:: wikimiki.org ::
| Damast |
DamastDamast, vävteknik av jacquardtyp som fordrar särskilda anordningar i vävstolen (ofta en särskild damastvävstol) och uppsättningar som kan åstadkomma mönster med konturkaraktär i väven. Just växelverkan mellan inslag och varp i satinuppsättning ger den avsedda glansverkan.
Damast var förr vanligt till servietter och vita linnedukar, men också som möbeltyger. Under medeltiden vävdes damast i sidenväverierna i Italien, varifrån tekniken överfördes till Flandern på 1400-talet med en specialisering på damastdukar i linne. Vävar i damastteknik från 1700-talet finns bevarade på Löfstad slott utanför Norrköping, trots att golvvävstolen knappast var var mans egendom då. Men samtida med att Flors och Vadstenas linnemanufaktur etablerade damastvävning.
Berömda damastvävare på 1900-talet har varit:
- Carl Widlund (1887-1968) på Trangärdstorp i Värmland
- Emma Wiberg (1901-1990) i Undrom Ångermanland.
Mönstret framträder trots att inslag och varp är av samma färg. Duken är vävd med harneskutrustning i en damastvävstol. Enklare variant av damast vävs med dragutrustning.
I en liten hopfällbar vävstol kan man till och med väva damast med plockteknik, där man trampar fram skälet, som kompletteras med plockning av mönsterbilden inom skälet.
Extern länk
- [http://w1.581.telia.com/~u58112246/damast.htm Damast vävd med harnesk på Billströmska, Tjörn]
Kategori:Vävning
Väv]Vävning är en textil produktionsmetod från vår tideräknings början att korsa två vinkelräta trådsystem (varp och inslag) för att åstadkomma tyg av olika slag. I modern tid sker produktionen både industriellt och manuellt.
Den manuella handvävningen utförs oftast på en vävstol eller i en vävram som ett yrkesmässigt handarbete eller som hobby för eget bruk eller avsalu inom hemslöjden.
Den industriella vävningen sker företrädesvis i vävmaskiner.
Historia
vävmaskin
Med en datering till 7 000 f.Kr. finns två avtryck i lera föreställande tyg av tuskaft respektive tvist (panama). De är funna i nordöstra Irak.
Linnetyger daterade till 5 000 f.Kr. är funna i Egypten, och i Europa finns linvävnader daterade till yngre stenålder. Ända fram till 1700-talet ansågs linet vara det viktigaste materialet till vävnader. Ullen var mer ämnad för vardagsbruk. Bomullen kom på 1800-talet. Kunskapen att tillverka tråd är således mycket gammal. Men eftersom tillverkningen ofta skedde med träredskap är de arkeologiska fynden få, med undantag för tex varptyngder och sländtrissor.
Gerumsmanteln, den äldsta kända vävnaden i Sverige, dateras numera till förromersk järnålder mot tidigare antagen bronsålder.
Bockstensmannens kläder från 1300-talet är den tidigaste bevarade hela klädedräkten i Europa.
1300-talet.]]
Handarbete i hemmet betraktades inte som en självständig näringsgren när skråväsendet infördes i städerna, utan sågs som en del av bondenäringen. Eftersom nästan all inhemsk tygproduktion skedde i hemmet utnämndes inga vävmästare, och vävning "kom på sidan av" annat hantverk.
Vävning hamnar även på undantag i förhållande till de etablerade konstarterna, trots att en ganska stor del av produktionen, förr såväl som nu, var ämnad för enbart dekoration och lyst.
Runt 1830 startade Sveriges första helt mekaniserade vävfabrik, Rydboholms konstväveribolag, i Sjuhäradsbygden. Bomullen kom att stå för 43 % av den totala textilproduktionen i landet redan 30 år senare. Ylle utgjorde då 39 %, lin 16 % och siden 2%.
Orsaken och konsekvensen är något oklar varför Lovisa Nylander 1874 formulerade kontrakt som hon fick sina elever att skriva under:
"Jag undertecknad, som inköpt denna Lärobok i Patenterad Konstväfnad, märkt å kontraktet med N:o..., samt dermed erhållit rättighet, att den patenterade uppfinningen begagna, förbinder mig härmed, att under patentåren, eller till den 19 maj 1878, hålla denna väfnadskonst hemlig och icke bortlära den till någon annan person, äfvensom att icke heller låta någon annan få del af Väfboken, hvarken till låns för att väfva efter eller till läsning. Om mot detta kontrakt brytes, så att patentinnehafvarens rätt genom intrång kan anses förnärmad, förbinder jag mig att erlägga de böter och det skadestånd, som lagen i dylika fall stadgar, eller minst att till Lovisa Nylander erlägga 75 Rdr Rmt, 3 månader efter den dato, då förbrytelsen styrkes vara skedd."
I modern tid har vävningen både utvecklats och avvecklats. På grund av studieförbundens snävare ekonomi är det avsevärt färre som lär sig att väva idag, vilket också fått till följd att branschen för vävmaterial minskat kraftigt och omstrukturerats. Parallellt kan man se ett ökat intresse för textilier bland konstnärer och designers vilket fått till följd att floran av avancerade vävar ökat.
Av beredskapsskäl avtalades 1987 garantier för fortsatt inhemsk bomullsindustri, med hela tillverkningskedjan intakt från spinning och vävning till efterbehandling och konfektionering.
Tekniker
Utöver den grundläggande vävtekniken kring vävandets uppsättning och redskap finns det en mängd olika vävtekniker. Utifrån bindningarna tuskaft, kypert och satin har många varianter utvecklats. Några exempel på vanliga vävtekniker är tuskaft, kypert, gåsögon, rosengång, gubbaväv eller bunden rosengång, munkabälte, rips, damast.
Trots handvävningens hantverksmässiga karaktär har det utvecklats vävprogram till stöd för beräkning av vävsedlar och mönsterskapande.
Se även
- Bandvävning
- Bockstensmannen
- Broderi
- Gerumsmanteln
- Handarbete
- Hemslöjd
- Internationella textilier
- Konsthantverk
- Textilier
- Väv- och textiltermer, övriga
- Vävforum
- Vävredskap
- Vävteknik
- Vävtekniker (vävsätten)
- Växtfärgning
Externa länkar
- [http://w1.581.telia.com/~u58112246/textilhistoriatext.htm Finlands textila tradition - i skogsfinnarnas bagage]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_clothing_and_textiles_technology Engelsk tidslinje för den textila produktionens utveckling]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Weaving_%28mythology%29 Engelsk mytologi om vävning]
Kategori:Hantverk
Kategori:Vävning
Kategori:Textilier
Vävstol
för åtta skaft och kontramarsch samt pådragningsknekt.]]
Vävstolen med trampor konstruerades ursprungligen i Kina före vår tideräkning. De kom till Norden strax före medeltiden.
Den äldsta bevarade svenska trampvävstolen är från någon gång på 1600-talet. Vävskedstillverkningen i Dalarna har anor från 1700-talet vilket innebär att man redan då hade behov av vävskedar. I de tidigare varptyngda lodräta vävstolarna hade man inte vävskedar ännu, utan de kom med golvvävstolarna på 1700-talet till Sverige.
Varpbommen sitter längst bak och på den rullas varpen upp, i vilken man sedan skyttlar inslagstråden. Först träs varptråden genom solven som är förbundna med tramporna och reglerar vilka varptrådar som höjs och sänks, sedan träs varptråden genom vävskeden som sitter i slagbommen och knyts fast i en käpp som är förankrad till tygbommen.
Internationellt sett ser vävstolar väldigt olika ut.
Litteratur
- Gertrud Grenander Nyberg Lanthemmens vävstolar
Kategori:Vävning
th:กี่
Damastvävstol]
Damastvävstolen är som regel både högre och längre än vanliga vävstolar, men kan självfallet användas för all slags vävning. En traditionell vävstol kan i vissa fall kompletteras med de anordningar som fordras för damastvävning.
Dragrustning medger att väva den enklare formen av damast, men för friare mönster fordras harneskutrustning.
För damast och upphämta används solv med långa ögon, dvs avståndet mellan knutarna är längre, vilket behövs för att få ett vävbart skäl.
I den bakre solvningen på en damastvävstol ser solven helt annorlunda ut. Där solvas för de mönster man vill ha som bindning. Där används inte heller trampor som tynger ner solven, utan dropplod står för vikten som håller solven på plats. De bakre solvens öga utgörs istället av små plastbitar med mycket små hål i genom vilka varpen skall träs. Antalet hål kan sannolikt variera, men sex hål fordras för en sexskaftad satin. Varje sextal trådar träs därmed genom ett och samma solv, för att sedan separeras till sex olika skaft vid den främre solvningen (kallas bottensolvning, se även bottenbindning) där tramporna är förbundna med nedre solvskaftet.
Plockdamast är en variant av damast som går att göra i en traditionell vävstol, men är väldigt tidskrävande eftersom varje inslag plockas med hjälp av ett plockspröt som skiljer de olika varptrådarna åt enligt ett visst system.
Kategori:Vävning
Väv]Vävning är en textil produktionsmetod från vår tideräknings början att korsa två vinkelräta trådsystem (varp och inslag) för att åstadkomma tyg av olika slag. I modern tid sker produktionen både industriellt och manuellt.
Den manuella handvävningen utförs oftast på en vävstol eller i en vävram som ett yrkesmässigt handarbete eller som hobby för eget bruk eller avsalu inom hemslöjden.
Den industriella vävningen sker företrädesvis i vävmaskiner.
Historia
vävmaskin
Med en datering till 7 000 f.Kr. finns två avtryck i lera föreställande tyg av tuskaft respektive tvist (panama). De är funna i nordöstra Irak.
Linnetyger daterade till 5 000 f.Kr. är funna i Egypten, och i Europa finns linvävnader daterade till yngre stenålder. Ända fram till 1700-talet ansågs linet vara det viktigaste materialet till vävnader. Ullen var mer ämnad för vardagsbruk. Bomullen kom på 1800-talet. Kunskapen att tillverka tråd är således mycket gammal. Men eftersom tillverkningen ofta skedde med träredskap är de arkeologiska fynden få, med undantag för tex varptyngder och sländtrissor.
Gerumsmanteln, den äldsta kända vävnaden i Sverige, dateras numera till förromersk järnålder mot tidigare antagen bronsålder.
Bockstensmannens kläder från 1300-talet är den tidigaste bevarade hela klädedräkten i Europa.
1300-talet.]]
Handarbete i hemmet betraktades inte som en självständig näringsgren när skråväsendet infördes i städerna, utan sågs som en del av bondenäringen. Eftersom nästan all inhemsk tygproduktion skedde i hemmet utnämndes inga vävmästare, och vävning "kom på sidan av" annat hantverk.
Vävning hamnar även på undantag i förhållande till de etablerade konstarterna, trots att en ganska stor del av produktionen, förr såväl som nu, var ämnad för enbart dekoration och lyst.
Runt 1830 startade Sveriges första helt mekaniserade vävfabrik, Rydboholms konstväveribolag, i Sjuhäradsbygden. Bomullen kom att stå för 43 % av den totala textilproduktionen i landet redan 30 år senare. Ylle utgjorde då 39 %, lin 16 % och siden 2%.
Orsaken och konsekvensen är något oklar varför Lovisa Nylander 1874 formulerade kontrakt som hon fick sina elever att skriva under:
"Jag undertecknad, som inköpt denna Lärobok i Patenterad Konstväfnad, märkt å kontraktet med N:o..., samt dermed erhållit rättighet, att den patenterade uppfinningen begagna, förbinder mig härmed, att under patentåren, eller till den 19 maj 1878, hålla denna väfnadskonst hemlig och icke bortlära den till någon annan person, äfvensom att icke heller låta någon annan få del af Väfboken, hvarken till låns för att väfva efter eller till läsning. Om mot detta kontrakt brytes, så att patentinnehafvarens rätt genom intrång kan anses förnärmad, förbinder jag mig att erlägga de böter och det skadestånd, som lagen i dylika fall stadgar, eller minst att till Lovisa Nylander erlägga 75 Rdr Rmt, 3 månader efter den dato, då förbrytelsen styrkes vara skedd."
I modern tid har vävningen både utvecklats och avvecklats. På grund av studieförbundens snävare ekonomi är det avsevärt färre som lär sig att väva idag, vilket också fått till följd att branschen för vävmaterial minskat kraftigt och omstrukturerats. Parallellt kan man se ett ökat intresse för textilier bland konstnärer och designers vilket fått till följd att floran av avancerade vävar ökat.
Av beredskapsskäl avtalades 1987 garantier för fortsatt inhemsk bomullsindustri, med hela tillverkningskedjan intakt från spinning och vävning till efterbehandling och konfektionering.
Tekniker
Utöver den grundläggande vävtekniken kring vävandets uppsättning och redskap finns det en mängd olika vävtekniker. Utifrån bindningarna tuskaft, kypert och satin har många varianter utvecklats. Några exempel på vanliga vävtekniker är tuskaft, kypert, gåsögon, rosengång, gubbaväv eller bunden rosengång, munkabälte, rips, damast.
Trots handvävningens hantverksmässiga karaktär har det utvecklats vävprogram till stöd för beräkning av vävsedlar och mönsterskapande.
Se även
- Bandvävning
- Bockstensmannen
- Broderi
- Gerumsmanteln
- Handarbete
- Hemslöjd
- Internationella textilier
- Konsthantverk
- Textilier
- Väv- och textiltermer, övriga
- Vävforum
- Vävredskap
- Vävteknik
- Vävtekniker (vävsätten)
- Växtfärgning
Externa länkar
- [http://w1.581.telia.com/~u58112246/textilhistoriatext.htm Finlands textila tradition - i skogsfinnarnas bagage]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_clothing_and_textiles_technology Engelsk tidslinje för den textila produktionens utveckling]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Weaving_%28mythology%29 Engelsk mytologi om vävning]
Kategori:Hantverk
Kategori:Vävning
Kategori:Textilier
InslagInslag vid vävning är ofta textilmaterial av olika slag, men kan lika väl utgöras av pinnar, papper, metall, plast, och faktiskt allt som överhuvud taget går att stoppa in i något annat.
Det förekommer att inslaget kallas det gammalmodiga väft vilket är snarlikt det engelska ordet för inslag än idag: weft.
Bland de textila materialen dominerar garner av bomull, lin, cottolin och ull, men allt vanligare blir också helt andra material som pappersgarner, metalltråd, blompinnar osv.
Val av inslag är helt avhängigt önskat resultat och användningsområde.
Kategori:Vävning
th:เส้นพุ่ง
Varp (textil)Varp är den längsgående tråden i ett vävt tyg som sätts upp i vävstolen. Den maximala längden på tråden avgörs dels av vilken vävstol man har dels av vilka varpförhållanden man har, dvs vilken varpställning man har tillgång till.
Varpen är densamma hela tiden till nästa uppsättning är på plats och begränsar variationsmöjligheterna i vävandet till den vävbredd och täthet man satt upp i vävstolen.
Däremot kan man förhållandevis enkelt solva om en uppsatt varp, och även byta vävsked för att erhålla en annan skedbredd i viss mån.
Avancerade hobbyvävare och proffessionella vävare rationaliserar gärna bort själva uppsättningsarbetet som är tidsödande genom olika mer eller mindre sinnrika metoder förlänga varpen genom att klistra fast en ny varp eller knyta i en ny varp innan den gamla är slut.
Kategori:Vävning
ServettServett eller serviett är vanligen en fyrkantig vävnad av hellinne eller halvlinne, ofta i samma mönster som den duk med vilken det dukats. Sedan slutet av 1800-talet tillverkades servetter även av mjukt papper för engångsanvändning. Servettens ändamål är att rengöra händer och mun i samband med måltiden, samt skydda kläderna mot spill.
Servetter förekom redan hos romarna. Under medeltiden infördes seden att erbjuda matgäster att före måltiden torka av händerna på ett handkläde. Under själva måltiden fick nederdelen av bordsduken användas för ändamålet. En period infördes långsmala servettdukar som lades i knät på flera intillsittande matgäster. Kring 1500 blev gängse bruk att förse gästerna med individuella servetter, efter sed hos Erik XIV:s hov. Till en början lades den över vänster arm eller axel och ner mot knäet, men allteftersom bruket av kråsklädnad spred sig anbringades servetten knuten under hakan i stället. På 1800-talet fäste herrar servetten i västen och det var först på 1900-talet som dess plats blev att läggas i knäet.
Haklappar med knytband, servetter för barn, finns dokumenterade sen 1700-talet.
Servettring (liksom alternativen servettväska eller servettpåse) som möjliggjorde att samma servett användes flera gånger, kom i bruk hos medelklassen på 1800-talet. Aristokratin använde bara samma servett en gång medan arbetare och bönder inte använde servetter alls.
Se även
- Duk
Kategori:Textilier
Kategori:Vardagsdetaljer
LinnetygLinnetyg används sällan som sammansatt ord. Linne används som benämning på vävda tyger och textilier av lingarn, i huvudsak inom hushållets hemtextilier men också inom det textila konsthantverket och kyrkotextilier. Omfattar bland annat kläder, inredningstextilier, dukar, handdukar och sängkläder.
Till hemtextiliernas linne hör dock inte kläder av lin, även om dess tyg är tillverkat av lin. Däremot ingår rena och blandade bomullsvaror i linneförrådet, som t.ex. handdukar i frotté o.s.v. vilket självfallet komplicerar definitionsfrågan av vad som ingår i begreppet linne.
Hellinne är tyger som enbart består av lin, dock behöver inte vävkanter, bårder och effekttrådar vara av lin för att varan skall klassas som hellinne.
Eftersom linvarpar är förhållandevis svårhanterliga är det vanligt att varpen för hushållets linneförråd utgörs av annat material än rent lingarn, möjligen blandgarnet cottolin, men ofta rena bomullsgarner. Varan klassas då som halvlinne om andelen lin i inslaget ändå utgörs av minst 40 % lin. Vävar av cottolin eller lingarn i inslag och bomull i varpen kallas således halvlinne.
Se även
- Lin (växt)
- Linne
- Lingarn
Extern länk
- [http://user.tninet.se/~nia651g/Lin.htm Marita Rausérs linberedningssidor med bilder] Och hela linberedningen i ord till bilderna.
Kategori:Vävning
Kategori:Tyger
Kategori:Broderi
Medeltid
Upplysningstiden
Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer).
Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1300-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet).
Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades.
Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog.
Eftervärldens bild av medeltiden
Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk. Senare forskning (se t.ex. Michael Nordberg nedan) betonar att medeltiden är den period då grunderna för all senare europeisk samhällsutveckling lades. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den store, som kan kallas "mörka" i och med att de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad.
Den svenska medeltiden
Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas val till kung år 1523. Härefter följer Äldre vasatiden. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt). Den svenska medeltiden motsvarar alltså ungefärligen den tid då katolicismen var den dominerande religionen.
För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)
Se även
- Medeltidens filosofi
- Medeltidsgenealogi
- Medeltidens konst
- Medeltidsveckan på Gotland
- Stockholms Medeltidsmuseum
- SCA världsompännande medeltidsförening
Länkar
- [http://forum.skalman.nu/viewforum.php?f=24 Diskussioner om medeltiden på Skalman]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Humaniora/Historia/Tidsperioder/Medeltiden/ medeltida länkar från ODP]
- [http://www.rollspel.nu/juneborg/Historia/ Juneborgs Medeltida Länkar]
- [http://www.middelalderfestival.dk Europeisk medeltidsfestival i Horsens]
- [http://www.formonline.se/kyrkor/index.html Medeltida konst]
- [http://www.jaixa-imaging.net Bilder från Medeltidsveckan i Visby]
- [http://www.historiska.se/histvarld/sok.htm Sök i Medeltidens ABC]
Litteratur
- Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
- Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC
Kategori:Medeltiden
Kategori:Historiska epoker
ja:中世
simple:Middle Ages
Italien
Italien (på italienska Italia eller officiellt Repubblica Italiana) är en republik i södra Europa bestående av en stövelformad halvö, den Apenninska halvön, området närmast norr om denna halvö samt öarna Sardinien och Sicilien i Medelhavet. I norra Italien ligger bergskedjan Alperna, och där gränsar landet till Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien. De självständiga staterna Vatikanstaten och San Marino är enklaver och ligger inom Italiens gränser.
Historia
Huvudartikel: Italiens historia
Italien blev en nation 1861 när halvöns stadsstater tillsammans med Sardinien och Sicilien enades under kung Viktor Emanuel II. Det parlamentariska styret försvann under det tidiga 1920-talet, då Benito Mussolini etablerade en fascistisk diktatur. Hans förödande allians med Nazityskland ledde till att Italien besegrades i andra världskriget. 1946 ersattes monarkin med en republik. I början av 1990-talet skakades Italien av en omfattande politisk kris och korruptionshärva vilket fick till följd att den första republiken gick i graven och ersattes med en andra. Italien är en av Natos och EU:s (EEC:s) ursprungliga medlemmar.
Klimat och miljö
I Italien råder medelhavsklimat utom längst i norr, där klimatet är alpinskt och i söder där det är hett och torrt. I vissa delar av landet förekommer jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar.
Några av Italiens miljöproblem är luftföroreningar från industrier, förorenade floder och kustvatten och att hanteringen av det industriella avfallet är undermålig. Över 78% av energiproduktionen sker med fossila bränslen och drygt 18% av vattenkraft. Utöver detta importeras en stor mängd energi.
Ekonomi
Italien har en diversifierad industriell ekonomi med ungefär samma storlek, totalt och per capita, som Frankrike och Storbritannien. Den norra delen av landet är industriellt välutvecklad, och domineras av privata företag, medan södra Italien är mer beroende av jordbruk och har en arbetslöshet på cirka 20%. Den största delen av industrins råvarubehov och mer än 75% av energin importeras.
Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har Italien fört en ekonomisk åtstramningspolitik för att motsvara kraven för medlemskap i EMU och både inflationen och räntorna har sänkts.
Kommunikation
Vägnätet är i jämförelse med andra länder mycket välutbyggt i Italien. Det var också i Italien som världens allra första motorväg byggdes. Idag finns det motorvägar som når till de flesta större städer i landet och standarden på motorvägarna är hög. Övriga vägar är däremot inte lika väl utbyggda och kan många gånger vara smala och slingriga.
Järnvägarna i Italien är även dessa är välutbyggda. Järnvägsnätet når till de flesta platser i Italien och de flesta banor är dessutom elektrifierade. Vissa huvudlinjer har dessutom banor utbyggda för snabbtåg.
Diverse fakta
- Högsta punkt: Monte Bianco de Courmayeur, 4 748 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kol, kvicksilver, zink, marmor, asbest, naturgas, fisk, odlingsbar mark
- Befolkningens medelålder: 41,4 år (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 79,5 år (2004)
- Religiös tillhörighet: övervägande katoliker, men även grupper av protestanter, judar och muslimer
- Språk: italienska (officiellt språk), tyska (vissa delar av regionen Trentino-Alto Adige är tysktalande), franska (en liten fransktalande minoritet i regionen Valle d'Aosta), slovenska (slovensk-talande minoritet i området kring Trieste-Gorizia)
- Nationaldag: Republikens dag 2 juni
Administrativ indelning
Huvudartikel: Italiens regioner och provinser
Italien är indelat i 20 regioner, vilka är indelade i totalt 103 provinser. Provinserna består i sin tur av sammanlagt fler än 8 000 kommuner.
Se även
- Fascismen i Italien
- Mezzogiorno
Kategori:Europas länder
Kategori:Italien
als:Italien
fiu-vro:Itaalia
ja:イタリア
ko:이탈리아
ms:Itali
simple:Italy
th:ประเทศอิตาลี
zh-min-nan:Italia
FlandernFlandern (på nederländska Vlaanderen, på franska Flandre) är den mestadels nederländskspråkiga regionen i Belgien, ungefärligt sammanfallande med ett historiskt rike och landskap beläget mellan Nordsjön och floden Schelde.
Se även
- Lista över Flanderns regenter
Kategori:Belgiens geografi
ja:フランドル
1400-taletDenna artikel handlar om seklet 1400-talet, åren 1400-1499. För decenniet 1400-talet, åren 1400-1409, se 1400-talet (decennium).
----
Sekel: 1300-talet - 1400-talet - 1500-talet
Decennier och år:
ja:15世紀
ko:15세기
simple:15th century
th:คริสต์ศตวรรษที่ 15
1700-taletDenna artikel handlar om seklet 1700-talet, åren 1700-1799. För decenniet 1700-talet, åren 1700-1709, se 1700-talet (decennium).
----
Sekel: 1600-talet - 1700-talet - 1800-talet
Decennier och år:
ja:18世紀
ko:18세기
Norrköping
Norrköping är en tätort och centralort (stad) i Norrköpings kommun.
Inledning
Norrköpings kommun
Norrköping ligger längst in i Bråviken på bägge sidor om Motala Ström (lokalt kallad Strömmen) som rinner igenom
staden. Dess forsar har under lång tid använts som kraftkälla för kvarnar och andra industrier,
höjdskillnaden mellan sjön Glan och Bråviken är hela 22 meter. Norrköping är byggt på låglänt
slättbygd, men sedan 1940-talet har odlingsmark tagits i bruk för ny bebyggelse. Ända fram till
1947 odlades tobak på fälten kring nuvarande Ljura, nu är området sedan länge bebyggt med
bostäder. Öster, norr och väster om staden utbreder sig ännu slättbygden, medan den södra och
sydvästra är mer skogsbevuxen, bl.a. med Vrinneviskogen. Stadens södra delar ligger högre än den norra.
Berggrunden är urberg, som är sedimentär och metamorfisk, vilket innebär att den är
uppbyggd av bl.a djur, växtdelar, lera och aska som under tidens gång omvandlats till annat material.
Norrköping är sedan gammalt en industri-, handels- och sjöfartsstad. Textilindustrin var fram till
1960-talet basen i stadens näringsliv, men krisen inom teko-industrin gjorde att andra branscher
växte i betydelse, bland annat Whirlpool som tillverkar mikrovågsugnar och pappersindustrin med
Holmen Paper och Billerud. Ericsson hade tidigare tillverkning av mönsterkort i Norrköping, men sedan några år är den verksamheten avvecklad.
Norrköpings historia
Huvudartikel : Norrköpings historia
Norrköping fick stadsrättigheter 1384, eventuellt hade sådana rättigheter getts även tidigare. Men då hade människor bott kring Motala Ströms fall under lång tid.
Stadens fick sin första storhetstid under 1600-talet när den holländske affärsmannen Louis de Geer slog sig ner i staden. Han grundade ett flertal industrier i staden, bl.a pappersbruk, vapenfaktori, klädesfabrik och skeppsvarv. Under denna tid var staden Sveriges till befolkningsmängden näst största stad.
Under 1800-talet växte textilindustrin i Norrköping och hälften av klädestillverkningen i Sverige skedde i Norrköping. De goda tiderna varade ända fram till 1950-talet då konkurrensen från utlandet började kännas av. Konkurrensen blev för svår och 1970 fanns bara ett fåtal fabriker kvar. Istället flyttade flera statliga verk till staden.
Stadsbild
1950-talet]]
Stadens centrum varit kvarteren kring nuvarande Gamla Torget. Torget omges idag av 1700- och
1800-talshus, bl.a Tesdorpfska, Eschelsonska och Waseska husen, på torget står Carl Milles staty av Louis de Geer. Eschelsonska huset uppfördes 1730 och är döpt efter Olof Eschelson och har bl.a inrymt stadens första bank. Tesdorpfska huset uppfördes 1827 och är döpt av vinhandlaren Johan Jacob Tesdorf.
Drottninggatan är stadens huvudgata, den sträcker sig från Norra Promenaden och järnvägsstationen,
byggd 1866 (arkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd) till
Konstmuseet från 1946 (arkitekt Kurt von Schmalensee). Utanför järnvägsstationen ligger Järnvägsparken samt Karl Johans park från 1887 med en staty av Karl XIV Johan från 1846. Här finns även den internationellt kända Kaktusplanteringen, som funnits här sedan början av 1930-talet. På parkens västra sida ligger det gamla stadshuset byggt i empir-stil 1801 (arkitekt Carl Fredrik Sundvall), f.d. Stora Hotellet från 1854 (arkitekt Carl Theodor Malm), Stallet från 1857 samt Ringborgska huset från 1784. En bit ifrån ligger Stora Teatern, byggd 1908 i jugendstil, arkitekt Axel Anderberg, hemvist för Östgötateatern.
På andra sidan Motala Ström ligger Tyska torget med bl.a. Grand Hotel (arkitekt
Werner Northun), det f.d. bankpalatset för Norrköpings Enskilda Bank (arkitekt Gustav Wickman), Rådhuset från 1910 (arkitekt Isak Gustaf Clason) samt Hedvigs kyrka. Vidare längs Drottninggatan ligger Gamla Telegrafstationen, byggd i jugend och
nationalromantisk stil 1912, arkitekt Aron Johansson. S:t Olai kyrka uppfördes i barockstil 1765-1767. Invid Drottninggatan ligger kyrkans kampanil, populärt kallad Stadstornet. Stadens kommersiella centrum är centrerat till den södra delen av Drottninggatan, där varuhusen Spiralen, Linden och Domino (f.d. Domusvaruhus) dominerar. Precis som i många andra städer drabbades Norrköping av en rivningsvåg under 1960-talet som gjorde att många äldre hus ersattes med bostads och kontorshus i modernistisk stil.
Längs Motala Ström ligger det s.k. Industrilandskapet som består av de gamla
fabriksbyggnaderna, de flesta byggda 1850-1917. I början av 1970-talet var området stängt och förfallet, men idag har de ursprungliga industrierna ersatts av annan verksamhet. Bland annat har Norrköpings Symfoniorkester sin hemvist i De Geerhallen som ligger i Holmens Bruks före detta pappersbruk och på Laxholmen har Arbetets Museum flyttat in i den sjuhörniga byggnaden Strykjärnet från 1917 (arkitekt Folke Bensow) där det tidigare fanns ett väveri. I YFAs (Förenade Yllefabrikernas) gamla byggnad, Kåkenhus har numera Linköpings Universitet en omfattande verksamhet, Campus Norrköping.
Campus Norrköping
Norra, Östra och Södra Promenaderna samt Folkparken omsluter själva stadskärnan. När Promenaderna anlades under andra halvan av 1800-talet fanns det ett stort behov av skolor, och många av dessa placerades i Södra och Östra Promenaderna, bl.a De Geerskolan, Kristinaskolan (båda ritade av Carl Theodor Malm) och John Lennings Vävskola/Lennings textiltekniska institut från 1887, arkitekt Carl Theodor Glosemeyer. I Södra Promenaden ligger även Norrköpings Tingsrätt från 1904 (arkitekt Isak Gustaf Clason) och Stadsbiblioteket från 1971. Promenaderna är sedan 1994 förklarade som byggnadsminne.
Norrköping har även några mindre områden med egnahemsområden. 1898 uppfördes vid S:t Johannes kyrka tolv villor med egen trädgård och två flerfamiljshus. 1917-1918 uppfördes Röda stan med faluröda trähus med totalt 51 lägenheter. Området var tänkt i första hand för arbetare; bland de första inflyttade fanns t.ex. montörer, fabriksarbetare, textilarbetare och hantverkare. Området Oxelbergen tillkom på 1920-talet efter en internationell arkitekttävling, 302 lägenheter uppfördes. Även i stadsdelarna Kneippen och Lindö tillkom ett mindre antal egnahemshus.
Efter andra världskriget växte staden och nya bostadsområden tillkom. 1947-1951 byggdes Västra såpkullen, byggt efter moderna metoder och med toppmoderna lägenheter; tjugoåtta trevåningshus och tre åttavåningshus. Strax efter tillkom stadsdelen Ljura; dubbelt så stort som Västra såpkullen, och även anpassat för massbilismen. Några år senare byggde man i Södra och Norra Hageby och i slutet av 1960-talet byggdes miljonprogramsområdet Marielund, sju åttavåningshus, byggt i modernistisk stil, som några år senare drabbades av sociala problem.
Hösten 1974 påbörjades byggandet av stadsdelen Klockaretorpet. Istället för höghus byggde man radhus och småhus, bara några enstaka flervåningshus tilläts, dessutom byggdes ett mindre stadsdelscentrum och spårvägen förlängdes hit.
Kulturliv
Teater
miljonprogramsområdet
Stadens första teater var Egges Teater, det var en enkel teater uppförd i källarmästaren Johan Ulric Egges trädgård belägen mellan Tyska torget och dåvarande Södra Saltängsgatan. Det var på den som det nordiska uruppförandet av Shakespeares Romeo och Julia ägde rum den 5 augusti 1776. I Norrköpings Weko-Tidningar kunde man då läsa :
På måndagen som är den 5 augusti uppföres av svenska komedietruppen, det nya och allt för präktiga borgerlige sorge-spel som, kallat Romeo och Julia: som är i sitt ämne ett ibland de vackraste som någonsin blivit uppfört på svensk teater....
1791 uppfördes ytterligare en teater i en tobakslada på Gamla Rådstugugatan 42-44, Dahlbergs Teater. 1798 tillkom Saltängsteatern vid nuvarande Järnvägsparken. Det var samtidigt som romantiken slog igenom så här spelades t.ex. ödesdramer riddarromantiska pjäser, franska vaudeviller m.m. Det var här som stycken av bl.a Schiller, Oehlenschläger, Grillparzer m.fl hade sin svenska urpremiär. Teatern var i bruk fram till 1850.
1850 uppfördes Eklunds Teater på en tomt bakom Stora Hotellet av köpmannen Gustav Adolf Eklund. Teatern var i bruk under lång tid, i slutet av 1800-talet spelades bl.a. Ibsen, Björnson och Strindberg här.
Norrköpings Arbetareförening, populärt kallad Arbis, bildades 1861, och från 1866 spelade man amatörteater. En som betydde mycket för Arbis var Gideon Wahlberg som arbetade på teatern 1918-1935. Han skrev egna pjäser och sånger och hans nyårsrevyer var så populära att dom kunde spelas fram till sommaren. Skådespelaren Edvin Adolphson började sin yrkesbana på Arbis likaså Tjadden Hällström.
Eklunds Teater revs så småningom och på dess plats uppfördes 1908 Stora Teatern. I början höll flera teatersällskap till där, och på 1920- och 1930-talet framförde Ernst Rolf och Karl Gerhard sina revyer här. 1947 bildades Norrköpings-Linköpings Stadsteater. Som en hyllning till Egges Teater blev Romeo och Julia den första pjäsen som spelades. En av teatereleverna hette Ernst-Hugo Järegård. Under många år leddes teatern av John Zacharias. Teatersällskapet heter numera Östgötateatern.
Konst
Carl Swartz, statsminister och snusfabrikör, donerade 1913 sitt hem, Villa Swartz, åt
staden. En stor konstsamling hade sedan tidigare donerats av Per Swartz och det blev grunden till
Norrköpings Konstmuseum. Huset var dock allt för litet, i samma hus skulle även stadsbiblioteket
och stadsmuseet rymmas. 1941 påbörjades byggandet av det nya konstmuseet. Eftersom detta var mitt
under andra världskriget så var det ont om både material och pengar. I början gick det inte att få
tag i cement, utan det såg ut som om grunden skulle få läggas med granit. Men till slut fick man
tag i tillräckligt med cement för grunden och första våningen, men sedan sade myndigheterna nej och
bygget låg nere till 1944. 1946 var det dags för invigning av Norrköpings konstmuseums
nya hus vid Kristinaplatsen, i en byggnad ritad av stadsarkitekten Kurt von Schmalensee.
Framför museet står Arne Jones rörliga skulptur Spiral åtbörd som var mycket omdebatterad då den placerades där 1961 men som snabbt blev en symbol för staden. (T ex genom det kommunala organet "Norrköping Spiralen" som gavs ut i slutet av 1960-talet, samt varuhuset Spiralen (då Sveriges modernaste) som byggdes av Lundbergs 1967).
Musik
Arne Jones
1912 bildades Orkesterföreningen, medlemmarna bestod av en blandning av amatörmusiker och
militärmusiker. 1913 byggdes den f.d. S:t Johannes kyrka om till konsert- och föreläsningssal och
fick sitt nya namn, Hörsalen. Redan samma år fick orkestern statsbidrag, och man kunde då gå och
lyssna på musik två gånger per vecka, entrén kostade vid denna tid endast 25 öre. Orkesterns förste
dirigent var Ivar Hellman, han efterträddes så småningom av bl.a. Tord Brenner (1929-1936),
Heinz Freudenthal (1936-1952), Herbert Blomstedt (1954-1962), Everett Lee (1962-1972) och
Sven-Gunnar Andrén.
Orkesterföreningen, eller Norrköpings Symfoniorkester som de heter idag, växte och växte och
under många år var Hörsalen allt för liten för för en orkester med 87 medlemmar. Men i slutet av
1990-talet flyttade orkestern in i det nya konserthuset Louis De Geer, uppfört vid Motala Ström i Holmens f.d. pappersbruk.
Stadsbiblioteket
Motala Ström
1901 bildades Norrköpings Biblioteksförening, och från 1902 hade man en lokal på
Bråddgatan 19 för det första folkbiblioteket. 1905 fick kommunen möjlighet att köpa det
slottsbibliotek som i flera hundra år samlats på Finspångs Slott, med bl.a 30000 band inklusive
48 inkunabler. Priset var endast en krona styck. Först tänkte man sälja böckerna på auktion, men
istället började man diskutera om man inte skulle öppna ett allmänt bibliotek med böckerna. Den 22 oktober 1913 invigdes stadsbiblioteket i Villa Swartz, skänkt av snusfabrikören och
statsministern Carl Swartz. Samtidigt upplöstes biblioteksföreningen och stadsbiblioteket tog
över samlingarna.
Stadsbibliotekets chef i mer än 33 år var Hjalmar Lundgren, känd som bl.a gustavian,
skald och bokälskare. Han efterträddes 1946 av Sigurd Möhlenbrock som moderniserade
verksamheten och införde bokbussar för att göra det lättare att låna böcker. Från 1955 leddes
biblioteket av Bianca Bianchini, som låg bakom byggandet av dagens stadsbibliotek från 1972,
byggt i betong och glas (arkitekt Sten Samuelsson) och sammanbyggt med Villa Swartz.
Efter henne kom Thord Plaenge Jacobson som tyckte att biblioteket måste vara mera offensivt i det
offentliga samtalet. Han efterträddes av sin hustru Anna-Lena Höglund, också hon med en gedigen
biblioteksbakgrund.
Conny Äng var chef 1983-2004 och hans tid var omvälvande på många sätt. Under hans tid
datoriserades bokkatalogerna och utlåningssystemen, han införde söndagsöppet och ledde en stor
satsning på internet på biblioteket. 1999 var stadsbiblioteket det mest besökta biblioteket i Sverige
med 1 518 427 besök.
Näringsliv
Textilindustrin var i 400 år den näringsgren som hela staden hade vuxit fram kring. Men den enda
fabrik som återstår idag är Strömmas fabrik vid Himmelstalund, företaget är numera ett dotterbolag
till Borås Wäfveri AB.
De största branscherna idag är papper/förpackning, logistik/transport, elektronik, it/media samt
handel. Flera stora företag har sina stora lager i Norrköping och använder staden som bas för sin
varudistribution, bl.a. Whirlpool/Philips, Good Year, Bosch och Servera.
Linköpings Universitet har en stor verksamhet i Norrköping; Campus Norrköping, och detta har
de senaste åren dragit med sig en mängd småföretag med kopplingar till universitetet.
I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Norrköping.
| Företag |
Bransch |
Verksamhet |
| Fiskeby AB | Pappersindustri | Grundat 1637.
Tillverkar bl.a förpackningskartonger |
| Holmen Paper AB | Pappersindustri | Tillverkar bl.a
tidningspapper |
| Smurfit Packaging | Pappersindustri | Tillverkar bl.a. kartonger och wellpapp |
| Noss AB | Metallndustri | Utrustning för cellulosa-
och pappersindustrierna |
| Whirlpool Sweden AB | Elektronik | Tillverkar
mikrovågsugnar under varumärket Moulinex |
| Å&R Carton | Grafisk industri | Förpackningar |
| Hernia | Kemisk industri | Lim och
stärkelsederivat |
| Vileda/Freudenberg Household Products | Kemisk industri | Tidigare Teno, tillverkar Wettexdukar |
| Cloetta | Livsmedel | Godis, bl.a
Polly-godis |
| Danisco-Cultor | Livsmedel | Smakråvaror, bl.a till
Loranga-läsk |
| Robert Bosch AB | Distribution | Distributionslager för hela Sverige |
| Eklof | Detaljhandel | Driver Stadiumbutiker över
hela landet |
| Transcom | Tjänster | Marknadsundersökningar via
telefon |
| Enista | Tjänster | Vatten, avlopp, parkskötsel,
infrastruktur m.m. |
| Teliasonera Sverige AB | Tjänster | Telekommunikation |
| E.ON (tidigare Sydkraft) | Tjänster | Elproduktion och
distribution |
| Vitamex AB | Livsmedel | Tillverkning av brustabletter, måltidsersättning, kosttillskott (rosenrot, äppelcidervinäger, m.m.) |
Infrastruktur
Vitamex AB
Östra stambanan, järnvägen mellan Katrineholm och Norrköping invigdes 3 juli 1866, och den 16 oktober 1872 invigdes sträckan till Linköping. Precis som i andra städer
gjorde detta enormt för att förenkla resandet inom Sverige. På den tiden var det tätt mellan
stationerna, förutom i Norrköping fanns det järnvägsstationer i både Åby, Graversfors,
Krokek, Fiskeby och Eksund. 1915 invigdes även SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Till Stockholm är restiden numera ca. 1 h 55 minuter med
InterCity-tåg, eller ca. 78 minuter med X2000. Till Malmö är restiden strax under 3 h och
till Köpenhamn är restiden ca 3 h 40 minuter. Det går ett större antal dagliga turer med X2000
både till Stockholm och Köpenhamn.
Kungsängens flygplats invigdes på hösten 1934, och redan 1936 startade man med
passagerartrafik. Det första planet kom från holländska KLM, och det gick nu att flyga till både
Stockholm, Malmö och Köpenhamn. I början av 1940-talet tog staten över driften av
flygfältet och då byggde man även ut flygfältet. Flygplatsen har ända sedan 1960-talet varit av stor
betydelse även för transporter. Antalet passagerare har de senaste åren minskat avsevärt, och
flygplatsen går med förlust, därför vill Luftfartsverket lägga ner flygplatsen eller låta någon
annan ta över ansvaret.
Norrköping är knutpunkt för flera stora vägar. Motorvägen på E4 passerar norr och väster om staden, E22:an börjar i Norrköping och fortsätter längs ostkusten mot bl.a. Kalmar, Karlskrona och Malmö. Riksvägarna 51 och 55 börjar i Norrköping och leder mot Örebro respektive Katrineholm/Uppsala.
Norrköpings hamn är en djuphamn som kan ta emot oceangående fartyg. Sett till hamnens yta och
värdet på godset är det en av Sveriges största hamnar. Cirka 1500 fartyg anländer till staden varje
år.
Sevärdheter
- Industrilandskapet
- Kaktusplanteringen
Kaktusplanteringen
- Konserthuset Louis De Geer
- Norrköpings Konstmuseum
- Norrköpings stadsmuseum
- Arbetets Museum
- Campus Norrköping
Statliga myndigheter
- Kriminalvårdsstyrelsen
- Migrationsverket
- Sjöfartsverket
- Luftfartsverket
- SMHI
- Luftfartsstyrelsen
Sport
- Superettan
- IFK Norrköping
- Basketligan
- Norrköping Dolphins
- Division 1 i ishockey
- Hästen Hockey
- Elitserien i speedway
- Vargarna
Kategori:Östergötlands länKategori:Sveriges städer
Kategori:Norrköpings kommun
Vadstena
Vadstena, den Heliga Birgittas stad, ligger vid sjön Vättern.
I Vadstena finns sveriges äldsta profana bevarade tegelbyggnad, kungsgården Vadstena, nämnd första gången 1268 i ett brev skrivet av Birger jarls bror Elavus. 1346 utfärdade kung Magnus Eriksson och drottning Blanka sitt testamente i staden Lödöse, varvid Vadstena kungsgård skänktes till heliga Birgittas klosterbygge.
Under senmedeltid och Vasatid var Vadstena en av Sveriges mest betydelsefulla städer, manifesterat dels genom Birgittas dubbelkloster från 1400-talet, dels genom renässanslottet från cirka 1540-1620. Båda byggnaderna, belägna på var sin sida av staden, representerar var sin blomstringstid och dominerar fortfarande stadens siluett över slätten.
Byggnader i Vadstena
1620
- Vadstena slott, byggt som försvarsanläggning av Gustav Vasa på 1500-talet, inrymmer idag Landsarkivet i Vadstena.
- Rådhuset från 1400-talet är Sveriges äldsta.
- Biskopshuset, från 1474. Biskopen i Linköpings bostad vid besök i Vadstena, under medeltiden.
- Helgeandshuset, från senmedeltiden.
- Mårten Skinnares hus, borgarhus från senmedeltiden.
- Udd Jönssons hus, handelshus från senmedeltiden.
- Det avvecklade mentalsjukhuset Sankta Birgittas sjukhus, känt som BS, Birgittas sinnessjukhus.
Övriga attraktioner
- Museijärnvägen Wadstena Fogelsta Järnväg.
- Leksaksmuséet, Vadstena
Kategori:Orter i Sverige
Kategori:Vadstena kommun
Kategori:Sveriges städer
Carl WidlundCarl Gustaf Widlund, född 11 november 1887 på barnbördshuset i Göteborg med både moder och fader okänd, död 1968, damastvävare verksam vid godset Tranjerdstorp i Värmland. Vid sin död donerade han hela sin kvarlåtenskap till Nordiska museet, bland annat sitt damastväveri som anses som det yppersta som funnits under hela 1900-talet.
Kring hans liv och leverne skrev Berit Eldvik boken Den dansande damastvävaren.
Carl Gustaf Widlund var inspirerad av 1700-talets damastvävnader och han arbetade helst med den tidens mönster. Många tror att han skapade mönster själv, men sannolikt begränsades det helt till monogram som vävdes in. Han fick i själva verket överta mönster från andra vävare, bland annat Nina von Engeström och Hilda Hellgren som skänkte honom alla mönster som använts på Hellgrens linneväveri i Örebro.
Widlund var, vad man angav som oäkta, son till fader med samma namn och Christina Zetterlind (död 1894) som uppgav sig vara hans fostermor. Vid faderns död 1902 framkom faderskapet genom dennes testamente. Carl Widlund fick dock inte tillgång till sitt stora arv förrän flera år senare då farbrodern Alfred Hahn, som varit förmyndare, avled 1920.
Widlund Carl
Emma WibergEmma Wiberg, född 1901, död 1990, damastväverska från Undrom i Ångermanland.
Hon vävde särskilt stora damastdukar med tillhörande servetter på uppdrag av Ångermanlands läns hemslöjdsförening. Många av mönstren gjordes av textilkonstnären Gulli Lundquister, bl.a. länets bröllopsgåva till prinsparet Gustaf Adolf och Sibylla 1932.
Emma blev en symbol för förnyelsen i den ångermanländska linnevävtraditionen.
Wiberg Emma
InslagInslag vid vävning är ofta textilmaterial av olika slag, men kan lika väl utgöras av pinnar, papper, metall, plast, och faktiskt allt som överhuvud taget går att stoppa in i något annat.
Det förekommer att inslaget kallas det gammalmodiga väft vilket är snarlikt det engelska ordet för inslag än idag: weft.
Bland de textila materialen dominerar garner av bomull, lin, cottolin och ull, men allt vanligare blir också helt andra material som pappersgarner, metalltråd, blompinnar osv.
Val av inslag är helt avhängigt önskat resultat och användningsområde.
Kategori:Vävning
th:เส้นพุ่ง
Harneskutrustning
Harneskutrustning i damastvävstol placeras ovanför huvudet på vävaren. Trådsystemet löper från en extra bom via en extra vävsked som skiljer trådarna åt och fästs i solven längst bak i vävstolen. Genom att dra i en harnesktråd lyfter vävaren ett utvalt parti av trådar, antalet är beroende av solvningen, och tråden fästs temporärt i krokar ovanför och bakom slagbommen. Antalet trådar som dras ner och fästs i krokarna före skyttling av inslaget skapar avsett mönster.
Kategori:Vävning
DragutrustningDragrustning (eller dragutrustning) för vävning av damast eller upphämta (även opphämta) kan monteras vid sidan av vävstolen eller mitt framför, ovanför slagbommen.
Med dragrustningen blir mönsterbilden liksidig över hela väven, utifrån vilken solvning som skett i den bakre solvningen i vävstolen.
I damast är mönstret invävt i tyget, men i upphämta ligger mönstret ovanpå bottenbindningen. Damasten behöver således inte ta hänsyn till flotteringar i mönsterbilden.
Dragrustningen uppges i NE ha uppfunnits några århundranden e.Kr i Främre Orienten. När den först kom till skandinavien framgår inte av källan, men på slott och herresäten fanns det möjligen runt 1500-1600-talet.
Kategori:Vävning
Vävstol
för åtta skaft och kontramarsch samt pådragningsknekt.]]
Vävstolen med trampor konstruerades ursprungligen i Kina före vår tideräkning. De kom till Norden strax före medeltiden.
Den äldsta bevarade svenska trampvävstolen är från någon gång på 1600-talet. Vävskedstillverkningen i Dalarna har anor från 1700-talet vilket innebär att man redan då hade behov av vävskedar. I de tidigare varptyngda lodräta vävstolarna hade man inte vävskedar ännu, utan de kom med golvvävstolarna på 1700-talet till Sverige.
Varpbommen sitter längst bak och på den rullas varpen upp, i vilken man sedan skyttlar inslagstråden. Först träs varptråden genom solven som är förbundna med tramporna och reglerar vilka varptrådar som höjs och sänks, sedan träs varptråden genom vävskeden som sitter i slagbommen och knyts fast i en käpp som är förankrad till tygbommen.
Internationellt sett ser vävstolar väldigt olika ut.
Litteratur
- Gertrud Grenander Nyberg Lanthemmens vävstolar
Kategori:Vävning
th:กี่
SKLSKL, står för:
- Statens kriminaltekniska laboratorium
- Sunnhordland Kraftlag
- Süddeutsche Klassenlotterie
- Sächsische Kompetenzzentrum Laserbearbeitung
Kategori:VävningHuvudartikel: Vävning
Kategori:Hantverk
Kategori:Textilier
Oscar BonavenaOscar Bonavena, born September 25, 1942 in Buenos Aires, Argentina – died May 22, 1976 near Reno, Nevada, United States, was a professional boxer.
Oscar Bonavena travelled back and forth between America and his native Argentina, fighting in both countries and enjoying reasonable success. As a heavyweight contender, he first got attention after winning over the Canadian champion, George Chuvalo then going the distance against hard-hitting great, Joe Frazier on two occasions, the second for the WBA heavyweight championship in December of 1968. Two years later he fought Muhammad Ali, losing in the 15th and final round on a knockout. It marked the only time that Bonavena was stopped in a professional career where he earned a record of 56 wins, 9 losses and 1 draw.
In February of 1976 Bonavena fought what would be his last fight against Billy Joiner in Reno, Nevada. Liking the nightlife, he stayed in the Reno/Las Vegas area where he was murdered a few months later by Ross Brymer, a bodyguard at the famous brothel, the Mustang Ranch. Brymer served 15 months in prison for killing Bonavena after pleading guilty to voluntary manslaughter.
Oscar Bonavena was buried in the La Chacarita Cemetery in Buenos Aires, Argentina.
Bonavena, Oscar
Bonavena, Oscar
Bonavena, Oscar
Bonavena, Oscar
Bonavena, Oscar
cheap tickets Doda i Virgin best online casino kaway online slots
|
|
|
|
