absolut viktigaste källorna för kunskap om Jesus är de synoptiska evangelierna i Nya testamentet. De äldsta vittnesbörden finns dock i aposteln Paulus brev, men de är inte särskilt generösa med fakta om Jesu liv. Jesus omnämns även av Flavius Josefus, Tacitus, Suetonius och Plinius den yngre, men många av dessa källor är omdiskuterade och de säger inte heller mycket om vem Jesus var. Jesus nämns också i apokryferna (ex. Tomasevangeliet), men ganska få av deras bevarade Jesusord anses historiska. Även många Jesusord i evangelierna är ifrågasatta. För historiker är evangelierna problematiska källtexter eftersom de ger en tolkad bild av Jesus. Uppgiften har därför blivit att med en historisk-kritisk metod försöka tränga förbi tolkningarna i Nya testamentet och fastställa vilka data som kan anses som historiska.

Kristendomen

historisk I kristen teologi ser man Jesus som Guds son och en del av gudomen. Själv Gud lät han sig födas som människa genom en jungfrulig kvinna, jungfru Maria, för att kunna frälsa människorna. Jesus ses både som helt människa och helt Gud, en tanke som upplevdes som stötande för många av antikens människor och vållade flera teologiska och kristologiska strider. Frälsningen består i att Jesus, som själv var utan synd, frivilligt tar på sig konsekvenserna av människornas synder, lider och dör. Men ondskans och dödens makt kan inte behålla honom, Jesus besegrar döden och återuppstår. Denna seger över döden kan varje kristen få del av. Vid tidens slut väntas Jesus tillbaka för att skipa rättvisa och döma världen. De rättfärdiga ska få leva tillsammans med honom i evighet, medan de orättfärdiga döms till evigt straff. Mycket av den klassiska kristna teologin har ifrågasatts av moderna teologer. T.ex. ifrågasätts jungfrufödelsen och Jesu underverk. I stället lägger man ofta betoningen på på det etiska budskapet i Jesu förkunnelse.

Islam

I muslimsk tradition kallas Jesus för Isa. Islam erkänner jungfrufödelsen och att Jesus var en stor profet, jämställd med Muhammed (alla profeter likställs inom islam, dock har Muhamed större betydelse inom islam). I Koranen finns berättelser från evangelierna medtagna i något förändrad form och ibland med tillägg. Islam avvisar tanken att Jesus skulle vara Gud och anser att han aldrig korsfästes utan upprycktes av Gud till himmelen, från vilken han väntas återkomma för att besegra Antikrist och regera efter islams principer.

Bahá'í

Denna religion tror på Jesus Kristus som en Gudomlig Budbärare, en stor profet i linje med de andra huvudreligionerna. De erkänner jungfrufödelsen, men tror inte på treenigheten eller att Gud och Jesus var samma sak. Bahá'íer tror att Jesus speglar Gud och att man i spegeln ser den andliga solen, d.v.s. Gud. Bahá'íer tror att han korsfästes och hans ande for upp till himmelen för att återfödas men med ett nytt namn, Herrens Härlighet, och denne skulle komma för att upprätta Guds rike på jorden.

Se även


- Bergspredikan
- Frälsning
- Inkarnation
- Jesu historicitet
- Kristologi
- Religion
- Testimonium Flavianum
- Tideräkning
- Treenigheten
- Turinsvepningen
- Mytologi: Övernaturlig avlelse

Externa länkar


- [http://www.jesus.se/ www.jesus.se] Kategori:Kristendom Kategori:Personer i Nya Testamentet Kategori:Jul Kategori:Gudar Kategori:Litterära figurer ko:예수 그리스도 ms:Yesus Kristus ja:イエス・キリスト simple:Jesus th:เยซู คริสต์ zh-cn:耶穌基督 zh-tw:耶穌基督

Lukasevangeliet

Lukasevangeliet är den tredje boken i Nya Testamentet. Tillsammans med Matteus och Markus räknas den till de synoptiska evangelierna. Traditionen utpekar läkaren Lukas som författare, omnämnd i bl.a. Kol 4:14. Förkortas Luk, men i vetenskapliga sammanhang används ofta förkortningen Lk istället.

Datering

När det gäller Lukasevangeliets datering finns olika teorier. Då det omnämns i Apostlagärningarna så är det alltså äldre än detta. Apostlagärningarna anses vara skrivet under första halvan av 60-talet, innan Paulus avrättning. Lukasevangeliet måste således vara skrivet senast år 60. Traditionellt brukar det dock dateras till ca år 80.

Innehåll

Den Lukas som utpekas som författare rörde sig i församlingen i Jerusalem, där han sannolikt träffade Maria, Jesu mor. Han träffade Paulus och säkerligen flera lärjungar. Till sitt innehåll finns det mesta av Markusevangeliet med. Dessutom har Lukas eget material som t ex födelseberättelsen. Det har debatterats om de medicinska iakttagelser som nämns är resultatet av en läkares kunskap eller om det är kunskap en bildan man hade. ja:ルカによる福音書 ko:루카 복음서

Konsten

Konst (från forngermanskans kunst, kunnande) är en skapande verksamhet som syftar till dekorativa, emotionella eller expressiva uttryck eller resultatet av en sådan verksamhet. Ursprungligen avsåg konst alla människans aktiviteter och var alltså synonymt med vetenskap. Idag kan det väsentligen uppfattas som ett uttryck för mänsklig kreativitet. Då varje konstnär själv väljer vilka regler och kriterier som gäller för hans eller hennes konst är konst lika svårt att definiera som det är att utvärdera. Det kan sägas att konst är processen att välja ett medium, och de produkter som följer av denna process; de regler som styr mediets egenart; och de värderingar som avgör hur en övertygelse, en idé, en förnimmelse eller en känsla bäst uttrycks i detta medium. För en vidare förklaring av det nutida konstbegreppet se även Samtida konst.

Konstbegreppet

: Huvudartikel: Konstbegreppet Begreppet "konst" har haft olika betydelser under olika epoker. Även om man bör var försiktig med att läsa in en linjär evolution i historiska processer tycker man sig gärna skönja en process genom historien där konsten vilat på flera fundament - kunnande - handling - objekt - omdöme - och tonvikten gradvis förflyttats från de tidigare till de senare. Emellertid kan konst sägas omge sig med alla dessa begrepp, och konst kan lika gärna beskrivas som en aktivitet eller produkt som befinner sig i korselden mellan dem. Man bör också betänka att begreppet konst ofta används synonymt med andra begrepp och dess innebörd och användning kan skifta mellan såväl individer, kulturer och epoker. I antikens Grekland stod begreppet för praktiskt kunnande, i kontrast mot teoretiska kunskaper, och i denna äldre betydelse kan alla mänskliga aktiviteter som kräver vissa färdigheter kallas för konst. Man skiljde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting, och ända fram till 1700-talet kallade man också avbildande ting för konst. Dessa betydelser av ordet finns kvar i språket i t.ex. "konstgödsel" - som kräver mänskligt kunnande - och "konststycke" - som förutsätter skicklighet. : ...renässansen... Under 1700-talet fick begreppet gradvis en delvis ny innebörd. Förutom kunnandet talade man nu också om konstobjekten i sig som "konst" - tidigare hade dessa betraktats som rena hantverksprodukter - och mer specifikt kom begreppet också att användas synonymt med "bildkonst". I takt med att konstverken befriades från sina praktiska syften blev deras upphovsmän allt viktigare, och konsten kom att utveckla sina egna regler och mål. Denna betydelse av begreppet var i princip förhärskande fram till slutet av 1900-talet - en 200-årig period då konstens autenticitet och autonomi stod i fokus. I.o.m. postmodernismen förkastades idén om denna konstens egenvärde eller "inre kärna och mening" och i stället kom konst att betraktas som produkten av processer som ligger utanför dess domän eller avtryck av en viss kultur, samhällsgrupp eller epok. En konsekvens av detta är att konstens "äkthet" eller frågan om "god" och "dålig" konst urlakats.
- Vetenskaperna som studerar konst : Huvudartikel: Konstvetenskap Konst studeras ur flera olika perspektiv och olika discipliner lägger tonvikten vid olika aspekter av ämnet: # Konstvetenskap studerar främst konstens historia och kan ses som tillämpningen av konstens teori. # Estetik är en gren av filosofin och kan sägas utgöra ett teoretiskt verktyg för konstvetenskapen. # Konsthistoria kallas sedan början av 70-talet för konstvetenskap. # Konstsociologi studerar konstens roll i samhället, inklusive konstmarknaden, museer och konstkritik. # Konstpsykologi Dessa discipliner brukar dock bara avhandla de aktiviteter som traditionellt har betraktats som konst. T.ex. behandlas sällan programmerarens, ingenjörens eller kockens aktiviteter av estetik eller konstvetenskap, men deras aktiviteter kallas ju ändå ofta för konst.

Konstarterna

: Huvudartikel: Konstarterna : Här kommer att redogöras helt kort för de konstarter som brukar kallas de sköna konsterna, fri konst/de fria konsterna, och Samtida konst. Läs mer om respektive konstart i deras respektive artiklar, som här nedan presenteras efter teknik. Det ska dock sägas att indelning efter teknik är mycket svår, då olika tekniker flyter in i varandra och inte klart kan sorteras in enligt denna procedur. Exempel på sådana kan vara: Grafitti, SMS-konst, ASCII-konst, Performance, Ljudkonst etc

Bildkonst

Måleri - Teckning - Grafik - Fotografi - Film - Videokonst : Se vidare: Bildanalys, Färg, Gestaltpsykologi, Mimesis

Arkitektur

Arkitektur - Arkitekturhistoria - Arkitekturens historia - Konstruktion - Trädgårdskonst - Stadsplanering

Skulptur

Skulptur - Relief - Installation - Ready-made

Musik

Musik - Musikhistoria - Lista över musikgenrer - Lista över musikinstrument

Litteratur

Poesi - Litteratur - Prosa

Konstens historia

: Huvudartikel: Konstens historia Förhistorisk konst - Antikens konst - Europas konsthistoria - Modernism - Samtida konst - Utomeuropeisk konst

Konstverken

: Huvudartikel: Konstverken
- Lista över konstverk

Konstnärerna

: Huvudartikel: Konstnärerna
- Lista över konstnärer

Se även


- Konsthögskolor
- Samtida konst
- Kultur
- Teater, Scenografi, Dans, Koreografi
- Kalligrafi, Graffiti, Animation, Datorkonst
- Museum, Galleri, Auktion
- Wikipedia: Projekt Konst
- Akademisk konst
- Konkret konst
- Abstrakt konst
- Nonfigurativt måleri Kategori:Konst ja:芸術 ms:Seni simple:Art

Bebådelsen

av Robert Campin (Metropolitan Museum of Art, New York).]] Bebådelsen är enligt Lukasevangeliet (Luk 1:26–38) det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son, Jesus Kristus. Framställningar av bebådelsen är under medeltiden och renässansen ett av de mest utbredda motiven i den västerländska konsten. Kategori:Kyrklig interiör ja:受胎告知

Kategori:Kristendom

Kategori:Världsreligioner ja:Category:キリスト教 ko:분류:기독교 ms:Category:Kristian simple:Category:Christianity th:Category:คริสต์ศาสนา zh-min-nan:Category:Ki-tok-kàu

Jalajala, Rizal

Jala-jala is a 5th class municipality in the province of Rizal, Philippines. According to the 2000 census, it has a population of 23,280 people in 4,759 households. It is on the largest lake in the Philippines Laguna de Bay.

Barangays

Jala-jala is politically subdivided into 11 barangays (3 urban, 8 rural).
- Bagumbong
- Bayugo
- Second District (Pob.)
- Third District (Pob.)
- Lubo
- Pagkalinawan
- Palaypalay
- Punta
- Sipsipin
- Special District (Pob.)
- Paalaman

External links


- [http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
- [http://www.t-macs.com/kiso/local/ 2000 Philippine Census Information] Category:Municipalities of Rizal

narty spielautomaten jelenia gra ogoszenia Sennik online elitarne.info










































:: RELATED NEWS ::
Emperor Yozei of Japan
Emperor Yōzei (陽成天皇 Yōzei Tennō) (869-949) was the 57th imperial ruler of Japan, according to the traditional order of succession. He took the throne in 876 following his father's abdication and reigned until being deposed
Jinmu Tenno
Emperor Jimmu, also spelled Jinmu (神武天皇 Jinmu Tennō; given name: Kamuyamato Iwarebiko, January 1, 711 BCE–March 11, 585 BCE) was the mythical founder of Japan and its first emperor. He is also regarded as a direct descendant of t

Emperor Yomei of Japan
Emperor Yōmei (用明天皇 Yōmei Tennnō) (died 587) was the 31st imperial ruler of Japan, according to the traditional order of succession. He ruled from 585 until his death in 587. He was called Tachibana no Toyohi no Mikoto (橘豊日尊) in the Nihonshoki<
Emperor Jinmu
Emperor Jimmu, also spelled Jinmu (神武天皇 Jinmu Tennō; given name: Kamuyamato Iwarebiko, January 1, 711 BCE–March 11, 585 BCE) was the mythical founder of Japan and its first emperor. He is also regarded as a direct descendant of t
Center on Alcohol Marketing and Youth
THIS IS A "PUFF PIECE" LACKING BALANCE. See Discussion. The Center on Alcohol Marketing and Youth at Georgetown University ("CAMY") monitors the marketing practices of the alcohol industry to focus attention and action on industry practices that jeopardize the health and safety of America's youth. Reducing high rates of underage alcohol consumption and the suffering caused by alcohol-related injuries and deaths among young people requires using the public health strategies of limiting the access to and the appeal of alcohol to underage persons. The Center is supported by grants from The Pe
Emperor Uda of Japan
Emperor Uda (宇多天皇 Uda Tennō) (May 5, 867- July 19, 931) was the 59th imperial ruler of Japan, according to the traditional order of succession. He reigned from November 7, 887 to July 3
R&B singles chart
The Hot R&B/Hip-Hop Singles & Tracks chart, formerly known as Top Soul Singles, Top Black Singles, and Top R&B Singles (before the hip-hop term was added in the late 1990s), is a chart released weekly by Billboard in the United States. The chart, initiated in 1942, is used to track the success of popular mus
Reik
Reik is a Mexican band from Mexicali, Baja California, México that consists of Jesús Alberto Navarro Rosas (lead vocals), Julio Ramírez Eguía (guitar, backing vocals), and Gilberto Marín Espi
All Rights Reserved 2005 wikimiki.org