:: wikimiki.org ::

Biograf

Biograf

Bio(graf) (grek. bios;liv och grafein;skriva], en lokal/salong där många människor kan se en film samtidigt. Benämningen kommer av Biograph som var namnet på en av de första filmprojektorerna när man började visa film offentligt i Sverige. Filmen visas på en stor vit duk. I Sverige drivs de flesta biografer av SF, Sandrew Metronome samt Folkets Bio.

Biografhistoria

28 december år 1895 visades projicerad film för första gången för betalande publik. Detta skedde med hjälp av bröderna Auguste och Louis Lumières kombinerade filmkamera och projektor le Cinématographe. Visningslokalen var en orientaliskt inredd biljardsalong som kallades Salon Indien och rymde 120 personer i källaren på Grand Café på Boulevard des Capucines nummer 14, i Paris. Biografen presenterades som Cinématographe Lumière på affischer och var världens första bio. Priset premiärkvällen var 1 franc. Redan 1896 var den första offentliga biografvisningen i Sverige, på industri- och slöjdmässan i Pilstorp, Malmö. 1915 kom den första biografen i Sverige, Röda Kvarn i Stockholm, och publiken strömmade till, fram till omkring 1952 när konkurrensen från TV började kännas. Biograferna kontrade med vidfilm, storbildsfilm, 3D-film och andra experimentella format. Ändå slogs många singel-biografer ut. Därför startades större biografkomplex, med början på 1970-talet. Sedan 1990-talet har tendensen gått mot färre biografer, men större och med bättre teknik. E-bion väntar på sitt stora genombrott, men många biografer menar att systemet fortfarande är för dyrt.

Svenska biografkedjor

- Eurostar
- Folkets bio
- Folkets hus och parker
- SF
- Sandrews
- Svenska Bio

Svenska biografer i urval

- Biografen i Örsundsbro
- Filmpalatset i Bromölla
- Hagabion i Göteborg
- Slottsbiografen i Uppsala
- Zita i Stockholm
- Röda Kvarn i Ängelholm

Biografen

En biograf består vanligen av en biljettförsäljning, ett insläpp där biljetten rivs, en salong, samt ett projektorrum. Ibland finns även godisförsäljning, där framför allt popcorn brukar säljas.

Insläppet

Insläppet används bla för att se till så att ingen smiter in gratis och för att kontrollera publikens ålder. I Sverige finns flera olika åldersgränser, som har införts undan för undan. En biograf kan bli bötfälld om den släpper in minderåriga på en vuxenfilm.

Salongen

I salongen finns sittplatser, filmduken och ett antal högtalare, men dessutom ett fönster in till projektorrummet där ljuset kommer från projektorn på väg till duken. Sittplatserna brukar ha vara placerade i zick-zack-mönster och i lutning så att alla platser ska ha fri sikt fram till duken. Vissa salonger har THX-klassificering, vilket ställer extra krav på hur högtalarna är placerade, hur bra salongen är ljudisolerad, och hur stor duken är. Filmdukens storlek kan på vissa biografer ändras (från projektorrummet) genom att motoriserade eller handdrivna tygstycken blockerar delar av duken. Dessa tygstycken kallas mask.

Maskinrummet

I maskinrummet arbetar en biografmaskinist som har flera arbetsuppgifter:
- Innan filmen skarvar maskinisten ihop akterna så att filmen ligger på ett eller flera hjul. Sedan trär maskinisten filmen genom projektorn.
- Under filmen startar maskinisten och ser till så att bilden ligger på rätt höjd och är skarp, att ljudet är lagom högt och att det inte blir repor på filmen. Om filmen ligger på två eller flera hjul skiftar maskinisten mellan två olika projektorer, förhoppningsvis utan att det märks i salongen.
- Efter filmen spolar maskinisten tillbaka filmen (om det inte är ett sk non-rewind-system), och klipper isär akterna igen om filmen ska transporteras vidare. Filmen kan även köras aktvis, dvs man skiftar mellan varje akt. Detta kan vara praktiskt ifall filmen bara ska visas en gång på den aktuella biografen. Det finns flera olika typ av maskinrum: helautomatiska, där maskinisten trär filmen, men sedan startar och bevakar projektorn utifrån, halvautomatiska, där maskinisten förutom att trä filmen också startar från maskinrummet, men sedan kan gå därifrån, och manuella, där maskinisten måste finnas i maskinrummet under hela filmen för att kunna avstyra alla problem. Förr krävdes certifikat, utfärdad av polismyndighet, för att köra film eftersom den var tillverkad på nitratbas som gjorde den mycket brandfarlig. Nitratfilm slutade dock att tillverkas i början på 50-talet så numera behövs inget certifikat. Däremot kräver de distributörer som är anslutna till branchorganisationen Filmägarnas kontrollbyrå (FKB) (vilket är de flesta, om inte alla) att de maskinister som visar deras filmer ska ha ett s.k. komptensbevis utfärdat av FKB. Detta tilldelas den som genomgått godkänt praktiskt och teoretiskt prov som biografmaskinist.

Se även

- Spelfilm
- Dokumentärfilm
- Film
- Animerad film
- Biografdöden Kategori:Film Kategori:Nöjen ja:映画館

Människa

Homo sapiens idaltu (utdöd)
Homo sapiens sapiens Människan, Homo sapiens sapiens (latin: homo, människa; sapio, vis, tänkande, med urskiljningsförmåga), kallas även den förståndiga eller moderna människan, är en art av ordningen primater (tillsammans med människoapor och apor) av familjen hominider (Afrikas människoapor bland annat våra förfäder, jämför hominoider, homininer) av släktet homo (tillsammans med neandertalmänniskan och Homo floresiensis). Utmärkande för människan är artens kombination av bipedalism (tvåbenthet), anpassningsbarhet (kläder, verktyg etc), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa emotioner (känslor) och empati (medkänsla), urskilja kausalitet (orsakssamband), tolka språk, symboler etc) och, hävdar somliga, självmedvetande. Ingen av dessa egenskaper är egentligen unika för människan var för sig, utan återfinns hos olika djurarter – från insekter till apor och valar. Detta har gjort att människan kunnat utveckla samhälle, religion, vetenskap, teknik och konst. Den här artikel berör människan som art i förhållande till andra arter, hur denna relation utvecklats med tiden och historien om hur människor utvecklat sin kunskap därom. Människans kropp beskrivs i t.ex. människokroppen, anatomi och fysiologi. Människan som social varelse i kultur, samhälle, historia etc. Individers beteende i t.ex. psykologi, sociologi. Se även politik, religion, medicin, genetik, fortplantning. Studiet av människan brukar delas upp i olika ämnesområden. Studiet av människan kallas antropologi och läran om den den mänskliga evolutionen kallas paleoantropologi. Studiet av det mänskliga beteendet utifrån neutrala etologiska perspektiv kallas humanetologi. Studiet av vår hälsa mm, kallas humanmedicin.

Människans utveckling

: Huvudartikel: Människans utveckling Studiet av arten människa utveckling omfattar flera vetenskapliga grenar varav antropologi och genetik är de viktigaste. Dessa vetenskaper studerar homininer (alla tvåbenta primater, t.ex. Australopithecus) i allmänhet men ägnar kanske störst intresse åt vårt eget släkte homo. Biolologiskt definieras människan som som hominider av arten Homo spaiens, av vilken den enda nu levande underarten är Homo sapiens sapiens. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet Homo, men somliga forskare anser att släktet schimpanser med de två arterna vanlig schimpans (Pan troglodytes) och dvärgschimpans (Pan paniscus, kallas även bonobo) borde omklassificeras som Homo troglotydes respektive Homo paniscus eftersom de är så nära besläktade med människan. [http://news.nationalgeographic.com/news/2003/05/0520_030520_chimpanzees.html NG, maj 2003] Efter att fullständigt ha kartlagt genomsekvenserna hos människan och schimpansen kunde man konstatera att efter sex miljoner års separat utveckling är skillnaden mellan dem ungefär tio gånger större än mellan två människor som inte är släkt med varandra och ungefär tio gånger mindre än mellan råttor och möss. [http://news.ft.com/cms/s/43445728-1a44-11da-b279-00000e2511c8.html] Man har uppskattat att människans utvecklingslinje skiljdes åt från schimpansen för omkring fem miljoner år sedan och från gorillans för omkring åtta miljoner år sedan. 2001 hittade man dock ett omkring sju miljoner år gammalt hominint kranium, klassificerad som Sahelanthropus tchadensis i Tchad vilket gav en antydan om att utveckling gått skilda vägar ändå tidigare. Det finns två huvudsakliga vetenskapliga teorier om människans ursprung: Antingen uppstod människan i Afrika och spred sig därifrån ut över världen och komkurrerade ut andra hominider eller utvecklades människan ur flera åtminstone delvis isolerade populationer av hominider. ; 65 MÅS • Paleogen: Adapiformes ; 35-25 MÅS • Oligocen: primater, pongider, hominider ; 10 MÅS • Miocen: Ramapithecus ; 7 MÅS Ramapithecus
- Homininer: Ett tjugotal tvåbenta primater
- Sahelanthropus tchadensis (7 MÅS) - möjligen den första tvåbenta primaten med hjärna som en schimpans och tänder m.fl. drag liknande en människas.
- schimpanser, bononoer, gorillor, orangutanger, ... ; 6 MÅS • Orrorin tugenensis (6 MÅS) - tvåbent, diet som en människas. Levde i en skogsmiljö, inte på savannen.
• Ardipithecus kadabba (4.4 MÅS) - tidigaste arten i människans släktlinje sedan en delning givit upphov till de två arterna schimpanser. ; 5 MÅS • Ardipithecus ramidus ; 4 MÅS • hominidae (4-1.2 MÅS) 4-5 kända arter
• Australopithecus (4.2-3 MÅS-), anfäder till Paranthropus men inte homo.
• Australopithecus anamensis
• Kenyanthropus platyops
• Australopithecus bahrelghazali ; 3 MÅS • Australopithecus afarensis (Lucy)
• Australopithecus africanus (3.3-2.5 MÅS) Pliocene, en utveckling av afarensis med större hjärna och människolikt kranium. Skog-savann.
• Australopithecus garhi
• Homo
• Homo habilis (2.5-1.5 MÅS) - det första fossil av homo som hittades i Afrika, fortfarande den äldsta människan, kunde tillverka stenverktyg. Tidigare trodde man att alla senare Homo härstammade från habilis, men idag vet man att så inte är fallet.
• Homo rudolfensis - det arkeologiska fyndet KNM ER 1470 liknar mycket Habilis, men anses för distinkt för att utgöra en enda art. Idag vet man inte säkert om modernare Homo härstammar från habilis eller rudolfensis. ; 2 MÅS KNM ER 1470 • Paranthropus — en art som utvecklades ur antingen australopithecus eller kenyanthropus och hade en hjärna motsvarande omkring 40% av den moderna människan. Paranthropus var tvåbent och omkring 1.4 meter hög. Arten tros ha levt i skogsområden snarare än på Australopithecus savanner och dess fysiologi – till exempel dess grova käke vars tuggmuskler var fästa i den benkam som löpte över kraniet – tyder på att den var specialanpassad för att äta grov, fiberrik kost som rötter och växter. Man tror att det var denna brist på anpassningsbarhet som gjorde att arten inte klarade av de miljöfluktuationer som blev vanliga för omkring 1.2 miljoner år sedan. Paranthropus behärskade eld och någon form av språk. Några underarter, varav några uppvisar så stora likheter med Australopithecus att somliga forskare anser att de bör omklassificeras, är Australopithecus boisei / Paranthropus boisei (2.3-1.2 MÅS), Paranthropus robustus (2-1.2 MÅS) (i södra Afrika) och Paranthropus aethiopicus (2.7-2.8 MÅS) (Östafrika). • Homo ergaster (ca 1.8 MÅS) när ergaster upptäcktes 1975 övergav man för gott teorin om en enda utvecklingslinje. Man accpeterade att flera olika arter samexisterat parallellt i Afrika. ergaster har många gemensamma drag med erectus och man tror sig idag veta att erectus uppkom i Afrika och spred sig utöver Asien och Europa. I Afrika uppstod sedan ergaster och, eftersom den moderna människan skiljer sig från erectus på ungefär samma sätt som ergaster, tror man att det är ergaster som är människans anfader.
• Homo erectus (ca 1.5 MÅS) - fram till mitten på 1900-talet betraktades en lång rad fynd från runt om i hela världen som olika arter (t.ex. Pithecanthropus erectus och Sinanthropus pekinensis), men idag betraktas de alla som erectus, utom ergaster. Erectus hade betydligt större hjärna än sina föregångare och ungefär likartade tänder som den moderna människan, även om käken var kraftigare. Tidigare trodde man att erectus konkurrerades ut av andra arter för omkring 400 000 år sedan, men nyligen har man fynd på Java visat att erectus fortfarande existerade för 50 000 år sedan – parallellt med den moderna människan. ; 1 MÅS • Homo heidelbergensis (800-300 TÅS) - heidelbergensis hör till en svårplacerad grupp fossil som uppvisar alla attribut som utmärker erectus, men som i många avseenden ändå avviker från den moderna människan.
• Homo antecessor
• Homo sapiens idaltu
• Homo cepranensis
• Homo rhodesiensis
• Homo georgicus
• Homo floresiensis • Homo neanderthalensis (250-30 TÅS) — många fynd – från Spanien till Uzbekistan – tyder på att neandertalmänniskan emigrerade från Afrika först efter den moderna människan och att de två arterna existerat sida vid sida under en lång period. Mycket tyder också på att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder att självmedvetande och "livet efter detta" först uppstod hos neanderthalmänniskan.
• Homo sapiens (200- TÅS) - den tidiga moderna människan utmärker sig med sin panna och avsaknaden av de markerade "ögonbrynen" i kraniet. Hjärnan är också i ungefär samma storlek som dagens människa och "kammen" över kraniet har helt försvunnit. Det är inte helt klarlagt exakt hur den moderna människan spred sig över världen. För närvarande finns det två oförenliga förklaringsmodellermodeller som beskriver sapiens utveckling: Den ena beskriver hur sapiens utvecklades parallellt från regionala populationer av erectus i Afrika, Asien och Europa. Modellen tar fasta på vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer av erectus och sapiens. Den andra, mer spridda modellen beskriver hur en liten isolera population i Afrika utvecklades till sapiens och därifrån spred sig över världen och konkurrerade ut erectus. Genom studier av mutationstakten hos DNA i nukleoler och mitokondrier har man kunnat fastställa att sapiens särskiljde sig från erectus för omkring 200 000 år sedan – vilket anses för ungt för den tidigare modellen. Dessutom har mandaterat de äldsta fossil man funnit i Afrika till omkring 130 000 år sedan medan motsvarande fynd i resten av världen är drygt 50 000 år yngre.
- Cromagnon

Migration

: Huvudartikel: Migration Migration - Områden som var täckta av tundra eller is under den senaste istiden.]] Den förmodligen mest accpeterade synen bland antropologer är att människan utvecklades i Afrika för mellan 100 och 200 000 år sedan. Homo sapiens konkurrerade ut andra människor arter som neandertalmänniskan och Homo floresiensis genom sitt fortplantningssystem och sin förmåga att finna föda. Från Afrika spred sig människan över Europa och Asien och hade kolonsierat hela detta område för omkring 40 000 år sedan. Amerika koloniserades därefter stegvis och alla delar av båda kontinenterna var befolkade av människan för om 10 000 år sedan. Det som möjliggjorde denna enastående expansion var människans anpassningsförmåga till vitt skilda klimat och utveckling av de verktyg som behövdes för att finna föda i de nya miljöer man träffade på. Det finns idag drygt sex miljarder människor vilket är betydligt fler än något annat däggdjur. De flesta människor bor idag i Asien (61%) och ungefär lika stora andelar i Amerika (14%), Afrika (13%) och Europa (12%) men bara 0,3% bor i Australien. Ursprungligen levde människan i jägar- och samlarkulturer ett levnadsmönster som kanske är bäst anpassat för savannen. Som en utveckling av dessa kulturer uppstod först nomadism då människan lärde sig tämja andra djur och hålla sig med husdjur. Senare lärde sig människan odla jorden och med jordbruket blev hon bofast. Idag kan människan förändra miljön omkring sig på gott och på ont. (Se vidare till exempel konstbevattning, stadsplanering, konstruktion och transport.) Genom ökad handel har människan idag gjort sig relativt sett oberoende av den omedelbara tillgång på bördig jord, dricksvatten och andra naturresurser. Idag är människor mer eller mindre permanent bosatta i mycket ogästvänliga miljöer som Antarktis, världshaven och till och med rymden.

Egenskaper

Genetik

rymden Människan är en flercellig, eukaryot organism (jämför prokaryot) vars diploida celler har två uppsättningar med 23 kromosomer som var och en ärvts av individens respektive förälder. Kromosomerna är uppdelade i 22 par autosomer och två par könskromosomer. Varje kromosom består av en DNA-molekyl och protein. En DNA-molekyl är uppbyggd av tusentals nukleotider. Ordningsföljden hos en grupp nukleotider bildar bestämmer ett stycke genetiska information , ett arvsanlag eller en gen, och tillsammans bildar dessa gener människans arvsmassa. Människan har omkring 20–25 000 gener och 95% av dessa gener har människan gemesamma med sin närmaste släkting schimpansen. Av ddetta kan man förstå att mycket små förändringar i arvsmassan kan ge upphov till stora skillnader hos individen. Genetiskt är det alltså mycket lite som skiljer allt levande åt. Individens kön avgörs av sammansättningen hos könskromosomerna. Hos alla däggdjur har honan en dubbel uppsättning X-kromosomer medan hanen en uppsättning X-kromosomer och en med Y-kromosomer. (Hos t.ex. fåglar är det tvärtom.) En Y-kromosom är, i princip, en halv X-kromosom vilket betyder att honor har dubbla uppsättningar gener vilket gör hanar mer utsatta för vissa ärftliga sjukdomar som blödarsjuka. blödarsjuka Av cellerna i människokroppen är det bara könscellerna som är haploida, dvs bara har en enkel kromosomuppsättning. Kvinnans könsceller, äggen, består alltid av X-kromosomer medan mannens, spermierna, kan bestå av antingen X- eller Y-kromosomer. När könscellerna förenas kombineras därför könskromosomerna till antingen en kvinna (XX) eller en man (XY). : celldelning...

Individen

celldelning : Cellen, DNA, skelett, vävnad, organ, sinnesorgan, nerver, hormoner, hjärnan, intellekt, fortplantning, åldrande, ...

Kollektivet

:
Se även

- Åldrande
- Genetik
- Befolkning
- Intelligens
- Intellekt
- Identitet
- Biologi
- Rasbiologi
- Raslära
- Rasism
- Sexualitet
- Hjärnan
- Humanism Kategori:Primater Kategori:Antropologi Kategori:Mänsklig evolution ja:人間 ja:%E3%83%9B%E3%83%A2%E3%83%BB%E3%82%B5%E3%83%94%E3%82%A8%E3%83%B3%E3%82%B9 ko:인간 ms:Manusia simple:Human

Film

Denna artikel handlar om sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik. Se också film (olika betydelser). ---- film (olika betydelser) Film, framställning och återgivning av rörliga, fotografiska bilder. Första filmvisningen av bröderna Lumière i Paris 1895. Första ljudfilmen Jazzsångaren från 1927, i USA. Genombrott för färgfilmen med Borta med vinden från 1939. Första tecknade långfilmen El Apóstol gjordes 1917 av Don Federico Valle.

Filmhistoria

: Huvudartikel: Filmens historia Film har framför allt utvecklats i Europa och USA, även om mängden film i övriga världen, i synnerhet Asien, har ökat under de senaste årtiondena. Från 1920-talet har Hollywood dominerat den internationella marknaden.

Film i världen

Film i USA

Film i Europa

Svensk film

Filmkategorier

Se även: Filmgenre

Kategorier efter filmteknik

Animerad film

Tecknad film

Fotografisk film

Stumfilm

Kategorier efter längd

Kortfilm

Kategorier efter innehåll

Dokumentärfilm

Journalfilm

Propagandafilm

Se propaganda.

Reklamfilm

Spelfilm

Spelfilmer är baserade på ett manuskript med detaljerade scenanvisningar och förberedd dialog. En spelfilm produceras av en filmproducent och regisseras av en filmregissör. Numera kommer spelfilmen i allmänhet ut först på biograf, sedan på DVD och VHS, följt av kabel-TV och TV.

Musikalfilm

Se även

- Lista över filmklichéer

Externa länkar

- [http://www.imdb.com Internet Movie Database]
- [http://allmovie.com/ All Movie Guide]
- [http://www.filmsite.org Filmsite.org]
- [http://www.filmsite.org/filmh.html Film History by Decade]
- [http://www.omfilm.net omFilm.net - Svenskt filmcommunity] Kategori:Film ja:映画 ko:영화 simple:Movie th:ภาพยนตร์

Svensk Filmindustri

AB Svensk Filmindustri, SF, filmbolag bildat 27 december 1919 genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia. Huvudsaklig ägare är Bonnier-koncernen. Har ett flertal biografer runt om i landet, huvudsakligen. Bygger just nu Skandinaviens modernaste biograf "Bergakungens sal", på Skånegatan i Göteborg.

Historik

- 1919 Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia bildar AB Svensk Filmindustri.
- 1998 AB Svensk Filmindustri delas upp i två bolag; SF Bio AB och Svensk Filmindustri AB.

Externa länkar

[http://www.sf.se SF Bio AB] Kategori:Filmbolag

Folkets Bio

Folkets Bio är en kulturförening som importerar, distribuerar och visar kvalitetsfilm, från hela världen. Folkets Bio grundades år 1973 av Stefan Jarl och Ulf Berggren för att skapa visningsmöjligheter för den svenska filmen producerad utanför de stora bolagen och dess motsvarighet i världen.

Folkets Bios egna biografer

- Gerlesborg, Folkets Bio, http://www.folketsbiogerlesborg.just.nu
- Göteborg, Hagabion, http://www.hagabion.nu
- Jönköping, Folkets bio, http://www.folketsbio.com
- Kalmar, Sagabiografen, http://www.geocities.com/folketsbiokalmar
- Lund, Kino, Kyrkogatan 3, Folkets Bio i Lund, http://www.kino.nu
- Norrköping, Bio Harlekinen, http://www.harlekinen.nu
- Stockholm, Zita, http://www.zita.se/
- Umeå, Folkets Bio, http://www.film.umea.com/folketsbio/
- Uppsala, Fyrisbiografen, http://www.fyrisbiografen.com
- Visby, Folkets Bio, http://www.flamingo.se/folketsbio
- Västerås, Elektra, http://www.folketsbio.se/elektra
- Växjö, Folkets Bio, http://www.folketsbio.tk
- Örebro, Bio Roxy, http://www2.orebro.se/bioroxy/
- Östersund, Regina, http://www.regina.just.nu

Se även

- Biograf
- Biografen i Örsundsbro

Externa länkar

- [http://www.folketsbio.se Folkets Bio]
- [http://www.folketsbio.se/folketsbio/folketsbio_hist.htm Folkets Bios historia, berättad av Stefan Jarl] Kategori:Film

Filmkamera

En filmkamera är en typ av kamera som under ett snabbt förlopp tar många bilder efter varandra vilket under uppspelning skapar en rörlig bildrörelse. Genom att ha ett högt antal bilder per sekund kommer ögonen och hjärnan bortse bildernas korta stillastående uppehåll och skapa en illusion av flöde. Antal bilder per sekund en filmkamera tar in är vanligen mellan 24-30 stycken. Kategori:Fotografi

Projektor

Projektor är en anordning för att presentera stora bilder. Den strålar ut ljus som träffar en vägg och på den bildas bilden. Projektorer används mest på biografer, men även ibland som ersättning för bildskärmar till datorer. En tidigare vanlig variant är OH-projektor och ännu tidigare var projektorer för diabilder vanliga. Kategori:Optiska instrument Kategori:datorteknik

Biljard

Denna artikel handlar om spelet biljard. För talet biljard se biljard (tal). ---- biljard (tal) biljard (tal) Biljard är ett spel som spelas på ett speciellt utformat bord med ett antal kulor som spelarna stöter runt på bordet med ett specialbyggt redskap kallat biljardkö. Bordet är oftast klätt med ett filttyg, är två gånger så långt som brett och har ofta ett antal hål där kulorna kan trilla ner; dessa kallas till vardags fickor. Det finns en mängd olika varianter av biljard, där 8-ball är vanligast. #8-ball #9-ball #Carambole #Snooker #Nummerboll (pool)

Historia

De äldsta beläggen för biljardliknande spel har hittats i egyptiska gravar daterade till runt 3000 f.kr. Den moderna formen började dock sin utveckling i mitten och slutet av 1600-talet och fick sin nuvarande form under 1800-talet.

Se även

- Lista över sporter och idrotter Kategori:Biljard ja:ビリヤード ko:당구

Salon Indien

Salon Indien, den biljardsalong på Grand Café, Boulevard des Capucines 14, Paris, där 28 september 1895 bröderna Lumière för första gången visade film för en betalande publik. Kategori:Film

Paris

Paris är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundlades av romarna under namnet Lutetia. Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement och har cirka 2,1 miljoner invånare. Stor-Paris med förorter har dock cirka 11,5 miljoner invånare.

Historia

Geografi

Geografisk läge:

Demografi

Ekonomi och näringsliv

Administration

Stadsdelar

Transporter och kommunikation

Kultur och konst

Arkitektur

Paris främsta kännemärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Paris besöks av över 20 miljoner turister varje år.

Utbildning

Sport och rekreation

Kända parisare

Innerstadens mest kända sevärdheter

franska revolutionen
- Centre Pompidou
- Chaillotpalatset
- Eiffeltornet
- Frihetsgudinnan
- Hôtel des Invalides
- Louvren
- Marais
- Notre-Dame
- Sacré-Coeur
- Triumfbågen
- Place de la Concorde

Andra sevärdheter

- Flèche d'or Café
- Jardin des Plantes
- La Petite Ceinture
- Saint-Martin-kanalen
- Shakespeare and Company
- Quai Saint-Bernard

Tips

Quai Saint-Bernard Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar m.m. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.

Citat

"Det var helt enkelt till Paris man skulle resa. Med enkel biljett sen skulle allt ordna sig. Jag hade anlänt till Paris en månad tidigare. Jag hade inte räknat med nån sträng vinter. Vad jag räknat med vet jag egentligen inte. Man skulle till Paris kanske bara av den anledningen att man senare i livet skulle kunna tala om sin fattiga ungdom. Hem kom man alltid." Ur Om vänskap funnes, Stig Claesson, Bonniers 1981.

Extern länk

- [http://www.zoomify.com/flash/demoPopUp.asp Zoomkarta över Paris]
- [http://www.paris-turist.se/ Paris Turist]
Bild:Paris från Montparnassetornet stor.jpg|Utsikt över Paris från Montparnassetornet Bild:Rue_Rollin,_Paris.jpg|Rue Rollin Bild:ParijsMontmartre.JPG|Utsikt över Paris från Montmartre Bild:Basilica(Paris).JPG|Sacré-Coeur Kategori:Orter i Frankrike Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Paris als:Paris (Stadt) ko:파리 시 ja:パリ simple:Paris th:ปารีส

Franc

Franc är namnet på valuta i följande länder:
- Burundi - burundisk franc
- CFA-franc BCEAO
- Benin
- Burkina Faso
- Elfenbenskusten
- Guinea-Bissau
- Mali
- Niger
- Senegal
- Togo
- CFA-franc BEAC
- Centralafrikanska republiken
- Ekvatorialguinea
- Gabon
- Kamerun
- Republiken Kongo
- Tchad
- CFP-franc
- Franska Polynesien
- Nya Kaledonien
- Wallis och Futunaöarna
- Demokratiska republiken Kongo - kongolesisk franc
- Djibouti - djiboutisk franc
- Guinea - guinesisk franc
- Komorerna - komoransk franc
- Liechtenstein - schweizisk franc
- Rwanda - rwandisk franc
- Schweiz - schweizisk franc

Historiska franc

Före införande av euron den 1 januari 1999 var franc valuta i Belgien (belgisk franc), Frankrike (fransk franc) och Luxemburg (luxemburgsk franc). Fram till 31 juli 2003 var franc valuta i Madagaskar (madagaskisk franc), men ersattes då av ariary. kategori:Valutor ja:フラン (通貨) ko:프랑

Malmö

:Den här artikeln handlar om staden Malmö. Se även Malmö kommun. Malmö är en tätort och stad i södra Skåne med omkring 270 000 invånare, vilket gör den till Sveriges tredje största stad. Staden är belägen vid kusten mot Öresund, omkring 20 kilometer från Köpenhamn. I tätorten ingår även statistiskt Arlöv i Burlövs kommun. Malmö är residensstad för Skåne län. Malmö är en internationell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 164 olika nationaliteter finns representerade. 24 procent av Malmöborna är födda utanför Sverige.

Historia

:Huvudartikel: Malmös historia Omkring 1200 börjar Malmö uppstå som ett fiskeläge vid Öresund. Det blir den viktigaste hamnen för den danske kungen när han ska ta sig från Köpenhamn till den då betydande staden Lund. Men framförallt kan han spärra av södra delen av Öresund genom att han kontrollerar hamnarna i både norr och söder. Malmö övertar mer och mer rollen som den viktigaste staden i Skåne från Lund och upplever under 1500-talet den första ekonomiska storhetstiden. Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är nuvarande Malmös äldsta bevarande byggnad. Därefter kommer en del 1500-talsbyggnader i centrum. Malmöhus slott byggs under denna period. Malmöhus I samband med Roskildefreden 1658 hamnar staden utvecklingsmässigt i bakvatten. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tar initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, ( se även Malmö hamn ) börjar staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet. Nu börjar det hända viktiga saker för Malmö. Södra stambanan får sin sydliga ändstation i Malmö, p.g.a. närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det sker påpassligt nog ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättas. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphör vid denna tid. 1870 passerar Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter finns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syns när fotbollslagen möts i Allsvenskan på 1950-talet. Men Malmö har sedan dess dragit ifrån Norrköping så rejält att det knappast är relevant att jämföra städerna längre. Under samma tid, i mitten av 1800-talet, expanderar staden utanför kanalerna, som dock behålls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, börjar byggas. En stor höjdpunkt är 1914 års Baltiska utställningen i Malmö. Likt dagens OS-arrangörer satsar man stort på att förbättra och bygga ut. Det byggs nya vägar och bostadsområden i Malmö. Framförallt är det nu som Pildammsparken invigs. Limhamn blir samma år en del av Malmö stad. Staden fortsätter att växa under mellankrigstiden trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna tar makten i kommunfullmäktige 1919, en position de behåller i 66 år innan deras makt bryts 1985. Under samma tid tillkommer Bulltofta som blir stadens och Sveriges första riktiga flygplats. Bulltofta Efter andra världskriget kommer nästa tillväxtboom, som varar fram till 1970-talet och staden förändras åter rejält. Stadsdelar som Lugnet rivs. Caroli City, som av många kallas för Malmös största misstag, invigs 1973. Fram till 1980-talet rivs årligen stora bostadskvarter i olika skick överallt i staden. De lämnar stora "bombhål" efter sig. Än idag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om man gör sitt numera för att bygga igen "bombhålen". Det tillkommer nya bostadsområden som Lorensborg och Augustenborg, innan det blir dags för det sena 1960-talets mastodontbyggen Rosengård och Lindängen, som redan från början betraktas med viss skepsis. Men det är samtidigt en tid då Aqvakul och Malmö Stadion byggs. Kronprinsen kan numera ses som 1960-talets svar på Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Idag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten. Turning Torso Under 1970-talet kommer kris efter kris och drabbar Malmö. Staden drabbas av en utflyttningsvåg som åderlåter staden på tusentals personer varje år. Det är framförallt medelklassens barnfamiljer som söker sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplåter tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterar flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt börjar Kockums varv, under 1970-talet stadens största arbetsgivare, skära ned på antalet anställda, innan produktionen upphör helt 1986. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjar en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varar omkring 1975-1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggs bl.a. Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggs på samma område där Kockums en gång legat. När fabriken väl är igång läggs den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbas av lågkonjukturen 1991. SAAB-fabriken ersätts av Malmömässan istället. Malmömässan 1990-1994 förvärras krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvinner när mycket av det som finns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lägger ned. Stadens befolkning ökar dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid, beroende på en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befinner sig i inbördeskrig. De fyller de tidigare tomma lägenheterna och socialkontoret står för hyrorna. 1995 blir ett genombrottsår när krisen vänder. Under året påbörjas byggandet av Öresundsbron, vilket ger arbetstillfällen i en byggbransch som slagits hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutas även att Malmö får en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talas rentav om att Malmö högskola ska få bli ett eget universitet vilket glädjer lokalpolitikerna. Samtidigt bestäms även att hålla en bomässa, Bo00, som senare blir Bo01 och att Kockumskranen ska flytta från Malmö hamn. Kockumskranen 2000 invigs Öresundsbron. 2001 hålls Bo01, som blir en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttas Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blir symbolen för att det gamla "arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg. Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden genomlevt en tillväxtperiod man inte sett sedan rekordåren på 1960-talet/1800-talet är fortfarande omkring var åttonde malmöbo arbetslös. Det är en segregerad stad med tydliga skillnader var folk bor. Ju närmre havet, desto rikare och vitare är befolkningen. Under de senaste åren har kommunen samtidigt byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö. Om det på 1950-talet handlade om arbetarklass och borgarklass är segregeringen idag mer mellan invandrare och svenskar. Andelen invandrare i Malmö är omkring 30% av befolkningen på 270070 invånare.

Stadsdelar

right Huvudartikel: Malmös stadsdelar
- Centrum
- Fosie
- Husie
- Hyllie
- Kirseberg
- Limhamn-Bunkeflo
- Oxie
- Rosengård
- Södra Innerstaden
- Västra Innerstaden

Köpcentrum

- Mobilia
- Svågertorp
- Jägersro Center
- Caroli
- Handelskompaniet

Näringsliv

Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. Idag är situationen annorlunda. Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media. IT I Malmö fanns år 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största år 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, år 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus. Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d ä den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik. Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d y. delägare. Lorens Kockum som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 okt 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

Kommunikation

right

Vägar

Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.

Lokaltrafik

Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö spårvägsaktiebolag. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. År 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula. År 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibusaktiebolag. År 1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september 1907 hade man färdigställt följande linjenät: Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn, linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen, linje 3: Ringlinien, linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem. Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer: Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden, linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen, linje 3: Ringlinien, linje 4: Gustav Adolfs torg - Limhamn, linje 6: Värnhem - Hohög, linje 7: Schougens bro - Frihamnen. År 1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 år 1949. År 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. År 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således bedrev all trafik med bussar. Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde. Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör, Swebus, Connex och Arriva. Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne.

Järnväg

Malmö är en viktig järnvägsknut inom både Skåne och Öresundsregionen. Från Malmö går tåg till Köpenhamn, Berlin, Stockholm och Göteborg. Tack vare Öresundsbron är tågtrafiken mycket tät till Danmark med flera tåg varje timme till Köpenhamn. Sedan Öresundsbron byggdes är tågtrafiken mer inriktad på trafik till Danmark än till övriga Sverige. Den lokala tågtrafiken till övriga Skåne ifrån Malmö är mycket tät med Pågatåg och Öresundståg. Den lokala tågtrafiken är för övrigt sammankopplad med den lokala trafiken runt Köpenhamn. Järnvägen till Lund öppnades den 1 december 1856. Den blev skulle det visa sig en katalysator för stadens långvariga uppsving. 2005 påbörjades arbetet med Citytunneln i staden som ska stå klar 2011. Tunneln är tänk att "bygga bort" säckstationen Malmö C genom att tågen mot Köpenhamn ska passera där. Två nya stationer planeras också, en underjordisk i Triangeln och en i Hyllie. Malmö har för närvarande två järnvägsstationer för fjärrtrafik och ytterligare tre för lokaltrafik. Malmö centralstation och Svågertorp är stationer där fjärrtågen stannar. Den senare stationen är tänkt som ett provisorium och ska ersättas av stationen i Hyllie när den är klar. På Östervärn, Persborg och Oxie station stannar lokaltåg av typen Pågatåg på väg mot Ystad och Simrishamn.

Flyg

30 km från Malmö ligger Malmö-Sturup flygplats. Reguljärtrafiken trafikerar främst Stockholm och London. Chartertrafik förekommer till ett flertal semesterorter. För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats Kastrup den mest använda. Innan Öresundsbron öppnades gick svävare, ett sorts fartyg på luftkuddar, mellan Malmö Hamn och en hamn vid Kastrups flygplats där passagerare på väg till Kastrup brukade använda. Idag har den före detta svävarterminalen istället blivit en terminal för fjärrbusstrafiken

Utbildning

Kastrup
- Malmö Högskola med 21 000 studenter 2004.

Sevärdheter

- Öresundsbron från Lernacken till Köpenhamn.
- Västra hamnen, namnet på stadsdelen som byggdes upp i och med Bomässan Bo01.
- Turning Torso, Sveriges och en av Europas högsta byggnad av Santiago Calatrava från 2005.
- Ribersborg, "Ribban", ligger i Västra innerstaden och är en mycket populär badstrand även fribad (nakenbad).
- Ribersborgs kallbadhus [http://www.ribban.com/ (extern länk)], som invigdes 1898 och är öppet året om.
- Malmöhus slott med konst-, natur- och historiskt museum, samt det intilliggande tekniska muséet.
- Koggmuseet [http://www.medeltidsskeppen.se/ (extern länk)] ett medeltidscentrum med två koggar.
- Malmö stadsbibliotek[http://www2.malmo.stadsbibliotek.org/ (extern länk)] med sina 3 byggnader: Slottet från 1901, samt Cylindern och Ljustes kalender av Henning Larsen från 1997.
- Malmö Högskolas hus Orkanen med högskolans bibliotek på femte våningen. Byggnaden är belägen vid Hjälmarekajen och ritad av Diener & Diener Architekten från Schweiz.
- Malmö musikteater ritad av Sigurd Lewerentz(tills. med David Helldén och Erik Lallerstedt) från 1944.
- Malmö Konsthall[http://www.konsthall.malmo.se/ (extern länk)] ritad av Klas Anshelm från 1974.
- Malmöfestivalen som äger rum i mitten av augusti varje år.
- Sankt Petri kyrka, från 1300-talet.
- Malmö Rådhus vid Stortorget från 1546.
- Apoteket Lejonet vid Stortorget från 1890-talet.
- Möllevången med sin torghandel, butiker och restauranger från hela världen.
- Folkets Park, Sveriges första folkpark från 1891.
- Kalkbrottet i Limhamn var en gång Europas största dagbrott. Kalkbrottet är 1.600 meter långt och 800 meter brett med ett djup på 60 meter.
- Slottsparken[http://www.malmo.se/parkerstrander/parkerao/slottsparken (extern länk)] från 1900 med Carl Milles staty Pegasus, avtäckt 1950.
- Pildammsparken är den största av alla Malmös parker. Anlades 1914 efter Baltiska utställningen.
- Katrinetorps herrgård[http://www.malmo.se/sportfritid/rekreation/katrinetorpsgard (extern länk)] med sin vackra parkanläggning från 1813.
- Fiskehoddorna intill Teknikens och Sjöfartens Hus där man kan handla färsk fisk i gamla klassiska fiskehoddor.
- Slottsträdgården bakom Malmöhus slott med sitt café och försäljning av grönsaker och blommor.
- Lilla Torg med sina resturanger och uteserveringar från 1592.

Parker

Malmö framställer sig gärna som "Parkernas stad". Exempel är:
- Kungsparken - Kung Oscars park, invigdes 1872
- Slottsparken - bredvid Malmöhus Slott, invigdes 1900 1900
- Beijers park - anlades 1885
- Pildammsparken - anlades efter Baltiska utställningen 1914
- Öresundsparken - invigdes på 1920-talet
- Folkets park - En grön oas och en familjevänlig nöjespark.
- Bulltoftaparken - Naturpark invigd på 1980-talet
- Käglingeparken - Naturområde i Malmös utkant.
- Scaniaparken, invigd på 1990-talet
- Sibbarps stora badpark - invigdes på 1950-talet
- Rönneholmsparken - omger Rönneholmsgården, byggd på 1800-talet.
- Stapelbäddsparken - invigs hösten 2005

Sport

- Fotbollsallsvenskan
- Malmö FF
- Fotboll, Division 2 Södra Götaland
- IFK Malmö Fotboll
- Damallsvenskan
- Malmö FF Dam
- Ungdomsfotboll
- Husie IF
- Handboll, Division 1 Södra
- IFK Malmö Handboll
- Allsvenskan i ishockey
- Malmö Redhawks

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Malmö

- Zlatan Ibrahimovic, fotbollsspelare
- Sven Melander, journalist, programledare, skådespelare
- Percy Nilsson, affärsman, ishockeylagsägare
- Edvard Persson, skådespelare
- Nisse Hellberg, musiker, sångare, låtskrivare
- Jalle Lorensson, musiker
- Mikael Wiehe, sångare, låtskrivare
- Eva Rydberg, skådespelerska
- Jan Malmsjö, skådespelare
- Bo Widerberg, regissör
- Leif Silbersky, advokat, författare
- Nils Poppe, skådespelare
- Anita Ekberg, skådespelerska, sexsymbol
- Per Albin Hansson, politiker
- Hjalmar Gullberg, författare
- Alexander Roslin, konstnär
- Claus Mortensen, danska luthersk reformator
- August Palm, socialdemokratisk pionjär
- Jörgen Kock, borgmästare och myntmästare
- Jan Troell, regissör
- Gustav Möller, politiker
- Anders Österling, diktare
- Jacques Werup, författare
- Fredrik Ekelund, författare
- Sven-Olof Lorenzen, författare
- Harry Kullman, författare

Evenemang

- Folkfesten - en helg i juni kan man uppleva livemusik i Slottsparken alldeles gratis, ofta säljes märken till förmån för evenemanget, en tradition sedan 1970-talet
- Malmöfestivalen - en vecka med drakbåtstävlingar, gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från träskor till krokodilbiffar, en tradition sedan 1980-talet

Församlingar

- Malmös församlingar är indelade i Malmö Norra kontrakt och Malmö Södra kontrakt i Lunds stift.

Övrigt

- Malmö tillhör Öresundsregionen. Öresundsregionen

Externa länkar

- [http://www.malmo.se/ Malmö stad]
- [http://www.mah.se/ Malmö högskola]
- [http://sydsvenskan.se/malmo/article121060.ece Sociala problem]
- [http://www.bizzbook.com/hamnen/index.html Västra Hamnen i Malmö]
- [http://www.limhamn.nu En sida om Limhamn]
- [http://www.svenska-hotell.se/malmo/hotell.html Hotell i Malmö] Kategori:Skåne län Kategori:Sveriges städer Kategori:Öresundsregionen Kategori:Malmö

TV

TV eller television är ett system inom telekommunikation för att på avstånd skicka och ta emot ljud och rörliga bilder. Termen används ofta även för andra områden inom TV. Det finns olika system för TV-sändningar:
- Marksända system
- NTSC, PAL, PAL2 och SECAM (analogt)
- Satellit-TV med SDTV (digitalt)
- Kabel-TV
- Båda analoga och digitala system
- IPTV, också kallat Bredbands-TV. Enbart digitalt, med teknik skild från digital kabel-TV.

Principen

En TV (med bildrör) består av en elektronkanon som skjuter elektroner på en yta som avger ljus när det träffas av dessa. Elektronkanonen sveper över ytan 50 gånger per sekund vilket duger för att ge ögat en illusion av rörelse. Radiovågor används sedan för att styra elektronkanonen. För att återge färg är ytan ett jämnt mönster med röda, gröna och blå punkter. Om elektronerna träffar en blå punkt blir den delen av bilden blå. Om en röd, en blå och en grön punkt intill varandra lyser uppfattar ögat det som vitt. Genom att blanda de tre färgerna kan en TV återge alla färger. En (marksänd) TV-kanal består av bild och ljud kodade som elektroniska signaler som sedan sänds ut som en radiofrekvens. När man väljer kanal på sin TV så väljer man att förstärka en frekvens och försvaga de andra. Den resulterande signalen görs sedan om till elektroniska signaler igen som får styra elektronkanonen och högtalarna. De flesta frekvenser används inte vilket visas som myrornas krig på bildytan.

Television i världen

Afrika

Asien

Japan

Europa

Nordamerika

Oceanien

Sydamerika

Historik

Se TV-historia och svensk TV-historia Det första halvmekaniska analoga systemet demonstrerades första gången i februari 1924 av John Logie Baird. Ett helt elektroniskt system demonstrerades av Philo Taylor Farnsworth hösten 1927. De första TV-apparaterna var radioapparater med en TV-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva (nipkowskiva) som kunde visa en röd bild stor som ett frimärke. De första högupplösande sändningarna skedde i Tyskland i mars 1935, men var bara tillgängliga i 22 offentliga TV-tittningsrum. En av de första större sändningarna var olympiaden i Berlin 1936. TV ökade dramatiskt efter andra världskriget tack vara teknik från krigsindustrin och ökande levnadsstandard. Färg-TV kom i USA 1953, via CBS. Den amerikanska regeringen godkände färg-TV-systemet CBS utvecklat, men när RCA kom med ett system som tillät visning av färg-TV-sändningar i svartvitt på en svartvit-TV släppte CBS sitt förslag och anpassade sig till det nya.

Sändningsutbud

Några typer av tv-program är dramaserier, film och dokumentärer.

Se även

- TV-program
- Videobandspelare
- VHS
- DVD Kategori:TV Kategori:Hemelektronik ja:テレビ

3D

3D (förkortning för "tre dimensioner"), en beteckning som används för visualiseringssystem (som bilder eller filmer) som försöker ge betraktaren ett intryck av djup i en egentligen tvådimensionell bild.

Historia

Som underhållning utvecklades 3D-tekniken för filmindustrin på 1950-talet även om tekniken att skapa 3D-bilder är äldre än så. Men först då blev det lönsamt att experimentera med 3D på större skala. Tekniken i sig har aldrig fått något stort genombrott och det var inte förrän på 1970-talet som effekterna blev särskilt imponerande i filmer som tex Hajen 3D.

Hur man skapar 3D-effekter

Det finns flera sätt att skapa 3D-effekter. Alla bygger dock på att vardera öga presenteras varsin bild som hjärnan sätter sätter ihop och triangulerar precis som den alltid gör med synintrycken. Skillnaderna med de olika teknikerna är hur vardera öga får varsin bild.

Fixering

Det allra enklaste och även äldsta sättet att skapa en tredimensionell bild är att lägga de två bilderna bredvid varandra (de bildar då en stereobild). Traditionellt betraktar man sådana bilder genom ett stereoskop där två riktade linser hindrar ögonen från att se på fel bild. Med lite ansträngning klarar man sig dock fint med bara de två bilderna om t.ex. först fokuserar blicken n bit bakom bilderna. Både den gamla leksaken View-Master och VR-hjälmar använder sig av denna teknik.

Röd-grön

Om de två bilderna istället läggs på varandra men den ena i gröna toner och den andra i röda uppstår en 3D-effekt om man betraktar bilden genom glasögon med en röd och en grön lins. Gröntonerna uppfattas inte av ögat med den gröna linsen och vice versa. Det ger en rätt blek bild, eller till och med en svartvit bild, men det ställer mindre krav på hur ögonen och bilden är placerade i förhållande till varandra. Det är den som gjordes populär i Sverige genom TV-Piraterna.

Polarisering

En modernare variant bygger på att glasögonens linser (och filter framför projektorn) innehåller minimala raster som har olika vinkel för de olika ögonen. Effekten är klart överlägsen, men systemet kräver att man har två projektorer som kör varsin film exakt synkroniserat (så att bilderna blir filtrerade med varsitt filter), och det är få biografer som har den typen av anläggning. I själva verket finns det inte mer än ett par i hela Sverige, bla Lisebergs bio MaXxima och Naturhistoriska Riksmuseets Cosmonova.

Externa länkar

[http://www.liseberg.se Liseberg] Kategori:Film simple:3-D

Folkets Bio

Folkets Bios egna biografer

Se även

- Biograf
- Biografen i Örsundsbro

Externa länkar

- [http://www.folketsbio.se Folkets Bio]
- [http://www.folketsbio.se/folketsbio/folketsbio_hist.htm Folkets Bios historia, berättad av Stefan Jarl] Kategori:Film

Sandrews

Sandrew Metronome är en biografkedja grundad av Anders Sandrew (1885-1957) under 1920-talet. Kedjan, som ursprungligen bara var etablerade i Stockholmsområdet expanderade under 1940-talet till att bli rikstäckande. Under samma period startade man filmproduktion. Företaget har biografer i Sverige, Danmark och Finland och ägs numera till 50% vardera av Anders Sandrews Stiftelse och Schibsted ASA. Under 2004 försökte SF köpa företaget, men affären stoppades av konkurrensverket. Istället ägs nu Sandrews av Triangelfilm.

Extern länk

- http://www.sandrewmetronome.se Kategori:Filmbolag

Svenska Bio

AB Svenska Biografteatern, i dagligt tal kallat för Svenska Bio, var ett filmbolag verksamt mellan 1907-1919. Aktiebolaget bildades genom en ombildning av Handelsbolaget Kristianstads Biograf-Teater och hade ett aktiekapital på 150.000 kronor. Till en början ägde bolaget ett tjugotal biografer i och hade 170 anställda. Efter bara två år växte siffran över biografer till ett fyrtiotal runt om i landet. Bolaget hade säte i Kristianstad och sysslade med import och produktion av film samt biografdrift eller som de själva säger: :'bedriva verksamhet avseende förevisande av rörliga och andra bilder, tillverkning och försäljning av bilder ävensom av för biografteater erfordeliga maskiner och utensilier'. 1911 flyttade Svenska Bio till Lidingö för att 1919 samgå med Filmindustri AB Skandia till Svensk Filmindustri AB. Under 1910-talet blev Svenska Bio internationellt erkända med filmer regisserade av Victor Sjöström och Mauritz Stiller.

Produktion

- Värmlänningarne (1909) - Carl Engdahl
- Fänrik Ståls sägner (1909) - Carl Engdahl
- Bröllopet på Ulfåsa (1909) - Carl Engdahl
- Regina von Emmeritz och konung Gustaf II Adolf (1910) - Gustaf Linden
- Järnbäraren (1910) - Gustaf Linden
- Dödshoppet från cirkuskupolen (1912) - Georg af Klercker
- De svarta maskerna (1912) - Mauritz Stiller
- Ingeborg Holm (1913) - Victor Sjöström
- Miraklet (1914) - Victor Sjöström
- Prästen (1914) - Victor Sjöström
- Strejken (1915) - Victor Sjöström
- Madame de Trèbes (1915) - Mauritz Stiller
- Balettprimadonnen (1916) - Mauritz Stiller
- Terje Vigen (1917) - Victor Sjöström
- Tösen från Stormyrtorpet (1917) - Victor Sjöström
- Thomas Graals bästa film (1917) - Mauritz Stiller
- Thomas Graals bästa barn (1918) - Mauritz Stiller
- Berg-Ejvind och hans hustru (1918) - Victor Sjöström
- Sången om den eldröda blomman (1919) - Mauritz Stiller
- Herr Arnes pengar (1919) - Mauritz Stiller
- Ingmarsönerna (1919) - Victor Sjöström
- Hans nåds testamente (1919) - Victor Sjöström
- Fiskebyn (1920) - Mauritz Stiller
- Klostret i Sendomir (1920) - Victor Sjöström
- Karin Ingmarsdotter (1920) - Victor Sjöström Kategori:filmbolag Svenska Biografteatern

Biografen i Örsundsbro

Biografen i Örsundsbro ligger i Örsundsbro mellan Enköping och Uppsala och startades av snickaren Johan Edvard Johansson. År 1904 flyttade han med familjen till Örsundsbro, då ett nybyggarsamhälle med ett tegelbruk, ett par handelsbodar och ca 80 invånare. 1920 byggde Johan Edvard ett nytt hus, "Villa Strömsborg" och på tomten uppförde han även en snickeriverkstad. Fyra år senare, fick han idén att bygga om verkstaden till biograf, flytta ned alla maskiner och verktyg till den trånga och kalla källaren. Biografen invigdes 1925 och premiärfilm var Fyrtornet och släpvagnen. Biljetterna kostade 75 öre. Vid biografens öppnande och några år framåt visades stumfilm, ackompanjerat av pianospel. (Ljudfilmen hade kommit till Sverige redan på 1920-talet, men det var först under 1930-talet, som den hade etablerat sig.) Biografen har aldrig haft någon fast projektor, filmvisningarna sköttes av kringresande biografmaskinister med egen utrustning. Filmerna på repertoaren var av olika slag. Mest visades svenskproducerat, Flickor i hamn, Kalle på Spången eller filmer med amerikanskt ursprung, Pin up girl. Populärast verkar de svenska filmerna med Edvard Persson ha varit. Biokvällarna föregicks alltid av affischering på strategiska platser i samhället, detta sköttes av Edvards barnbarn. Biokvällarna var mycket populära och biografen, som hade plats för 200 personer, var ofta fullsatt. I folkmun gick denna "snickarbod" till bio, med sina vita knutar, under namnet Palladium. År 1949 avled Johan Edvard, 80 år gammal och bion drevs vidare av sonen Elis, men redan på 1950-talet minskade intresset för biografen. TV hade blivit mer allmänt spritt och biografdöden hade nått även Örsundsbro. 1961 visades film för sista gången och lokalen hyrdes ut till en målerifirma. Den 23 mars år 1987, bildades Föreningen Gamla Bion i Örsundsbro, med målsättningen att renovera och återställa biografen, så att dess historia kunde bevaras för framtiden. Med hjälp av frivilliga insatser och många sponsorer, kunde biografen återinvigas i maj 1992.

Externa länkar

- [http://www.orsundsbro-sk.c.se/kultur.htm Biografen] Kategori:Biografer

Göteborg

:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser). Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift. Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare. Storgöteborg i Majorna.]]

Historia

Huvudartikel: Göteborgs historia Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse. I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad. Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.

Vänorter och systerstäder

Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.

Vänorter
- Bergen, Norge
- Åbo, Finland
- Århus, Danmark
- Lyon, Frankrike (Avtal undertecknades 27 september 2005)

Systerstäder
- Port Elisabeth, Sydafrika
- Shanghai, Kina

Göteborgs stadsdelsområden

Kina Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. År 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, idag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna. För statistiska ändamål tog kommunen på femtiotalet fram en indelning i basområden. Basområdena är små, bara några kvarter stora och har inte namn utan nummer. Basområdena samlas ihop i primärområden som har storleken av en stadsdel. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna indelning kvarstår, idag finns det 83 stadsdelar, men används ej administrativt utan fyller en historisk funktion. Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Göteborg är uppdelat i 21 stadsdelsnämnder, de flesta tillräckligt stora för att omfatta flera stadsdelar. Varje stadsdelsnämnd består av flera primärområden. Benämningen stadsdelsområde används inte av Göteborgs stad utan både styrande nämnden och området benämns stadsdelsnämnd (SDN). Själva nämnden är politiskt tillsatt med lika sammansättning som kommunfullmäktige. Ordförandeposterna i de 21 nämnderna är även de fördelade enligt fullmäktiges sammansättning.

- Askim
- Backa
- Bergsjön
- Biskopsgården
- Centrum
-