:: wikimiki.org ::
| Civilekonom |
CivilekonomCivilekonom är inte en skyddad titel i Sverige, men fackföreningen Civilekonomerna definierar det som kandidatexamen eller motsvarande omfattande minst 120 poäng (tre års studier). Kurserna skall vidare vara uppdelade enligt följande:
80 poäng eller mer i företagsekonomi och/eller nationalekonomi, varav minst 60 poäng i ett av ämnena.
20 poäng eller mer än i andra ekonomiska ämnen, t.ex. statistik, handelsrätt, informatik och ekonomisk historia men inte språk i någon form.
Eventuella övriga poäng är valfria.
I Sverige är det möjligt att ta ekonomie kandidat- och magisterexamen omfattande 120 respektive 160 poäng. En sådan examen har nationalekonomi eller företagsekonomi som huvudämne. Det innebär att den som vill erhålla någon av dessa examina utan problem kan välja kurser så att även den angivna definitionen av civilekonom uppfylls; motsatsen är dock också möjlig.
Historiskt var det Handelshögskolan i Stockholm som i början av 1900-talet introducerade termen civilekonom för den examen högskolan erbjöd. Titeln etablerades i näringslivet och togs senare upp av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och så småningom även av andra merkantila utbildningar i landet.
Kategori:Ekonomi
Kategori:Titlar
Sverige
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden.
Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).
Historia
Huvudartikel: Sveriges historia
Sveriges historia
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland.
1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting.
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.
Politik
Huvudartikel: Sveriges politik
Sveriges politik
Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år.
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet.
I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.
Geografi
Huvudartikel: Sveriges geografi
Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]]
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr.
Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge
Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning
Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län
Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland.
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.
Klimat
Huvudartikel: Sveriges klimat
Ekonomi
Huvudartikel: Sveriges ekonomi
Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.
Kända svenska företag
- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)
Infrastruktur
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.
Järnvägar
Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad.
Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.
Vägar
De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.
Demografi
Huvudartikel: Sveriges demografi
Sveriges demografi
Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige.
Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism.
Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man.
I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.
Kultur
- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur
Massmedier
: Huvudartikel: Massmedier i Sverige
Se även
- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige
Externa länkar
- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination]
Kategori:Europas länder
Kategori:Sverige
als:Schweden
fiu-vro:Roodsi
[[got:
FackföreningFackförening, en arbetstagarorganisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare.
När skråsystemet i Sverige upphörde 1846 blev detta starten för fackföreningar. Många fackliga organisationer bildades i slutet av 1800-talet.
Fackföreningar sluter sig samman i centralorganisationer där de olika fackförbunden är medlemmar:
- LO, Landsorganisationen i Sverige
- TCO, Tjänstemännens Centralorganisation
- SACO, Svenska Akademikers Centralorganisation
- SAC, Sveriges Arbetares Centralorganisation
Syfte
En av fackföreningens roll är att företräda arbetstagaren gentemot arbetsgivaren och att utnyttja de samordningsvinster som kan förekomma, till exempel övertidsblockad, strejk och blockad för att förbättra sitt läge vid förhandlingar om löner och anställningsvillkor som sjukförsäkringar, föräldraledighet, säkerhet, arbetsmlijö, pensioner osv.
En annan roll för fackföreningar är att påverka opinion och lagstiftning genom till exempel demonstrationer, bidrag till politiska organisationer och mediala aktiviteter.
Slutligen skapar fackföreningar en samhörighet och en känsla av solidaritet arbetstagare emellan, vilket kan betyda mycket vid konflikter.
Anslutning
De flesta fackföreningar ansluter endast medlemmar inom samma eller liknande yrkeskår. SAC, en syndikalistisk fackförening ansluter arbetstagare från alla yrken.
Fackföreningar ansluter vanligvis även pensionerade och arbetslösa arbetstagare.
Arbetstagaren betalar en medlemsavgift varje månad till föreningen, som i sin tur anställer administrativ personal, jurister, förhandlare, get ut tidningar, driver kampanjer och dylikt.
Kampanjer
TCO har drivit en kampanj om arbetsmiljön för kontorspersonal och har lyckats genomdriva en internationell standardisering och märkning av datorskärmar, TCO-95 och dess efterföljare TCO-03.
SAC har deltagit i kampanjer för Clean Clothes, rättvisemärkning för kläder.
Många svenska fackföreningar är aktiva i Jubel 2000, en kampanj för att avskriva lånen för världens fattigaste länder.
A-kassa
De flesta fackföreningar driver även en arbetslöshetskassa. Det är en organisation som betalar ut pengar till arbetstagare som för tillfället inte har något arbete. Dessa finansieras av fackföreningens medlemmar, dels genom direkta inbetalningar, dels av pengar från arbetsgivarna som arbetstagarna tidigare avstått från i löneförhandlingar.
Avtal
En fackförening kan sluta kollektivavtal med en arbetsgivare och få lagstadgade fördelar, till exempel representation i företagets styrelse och rätt till MBL-förhandlingar inför förändringar i företaget.
Internationellt
Det är mycket vanligt med internationella kontakter mellan fackföreningar i olika länder, till exempel med andra fackföreningar i utländska delar av en koncern. Se till exempel ILO.
Motpart
För att kontra fackföreningarnas styrka bildade arbetsgivarna arbetsgivarorganisationen 1902 SAF, numera Svenskt Näringsliv.
Kategori:fackföreningsrörelse
ja:労働組合
CivilekonomernaCivilekonomerna är ett fackförbund och en intresseorganisation för civilekonomer. Förbundet har cirka 35 000 medlemmar. Civilekonomerna är ett av de största förbunden inom SACO.
Historik
Grunden för Civilekonomerna lades 1936 av dåtidens taxeringsrevisorer och 1937 bildades Föreningen Sveriges Taxeringsrevisorer, FST. 1948 gick föreningen med i SACO och då var medlemsantalet 80 stycken. 1954 gick FST in som en sektion i CIAT, Civilekonomer i Allmän Tjänst, som 1968 ombildades till Civilekonomernas Riksförbund, CR. 1991 övergick förbundet till att enbart använda namnet Civilekonomerna.
Sedan 1963 har förbundet haft avtal om kanslisamverkan med Civilingenjörsförbundet. Under senare år har merparten av kansliarbetet tagits över av Civilekonomerna och idag har förbundet ett kansli med 26 anställda (2004).
Verksamhet
Civilekonomerna är både ett fackförbund och en intresseorganisation. Civilekonomerna arbetar med frågor som rör medlemmarnas anställningsvillkor, med utbildnings- och yrkesfrågor och är opinionsbildande i frågor som är viktiga för medlemmarna.
Civilekonomerna arbetar för att löneutveckling och lönenivåer på ett bättre sätt än idag ska motsvara värdet av den enskilde civilekonomens bidrag till måluppfyllelsen i företagets/myndighetans verksamhet. En aktuell fråga är att få kompletterade ersättning vid föräldraledighet även för lönedelar över 7,5 basbelopp samt för att det obetalda övertidsarbetet kraftigt ska begränsas.
Extern länk
- [http://www.civilekonomerna.se Civilekonomerna]
Kategori:Svenska fackförbund
NationalekonomiNationalekonomi är en vetenskaplig disciplin, som omfattar studiet av resursers bildande, organisation och användning, d.v.s. av alla de arrangemang inom vilka människor söker sin utkomst och försöker tillfredsställa sina behov. Brukar kort beskrivas som vetenskapen om begränsade resurser.
Centrala begrepp i nationalekonomi
- utbud eller tillgång och efterfrågan
- konjunktur
- värde
- pris
- inflation och deflation
Nationalekonomiska teorier och läror
- merkantilism
- marxism
- keynesianism
- Marginalnytteteorin
- monetarism
- österrikiska skolan alt. Austrian school of economics
Se även
- Företagsekonomi
- Finansväsen
- Internationell ekonomi
- Makroekonomi
- Mikroekonomi
- Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
- Valuta
Externa länkar
- [http://www.historia.se Sveriges BNP 1720-2000 - Portalen för historisk statistik]
Kategori:Ekonomi
Kategori:Nationalekonomi
ja:経済学
ko:경제학
simple:Economics
StatistikStatistik är dels datauppgifter som presenteras i numerisk form, ofta i tabeller eller diagram, dels vetenskapen om hur dessa datauppgifter skall samlas in, utvärderas och presenteras. Som vetenskap är statistiken en del av den tillämpade matematiken.
För utvecklandet av den statistiska teorin spelar sannolikhetsteorin en central roll. Denna är den teoretiska grunden för statistiken och statistiska mått. Skillnaden mellan statistik och sannolikhetsteori är att medan sannonlikhetsteorin behandlar sannolikheter för utfall av slumpförsök där försöken kan upprepas och de yttre omständigheterna kontrolleras medan man inom statistiken behandlar datamaterial från experiment och andra observationer av verkligheten, där försöken inte kan upprepas eller de yttre omständigheterna inte kontrolleras. Inom statistiken är man därför speciellt intresserade av stickprov ur populationer, och hur man ur dessa stickprov kan dra slutsatser om populationens beskaffenhet. Viktigt i detta fall är att urvalet av stickprov är representativt för populationen, annars har man gjort ett urvalsfel.
Exempel: Att förutsäga med vilken sannolikhet ett visst kort drages ur en kortlek, där det är känt hur många kort den innehåller av olika slag är sannolikhetsteori. Att från en uppsättning okända kort om vilka inget är känt annat än att de kan ha vissa figurer, utifrån ett stickprov avgöra vilka kort som kan tänkas förekomma, är statistikteori. (Anm: detta är exempel på en diskret fördelning!)
Viktiga områden inom statistik
- Punktskattning
- Intervallskattning
- Hypotesprövning
- Regression
- Beslut
- Klassificering
Se även
- Lista över statistiska fördelningar
- stokastisk variabel
- sannolikhetsteori
- sannolikhetsfördelning
- matematisk statistik
- Wikipedia:Statistik
Externa länkar
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
Kategori:Statistik
ja:統計学
ms:Statistik
simple:Statistics
th:สถิติศาสตร์
Historia
Historia är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är dock källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historie-teoretisk metod.
Se också:
- Danmarks historia
- Finlands historia
- Norges historia
- Sveriges historia
- populärhistoria
- Historiker
- Historiemåleri
Epoker:
- Stenåldern
- Bronsåldern
- Järnåldern
- Vendeltiden
- Vikingatiden
- Antiken
- Medeltiden
- Reformationen
- Stormaktstiden
- Gustavianska tiden
- Frihetstiden
- Upplysningstiden
- 1800-1900
- 1900-2000
- Historiska årtal
Teman:
- Marinhistoria
- Handelshistoria
- Näringslivshistoria
Slag
- Slaget vid Stångebro
- Slaget vid Cable Street
Krig
- Trettioåriga kriget
- Första världskriget
- Andra världskriget
- Finska vinterkriget
Fredsfördrag
- Freden i Brömsebro
- Versaillesfreden
- Westfaliska freden
- Napoleon Bonaparte
Berömda statsledare med biografier:
- Karl den store
- Birger Jarl
- Gustav Vasa
- Gustav III
Externa länkar
- [http://www.historyplace.com/ The History Place]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
Kategori:Historia
fiu-vro:Aolugu
ja:歴史
ko:역사
ms:Sejarah
simple:History
th:ประวัติศาสตร์
zh-min-nan:Le̍k-sú
MagisterexamenMagisterexamen, examen som inrättades år 1993 som en generell examen för de som läst minst 160 akademiska poäng. Av dessa ska 80 poäng vara fördjupning inom huvudämnet, och 20 poäng ska bestå av ett examensarbete. Detta examensarbete kan vara uppdelat i 10 poäng kandidatuppsats, samt 10 poäng magisteruppsats. En magisterexamen krävs ofta i praktiken för att antas till forskarutbildning, även om 120 poäng ger formell behörighet.
Sedan år 2002 finns även en s.k. magisterexamen med ämnesbredd, vilken avses vara en påbyggnad på en grundexamen (t.ex. en högskoleingenjörs- eller kandidatexamen) inom ett annat ämnesområde.
Se även
- Kandidatexamen
1900-taletDenna artikel handlar om seklet 1900-talet, åren 1900-1999. För decenniet 1900-talet, åren 1900-1909, se 1900-talet (decennium). För Eric Hobsbawms term, se det korta 1900-talet.
----
Sekel: 1800-talet -1900-talet - 2000-talet
Decennier och år:
Viktiga händelser internationellt
- 1912 - Titanic sjunker
- 1914-1918 - Första världskriget
- 1917-Ryska revolutionen
- 1919 - Österrike-Ungern upplöses
- 1919 - Versaillesfreden
- 1933 - Hitlers maktövertagande i Tyskland
- 1936 - Spanska inbördeskriget
- 1939-1945 - Andra världskriget
- 1945 - Den första atombomben sprängs
- 1945-1970-talet - Avkolonialiseringen
- 1945-1991 - Kalla kriget
- 1968 - Warsawapaktsländernas intåg i Tjeckoslovakien krossar Pragvåren
- 1969 - Den första månlandningen
- 1989 - Berlinmurens fall och kommunismens sammanbrott i Europa
- 1991 - Sovjetunionens upplösning
- 1991 - Jugoslaviens upplösning börjar och de därpå följande jugoslaviska krigen
- 1999 - USA och Nato angriper Jugoslavien
Viktiga händelser i Sverige
- 1905 - Upplösning av den svensk-norska unionen
- 1909 - Storstrejken
- 1910-1920-talet - Parlamentarismens genombrott
- 1921 - Allmän och lika rösträtt införs
- 1936-1976 - Oavbrutet socialdemokratiskt regeringsinnehav
- 1986 - Olof Palme mördas
- 1994 - Bil- och passagerarfärjan Estonia sjunker
- 1995 - Sverige blir medlem av Europeiska unionen (EU)
Externa länkar
- [http://www.historia.se Statistik för 1900-talet - Portalen för historisk statistik]
ja:20世紀
ko:20세기
simple:20th century
Kategori:EkonomiKategori:Samhälle
ja:Category:経済学
ko:분류:경제학
th:Category:เศรษฐศาสตร์
OudeschildOudeschild is een dorp in de gemeente Texel in de provincie Noord-Holland.
Oudeschild is een dorp dat gelegen is aan de oostkant van het Nederlandse waddeneiland Texel. Het dorp ligt knus en uitgestrekt achter de hoge deltadijk. De Ruyterstraat is een kilometer lange straat met boeiende geveltjes. Samen met het witte historische kerkje en monumentale molen de Traanroeier maken zij van Oudeschild een sfeervol dorpje.
Het is ook de thuishaven van de indrukwekkende vloot Texelse Noordzeekotters. In de weekends liggen deze in de vissershaven afgemeerd.
In de 17e eeuw was Oudeschild een dorp met internationale betekenis dankzij de Rede van Texel. Hiervandaan vertrokken veel VOC-schepen. Het dorp beleefde toen een glorietijd. In de periode daarvoor heten het dorp nog t Schilt.
In het Maritiem en Juttersmuseum vindt men veel terug van deze boeiende periode. Verder nog meer interessante thema's over het maritieme heden en verleden.
Categorie:Texel
categorie:Plaats in Noord-Holland
warsaw bars and cafes tekst programy programy konsultant slubny
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Oceania ecozone
Oceania is the smallest of the world's terrestrial ecozones, and unique in not including any continental land mass. The ecozone includes the Pacific Ocean islands of Micronesia, the Fijian Islands, and most of Polynesia (with the exception of New Zealand). Bentham, to distinguish between two different types of utilities, or, rather, sources of utility (for utility, being identical to pleasure, remains always qualitatively the same). Expectation utilities are future-regarding, and thus imply desires and beliefs; "natural" utilities are not. Expectation utilities allow for long-term projects, which provide a higher proportion of utility than the natural utilities favored
|
Repetitive stress injury
Repetitive strain injury, also called repetitive stress injury or typing injury, is an occupational overuse syndrome affecting muscles, tendons and nerves in the arms and upper back. It occurs when muscles in these areas are kept tense for very long periods of time, due to poor posture and/or repetitive motions.
It is most common among assembly line
|
Elsa Brandstrom
Elsa Brändström (March 26, 1888 – March 4, 1948), born in St. Petersburg, was the daughter of General Edvard Brändström, the Swedish Ambassador to Tsar Nicholas II of Russia during narratology, a back-story (also back story or backstory) is the history behind the situation extant at the start of the main story. This literary device is often employed to lend the main story depth or verisimilitude. A back-story may include the history of characters, objects, countries, or other elements of the main story. Back-stories are usually revealed, sketchily or in full, chronologically or otherwise, as the main narrative unfolds. However, a story creator may also create portions
|
Azuchi-Momoyama period
The Azuchi-Momoyama period (Japanese: 安土桃山時代, Azuchi-Momoyama-jidai) is a division of Japanese history running from approximately 1568 to 1600. The period marks the governance of Oda Nobunaga and Toyotomi Hideyoshi in the capital of Pye Records formed Piccadilly Records in the early 1960s as an outlet for new acts, including Joe Brown & the Bruvvers, Clinton Ford, The Rockin' Berries, Sounds Orchestral and, later on, the Ivy League who metamorphosed
|
Audhumla
Icelandic manuscript.]]
Auðumbla, Auðumla, Auðhumbla or Auðhumla was the primeval cow in Norse mythology. She is described in the Gylfaginning part of Snorri Sturluson's Prose Edda after the description of fossils. In general, any small, non-acid soluble (i.e. non carbonate, non-silicate) organic structure that can not otherwise be accounted for is an acritarch. Most acritarchs are surely remains of single celled lifeforms. They are found in sedimentary rocks from the present back into the Precambrian. They are easily isolated from limestones with hydrochloric a
|
Matti Pellonpää
Matti Pellonpää (born March 28, 1951 in Helsinki; died July 13, 1995 in Vaasa) was a Finnish actor and a musician. He rose to international fame with his roles in both Aki Kaurismäki's and
|
|
