:: wikimiki.org ::
| Bly |
Bly
Bly är ett atomslag och ett metalliskt grundämne. Beständigt mot luft och syror. Används bl.a. till rörledningar, ackumulatorer och strålskydd. Bly och alla dess föreningar har en tendens att lagras i människokroppen och är giftiga.
Bly heter på latin plumbum vilket ger bly den kemiska beteckningen "Pb".
Fakta
- Kemiskt tecken: Pb
- Atomnummer: 82
- Atommassa(u): 207,2
- Densitet(g/cm³): 11,35
- Smältpunkt(C°): 328
- Kokpunkt(C°): 1740
Se även
- Periodiska systemet
Kategori:Grundämnen
ja:鉛
th:ตะกั่ว
AtomslagMed ett atomslag menas någon av de 117 olika (upptäckta) "sorter" av atomer som kan förekomma.
Alla atomer av ett visst atomslag har samma antal protoner i kärnan och därmed samma atomnummer.
Några exempel på atomslag är väteatomer, som har 1 proton vardera, järnatomer som har 26 och uranatomer med 92.
Begreppet grundämne är nära besläktat med atomslag, men betyder i strikt bemärkelse inte samma sak. Ett grundämne är ett ämne som är byggt av atomer av ett enda atomslag.
Exempelvis består grundämnet vätgas helt och hållet av väteatomer. Vatten, som består av vattenmolekyler, H2O, innehåller de båda atomslagen väteatomer och syreatomer. Men vatten innehåller inget grundämne, eftersom det är en kemisk förening. I strikt bemärkelse är alltså frågeställningen "vilka grundämnen innehåller vatten" helt felaktig. Frågan ska istället formuleras "vilka atomslag innehåller vatten", det vill säga "vilka atomslag består vatten av".
I vardagligt bruk förekommer det ändå ofta att ordet "grundämne" används i betydelsen atomslag. För största tydlighet och förståelse är det dock klokast att alltid skilja på de båda begreppen.
Se även periodiska systemet.
Kategori:Kemi
GrundämneEtt grundämne eller element är ett ämne som är uppbyggt av ett enda atomslag. Några vanliga exempel är vätgas, syrgas, svavel och guld. Alla andra ämnen är sammansatta av olika atomslag.
Det lättaste grundämnet är väte med den kemiska beteckningen H, som står för hydrogen. Väte som är en gas utgör tillsammans med helium de ursprungliga grundämnena i universum. Väte består av en proton och en elektron. Deuterium och tritium är väteisotoper med en respektive två neutroner.
Tyngre grundämnen uppstår genom fusionsprocesser i stjärnorna. Grundämnen tyngre än järn skapas dock först vid supernovaexplosioner.
Relativt ofta används ordet grundämne även för begreppet atomslag, d.v.s. "sort av atomer". Det hela kompliceras av att periodiska systemet fungerar som en tabell över både atomslag och grundämnen. För största tydlighet bör man dock skilja mellan grundämne och atomslag.
ja:元素
ko:화학 원소
ms:Unsur kimia
simple:Element
th:ธาตุเคมี
Syra
----
Syra, kemiskt ämne som kan avge vätejoner (protoner). Många ämnen har förmågan att kunna avge protoner, men i större eller mindre utsträckning. Man delar därför in syror i olika grupper beroende på hur många protoner de kan avge i en lösning. Citronsyran avger inte särskilt många protoner och kan därför ses som en svag syra, emedan saltsyra avger alla sina protoner och ses då som en stark syra. Det finns även syror som klassas som medelstark syra som t.ex. fosforsyra.
Se även
- Amfolyt
- Protolys
- Autoprotolys
- Lista över syror
- försurning
- sura oxider
- pH
Kategori:Kemi
ja:酸と塩基
ko:산 (화학)
simple:Acid
th:กรด
Ackumulator
- 1. Ackumulator det korrekta namnet på laddningsbara batterier.
- 2. Ackumulatortank för att hålla någonting varmt, jämför termos.
- 3. Inom datorprogrammering, ett register, en plats i minnet eller variabel som används för aritmetiska eller logiska operationer.
Kemisk föreningEn kemisk förening är en substans uppbyggd av en viss sorts molekyler som i sin tur består av två eller fler atomslag. En kemisk förening bildas i en kemisk reaktion.
Man brukar skilja mellan en organisk och en oorganisk förening där den tidigare signifieras av att molekylerna innehåller kol.
Se även blandning, lösning och legering.
Kategori:Kemi
MänniskokroppenMänniskokroppen är den materiella, fysiska, delen av en människa, död eller levande.
I de flesta religioner och filosofiska inriktningar skiljer man på människans kropp och hennes själ. Ibland tillfogas ytterligare metafysiska delar såsom anden. Oftast anses kroppen då vara den lägst stående och mest förgängliga av dessa komponenter.
Läran om människokroppens uppbyggnad kallas anatomi.
Kategori:Medicinsk vetenskap
AtomnummerAtomnummer, antal protoner i ett grundämnes kärna. Det är atomnumret som tillsammans med antalet elektronskal bestämmer grundämnets position i det periodiska systemet.
Kategori: Fysik
Kategori: Atomfysik
als:Ordnungszahl
ja:原子番号
ko:원자 번호
simple:Atomic number
th:เลขอะตอม
SmältpunktSmältpunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form. Vid temperaturer under smältpunkten är ämnet fast och över smältpunkten är det flytande. Det går dock åt energi för själva övergången mellan fast och flytande form, se smältvärme.
Exempelvis vatten har smältpunkten 0oC.
Se även
- Ångtryck
ja:融点
ko:녹는점
th:จุดหลอมเหลว
Periodiska systemetPeriodiska systemet kallas den tabell över atomslag och grundämnen/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka varierar periodiskt med atomvikten och styrs av elektronkonfigurationen. Periodiska systemet uppställdes på 1860-talet.
Periodiska systemet
Färg- och teckenförklaring
I tabellen anges följande per grundämne:
- Atomnummer. Dess färg anger ämnets tillstånd vid rumstemperatur och normalt tryck:
- orange=gasformigt,
- blå=flytande,
- svart=fast, om ämnet förekommer naturligt
- röd=fast, om ämnet bara förekommer på konstgjord väg
- Kemiskt tecken
- Bakgrundsfärger betecknar kemisk serie:
- Ljusgrå/ljusgul bakgrund betyder att ämnet ännu ej upptäckts men har en plats i tabellen.
- Rutans ram betecknar metaller / halvmetaller / icke-metaller:
Historik
De tidigaste försöken att ordna och gruppera grundämnena gjordes utan någon kunskap om atomernas struktur och uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt och deras kemiska egenskaper, och på 1820-talet fann han flera grupper av tre likartade ämnen där ett av ämnena kemiskt var en blandning av de båda andra och hade en atomvikt som låg mitt emellan de båda andras. Han kallade dem för triader.
Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt som en oväsentlig kuriositet, vad vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar för ett "naket faktum", men när nya och riktigare uppgifter om olika ämnens atomvikter kommit fram på 1860-talet intresserade sig flera olika forskare för nya samband mellan atomvikt och kemiska egenskaper. 1866 uppställde den brittiske kemisten John Alexander Reina Newlands en tabell med 62 av de då 63 kända grundämnena ordnade efter stigande atomvikt. Tabellen visade att ämnen med liknande egenskaper återkom med en periodicitet 7 eller 14 ämnen, ungefär som oktaver i musiken.
Slutligen sammanställde 1869 ryssen Dmitrij Mendelejev och tysken Lothar Meyer oberoende av varandra tabeller med horisontella perioder och vertikala grupper på samma sätt som vi nu är vana att visa systemet. Meyer publicerade sina resultat dock först 1870.
Mendelejevs tabell hade luckor för ytterligare 31 ämnen där inga av de då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför stor uppmärksamhet när det 1875 upptäckta ämnet gallium passade in i en av dessa luckor.
När även ämnena strontium, som upptäcktes 1879, och germanium, upptäckt 1886, passade in i mönstret fick systemet stor acceptans bland övriga vetenskapsmän.
Se även
- Periodiska systemets grupper
- Periodiska systemets perioder
- Lista över grundämnen efter atomnummer
- Lista över grundämnen efter kemiskt tecken
- Lista över grundämnen efter namn
Kategori:Wikipedia:Veckans artikel
Kategori:Kemi
als:Periodensystem
ja:周期表
ko:주기율표
ms:Jadual berkala
simple:Periodic table
th:ตารางธาตุ
Kategori:Grundämnen
Artiklar som handlar om grundämnen.
Kategori:Kemi
Kategori:Material
ja:Category:元素
ko:분류:화학 원소
simple:Category:Chemical elements
th:Category:ธาตุเคมี
YooYOO may refer to:
- YOO - the IATA code for Oshawa Airport.
- Yoo - a misspelling of Yo! a common interjection.
gadu hotel madrid poker spielautomaten hotels Prague
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
|
Nubian Sandstone Aquifer System
The Nubian Sandstone Aquifer System is located in the Eastern Sahara and north-eastern Africa. It covers just over two million square kilometres, including north-west Sudan, north-eastern Chad, south-western Libya, and most of Egypt. Containing roughly 150,000 cubic kilometres of groundwater (CEDARE 2000), its significance as a potent
|
|
Kathy Beale
Kathy Hills (previously Beale, Mitchell) was a fictional character in the British soap opera EastEnders. She was played by Gillian Taylforth. Her current surname is unknown, so she is referred to by her maiden name, Kathy Hills (which would've been her name upon her divorce and before her most recent marriage).
Kathy was married
|
University of Namibia
The University of Namibia is a university located in Windhoek, Namibia. Established by an act of Parliament on August 31, 1992, the university includes Colleges of Agriculture and Natural Resources, Economics & Management Science Education,
|
London King's Cross to Cambridge Line
The King's Cross to Cambridge Line links King's Cross station in London with Cambridge station in Cambridge. It is an alternative to the West Anglia Main Line, which links Liverpool Street station, also in London to Cambridge. Services in the line are run by
|
One for the Road
This is the title of a short story written by Stephen King and published in his Night Shift collection. Like some of King's other stories, it overlaps into the mythos surrounding Salem's Lot.
This tale is told from the perspective of a old man, a resident of a small New England town that neighbors Salem's Lot. He details the events that took place one winter's night years ago, during a fer
|
|
