:: wikimiki.org ::
| Cello |
Cello
(Denna artikel handlar om musikinstrumentet cello. För pseudonymen Cello, se Olle Carle.)
Cello eller violoncell är ett stråkinstrument, det näst djupaste i den moderna stråkfamiljen. I notskrift noteras cellostämman vanligtvis i F-klav (basklav), samt i högre lägen höjd C-klav (tenorklav) eller G-klav (diskantklav). Strängarna är stämda i kvinter, nerifrån och upp C, G, d och a. Cellons register spänner över fyra och en halv oktav, flageoletter inte medräknat. Den har en varm och fylligt klingande ton, och dess stora tonregister gör att den lämpar sig mycket väl både som solo- och ensembleinstrument. Cellon hålls mellan knäna och stöds mot golvet med stackeln (vilken inte är utfälld på bilden till höger), som sätts i ett förborrat hål i en stödbräda som fästs i musikerns stol.
Cellon finns, liksom alla stråkinstrument, i flera olika konstruktionsmönster, vilka härstammar från de mest betydande violinmakarna genom historien. För cellons del är Antonio Stradivarius, Nicolo Amati, Matteo Gofriller och Domenico Montagnana några av dessa, vilkas mönster kopieras än idag.
En person som spelar cello kallas cellist. Historiskt betydelsefulla cellister är bland andra Pablo Casals, Gregor Piatigorsky, Jaqueline du Pré och Pierre Fournier. Bland de nu levande kan nämnas Mstislav Rostropovich, Lynn Harrell, Yo Yo Ma, Janos Starker och svensken Frans Helmerson.
Ljudexempel
Kända personer som dessutom spelar cello
- Kurt Moll
- Terry Zwigoff
Se även
- Musik
- Lista över musikinstrument
- Lista över musikgenrer
Kategori:Stråkinstrument
ja:チェロ
ko:첼로
StråkinstrumentStråkinstrument är en grupp musikinstrument. Medlemmarna i gruppen domineras sedan flera sekler tillbaka av fiol, altfiol, cello och kontrabas. I familjen ingår även medeltida fioler såsor rebec och fiddla.
Hos stråkinstrumenten alstras tonen i första hand genom att en stråke dras över strängen.
Se även
- Bleckblåsinstrument
- Stråkorkester
- Lista över musikinstrument
- Lista över musikgenrer
Kategori:Stråkinstrument
ja:弦楽器
NotskriftNotskrift är ett system för att notera musik precis som skriften är ett sätt att notera språk.
Tack vare notskriften kan musikaliska idéer bevaras till eftervärlden trots att den klingande musiken är förgänglig. Utan notskrift skulle vi inte kunna ta del av den musik som komponerades och spelades innan inspelningstekniken uppfanns. Arkeologiska fynd har visat att musik har funnits i många tusen år långt innan notskriften uppfanns. Man vet lite om vilka musikinstrument som fanns men vi har ingen chans att få reda på hur musiken egentligen lät eller vad sångerna handlade om i dessa tider eftersom inga skriftliga källor finns.
För en musiker är det inte alltid nödvändigt att kunna läsa notskrift, många lär sig spela endast med hjälp av sitt gehör (precis som att man kan vara en god talare och samtidigt analfabet).
Modern standardnotskrift utgår från halvtonsbaserad musik. Varje rad (även kallat "system") består av fem vågräta linjer och längst till vänster finns en klav. Varje ton i musiken representeras av en not i notskriften. En not är en liten ring (nothuvud) som kan vara fylld eller ofylld och som oftast har en balk med flagga på. Ringens placering på notlinjerna eller mellanrummen mellan dessa anger tonhöjden (frekvensen). Flaggans och ringens uteseende anger tonlängden. Pauser betecknas med särskilda paussymboler. Klaven anger vilka tonhöjder de fem linjerna representerar. Varje takt avskiljs med ett lodrätt streck. Man läser notskriften från vänster till höger, uppifrån och ner, precis som en vanlig svensk text. Toner som står under och över varandra (lodrätt) ljuder samtidigt.
Förtecken används för att ange tonart samt tillfälliga förändringar av tonhöjden hos enskilda noter. Det finns också tecken för att i notskrift ange taktart, tempo och dynamik. Ibland skrivs ackordanalys ovanför notraden. Ackord är ett komprimerat sätt att ange toninnehåll när flera toner i olika tonhöjder ljuder samtidigt.
Den första tonen i skalan är c. Hur olika oktaver skrivs, finns det flera olika notationssytem för. I Sverige används i regel den helmholtzka notationen.
Se även
- Generalbas
- Tabulatur
Kategori:Notskrift
ja:記譜法
ko:기보법
Klav
Klav (lat. clavis "nyckel"). En symbol som återfinns i notskrift. En klav är oftast placerad längst till vänster i varje notsystem. Klaven avgör vilka tonhöjder de fem vågräta linjerna representerar. Det finns många olika klaver men de två idag vanligast använda är diskantklaven och basklaven.
- Diskantklav (G-klav på andra linjen) anger att andra linjen nedifrån representerar tonen ettstrukna g. Övriga toner ges automatiskt utifrån denna. G-klaven återfinns ibland på första linjen och kallas då fransk violinklav.
- Basklav (F-klav på fjärde linjen) anger att fjärde linjen nedifrån representerar tonen lilla f. F-klaven kan i sällsynta fall även återfinnas på tredje linjen (barytonklav) eller femte linjen (subbasklav).
- C-klav anger läget för ettstrukna c och kan återfinnas i fyra olika lägen: på första (sopranklav), andra (mezzosopranklav), tredje (altklav) eller fjärde (tenorklav) linjen. De vanligaste är på tredje linjen (altklav) eller fjärde linjen (tenorklav). Sopranklaven och mezzosopranklaven är dock sedan länge undanträngda av G-klaven.
Källor
- Bonniers Musiklexikon, 2:a reviderade upplagan, Bonnier Fakta Bokförlag 1983, ISBN 91-34-50958-5
- Bengt Hambræus, Om notskrifter, AB Nordiska Musikförlaget 1970, 134 sidor + 48 sidor notexempel, NMS 6175
Kategori:Notskrift
ja:音部記号
Klav
Klav (lat. clavis "nyckel"). En symbol som återfinns i notskrift. En klav är oftast placerad längst till vänster i varje notsystem. Klaven avgör vilka tonhöjder de fem vågräta linjerna representerar. Det finns många olika klaver men de två idag vanligast använda är diskantklaven och basklaven.
- Diskantklav (G-klav på andra linjen) anger att andra linjen nedifrån representerar tonen ettstrukna g. Övriga toner ges automatiskt utifrån denna. G-klaven återfinns ibland på första linjen och kallas då fransk violinklav.
- Basklav (F-klav på fjärde linjen) anger att fjärde linjen nedifrån representerar tonen lilla f. F-klaven kan i sällsynta fall även återfinnas på tredje linjen (barytonklav) eller femte linjen (subbasklav).
- C-klav anger läget för ettstrukna c och kan återfinnas i fyra olika lägen: på första (sopranklav), andra (mezzosopranklav), tredje (altklav) eller fjärde (tenorklav) linjen. De vanligaste är på tredje linjen (altklav) eller fjärde linjen (tenorklav). Sopranklaven och mezzosopranklaven är dock sedan länge undanträngda av G-klaven.
Källor
- Bonniers Musiklexikon, 2:a reviderade upplagan, Bonnier Fakta Bokförlag 1983, ISBN 91-34-50958-5
- Bengt Hambræus, Om notskrifter, AB Nordiska Musikförlaget 1970, 134 sidor + 48 sidor notexempel, NMS 6175
Kategori:Notskrift
ja:音部記号
SträngSträng, har flera betydelser:
#inom musiken, en spänd tråd av metall, nylon, tarmvävnad eller annat material som alstrar toner då den slås, knäpps eller stryks med stråke. Se stränginstrument.
#inom datalogin, en följd tecken som betraktas som en variabel.
Se även
- Strängteori
- Gunnar Sträng
- String
Kvint
Kvint (latin quintus, "femte"), musikterm som betecknar den femte tonen i en diatonisk skala.
Kvinten, med sin plats ungefär mitt mellan prim och oktav, är mycket viktig i tonal musik. Den fungerar ofta som ett ställföreträdande centrum, kallad dominant.
Kvinten hör ihop med kvarten på så sätt att de är varandras omvändningar. En kvint nedåt landar på samma ton som en kvart uppåt och tvärtom.
Härledning av intervallet
Pythagoreisk och ren stämning
Kvinten härleds på samma sätt i såväl den pythagoreiska som den rena skalan. Kvinten återfinns mellan den 2:a och den 3:e tonen i naturtonserien (2:3) och motsvarar därför frekvensförhållandet
: (kvint uppåt)
:eller
: (kvint nedåt)
Liksvävande temperatur
I liksvävande temperatur utgår alla intervall från den liksvävande halvtonen, som definieras som 1/12 av en oktav. En kvint består av 7 liksvävande halvtoner och kan då definieras som
:
En liksvävande kvint är därmed något trängre än en ren dito, vilket bl.a råder bot på problemet med Pythagoras komma.
Se även:
- Intervall (musik)
- Kvintcirkeln
- Dominant (musik)
- Subdominant (musik)
Kategori:Musikteori
ja:完全五度
FlageolettFlageolett kan syfta på
# flageolett (spelteknik)
# flageolettflöjt
Terry ZwigoffTerry Zwigoff, amerikansk filmregissör (f. 1948). Zwigoff är en framgångsrik regissör som dessutom älskar tecknade serier. Han filmdebuterade i mitten av 1980-talet med Louie Bluie, en dokumentär om violinisten Howard Armstrong.
Han är vän med serietecknaren Robert Crumb. Zwigoff spelar nämligen cello och mandolin i hans band Robert Crumb and the Cheap Suit Serenaders som mestadels spelar gammaldags jazz och blues. Zwigoffs film Crumb är en dokumentär om Robert Crumb.
Filmografi
- 1986 - Louie Bluie
- 1994 - Crumb
- 2001 - Ghost World
- 2003 - Bad Santa
- 2005 - Art School Confidential
Extern länk
[http://www.imdb.com/name/nm0959062/ IMDb - Terry Zwigoff]
Zwigoff,Terry
ja:テリー・ツワイゴフ
Musik: Musikartiklar finns samlade i Wikipedia:Musikportalen.
Musik (en: music, fr: musique, ty: musik, it: musiche, sp: música) var i antikens Grekland beteckningen för alla de sköna konsterna, dess musa. Kan denna särställning bero på dess flyktiga karaktär? Eller det faktum, att bara människan uppfattar dess rörelser och bilder?
Akustik
Den traditionella, västerländska musikens minsta element är tonen. Dessa toner uppfattar vi människor genom att svängningar i luften träffar våra öron. Läran om tonernas fysikaliska verkan kallas akustik. Denna verkan beror på ljudkällans och rummets form och dimensioner (samt hur mycket dämpande samt diffuserande material det finns i rummet).
Rytm och tempo
Med tempo avses i vilken hastighet musiken spelas, och mäts vanligen i bpm, beats per minute (taktslag per minut).
Harmonik och melodik
Dynamik
Vidare kan man göra skillnad på instrumentalmusik och vokalmusik. Den förra genren bygger på att ljud skapas med instrument till skillnad från den senare som bygger på de ljud man kan frambringa med stämbanden.
Se även
- Ljud, Notskrift, Rytmbibliotek
- Tempobeteckningar
- Styrkegradsbeteckningar
- Föredragsbeteckningar
- Musiker
- Lista över svenska musiker
- Lista över spanska musiker
- Lista över musikgrupper efter land
- Gehör
- Periodicitet, Gyllene snittet
- Lista över musikinstrument
- Lista över musiktermer
- Lista över musikgenrer
- Vokalmusik
- Solosång
- Körsång
- Instrumentalmusik
- Kyrkomusik
- Konkret musik
- Musikdrama
- Dans
- Lista över musikår
- Musikteori
- Musikvetenskap
- Musikhistoria
Externa länkar
- [http://www.vimusiker.se/ Vi Musiker - Musik-mötesplats för alla musiker och musikintresserade]
Kategori:Musik
fiu-vro:Muusiga
ja:音楽
ko:음악
ms:Muzik
simple:Music
th:ดนตรี
Lista över musikinstrumentDetta är en lista över musikinstrument.
Denna alfabetiska lista över musikinstrument avser omfatta samtliga musikinstrument och alla de olika namn på identiska instrument som förekommer. Om man vill skaffa sig en mer systematisk överblick kan det vara bättra att sätta sig in i de olika instrumentkategorier som finns var och en för sig. Se i så fall klassificering av musikinstrument istället.
Det finns förstås också musik som inte använder sig av någondera av dessa instrument, till exempel elektroakustisk musik, konkret musik, kör, vokalmusik eller recitation. Å andra sidan finns det instrument på den här sidan som inte är avsedda att spelas av människor, till exempel eolsharpa.
A
- Aidatrumpet
- Alphorn
- Althorn
- Altklarinett
- Altoboe
- Altbasun
- Altfiol
- Altviolin
- Aulos
Aulos]
B
- Balalajka
- Bandonéon
- Banjo
- Barbitos
- Baryton
- Basfiol
- Basklarinett
- Bassetthorn
- Bastrumpet
- Bastrombon
- Bastuba
- Basun
- Bellmansluta
- Bjällra
- Blockflöjt
- Bockhorn
- Bodhran
- Bombard
- Bondlira
- Bordone
- Bäcken
C
- Celesta
- Cello
- Cembalo
- Cittra
- Chittarone
- Cimbalom
- Clave
- Clavicembalo
- Clavinet
- Concertina
- Crwth
- Cymbal
D
- Didgeridoo
- Digitalpiano
- Djembe
- Doun-Doun
- Dragspel
- Dulcian
- Durspel
E
- Elbas
- Elfiol
- Elgitarr
- Elorgel
- Elpiano
- Engelskt horn
- Enhandsflöjt
- Eolsharpa
- Essklarinett
- Eufonium
F
- Fagott
- Fiddla
- Fidel
- Fiol
- Flageolett
- Flöjt
- Flygel
- Flygelhorn
- Franskt horn
G
- Gamba
- Gitarr
- Gong
H
- Hackbräde
- Hammarklaver
- Hammondorgel
- Handklaver
- Hardingfela
- Harmonium
- Harpa
- Heckelphon
- Helikon
- Horn
- Hummel
I
- Idiofon
J
- Jakthorn
K
- Kantele
- Kastanjett
- Kenkene
- Keyboard
- Kithara
- Klarinett
- Klaver
- Klavikord
- Kohorn
- Kontrabas
- Kontrabastuba
- Kontrafagott
- Kora
- Kordofon
- Kornett
- Krumhorn
- Kyrkorgel
L
- Langleik
- Lira (stråkinstrument)
- Lira (stränginstrument)
- Lur
- Luta
- Lyra
M
- Marimba
- Mandolin
- Marintrumpet
- Mellotron
- Metallofon
- Monokord
- Mungiga
- Munharpa
- Munspel
N
- Naturhorn
- Nyckelharpa
- Näverlur
O
- Oboe
- Ofikleid
- Okarina
- Orgel
P
- Panflöjt
- Piano
- Piccolaflöjt
- Platerspel
- Pommer
- Portativ
- Positiv
- Pôsu (svensk säckpipa)
- Psalmodikon
- Psalterium
- Puka
R
- Ramharpa
- Ramtrumma
- Regal
- Rebec
- Rhodes
S
- Saxofon
- Serpent
- Shakuhachi
- Sinka
- Sitar
- Skalmeja
- Snabelflöjt
- Sordun
- Sousafon
- Spikpiano
- Spilåpipa
- Spinett
- Stroh-violin
- Synthesizer
- Såg
- Säckpipa
T
- Taffel
- Tamburin
- Tamtam
- Tenorbasun
- Tenorhorn
- Teorb
- Theremin
- Traversflöjt
- Triangel
- Trombon
- Trumma
- Trumpet
- Tuba
- Tumpiano
- Tvärflöjt
- Tvättbräda
U
- Uillean pipe
- Ukulele
V
- Valthorn
- Vevlira
- Vibrafon
- Vielle
- Vindspel
- Viola
- Viola di Bordone
- Viola da braccio
- Viola d'amore
- Violin
- Violoncell
- Violone
- Virginal
- Virveltrumma
- Visselpipa
X
- Xylofon
Ö
- Övertonsflöjt
Se även
- Musik
- Lista över musikgenrer
Musikinstrument
Musikinstrument
ja:楽器の一覧
Kategori:StråkinstrumentHuvudartikel: Stråkinstrument
kategori:Stränginstrument Fredrick Engels
Friedrich Engels (November 28, 1820–August 5, 1895) was a 19th-century German
political philosopher. With his partner, the better known Karl Marx, Engels developed communist theory, co-authoring The Communist Manifesto (1848). Engels also edited several volumes of Das Kapital after Marx's death.
Biography
Das Kapital
Engels was born in Barmen-Elberfeld (now Wuppertal), the eldest son of a successful German textile industrialist. As a young man, his father sent him to England to help manage his cotton factory in Manchester. Shocked by the widespread poverty, he began writing an account which was published in 1845 as [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/condition-working-class/index.htm Condition of the Working Class in England in 1844].
In the same year, Engels began contributing to a journal called the Franco-German Annals, which was edited and published by Karl Marx in Paris. After their first meeting in person, they discovered that they both shared the same views on capitalism, and decided to work more closely together. After Marx was deported from France in January 1845, they decided to move to Belgium, which permitted greater freedom of expression than other countries in Europe.
In July 1845, Engels took Marx to England. There he met an Irish working-class woman named Mary Burns, with whom he lived until her death. Later, he lived with her sister, Lizzie. These women may have introduced him to the Chartist movement, of whose leaders he met several, including George Harney. Engels and Marx returned to Brussels in January 1846, where they set up the Communist Correspondence Committee. The plan was to unite socialist leaders living in different parts of Europe. Influenced by Marx's ideas, socialists in England held a conference in London where they formed a new organization called the Communist League. Engels attended as a delegate and had a great impact on the developed strategy of action.
In 1847, Engels and Marx began writing a pamphlet together. It was based on Engels' The Principles of Communism. The 12,000-word pamphlet was finished in six weeks, written in such a manner as to make communism understandable to a wide audience. It was named The Communist Manifesto and was published in February 1848. In March, both Engels and Marx were expelled from Belgium. They moved to Cologne, where they began to publish a radical newspaper, the New Rhenish Gazette.
Engels was an active participant in the Revolution of 1848, taking part in the uprising at Elberfeld. Engels fought in the Baden campaign against the Prussians (June/July 1849) as the aide-de-camp of August Willich, who was leader of a Free Corps in the Baden-Palatinate uprising. [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1850/german-imperial/ch01.htm]
By 1849, both Engels and Marx were forced to leave the country and moved to London. The Prussian authorities applied pressure on the British government to expel the two men, but Prime Minister Lord John Russell refused. With only the money that Engels could raise, the Marx family lived in extreme poverty.
Lord John Russell
For remembering the historical democratic and socialist movements in Germany 1948/49, the German social psychologist Richard Albrecht, 150 years later, in 1988, did a public lecture in Cologne (Rhineland) on the specific role Friederich Engels played as an anti-Prussian partisan and counterpart of the Prussian police agent Dr Wilhelm Stieber (alias Schmidt). This scholarly piece was first published in 2000 ("Almanach der Varnhagen-Gesellschaft", ed. Dr.
Nikolaus Gatter, vol. 1 (2000), 197-208, Berlin: Verlag Arno Spitz [ISBN 3-8305-0025-4], but was, in 2004, also online published and is free of charge, giving also insights into the personality of Friederich Engels (nickname: "the general") before, while, and after his émigration (first to Basel, then to Manchester): "Gegenspieler - Der General und sein Schatten: Engels, Stieber & die preußische Reaktion 1851/52. Historischer Bericht zum ersten Kommunistenprozeß zu Köln" [Counterparts - The General and His Shadow: Engels, Stieber & Prussian Reactionary Forces, 1951/52. Another Look On the First "Colonial Communist Trial"] [http://www.hausarbeiten.de/unicum/hausarbeit/jul/25110.html]
In order to help supply Marx with an income, Engels returned to work for his father in Manchester, before moving to London in 1870. After Marx's death in 1883, Engels devoted much of the rest of his life to editing and translating Marx's writings. However, he also contributed significantly to feminist theory, seeing for instance the concept of monogamous marriage as having arisen because of the domination of man over women. In this sense, he ties communist theory to the family, arguing that women have been dominated by men just as workers have been by the capitalist class. Engels died in London in 1895, childless. His brother moved to America secretly, after denouncing the Communist Party, and there in California, he lived as a lighthousekeeper with his wife and four children.
marriage
Works
- Cola di Rienzi 1840?/1974
- Letters from Wuppertal [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1839/03/telegraph.htm]
- Anti-Dühring [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1877/anti-duhring/index.htm]
- Dialectics of Nature [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1883/don/index.htm]
- Ludwig Feuerbach and the End of Classical German Philosophy [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1886/ludwig-feuerbach/index.htm]
- Origins of the Family, Private Property, and the State [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1884/origin-family/index.htm]
- Revolution and Counter-Revolution in Germany [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1852/germany/index.htm]
- The German Ideology (with Marx) [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/german-ideology/index.htm]
- The Holy Family (with Marx) [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1845/holy-family/index.htm]
- The Peasant War in Germany [http://www.marxists.org/archive/marx/works/1850/peasant-war-germany/index.htm]
See also
- Karl Marx
- Marxism
- Das Kapital
External links
- [http://www.marxists.org/archive/marx/index.htm The Marx & Engels Internet Archive] at Marxists.org.
- [http://www.marxists.org/archive/marx/bio/index.htm Marx/Engels Biographical Archive]
- [http://www.indepthinfo.com/communist-manifesto/engels.shtml Friedrich Engels - A Biography]
- [http://www.mlwerke.de/me/ Marx & Engels in their native German language]
-
- [http://libcom.org/library/taxonomy/term/93 Libcom.org/library Frederick Engels archive]
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Engels, F
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Category:German philosophers
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
Engels, Friedrich
ko:프리드리히 엥겔스
ja:フリードリヒ・エンゲルス
simple:Friedrich Engels
katalog gry strategiczne cheap holidays lanzarote spalacze tuszczu gry
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
גלוקומה
גלאוקומה (ברקית) מחלה הנובעת מלחץ של נוזל הג'ל המצוי בעין . בגלל סתימת נקביי הניקוז המצויים בשכבת הלובן (הסקלארה) לא יוצאים עודפיי הנוזל ונוצר לחץ גדול הפוגע בעצב הראיה באזור הדסקה ובמקולה. כתוצאה מכך קטן באיטיות שדה הראיה עד לעיו
|
השמנת יתר
השמנה היא תופעה המתאפיינת בעודף משקל בבני אדם ובבעלי חיים עקב הצטברות השומן בגוף.
בעיית ההשמנה יכולה להיגרם על ידי הפרעה הורמונלית, תורשה או על ידי אכילת יתר, ומחסור בפע
|
שיגלוזיס
דיזנטריה היא שלשול חמור, בדרך-כלל מלווה בדם, הנובע מזיהום במערכת העיכול. המושג מתייחס יותר לסימפטומים הנגרמים על-ידי דיזנטריה היא שלשול חמור, בדרך-כלל מלווה בדם, הנובע מזיהום במערכת העיכול. המושג מתייחס יותר לסימפטומים הנגרמים על-ידי דיזנטריה היא שלשול חמור, בדרך-כלל מלווה בדם, הנובע מזיהום במערכת העיכול. המושג מתייחס יותר לסימפטומים הנגרמים על-ידי
ספרמורט אטאייביץ' ניאזוב (נולד ב-19 בפברואר, 1940) שליט טורקמניסטן מאז 1985.
הפך ליתום בגיל צעיר וגדל בבית יתומים
|
אנטיספטי
חיטוי (בלועזית: דיסאינפקציה) הוא חיסול מיקרואורגניזמים מעוררי מחלות (פתוגניים) מחוץ לגוף ובאמצעים כימיים בלבד.
הרג מיקרואורגנ
|
ספורה
נבג (בלועזית: ספורה, Spore) הוא גופיף רביה חד-תאי או בעל תאים אחדים, המופיע בצמחים שונים וכן בפטריות ובבקטריות. הנבג ניתק מההורה ומביא באורח ישיר או עקיף להיו
|
חד תאי
מיקרואורניזמים (Microorganisms) או מיקרובים (Microbes) הם יצורים קטנים עד כדי כך שאינם נראים לעין הבלתי-מזויינת.
מונח זה נרדף למונח יצור חד-תאי, אף על פי שניתן לראות חלק מהיצורים החד-תאיים מממלכת הRead More... |
חד-תאי
מיקרואורניזמים (Microorganisms) או מיקרובים (Microbes) הם יצורים קטנים עד כדי כך שאינם נראים לעין הבלתי-מזויינת.
מונח זה נרדף למונח יצור חד-תאי, אף על פי שניתן לראות חלק מהיצורים החד-תאיים מממלכת הRead More... |
|