:: wikimiki.org ::

Död

Död

Döden är livets utslocknande. Tidigare var det i Sverige överlämnat till den medicinska vetenskapen och beprövad erfarenhet att på klinisk väg bestämma när döden inträtt för en människa. Numera är det i lag reglerat att en människa har avlidit när man med teknisk apparatur har kunnat fastställa att hjärnaktiviteten upphört. Det finns annars två säkra sätt för lekmannen att kontrollera huruvida livet flytt en människokropp; #Likstelhet, rigor mortis, har inträtt, eller #Likkyla, kroppens avkallnande, kan fastställas. Döden personifierad som sagofigur. Uppträder ofta om natten med mörka kläder och lie i handen, se Liemannen. Hämtar dem som ska dö till dödsriket.

Se även:

- Odöd
- Mord
- Självmord
- Zombie
- Uppståndelse
- Livet efter detta
- skendöd
- hjärndödhet
- mortalitet
- dödlighet
- ja:死 ms:Ajal simple:Death

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Medicin

1) Medicin, allmänt begrepp för läkemedel. 2) Medicin, läran om läkekonsten och kan sägas bestå av två delar:
- Teoretisk medicin, som bland annat handlar om människokroppens byggnad och funktioner, och sjukdomar och deras orsaker och botemedel. Till den teoretiska medicinen hör bland annat följande:
- Anatomi
- Biokemi
- Cytologi
- Embryologi
- Epidemiologi
- Farmakokinetik
- Farmakologi
- Fysiologi
- Genetik
- Histologi
- Immunologi
- Mikrobiologi
- Neurovetenskap
- Omvårdnadvetenskap
- Patologi
- Toxikologi
- Praktisk medicin, som även kallas klinisk medicin, är den del av medicinen som har kontakten med patienterna. Hit hör bland annat:
- Allmän medicin
- Anestesiologi
- Gynekologi
- Invärtesmedicin
- Kirurgi
- Neurologi
- Pediatrik
- Obstetrik
- Oftalmologi
- Psykiatri I en vidare betydelse kan sägas att medicin är vetenskapen och kunskapen om att förebygga, bota och lindra mänskliga sjukdomar och andra ohälsotillstånd. De som utövar medicin är läkare och många andra yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor, biomedicinska analytiker och dietister.

Närliggande områden

- Biologi
- Bioetik
- Biostatistik
- Hälsa
- Kemi
- Logopedi
- Läkemedel
- Odontologi
- Psykologi
- Veterinärmedicin

Se även

- Bakterie
- Infektion
- Inflammation
- Organdonation
- Sjukdom
- Virus

Önskelista för medicinska artiklar

Kategori:Wikipedia:Veckans artikel Kategori:Medicinsk vetenskap fiu-vro:Arstitiidüs als:Medizin ja:医学 ko:의학 simple:Medicine th:แพทยศาสตร์ zh-min-nan:I-ha̍k

Människa

Homo sapiens idaltu (utdöd)
Homo sapiens sapiens Människan, Homo sapiens sapiens (latin: homo, människa; sapio, vis, tänkande, med urskiljningsförmåga), kallas även den förståndiga eller moderna människan, är en art av ordningen primater (tillsammans med människoapor och apor) av familjen hominider (Afrikas människoapor bland annat våra förfäder, jämför hominoider, homininer) av släktet homo (tillsammans med neandertalmänniskan och Homo floresiensis). Utmärkande för människan är artens kombination av bipedalism (tvåbenthet), anpassningsbarhet (kläder, verktyg etc), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa emotioner (känslor) och empati (medkänsla), urskilja kausalitet (orsakssamband), tolka språk, symboler etc) och, hävdar somliga, självmedvetande. Ingen av dessa egenskaper är egentligen unika för människan var för sig, utan återfinns hos olika djurarter – från insekter till apor och valar. Detta har gjort att människan kunnat utveckla samhälle, religion, vetenskap, teknik och konst. Den här artikel berör människan som art i förhållande till andra arter, hur denna relation utvecklats med tiden och historien om hur människor utvecklat sin kunskap därom. Människans kropp beskrivs i t.ex. människokroppen, anatomi och fysiologi. Människan som social varelse i kultur, samhälle, historia etc. Individers beteende i t.ex. psykologi, sociologi. Se även politik, religion, medicin, genetik, fortplantning. Studiet av människan brukar delas upp i olika ämnesområden. Studiet av människan kallas antropologi och läran om den den mänskliga evolutionen kallas paleoantropologi. Studiet av det mänskliga beteendet utifrån neutrala etologiska perspektiv kallas humanetologi. Studiet av vår hälsa mm, kallas humanmedicin.

Människans utveckling

: Huvudartikel: Människans utveckling Studiet av arten människa utveckling omfattar flera vetenskapliga grenar varav antropologi och genetik är de viktigaste. Dessa vetenskaper studerar homininer (alla tvåbenta primater, t.ex. Australopithecus) i allmänhet men ägnar kanske störst intresse åt vårt eget släkte homo. Biolologiskt definieras människan som som hominider av arten Homo spaiens, av vilken den enda nu levande underarten är Homo sapiens sapiens. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet Homo, men somliga forskare anser att släktet schimpanser med de två arterna vanlig schimpans (Pan troglodytes) och dvärgschimpans (Pan paniscus, kallas även bonobo) borde omklassificeras som Homo troglotydes respektive Homo paniscus eftersom de är så nära besläktade med människan. [http://news.nationalgeographic.com/news/2003/05/0520_030520_chimpanzees.html NG, maj 2003] Efter att fullständigt ha kartlagt genomsekvenserna hos människan och schimpansen kunde man konstatera att efter sex miljoner års separat utveckling är skillnaden mellan dem ungefär tio gånger större än mellan två människor som inte är släkt med varandra och ungefär tio gånger mindre än mellan råttor och möss. [http://news.ft.com/cms/s/43445728-1a44-11da-b279-00000e2511c8.html] Man har uppskattat att människans utvecklingslinje skiljdes åt från schimpansen för omkring fem miljoner år sedan och från gorillans för omkring åtta miljoner år sedan. 2001 hittade man dock ett omkring sju miljoner år gammalt hominint kranium, klassificerad som Sahelanthropus tchadensis i Tchad vilket gav en antydan om att utveckling gått skilda vägar ändå tidigare. Det finns två huvudsakliga vetenskapliga teorier om människans ursprung: Antingen uppstod människan i Afrika och spred sig därifrån ut över världen och komkurrerade ut andra hominider eller utvecklades människan ur flera åtminstone delvis isolerade populationer av hominider. ; 65 MÅS • Paleogen: Adapiformes ; 35-25 MÅS • Oligocen: primater, pongider, hominider ; 10 MÅS • Miocen: Ramapithecus ; 7 MÅS Ramapithecus
- Homininer: Ett tjugotal tvåbenta primater
- Sahelanthropus tchadensis (7 MÅS) - möjligen den första tvåbenta primaten med hjärna som en schimpans och tänder m.fl. drag liknande en människas.
- schimpanser, bononoer, gorillor, orangutanger, ... ; 6 MÅS • Orrorin tugenensis (6 MÅS) - tvåbent, diet som en människas. Levde i en skogsmiljö, inte på savannen.
• Ardipithecus kadabba (4.4 MÅS) - tidigaste arten i människans släktlinje sedan en delning givit upphov till de två arterna schimpanser. ; 5 MÅS • Ardipithecus ramidus ; 4 MÅS • hominidae (4-1.2 MÅS) 4-5 kända arter
• Australopithecus (4.2-3 MÅS-), anfäder till Paranthropus men inte homo.
• Australopithecus anamensis
• Kenyanthropus platyops
• Australopithecus bahrelghazali ; 3 MÅS • Australopithecus afarensis (Lucy)
• Australopithecus africanus (3.3-2.5 MÅS) Pliocene, en utveckling av afarensis med större hjärna och människolikt kranium. Skog-savann.
• Australopithecus garhi
• Homo
• Homo habilis (2.5-1.5 MÅS) - det första fossil av homo som hittades i Afrika, fortfarande den äldsta människan, kunde tillverka stenverktyg. Tidigare trodde man att alla senare Homo härstammade från habilis, men idag vet man att så inte är fallet.
• Homo rudolfensis - det arkeologiska fyndet KNM ER 1470 liknar mycket Habilis, men anses för distinkt för att utgöra en enda art. Idag vet man inte säkert om modernare Homo härstammar från habilis eller rudolfensis. ; 2 MÅS KNM ER 1470 • Paranthropus — en art som utvecklades ur antingen australopithecus eller kenyanthropus och hade en hjärna motsvarande omkring 40% av den moderna människan. Paranthropus var tvåbent och omkring 1.4 meter hög. Arten tros ha levt i skogsområden snarare än på Australopithecus savanner och dess fysiologi – till exempel dess grova käke vars tuggmuskler var fästa i den benkam som löpte över kraniet – tyder på att den var specialanpassad för att äta grov, fiberrik kost som rötter och växter. Man tror att det var denna brist på anpassningsbarhet som gjorde att arten inte klarade av de miljöfluktuationer som blev vanliga för omkring 1.2 miljoner år sedan. Paranthropus behärskade eld och någon form av språk. Några underarter, varav några uppvisar så stora likheter med Australopithecus att somliga forskare anser att de bör omklassificeras, är Australopithecus boisei / Paranthropus boisei (2.3-1.2 MÅS), Paranthropus robustus (2-1.2 MÅS) (i södra Afrika) och Paranthropus aethiopicus (2.7-2.8 MÅS) (Östafrika). • Homo ergaster (ca 1.8 MÅS) när ergaster upptäcktes 1975 övergav man för gott teorin om en enda utvecklingslinje. Man accpeterade att flera olika arter samexisterat parallellt i Afrika. ergaster har många gemensamma drag med erectus och man tror sig idag veta att erectus uppkom i Afrika och spred sig utöver Asien och Europa. I Afrika uppstod sedan ergaster och, eftersom den moderna människan skiljer sig från erectus på ungefär samma sätt som ergaster, tror man att det är ergaster som är människans anfader.
• Homo erectus (ca 1.5 MÅS) - fram till mitten på 1900-talet betraktades en lång rad fynd från runt om i hela världen som olika arter (t.ex. Pithecanthropus erectus och Sinanthropus pekinensis), men idag betraktas de alla som erectus, utom ergaster. Erectus hade betydligt större hjärna än sina föregångare och ungefär likartade tänder som den moderna människan, även om käken var kraftigare. Tidigare trodde man att erectus konkurrerades ut av andra arter för omkring 400 000 år sedan, men nyligen har man fynd på Java visat att erectus fortfarande existerade för 50 000 år sedan – parallellt med den moderna människan. ; 1 MÅS • Homo heidelbergensis (800-300 TÅS) - heidelbergensis hör till en svårplacerad grupp fossil som uppvisar alla attribut som utmärker erectus, men som i många avseenden ändå avviker från den moderna människan.
• Homo antecessor
• Homo sapiens idaltu
• Homo cepranensis
• Homo rhodesiensis
• Homo georgicus
• Homo floresiensis • Homo neanderthalensis (250-30 TÅS) — många fynd – från Spanien till Uzbekistan – tyder på att neandertalmänniskan emigrerade från Afrika först efter den moderna människan och att de två arterna existerat sida vid sida under en lång period. Mycket tyder också på att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder att självmedvetande och "livet efter detta" först uppstod hos neanderthalmänniskan.
• Homo sapiens (200- TÅS) - den tidiga moderna människan utmärker sig med sin panna och avsaknaden av de markerade "ögonbrynen" i kraniet. Hjärnan är också i ungefär samma storlek som dagens människa och "kammen" över kraniet har helt försvunnit. Det är inte helt klarlagt exakt hur den moderna människan spred sig över världen. För närvarande finns det två oförenliga förklaringsmodellermodeller som beskriver sapiens utveckling: Den ena beskriver hur sapiens utvecklades parallellt från regionala populationer av erectus i Afrika, Asien och Europa. Modellen tar fasta på vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer av erectus och sapiens. Den andra, mer spridda modellen beskriver hur en liten isolera population i Afrika utvecklades till sapiens och därifrån spred sig över världen och konkurrerade ut erectus. Genom studier av mutationstakten hos DNA i nukleoler och mitokondrier har man kunnat fastställa att sapiens särskiljde sig från erectus för omkring 200 000 år sedan – vilket anses för ungt för den tidigare modellen. Dessutom har mandaterat de äldsta fossil man funnit i Afrika till omkring 130 000 år sedan medan motsvarande fynd i resten av världen är drygt 50 000 år yngre.
- Cromagnon

Migration

: Huvudartikel: Migration Migration - Områden som var täckta av tundra eller is under den senaste istiden.]] Den förmodligen mest accpeterade synen bland antropologer är att människan utvecklades i Afrika för mellan 100 och 200 000 år sedan. Homo sapiens konkurrerade ut andra människor arter som neandertalmänniskan och Homo floresiensis genom sitt fortplantningssystem och sin förmåga att finna föda. Från Afrika spred sig människan över Europa och Asien och hade kolonsierat hela detta område för omkring 40 000 år sedan. Amerika koloniserades därefter stegvis och alla delar av båda kontinenterna var befolkade av människan för om 10 000 år sedan. Det som möjliggjorde denna enastående expansion var människans anpassningsförmåga till vitt skilda klimat och utveckling av de verktyg som behövdes för att finna föda i de nya miljöer man träffade på. Det finns idag drygt sex miljarder människor vilket är betydligt fler än något annat däggdjur. De flesta människor bor idag i Asien (61%) och ungefär lika stora andelar i Amerika (14%), Afrika (13%) och Europa (12%) men bara 0,3% bor i Australien. Ursprungligen levde människan i jägar- och samlarkulturer ett levnadsmönster som kanske är bäst anpassat för savannen. Som en utveckling av dessa kulturer uppstod först nomadism då människan lärde sig tämja andra djur och hålla sig med husdjur. Senare lärde sig människan odla jorden och med jordbruket blev hon bofast. Idag kan människan förändra miljön omkring sig på gott och på ont. (Se vidare till exempel konstbevattning, stadsplanering, konstruktion och transport.) Genom ökad handel har människan idag gjort sig relativt sett oberoende av den omedelbara tillgång på bördig jord, dricksvatten och andra naturresurser. Idag är människor mer eller mindre permanent bosatta i mycket ogästvänliga miljöer som Antarktis, världshaven och till och med rymden.

Egenskaper

Genetik

rymden Människan är en flercellig, eukaryot organism (jämför prokaryot) vars diploida celler har två uppsättningar med 23 kromosomer som var och en ärvts av individens respektive förälder. Kromosomerna är uppdelade i 22 par autosomer och två par könskromosomer. Varje kromosom består av en DNA-molekyl och protein. En DNA-molekyl är uppbyggd av tusentals nukleotider. Ordningsföljden hos en grupp nukleotider bildar bestämmer ett stycke genetiska information , ett arvsanlag eller en gen, och tillsammans bildar dessa gener människans arvsmassa. Människan har omkring 20–25 000 gener och 95% av dessa gener har människan gemesamma med sin närmaste släkting schimpansen. Av ddetta kan man förstå att mycket små förändringar i arvsmassan kan ge upphov till stora skillnader hos individen. Genetiskt är det alltså mycket lite som skiljer allt levande åt. Individens kön avgörs av sammansättningen hos könskromosomerna. Hos alla däggdjur har honan en dubbel uppsättning X-kromosomer medan hanen en uppsättning X-kromosomer och en med Y-kromosomer. (Hos t.ex. fåglar är det tvärtom.) En Y-kromosom är, i princip, en halv X-kromosom vilket betyder att honor har dubbla uppsättningar gener vilket gör hanar mer utsatta för vissa ärftliga sjukdomar som blödarsjuka. blödarsjuka Av cellerna i människokroppen är det bara könscellerna som är haploida, dvs bara har en enkel kromosomuppsättning. Kvinnans könsceller, äggen, består alltid av X-kromosomer medan mannens, spermierna, kan bestå av antingen X- eller Y-kromosomer. När könscellerna förenas kombineras därför könskromosomerna till antingen en kvinna (XX) eller en man (XY). : celldelning...

Individen

celldelning : Cellen, DNA, skelett, vävnad, organ, sinnesorgan, nerver, hormoner, hjärnan, intellekt, fortplantning, åldrande, ...

Kollektivet

:
Se även

- Åldrande
- Genetik
- Befolkning
- Intelligens
- Intellekt
- Identitet
- Biologi
- Rasbiologi
- Raslära
- Rasism
- Sexualitet
- Hjärnan
- Humanism Kategori:Primater Kategori:Antropologi Kategori:Mänsklig evolution ja:人間 ja:%E3%83%9B%E3%83%A2%E3%83%BB%E3%82%B5%E3%83%94%E3%82%A8%E3%83%B3%E3%82%B9 ko:인간 ms:Manusia simple:Human

Hjärna

Hjärnan är den centrala, styrande delen av nervsystemet som består av grå och vit hjärnsubstans. Den kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtat, blodtryck, vätskebalans och kroppstemperatur och mentala funktioner som intellekt, känslor, minne och inlärning. Hos de flesta djur är hjärnan placerad i huvudet och hos ryggradsdjuren skyddas den av kraniet.

Historia

Historien om hjärnans utforskning är egentligen ganska ung. I det gamla Egypten kastade man bort hjärnan innan man mumifierade kroppen och stora tänkare som Aristoteles trodde att människans mentala aktiviteter skedde i hjärtat. Först under renässansen började hjärnans anatomi att utforskas på ett vetenskapligt sätt. Frågan man ställer sig då är varför man har trepanerat (borra ett stort hål genom skallbenet) människor ända sedan stenåldern om man inte trodde att tankarna huserades där. Att man i Egypten kastade bort hjärnan beror antagligen på att den är särdeles svår att mumifiera eftersom den innehåller så mycket fett.

Hjärnans anatomi

Hos alla ryggradsdjur kan hjärnan delas upp i tre delar: framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan. Framhjärnan och mitthjärnan bildar den s.k. storhjärnan som delas i två hjärnhalvor eller hemisfärer av en djup mittfåra. Bakhjärnan bildar lillhjärnan som övergår i ryggmärgen och det perifera nervsystemet. Storhjärnans hjärnbark, cortex, innehåller centra för funktioner som talförmåga, syn och hörsel. Den mer primitiva lillhjärnan, cerebellum, sköter sådant som balans och samordning av kroppens muskler. Hjärnan är uppdelad i två halvor; en vänster och en höger. Den vänstra hjärnhalvan är den akademiska halvan som vi använder när vi läser, skriver, talar, räknar o.s.v. Den högra hjärnhalvan är mer inriktad på kreativa aktiviteter såsom konst och musik. Till reptilhjärnan - hjärnstammen hör mellanhjärnan, mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen. Reptilhjärnan är den del av hjärnan där instinkterna - drifterna bor. De fyra F-en: Födointag, Flykt, Försvar och Fortplantning bor där. Den tar över när den normala hjärnan kollapsar tex. vid alkoholförtäring. Ett krogbesök kan leda till att reptilhjärnan tar över och frågan är om inte bilkörning sker på dess vilkor? Hjärncellerna är av två slag, nervceller s.k. neuron och stödjeceller, gliaceller. En vuxen människas hjärna väger ca 1-1,5 kg. -Ju mer människan forskar i hjärnan desto mindre vet hon procentuellt om dess egenskaper. När jag tog mina examina kände vi till vad 40% var till för, nu när min son tar sin examen känner vi bara till vad 20% är till för.
- sagt av professor David H Ingvar i TV-programmet Fråga Lund.

Hjärnans funktion

Hjärnan utövar sin kontroll över kroppen genom elektriska nervimpulser, kemiska hormonsignaler och genom att kontrollera blodomloppet. Hjärnan studeras på neuronnivå inom neurovetenskapen och på representationsnivå av kognitionsvetenskapen.

Värt att känna till

Hjärnan har inte någon känsel. Det vi kallar huvudvärk är istället smärta i nackens muskler eller i huvudets blodkärl.

Se även

- Psykologi
- Psykiatri

Externa länkar

- [http://www.nervsystemet.se/ Hjärnatlasen] är en webbplats där du kan fortsätta utforska hjärnans olika delar.
- [http://www.riksutstallningar.se/templates/Exhibition____199.aspx Se hjärnan] en utställning som vandrar runt i Sverige och arrangeras av riksutställningar.
- [http://www.psyk.uu.se/distans/hb/index.php?lang=sv Hjärna och beteende] en 5 poängs distanskurs som ges av Institutionen för Psykologi vid Uppsala Universitet.

TV-program

- [http://www.ur.se/vetenskap/392 Den gränslösa hjärnan] en serie i fyra program från UR Vetenskapsmagasinet. kategori:Anatomi ja:脳 ko:뇌 simple:Brain th:สมอง

Likstelhet

Likstelhet (lat. rigor mortis) är den förlust av kroppens normala rörlighet och plasticitet som successivt inträder under de första 12-14 timmarna efter döden. Stelheten uppkommer av att muskelcellerna i kroppen får syrebrist och därmed slut på energimolekylen ATP (adenosintrifosfat). ATP krävs för att muskelcellerna skall kunna slappna av. Vid brist på ATP fastnar musklerna i det läge de befann sig i när bristen uppstod. Likstelheten håller i sig tills muskelfibrerna bryts ned. Kategori:Medicinsk vetenskap ja:死後硬直

Likkyla

Likkyla (lat. algor mortis) innebär temperaturfall i en död kropp. Kategori:Medicinsk vetenskap

Liemannen

Liemannen eller Dödsängeln är en personifikation av döden, framställd som ett skelett med svart kåpa, huva och en lie. Liemannen uppstod ur det makabra dödsmotiv som svepte över Europa efter digerdöden på senmedeltiden. Lien och även timglaset blev tidigt attribut till honom. Med den förra "skördar" han sina offer (vilket onekligen bäst passar in på massdöden under en epidemi), med den andra mäter han ut varje människas livstid (jfr. Nornorna).

Se även

- Det sjunde inseglet Kategori:Kristen mytologi ja:死神

Mord

Mord innebär att man med uppsåt tar livet av en annan människa. Mord anses i de flesta länder vara ett brott. I Sverige är mord ett brott enligt 3 kap. 1 § brottsbalken. För mord utdöms fängelse i tio år eller på livstid. Om gärningen med hänsyn till de omständigheter som föranlett den eller eljest är att anse som mindre grovt, döms i stället för dråp. Jfr även barnadråp och vållande till annans död. Det vanligaste mordvapnet i Sverige är kniv.

Se även

- Alfabetisk lista över personer som blivit mördade
- Dråp
- Vållande till annans död
- Hedersmord
- Folkmord
- Massaker
- Massmord
- Lönnmord
- Avrättning
- Ritualmord ja:殺人 simple:Murder Kategori:Brott Kategori:Döden

Självmord

Självmord, suicid, handling där gärningsmannen uppsåtligen dödar sig själv. Drygt 30 % av alla dödsfall i åldrarna 15-34 år utgörs av självmord och totalt 1 700 människor (omkr. tre gånger så många som dör i trafiken) begår självmord i Sverige varje år. På senare tid (2004) har undersökningar visat att invandrare, speciellt från Finland, Ungern, Polen och Ryssland, har en 30-60 % högre självmordsbenägenhet än etniska svenskar. Bland de viktigaste riskfaktorerna för självmord har visat sig vara tidigare självmordsförsök, civilstånd (ensamstående), kön (män), bostadsort (storstäder) och psykisk sjukdom.

Juridik

Det är idag inte en kriminell gärning att begå självmord i Sverige. Däremot är dödshjälp och medhjälp till självmord fortfarande kriminellt, även om grupper så som exempelvis Rätten till ditt liv arbetar på en förändring inom lagstiftningen. Runt om i världen varierar det starkt huruvida självmord är legalt eller inte. Traditionellt sett har de flesta kulturer betraktat självmord som en skamlig gärning, t.ex. i det antika Grekland, i det antika Rom och även inom kristendomen. Undantag finns emellertid, exempelvis i Kina och Japan, där självmord kunde ses som ett fullgott sätt att blidka för exempelvis en skamlig handling eller ett misslyckat liv. (Se Seppuku) Under perioder har vissa samhällen även dömt människor till döden genom självmord. Exempelvis kan Sokrates nämnas bland de som dömdes till döden medelst självmord.

Se även

- självmordsbombare

Referenser

- Karolinska Institutet, "Förhöjd självmordsrisk bland invandrare och flyktingar", Pressmeddelande 990209.

Litteratur

- Arne Jarrick, Hamlets fråga - En svensk självmordshistoria (2000)

Externa länkar

- [http://www.spes.nu Riksorganisationen suicidprevention och efterlevandes stöd] Kategori:Sociologi Kategori:Psykologi Kategori:Döden ja:自殺 ko:자살

Uppståndelse

Uppståndelse. Att människan efter döden kan återuppvakna till liv är en tanke som är gemensam för kristendom, judendom och islam. Tron på uppståndelsen förutsätter att människan lever vidare till både kropp och själ. Inom kristendomen har uppståndelsehoppet sin förankring i tron på Kristi uppståndelse. "Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus." (1 Kor. 15:21-22) Att graven var tom och att Jesus visade sig kroppsligen för många av sina lärjungar betyder inte att han återgått till sitt tidigare liv utan att han omformats till en ny gestalt, något som också är de kristnas slutmål. Påsken är den kristna uppståndelsehögtiden framför andra, men också söndagen är en återkommande påminnelse om uppståndelsen. I Koranen påpekas för skeptikerna att liksom Gud en gång skapade människan skall han också återuppväcka henne på domens dag. Kategori:Teologi

Mortalitet

Mortalitet, dödstal, dödlighet, demografiskt tal som beskriver antal dödsfall i en population dividerat med det totala befolkningstalet. Se även nativitet och migration. Kategori:Demografi

Taylor

Taylor on seuraavien henkilöiden sukunimi:
- Brook Taylor, matemaatikko. Katso myös Taylorin sarja.
- Cecil Taylor, freejazz-pianisti
- Elizabeth Taylor, näyttelijä
- Frederick Winslow Taylor, Taylorismin luoja
- Leon Taylor, muusikko (The Ventures)
- Mel Taylor, muusikko (The Ventures)
- Mick Taylor, muusikko (The Rolling Stones, Fleetwood Mac )
- Roger Taylor, muusikko (Queen)
- Roger Taylor, muusikko (Duran Duran)
- Zachary Taylor, Yhdysvaltaltain 12. presidentti

warsaw bars and cafes Nurkowanie zujer mia�d�yca tapety motorola

:: RELATED NEWS ::

Zombie Nation (video game)
Zombie Nation, or Samurai Zombie Nation as the in-game title screen calls it, is a 1990 NES action game developed by Meldac of America and Live Planning. In Japan, it is known as Abarenbou Tengu. The game stars the player known as Namakubi, a zombie