Bretonska

Bretonska är ett keltiskt språk som talas av delar av befolkningen i Bretagne. Det är närmast släkt med kymriskan som talas i Wales, och anses ha anlänt till Bretagne genom att ökelter flydde undan anglosaxarna. Typiska drag i bretonskan är ungefär desamma som i kymriskan.

Se även

- Lilla Britannien Kategori:Brittiska språk Kategori:Frankrike als:Bretonisch ja:ブルトン語

Keltiska språk

De keltiska språken består av iriska, kymriska, skotsk gaeliska, manx, bretonska och korniska. Det finns en rik litteratur på de keltiska språken. Det gäller både äldre och nyare litteratur. Inte minst den engelska litteraturen har hämtat mycket inspiration härifrån. Keltiska språk kallas den grupp av de indoeuropeiska språken, som talats av de till den keltiska folkfamiljen hörande folken och stammarna. De tillhör den västra halvstammen av de indoeuropeiska språken, de s. k. kentumspråken. Man kan indela de keltiska språken i fyra olika grupper: #Goideliska, som idag representeras av iriska, skotsk gaeliska, manx och shelta. #Brittoniska (eller brittiska), till vilka räknas bland annat kymriska (walesiska), bretonska och korniska samt en del utdöda varianter. #Galliska eller fastlandskeltiska, och dess nära besläktade varianter som lepontiska, noriska och galatiska. Fastlandskeltiska språk talades i ett utbrett område från Frankrike till Turkiet och delar av Italien, men är idag helt utdött. #Keltoiberiska språk, också en utdöd grupp som en gång talades i Aragonien och andra keltiskt dominerade områden i Spanien. I regel delar man dock in de keltiska språken i två mer övergripande stammar. Det finns två indelningar, som ger mindre skillnader i vilka språk som räknas in i respektive stam. Den första indelningsformen tar fasta på en ljudomvandling och skiljer mellan P-keltiska och Q-keltiska. De brittoniska och galliska språkgrupperna räknas då till P-keltiska medan de goideliska och keltoiberiska språken räknas till Q-keltiska. Skillnaden syns t.ex. i ordet för "son", som blir mac (med hårt k-ljud) i Q-språken och map i P-språken. Den andra indelningen tar fasta på de keltiska öspråken, goideliska och brittoniska, respektive fastlandsspråken, galliska och keltoiberiska. Enligt denna uppfattning har ljudomvandlingen skett parallellt men oberoende av varandra. De ökeltiska språken (med bretonskan) har fortlevt till närvarande tid, under det de fastlandskeltiska dialekterna gick under i och med romaniseringen, resp. germaniseringen (t.ex. av belgarna). De romanska språken har emellertid under form av lånord bevarat rätt mycket keltiskt språkmaterial och särskilt de romanska språken i Frankrike torde till sin allmänna ljudhabitus rönt stark inverkan av keltiskans ljudbestånd. Den fastlandskeltiska gruppen torde bestått av flera dialekter, liksom det fanns en hel mängd folkstammar, vilka vi känner från Caesar och andra klassiska författare. Språkresterna är emellertid för sparsamma för att tillåta ett någorlunda säkert omdöme. De äldsta minnesmärkena utgöras av inskrifter från norra Italien (Schweiz) i nordetruskiskt alfabet från slutet av 2:a årh. f. Kr.; därnäst (smärre) inskrifter i grekisk och latinsk skrift från kejsartiden; övrigt material, namn och glosor, hos främmande skriftställare.

Externa länkar

- [http://www.engelska.uu.se/celt.html Keltiska språk på Uppsala universitet] - Engelska institutionen Kategori:Keltiska språk Kategori:Indoeuropeiska språk

Bretagne

Bretagne (bretonska: Breizh, gallo: Bertaèyn) är en halvö i nordvästra Frankrike, avgränsat i norr av Engelska kanalen och i söder av Biscayabukten. Bretagne är också en fransk region omfattande departementen Côtes-d'Armor, Finistère, Ille-et-Vilaine och Morbihan. Dagens huvudort är Rennes, men historiskt har Nantes varit Bretagnes huvudort. Bretagne är även ett historiskt landskap, där det keltiska språket bretonska talas av en endemisk minoritet. Departementet Loire-Atlantique (som innefattar Nantes) har historiskt tillhört Bretagne men är idag en del av regionen Pays de la Loire. En rörelse existerar dock som verkar för att Loire-Atlantique ska återförenas med Bretagne.

Historia

: Huvudartikel: Bretagnes historia De äldsta bosättningarna i dagens Bretagne härstammar från stenåldern och de 5-4 000 år gamla megaliterna i Carnac är de mesta kända paleolitiska efterlämningarna. Romerska källor omnämner dessutom ett antal galliska stammar i området under järnåldern: Veneter, armorikaner, osismer, namneter och coriosoliter. 56 f.Kr. erövrades områder av romarna under Julius Caesar. Romarna kallade området för Armorica (en latinisering av det keltiskta ordet för "kustområde") eller Gallia Lugdunensis. Det tidigare namnet lever kvar i form av dagens departement Côtes-d'Armor. Bagaudernas uppror mot Rom omkring 300 f.Kr. ledde till att många byar förstördes och till avfolkning av regionen. Under 300-talet började brittanner, starkt påverkade av romersk kultur, att emigrera över Engelska kanalen till Bretagne. När romarna sedan drog sig tillbaka från de brittiska öarna ökade den brittaniska invandringen till Bretagne som en följd av det ökade anglosaxiska och skottska inflytandet. Av dessa brittaniska bosättare har regionen fått sitt moderna namn och de lämnade också viktiga bidrag till bretonskan, Brezhoneg, ett språk som är besläktat med walesiska och korniska. Brittany, det engelska namnet på regionen, betyder "det lilla brittanien", just för att skilja det från Storbritannien. Under tidig medeltid var Bretagne uppdelat i de tre kungdömena Domnonée, Cornouaille och Bro Waroch (eller Broërec) som senare blev hertigömdet Bretagne. Det franska kungahuset besegrade den bretonska armén 1488 och den sista hertigen av Bretagne tvingades acceptera ett avtal som innebar att den franske kungen kunde bestämma vem hertigens dotter skulle gifta sig med. Anna av Bretagne var den sista regenten över det oberoende hertigdömet och hon tvingades gifta sig med Ludvig XII av Frankrike. Vid Annas död övergick den bretonska kronan till hennes dotter Claude av Frankrike, men Claudes gemål Frans I av Frankrike införlivade Bretagne under den franska kronan 1532. Hertigdömet höll sig dock med egna skatter och lagar fram till 1790 då revolutionen drog in alla regionala privilegier. kategori:Frankrikes regioner ja:ブルターニュ地域圏

Kymriska

Kymriska (alt. walesiska, på kymriska: Cymraeg) är ett av de keltiska språken och talas i Wales av drygt 500 000 människor. Kymriskans närmsta släktingar är bretonska (i Bretagne, Frankrike) och det utdöda (men till viss del återupplivade) korniska (i Cornwall, England). Kymriskan (walesiskan) var det främsta språket i Wales från antiken fram till den industriella revolutionen. Därefter har andelen talare sjunkit till nuvarande 20% av Wales befolkning. Under de senaste decennierna har dock språket fått något av en renässans. Det har skapats TV- och radiostationer som sänder uteslutande på kymriska. 1993 antogs en lag att alla offentliga institutioner måste tillhandahålla service på språket, och i det under 1999 instiftade walesiska parlamentet är kymriskan (tillsammans med engelska) officiellt språk. Sagorna om kung Arthur och riddarna kring runda bordet är förmodligen den mest kända litteraturen där (forn)kymriska är originalspråk. Några grammatiska egenheter i kymriskan är exempelvis:
- VSO-ordföljd (Verb-Subjekt-Objekt; svenska har SVO). Ex: "Prynais i goffi." = "Köpte jag kaffe." vilket alltså betyder "Jag köpte kaffe".
- Konsonantväxling (konsonanter i början av ord kan förändras beroende på föregående ord, så kallad mutation). Ex: "Cymru"=Wales, men "Croeso i Gymru"=Välkommen till Wales (C->G beroende på ordet "i")
- Verben böjs med prepositioner i talspråk. Ex: "Yr wyf fi yn eistedd" "Jag är i sitta"="Jag sitter", "Yr wyf fi wedi eistedd" "Jag är efter sitta"="Jag har suttit", "Yr oeddwn i yn eistedd" "Jag var i sitta"="Jag satt"
- Avsaknad av orden "ja" och "nej" (man upprepar verbet (eller i negerade form) som svar på frågor). Ex: "Wyt ti'n iawn?" "Mår(är) du bra?". Man svarar antingen "Ydw" "jag är", eller "Nac ydw" "jag är inte". I kymriskan hittar vi dessutom ett av världens längsta ortsnamn, Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwll-Llantysiliogogogoch. Kategori:Brittiska språk als:Walisisch ja:ウェールズ語 ko:웨일스어 simple:Welsh language zh-min-nan:Cymru-gí

Wales

Wales (kym. Cymru) är en delvis självstyrande riksdel och ett av de konstituerande länderna (eng. constituent countries) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Wales (med 8.5% av ytan och 5% av befolkningen), är större än Nordirland, men är ändå den minsta riksdelen efter England och Skottland på ön Storbritannien.

Historia

Huvudartikel: Wales historia Den romerska provinsen Britannia, motsvarande Wales och England, var en av det Romerska rikets keltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderade germanska stammar England, och de överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales. Det keltiska namnet för England är Lloegr, vilket betyder det förlorade landet, medan engelsmännens ord Welsh (walesare) betyder utlänning. Wales var ett i huvudsak självständigt rike så sent som under 1200-talet, med Llewellyn Mawr (Llewellyn den store) som främst bland furstarna. Hans sonson Llewellyn ap Gruffydd (även benämnd Llewellyn Olaf = den siste) var den siste "Prince of Wales" som inte hörde till engelska kungahuset. Han erkände Henrik III som kung, men när Henrik III dog 1272 och efterträddes av sin son Edward I vägrade Llewellyn att lyda Edward, och Wales' självständighet gick förlorad i krig 1277-1282. Edward I var den förste engelske kungen att 1301 utse sin äldste son (blivande Edward II) till "Prince of Wales", vilket skedde vid en kröning i Caernarfon. Det sista verkliga upprorsförsöket slogs ned 1409, och Wales blev genom Unionsakten av 1536 en integrerad del av England. Under 1600-talet genomgick England med Wales en lång och invecklad maktkonflikt under vilket kungen avsattes och landet styrdes som en republik. England var under denna tid även i personalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet. År 1707 beslutade de engelska och skotska parlamenten att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till Konungariket Storbritannien (eng. Kingdom of Great Britain). Den brittiske kungen var även kung över Irland och 1801 ingick man ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Politik

Wales lyder i likhet med England direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Wales utgör tillsammans med England ett gemensamt judiciellt och administrativt system och sedan 1955 utfärdas lagstiftning för England och Wales, medan man tidigare enbart nämnde England. Sedan 1955 är också Cardiff/Caerdydd vara huvudstad i Wales. Efter en folkomröstning upprättades Wales nationalförsamling (National Assembly for Wales) 1998. De första valen till till nationalförsamlingen hölls 1999, och Labourpartiet har varit det styrande partiet på regional nivå till dags dato. Nationalförsamlingen kan inte lagstifta och inte ta ut några skatter men innebär ändå att man har en politisk församling genom vilken väljarna kan utkräva ansvar gentemot den politiska makten. Den viktigaste administrativa indelningen i Wales är i grevskap, vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar ett landsting eller en storkommun. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska.

Geografi och kultur

Wales yta är c:a 20 000 km² och har omkring 3 miljoner invånare. Huvudstad är Cardiff/Caerdydd. Andra större städer är Swansea/Abertawe, Newport/Port Newydd, Aberystwyth, Bangor och Merthyr Tydfil. De två officiella språken är engelska och walesiska (kymriska, cymraeg). Walesiska tillhör de keltiska språken och c:a 20% av befolkningen kan tala det. I äldre tid hade walesarna det för keltiska folk karakteristiska tillägget till efternamnet, i Skottland "Mac" som i "Macgregor" och på Irland "O" som i "O'Reilly". Det walesiska "Ab" förbjöds av den engelske kungen, men lever kvar i namn som "Bevan", urspr. "Ab Evan". En framträdande roll i den walesiska kulturen intas av sången.

Övrigt

Wales är medlem i internationella fotbollsförbundet, FIFA.

Externa länkar

- [http://www.gigaflop.demon.co.uk/aber/to1300.htm History of Aberystwyth (privat webbplats)]
- [http://www.wales-calling.com/prince.htm Prince of Wales - a History (turistinformation)] Kategori:Europas länder Kategori:Wales als:Wales ja:ウェールズ ko:웨일스 simple:Wales th:เวลส์ zh-min-nan:Cymru

Lilla Britannien

Lilla Britannien är en icke helt officiell, men väl sakligt korrekt benämning på Bretagne. Det var hit en del av de keltiska britterna flydde undan den angelsaxiska invationen av Stora Britannien. Kategori:Frankrike

Kategori:Brittiska språk

Kategori:Keltiska språk

Zvonko Dragić

Zvonko Dragić (Beška kod Stare Pazove u Vojvodini, 20. srpnja 1956.), hrvatski pjesnik i novinar. Roditelji, danas pokojni, Ante i Mara r. Livaja, doselili su se iz sela Vrci u Klisu, općina Konjic u Vojvodinu. Djetinjstvo je proveo u rodnom selu svojih roditelja gdje u Lisičićima završava prva četiri razreda pučke škole, u Čelebićima osmogodišnju, te trgovačku u Mostaru. U Sarajevu je studirao novinarstvo na FPN. Od srednje škole piše poeziju i novinske napise koje je objavljivao u sarajevskim Našim danima, Večernjim novinama, Zadrugaru, Oslobođenju, AS-u, te na Radio Sarajevu i beogradskoj Mladosti. U Ratu u BiH zajedno sa suprugom Ljubicom i kćerkama Irenom i Marinom žrtva je srpske i muslimanske agresije na općinu Konjic. U logorima muslimanske Armije RBiH proveo je devet mjeseci i jedan dan (od 26. svibnja 1993. do 1. ožujka 1994.). Bio je logoraš u logorima u kući sestara Turić u Gornjim Višnjevicama, OŠ u Parsovićima, Poljoprivrednoj ljekarni i kući Jake Tomića u Buturović Polju (općina Konjic) i Muzeju socijalističke revolucije "Bitka za ranjenike" u Jablanici. Danas kao invalid živi s obitelji u progonstvu u Mostaru. Stradanja hrvatskog puka u Ratu u BiH nastoji oteti zaboravu pišući poeziju i novinske napise u splitskoj Slobodnoj Dalmaciji, mostarskom Dnevnom listu, zagrebačkom Večernjem listu i Fokusu te Glasu Koncila. Objavio je zbirku poezije pod naslovom "U vrhu Vrci" i priprema knjigu o stradanju Hrvata općine Konjic. Dragić, Zvonko Dragić, Zvonko

podatki wegetarianizm darmowe mp3 Hotele w Warszawie gry sportowe

:: RELATED NEWS ::

Пильва (река)
Пильва — река, левый приток реки Камы. Длина 214 км, площадь бассейна 2 020 км². Образуется слиянием рек Северной Пильвы и

Белая (река)
Река Белая:
- Белая — река, левый приток Ангары.
- Белая — река, левый приток Category:Части света Category:Континенты ja:Category:アフリカ ko:분류:아프리카 nb:Kateg

Алкоголизм
Алкоголи́зм — разновидность наркомании, болезненное пристрастие к употреблению этилового спирта (этилового алкоголя, этанола). Алкоголь — один из самых опасных наркотиков, вполне сравнимый с Южном Урале и в Предуралье, левый приток Камы. Башкирское название реки — Агидель (также Агизель, Агизел; от тюркс

Уравнение Дрейка
Уравнение Дрейка — формула, с помощью которой можно определить число цивилизаций в галактике, с которыми у нас есть шанс вступить в контакт. Выглядит формула следующим образом