:: wikimiki.org ::

Delstater

Delstater

Delstat, förbundsstat, förbundsland, är en delvis självstyrande stat som utgör en del av en federal stat. Länder som helt eller delvis består av delstater:
- Australien
- Brasilien
- Indien
- Malaysia
- Mexico
- Nigeria
- Tyskland, se Tysklands förbundsländer
- USA, se USA:s delstater
- Österrike Kategori:Regionala politiska indelningar

Federal

Federal, från lat. foederare, vilket betyder "förbinda eller förena". Federera betyder att "förbinda, förena, förena sig eller ingå förbund".

Se även

- Federalism
- Federation
- Statsförbund
- Förbundsstat
- Förbundsrepublik
- Konfederation
- Union (statsvetenskap)
- Personalunion Kategori:Statsvetenskap

Stat

En stat är ett område som utgör en självständig politisk enhet. Se även land, rike och nation. En stat kännetecknas av territorium, befolkning, suveränitet, politisk organisation och permanens. Vad som är en stat eller inte avgörs ofta av existensen av erkännanden från andra stater och mellanstatliga organisationer. Den som är full medlem i FN kan i allmänhet betraktas som en stat.

Se även

- statsvetenskap
- politik Stat betecknade förr också den lön en statare fick in natura. Kategori:Statsvetenskap

Australien

Australien är världens minsta kontinent och utgör den största delen av landmassan i världsdelen Oceanien. Staten, som officiellt kallas Samväldet Australien (eng. Commonwealth of Australia), är det sjätte största landet i världen och samtidigt det enda landet i världen som upptar en hel kontinent. Australien är indelat i sex delstater och ett antal territorier. Australiens djurliv är tämligen annorlunda, då denna kontinent under lång tid varit isolerad från övriga världen. Urbefolkningen kallas oftast för aboriginer.

Historia

Kontinenten upptäcktes av den portugisiske upptäcktsresanden Cristóvão de Mendonça 1522 men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän på 1600-talet. 1770 gick den brittiske kapten James Cook i land i närheten av dagens Sydney och tog kontinentens östra 2/3-delar i besittning för Storbritannien. 1788 inleddes Australiens tid som straffkoloni, vilken pågick till 1868. Efter 1850 skedde en stor invandring av britter. Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Den 1 januari 1901 bildades Australiska statsförbundet och landet blev en självstyrande dominion inom det Brittiska samväldet. Australien deltog i både första och andra världskriget.

Geografi

Australien har lång tid varit isolerad från övriga världen, vilket gör Australien har ett eget unikt natur och ekosystem. Där återfinns ett djurliv som man inte finner på andra platser runt om i världen. andra världskriget

Demografi

Australier härstammade huvudsak ursprungen från britter som bosatte ner sig på kontinenten under 1800-talet. Urinvånare aboriginer har bott längre tid i kontinent än britter och andra européer, men har fördrivits. Idag finns det få grupper av aboriginer kvar, det är högre arbetlöshet bland grupperna än vita australier.

Politik

Australien är monarki och brittiska drottning Elizabeth II är statsöverhuvud.

Ekonomi

Landets BNP var 2003 på 611 miljarder USD, vilket motsvarar 31 000 USD per capita.

Utbildning

Kultur

Den största sporten är rugby där det australiska landslaget är ett av de mest framgångsrika i världen. Inom tennis finns tennisturneringen Australian Open som brukar spelas i början av varje år i Melbourne.

Världsarv

Se UNESCO:s världsarvslista.
- Kategori:Oceaniens länder ja:オーストラリア ko:오스트레일리아 ms:Australia simple:Australia th:ประเทศออสเตรเลีย zh-min-nan:Ò-tāi-lī-a

Brasilien

Brasilien är den både till ytan och befolkningen största staten i Sydamerika och den till ytan femte största staten i världen. Landet sträcker sig över en stor yta mellan centrala Sydamerika och Atlanten. Det gränsar till Uruguay, Argentina, Paraguay, Bolivia, Peru, Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam, Frankrike (Franska Guyana), det vill säga varenda sydamerikansk nation förutom Ecuador och Chile. Landet är döpt efter bresiljeträ, som var ett träslag som värdesattes högt av tidiga kolonisatörer. Brasilien innehåller stora jordbruksområden och regnskogar. Landet har också Sydamerikas högsta BNP, och är Sydamerikas ledande ekonomiska kraft. Portugisiska är det främsta språk som talas i landet.

Historia

Huvudartikel: Brasiliens historia Brasilien blev en portugisisk koloni efter att Pedro Alvarez Cabral upptäckte kontinenten 1500. Självständighet utropades 1822 med Peter I som kejsare. Monarkin störtades och republik infördes 1889. Efter en militärkupp 1964 tog militären makten och styrde landet till 1985 då demokratiska val åter kunde hållas.

Geografi

1985 Klimatet är tropiskt utom i sydligaste delen där det är tempererat. I söder förekommer översvämningar och temperaturen sjunker ibland till minusgrader. I nordöst inträffar ibland längre torrperioder. En stor avverkning av skogen i Amazonas hotar en mängd arter av både djur och växter, som endast finns här. Andra miljöproblem i Brasilien är luft- och vattenföroreningar i de stora städerna. Över 80% av elektriciteten produceras av vattenkraft, vilket är positivt för miljön. Brasilien karaktäriseras av den stora Amazonasskogen i norr, och mer öppen bergsterräng i söder. Den södra delen är till största delen ett jordbrukarområde. Längs kusten till Atlanten finns också flera bergskedjor, vilka som högst når 2900 meter över havet. Högsta berget i landet är dock Pico da Neblina, som når 3014 meter över havet. Det berget ligger nära gränsen till Guyana, i guyanska högländerna. Större floder inkluderar Amazonfloden, som är världens största flod i volym räknat, och som av många specialister även anses vara världens längsta flod. Andra floder är Paraná, Iguaçu, Rio Negro, Rio São Francisco, Xingu, Madeira och Tapajós. Då landet ligger runt ekvatorn har det främst ett tropiskt klimat, med låg variation över årstiderna, även om subtropiska södra delarna av landet är mer tempererade och då och då kan erfara frost och snö. Nederbörden i Amazonbäckenet är riklig, även om det också finns torrare landskap i området, främst i nordöst.

Ekonomi

Brasilien är välutvecklat inom jordbruk, gruvdrift, tillverknings- och servicenäringar. Landet har rika naturtillgångar och gott om arbetskraft, vilket gör att man är Sydamerikas ledande ekonomi. I slutet av 1990-talet orsakade den finansiella krisen i Asien att även Brasiliens ekonomi fick en nedgång. 1998 gav IMF ekonomisk hjälp och 1999 beslutade Brasiliens centralbank att landets valuta real inte längre skulle ha en fast växelkurs mot amerikansk dollar samt genomförde en devalvering. Dessa åtgärder ledde till en svag tillväxt i början av 2000-talet men för att ytterligare främja ekonomin har president Da Silva aviserat ytterligare reformer. Omkring 20% av Brasiliens hushåll lever under fattigdomsgränsen, och inkomstskillnaderna är stora.

Demografi

Brasilien är främst befolkat längst med kusten, och mer sparsamt inne i landet. Landets befolkning är väldigt heterogen och många olika kulturer är representerade. Befolkningen i söder är huvudsakligen ättlingar till europeiska kolonisatörer eller senare inflyttare. Senare inflyttare inkluderar polacker, ukrainare, nederländare, kineser, och mer nyligen, sydkoreaner. I norr och nordost är befolkningen av mer blandad karaktär, med både urinvånare, afrikaner och européer.

Åldersfördelning

- 0-14 år: 26,1 %
- 15-64 år: 67,9 %
- 65 år och äldre: 6 % Medianåldern för hela befolkningen är 27,81 år och motsvarande siffror för de två könen är:
- Män: 27,06 år
- Kvinnor: 28,57 år

Könsfördelning

- Vid födseln: 1,05 män per kvinnor
- Under 15 år: 1,04 män per kvinnor
- 15-64 år: 0,98 män per kvinnor
- 65 år och äldre: 0,70 män per kvinnor
- Totalt: 0,98 män per kvinnor

Befolkningstillväxt

- Födslar: 16,83 per 1000 invånare
- Dödsfall: 6,15 per 1000 invånare
- Flyttal: -0,03 per 1000 invånare Spädbarnsdödsfall:
- Pojkar: 33,37 dödsfall per 1000 födslar
- Flickor: 25,66 dödsfall per 1000 födslar
- Totalt: 29,61 dödsfall per 1000 födslar Den årliga befolkningstillväxten är 1,06 %.

Politik

Brasilien tar ofta ställning till globala frågor och uppvisar en positiv attityd till bl.a. människorätts- och miljöfrågor. Lula valdes 2002, vid sitt fjärde försök till president med 61% av rösterna. Lula startade ett nytt arbetarparti, Partido dos Trabalhadores i början av 1980-talet.

Styrelseskick

Religion

I Brasilien bor det ca 136 miljoner katoliker, vilket utgör 14% av det totala antalet katoliker i världen. De senaste åren har dock antalet minskat till förmån för olika frikyrkliga organisationer. 2005 beräknas det finnas ca 26 miljoner anhängare av någon av frikyrkorna.

Utbildning

Utbildningen i Brasilien är olika i städerna och på landsbygden. I städerna åker man oftast buss till skolan, och börjar tidigt, oftast klockan sju. Man läser matematik, geografi och naturkunskap. På landet finns det inte många skolor och eleverna har det långt till skolan. Eleverna på landet börjar tidigt och kan sluta vid 12-tiden. Utbildningen i städerna är hög medan på landet saknar man oftast skolmaterial. Ungefär en femtedel av brasilianarna kan verken läsa eller skriva, för de har inte haft möjligheten till det. Det råder skolplikt från sju års ålder och i åtta år framåt, och det finns hela 280 000 grundskolor. Men politikerna anstränger sig inte särskilt mycket för att förbättra undervisningen, och på vissa skolor lär man sig inte alls det man behöver kunna. De som bor i indianstammar eller för långt från en skola, eller de som måste stanna hemma och hjälpa till, har inte en chans att kunna studera. Mindre än 50 % av eleverna stannar och går ut sista året. I Brasilien satsar man mycket på att människorna ska kunna lära sig läsa. När barnen inte går i skolan hjälper dem med försörjningen, och kan arbeta med att sälja mat, billiga smycken, putsa skor eller springa äranden.

Kultur

Brasilien är ett väldigt kulturellt land med annorlunda kultur Kategori:Brasilianska musikstilar

Världsarv

- Salvador, huvudstad i delstaten Bahia. Se även UNESCO:s världsarvslista#Brasilien.

Fakta

- Naturtillgångar: Bauxit, järnmalm, mangan, nickel, fosfat, platina, tenn, uran, petroleum, vattenkraft, timmer
- Befolkningens medelålder: 27 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 71,1 år (2003)
- Folkgrupper: Vita ca 53 %, Personer med blandat ursprung ca 41 %, Svarta 5 %, Övriga 1 %
- Religiös tillhörighet: 80% av befolkningen tillhör romersk-katolska kyrkan
- Språk: Portugisiska, spanska, engelska, franska
- Analfabetism: 2003 var nästan 15% av den vuxna befolkningen analfabeter

Administrativ indelning

:Huvudartikel: Brasiliens delstater Brasilien består av 26 delstater (estados) och ett federalt distrikt (distrito federal). Delstaterna delas in i fem regioner.
- Acre
- Alagoas
- Amapá
- Amazonas
- Bahia
- Ceará
- Distrito Federal
- Espírito Santo
- Goiás
- Maranhão
- Mato Grosso
- Mato Grosso do Sul
- Minas Gerais
- Pará
- Paraíba
- Paraná
- Pernambuco
- Piauí
- Rio de Janeiro
- Rio Grande do Norte
- Rio Grande do Sul
- Rondônia
- Roraima
- Santa Catarina
- São Paulo
- Sergipe
- Tocantins
Externa länkar

- [http://www.curitiba-brazil.com Curitiba Brazil]
- [http://www.geographicguide.com/brazil.htm Brazil]
- [http://www.geographicguide.com/south-america.htm South America]
- [http://www.ubv.se/bras/info.htm UBV Brasilien] Kategori:Sydamerikas länder Kategori:Brasilien fiu-vro:Brasiilia ja:ブラジル ko:브라질 ms:Brazil simple:Brazil th:ประเทศบราซิล zh-min-nan:Pa-se

Indien

: Wikipedias material om Indiska halvön finns samlat på Portal - Indiska halvön. ---- Indien är en förbundsrepublik i Sydasien med runt 1 miljard invånare. Landet är världens näst folkrikaste. Landets namn kommer av Sindhu, hindiordet för floden Indus. Hindustan har tidigare använts, men ansågs mindre passande på republiken Indien, eftersom republiken enligt sin grundlag är en sekulär stat.

Geografi

: Se huvudartikeln Indiens geografi Indien kan indelas i tre större geografiska regioner; Himalayas högfjällsmassiv, det nordindiska slättlandet och högplatån Deccan i söder. Indiska halvön överensstämmer geologiskt i stort sett med den tektoniska platta som finns i detta område i Sydasien. Denna tektoniska platta ingick i den förhistoriska kontinenten Gondwana, som delades upp för 125 miljoner år sedan. Deccans berggrund består främst av prekambriska kristallina bergarter, medan slättlandet kring Ganges och dess flodsediment under sig har på tertiära sand- och lerlager. Den bördigaste jordbruksmarken finns i vittringsjorden på Deccan. Med undantag för bergsområdena längst i norr har i stort sett hela Indien ett tropiskt monsunklimat. Från december till och med februari råder nordostmonsunen med mildare väder. Från mars till juni är vädret varmt och torrt. Från juni till september råder sydvästmonsunen, vilket innebär rikligt med regn. Slutligen råder det från september till december en period där nederbörden gradvis minskas.
- Klimat: Varierar från tropiskt i söder till tempererat i norr.
- Topografi: Högplatå i söder, vidsträckta slätter kring Ganges, öknar i väst och höglänta bergsmassiv i norr.
- Naturtillgångar: Kol, järnmalm, mangan, bauxit, krom, naturgas, diamanter, olja.
- Andel uppodlad mark: 54%

Demografi

- Arbetsmarknad: Sysselsatta i jordbruk 60%, tjänster 23%, industri 17%
- Arbetslöshet: 8,8% (2002)
- Åldersfördelning: 32,2% 0-14 år, 63% 15-64 år, 5% 65- år
- Befolkningstillväxt: 1,47% p.a.
- Befolkningssammansättning: Indoarier 72%, dravidfolk 25%, mongolfolk 3%
- Religioner: Hinduer 82%, muslimer 12%, kristna 2%, sikher 2%, övriga (derav bahá'íer, parser, buddhister) 2% (år 2000). Se den fullständiga statistiken från 1991.
- Språk: Engelska dominerar som affärsspråk. Hindi talas som förstaspråk av 30%. Förutom hindi är ytterligare 17 språk är sanktionerade som officiella: Bengali, Telugu, Marathi, Tamil, Urdu, Gujarati, Malayalam, Kannada, Oriya, Punjabi, Assamese, Kashmiri, Sindhi och Sanskrit. Sammanlagt är 325 olika språk erkända såsom i och för sig existerande inom landet.

Kultur

: Se huvudartiklarna Indisk musik | Indisk litteratur | Indisk konst | Indisk dans Genom historien har ett flertal vågor av inflytande från andra kulturer sköljt in över Indien, den viktigaste var de indoeuropeiska ariernas invasion av landet. Detta har påverkat norra delen av landet mer än den södra. Det i Europa mest kända inslaget i den indiska kulturen är kastväsendet. Många regioner i Indien har egna, något så när klart avgränsade kulturer. Under de senaste decennierna har dock gränserna dessa kulturer emellan haft en tendens att bli suddigare, och de olika kulturerna har påverkat varandra mer än tidigare. Med ökande internationalisering i världen, och med liberaliseringarna i den indiska ekonomin i början av 1990-talet har också västliga kulturinfluenser gjort sig starkare påminda. Indisk musik finns i två huvudformer: Karnataka och Hindustani. Hindustani är vanligare i norra Indien är influerad av muslimsk kultur. Inom litteraturens område har Indien bland annat en rad mycket gamla verk av kulturell och religiös betydelse: Vedaskrifterna, Ramayana och Mahabharatha är några exempel. Ett flertal dansformer är mera kända: Bharata Natyam, Odissi, Kuchipudi, Kathak, Kathakali med flera. Schackspelet anses härstamma från Indien, och de siffror vi kallar arabiska har egentligen indiskt ursprung.

Det moderna Indien

Se även Indiskt näringsliv | Indiska fackliga centralorganisationer Sedan självständigheten har landets befolkning ökat med 250%, och befolkningen i städerna har ökat med 500%. Inte mindre än 40% av befolkningen lever idag under den av FN angivna gränsen för fattigdom. Omkring 75% lever i stort sett utanför kontantekonomin, medan en modern medelklass, med möjlighet att köpa bil, privat sjukvård, TV o.dyl., uppgår till kanske 50 miljoner människor. Den indiska överklassen begränsar sig till ett antal av 5 miljoner människor. Till och med i landets rikaste stad, Mumbai, lever nästan halva befolkningen i slum. Ett annat sätt att beskriva det moderna Indien är att nämna Indian Institute of Technology, måhända den mest prestigefyllda utbildningsinstitutionen i världen för civilingenjörer med IT-inriktning. När arbetskraftsinvandring kommer på tal i västvärlden tas ofta denna exklusiva elit av dataspecialister som exempel. Världens största webbaserade e-postföretag, Hotmail, startades för övrigt av indiern Sabeer Bhatia, som sedan sålde företaget till Microsoft. Förutom litteraturpristagaren Rabindranath Tagore 1913 och fysikpristagaren C.V. Raman 1930, har på senare år Moder Teresa och Amartya Sen fått Nobelpriset. De indiska emigranterna eller exilindierna Hargobind Khorana, V.S. Naipaul och punjabin Subramanyan Chandrasekhar har också fått det prestigefyllda priset, flera av dem för naturvetenskapliga prestationer. Bombay Dreams är en Indisk film. Sapeno me india hein jana hein Militärt är landet en regional stormakt, med en yrkesarmé på över en miljon man, en reserv på en halv miljon man, samt flotta och flygvapen. Till detta kommer paramilitära styrkor på dryga miljonen man, polis samt ett hemvärn också detta med en ansenlig personalstyrka; mer än en halv miljon. Krigsmaterielen är dock inte fullt modern, och består delvis av sådant som inköptes från Sovjetunionen under Indira Gandhis dagar. Även om en viss modernisering sker, så har försvarskostnaderna minskat under senare år. Det går dock inte att säga att spänningen gentemot arvfienden Pakistan minskat nämnvärt. Båda staterna håller sig med kärnvapen.

Politik

: Se huvudartikeln Indiens politik. Förutom huvudartikeln, se även artiklar om Indiens presidenter och premiärministrar | Indiens politiker och politiska partier | Indiens regering | Indiens försvarsmakt Indien var officiellt ett kejsardöme under den brittiske monarken fram till 1947. "Kejsaren" var representerad på plats av en vicemonark, "Viceroy". Vid självständigheten valde Indien att stanna i det brittiska samväldet, men införde republik, något som trädde i kraft i praktiken 1950. Den indiska författningen slår fast att landet är en självständig, socialistisk, sekulär och demokratisk republik, där de grundläggande fri- och rättigheterna garanteras. Den federala folkrepresentationen är bikameral, med Rajya Sabha som organ för delstaterna och Lok Sabha som organ direkt för folket. Den största exekutiva makten ligger hos premiärministern. Presidenten har ceremoniella uppgifter snarare än rena maktfunktioner. Allmänna val till parlamentet äger rum minst var femte år. Rajya Sabha förnyas med 1/3 vartannat år. Centralmakten i Indien är starkare än i de flesta västliga förbundsstater. Centralregeringen kan ta över styret i en delstat.

Historia

: Se vidare artikelserien Indiens historia. I Indien uppstod flera av mänsklighetens tidigaste civilisationer.

Landets historia i huvuddrag

- 2600 f.Kr.-1900 f.Kr. Indus-Sarasvaticivilisationen
- 320-550 Guptadynastin
- 1206-1520 Delhisultanatet

- 1526-1707 Mogulriket
- 1680-1818 Marathariket
- 1857-1947 Brittiska Indien
- 1947- Indien

Modern politisk historia

15 augusti 1947 blev Indien en dominion i Brittiska samväldet under ledarskap av premiärminister Jawaharlal Nehru. Våldsamheter mellan hinduer och muslimer ledde till en delning av landet, med dels det huvudsakligen hinduiska Indien, och det huvudsakligen muslimska Pakistan, delat i Väst- och Östpakistan. En konstituerande församling antog Indiens nya grundlag 26 november 1949. [http://lawmin.nic.in/coi.htm]. Indien blev officiellt en sekulär republik i Samväldet efter att ha utfärdat grundlagen 26 januari 1950. Efter självständigheten kom Kongresspartiet, Mahatma Gandhis och Jawaharlal Nehrus parti, att styra Indien, först med Nehru och sedan med hans dotter Indira Gandhi och slutligen Nehrus dotterson Rajiv Gandhi som premiärminister. Enda undantagen inträffade under två korta perioder under 1970-talet och 1980-talet. Premiärminister Nehru styrde Indien till sin död 1964. 1966 var tiden mogen för Nehrus dotter Indira Gandhi att ta över. Hon satt som premiärminister 1966-1977. 1975, i en period av svåra politiska och ekonomiska problem i Indien, utlyste Indira Gandhi undantagstillstånd. I ett försök att få folkligt stöd för denna åtgärd kallade regeringen Gandhi till nyval 1977, men förlorade. Valets vinnare blev Morarji Desai, ledaren för Janatapartiet, en valallians av fem partier. Sedan Indira Gandhi mördats tog hennes son Rajiv över som partiledare i Kongresspartiet. Under valkampanjen inför valet 1991 besökte Rajiv Gandhi 21 maj delstaten Tamil Nadu. Han mördades av en kvinnlig självmordsbombare, som utförde dådet på uppdrag av den tamilska LTTE-gerillan i Sri Lanka. Valresultatet blev sedan så bra för Kongresspartiet att man under ledning av P.V. Narasimha Rao kunde bilda en koalitionsregering. Denna kongressledda regering satt mandatperioden ut, och inledde en liberaliseringsprocess som öppnade landets ekonomi för internationell handel och utländska investeringar. Under denna tid förändrades också den politiska partistrukturen i Indien. Tidigare hade väljarna i allmänhet valt parti efter kast, religion eller etnicitet, men nu ökade istället stödet för en mängd regionala partier. Mot slutet av sin existens skakades regeringen Rao av ett flertal stora korruptionsskandaler. Detta gav Kongresspartiet dess största valförlust någonsin. Hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP) lyckades för första gången vid valen i maj 1996 bli största parti i Lok Sabha. 20 mars 1998 tillträdde Atal Behari Vajpayee som premiärminister för en koalitionsregering som höll ut ända tills valen i maj 2004, när Kongresspartiet åter lyckades vinna regeringsmakten, nu med valalliansen United Progressive Alliance.

Se även

Externa länkar

- [http://www.indien.nu Indien.nu - suverän sida]
- [http://laniel.free.fr/INDEXES/PapersIndex/INDIAMOLLY/DRUGSDYNAMICSININDIA.htm Narkotikahandeln i Indien (engelskspråkig sida)]
- [http://www.travel-images.com/india.html Indien - Bilder] Kategori:Indien als:Indien [[got:

Malaysia

Malaysia är en förbundsstat i sydöstra Asien, bestående av tidigare brittiska besittningar på Malackahalvön och norra Borneo. Befolkningsmajoriteten är malayisk och muslimsk, men landet har också en betydande kinesisk minoritet. 1948 startades ett kommunistiskt gerillakrig i dåvarande brittiska besittningen Malacka, och stridigheterna höll på i drygt tio år. Brittiska trupper lyckades där för första gången i modern tid helt besegra en gerilla militärt. En bidragande orsak var att man tvångsförflyttade nära en halv miljon av den kinesiska minoriteten i landet. Efter att landet förklarades självständigt 1957, har Malaysia varit en av medlemsstaterna i Brittiska samväldet.

Malaysias stater

Malajsiska halvön

Inom parentes statens huduvstad
- Johor (Johor Baharu)
- Kedah (Alor Setar)
- Kelantan (Kota Baharu)
- Kuala Lumpur (Kuala Lumpur)
- Melaka (Melaka)
- Negeri Sembilan (Seremban)
- Pahang (Kuantan)
- Perak (Ipoh)
- Perlis (Kangar)
- Penang (Georgetown)
- Putrajaya (Putrajaya)
- Selangor (Shah Alam)
- Terengganu (Kuala Terengganu)

Borneo

Inom parentes statens huduvstad
- Labuan (Victoria)
- Sabah (Kota Kinabalu)
- Sarawak (Kuching)

Karta över Malaysia

center

Externa länkar

- [http://mawar.www.gov.my/MYGOV/BI/Directory/Citizen/Home Malajsiska statens officiella hemsida] Kategori:Asiens länder Kategori:Malaysia als:Malaysia ja:マレーシア ko:말레이시아 ms:Malaysia simple:Malaysia th:ประเทศมาเลเซีย zh-min-nan:Má-lâi-se-a

Nigeria

Nigeria, stat i Västafrika, vid Guineabukten, gränsande till Benin (f d Dahomey), Kamerun, Niger och Tchad. Nigeria är Afrikas folkrikaste land. Landets största flod Niger faller ut i Biafrabukten via ett omfattande delta. Huvudgrenen rinner genom 6 länder, med biflöden från ytterligare några. I Afrika är bara Nilen och Kongofloden större.

Historia

Nigeria var en brittisk koloni fram till 1960 då landet blev självständigt. 1966 gjordes en militärkupp och general Gowon blev statschef. 1967 utropade östregionen (Ibo) sig till en självständig stat, Biafra med huvudort Enugo. Detta uppror hade inte slagits ner förrän 1970. 1975 avsattes Gowon, men landet styrdes av militärregimer, utom mellan 1979 och 1983, tills en ny konstitution antogs 1999. Övergången till civilt styre gick helt odramatiskt. Den nya regeringen har stora uppgifter framför sig, bland annat att återuppbygga ekonomin som raserats av korruption och vanskötsel och att se till att de långvariga etniska och religiösa motsättningarna i landet kan överbryggas.

Klimat och miljö

Klimatet varierar genom landet. I söder är det ekvatorialklimat, i mitten tropiskt och i norr torrt. Det förekommer såväl längre torrperioder som översvämningar. Några av Nigerias större miljöproblem är att skogen avverkas i för stor omfattning och att vatten, luft och jord är allvarligt förorenade av olja. En stor inflyttning till städerna medför luft- och vattenföroreningar där. Drygt 60% av elektriciteten produceras av fossila bränslen och resterande med vattenkraft. En mindre mängd el exporteras. Aids är ett stort hälsoproblem. 2001 var nästan 6% av den vuxna befolkningen smittad och fram till samma år hade omkring 170 000 människor dött i aids.

Ekonomi

Nigerias ekonomi är baserad på olja och håller nu på att genomgå stora reformer efter år av politisk instabilitet och korruption. Oljan står för 20% av BNP och 95% av exportinkomsterna. Nigeria har mycket odlingsbar mark, men kan inte längre försörja den stora befolkningen med mat. Tidigare exporterade landet livsmedel, men nu måste man importera. Nigeria har fått hjälp med nedskrivning av sin utlandsskuld av IMF. 2000 var 60% av befolkningen mycket fattiga, och inkomstskillnaderna är stora.

Språk

Inom landet förekommer många språk. De tre största är hausa som förekommer huvudsakligen i norr, yoruba i söder och ibo (även stavat igbo) i sydost. Dessutom mer än 200 andra språk. Räknar man in mer utpräglade dialekter kommer man upp emot 300 olika. Det officiella språket inom statsförvaltningen är engelska.
- Ljudillustrationer i http://www.motherlandnigeria.com/languages.html.

Fakta

- Naturtillgångar: naturgas, petroleum, tenn, järnmalm, kol, kalksten, bly, zink, odlingsbar mark
- Befolkning: Några av de största av över 250 olika grupper är: hausa, fulani, yoruba, igbo (=ibo), ljaw, kanuri, ibibio och tiv.
- Befolkningens medelålder: 18 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: drygt 7% (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 51 år (2003)
- Religiös tillhörighet: muslimer 50%, kristna 40%, inhemska religioner 10%
- Språk: engelska, hausa, yoruba, igbo, fulani
- Analfabetism: 2003 var drygt 30% av den vuxna befolkningen analfabeter

Administrativ indelning

Nigeria är indelat i ett territorium, Abuja Federal Capital Territory, och 36 stater: Abia, Adamawa, Akwa Ibom, Anambra, Bauchi, Bayelsa, Benue, Borno, Cross River, Delta, Ebonyi, Edo, Ekiti, Enugu, Gombe, Imo, Jigawa, Kaduna, Kano, Katsina, Kebbi, Kogi, Kwara, Lagos, Nassarawa, Niger, Ogun, Ondo, Osun, Oyo, Plateau, Rivers, Sokoto, Taraba, Yobe och Zamfara.

Karta

Zamfara

Externa länkar

- [http://www.nigeria.gov.ng/ Nigerias regering] Kategori:Afrikas länder ja:ナイジェリア ko:나이지리아 ms:Nigeria simple:Nigeria zh-min-nan:Nigeria

Tysklands förbundsländer

Tysklands förbundsländer. Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land).
- Baden-Württemberg
- Bayern
- Berlin
- Brandenburg
- Bremen
- Hamburg
- Hessen
- Mecklenburg-Vorpommern
- Niedersachsen
- Nordrhein-Westfalen
- Rheinland-Pfalz
- Saarland
- Sachsen
- Sachsen-Anhalt
- Schleswig-Holstein
- Thüringen

Se även

- Österrikes förbundsländer Kategori:Tyskland ja:ドイツの地方行政区分 ko:독일의 행정 구역 simple:States of Germany

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även

- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar

- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:Akronymer Kategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

Österrike

Österrike är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Italien, Schweiz och Liechtenstein. Huvudstaden heter Wien. Andra viktiga städer är Graz, Innsbruck, Linz, Salzburg.

Historia

Huvudartikel: Österrikes historia Landet grundades som bayrisk gränsmark (markgrevskap) kring 800 och fick senare namnet Ostarrichi (966). Det upphöjdes på 1100-talet till hertigdöme och blev en viktig maktfaktor i det tysk-romerska riket till dess upplösning 1806. Därefter var Österrike huvudlandet i det stora multietniska habsburgska väldet. Österrike (men inte de ungerska, kroatiska, dalmatinska och italienska delarna av väldet) var också medlem av det Tyska förbundet fram till 1866, när kriget med Preussen ledde till Österrikes utträde. Efter mångåriga krav från magyarerna om ökat självstyre bildades 1867 den Österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Efter dubbelmonarkins nederlag i det första världskriget, och dess upplösning i fredsfördraget från St. Germain, bildades flera nya nationalstater och, efter misslyckade försök att ansluta sig till Tyskland, bildades därefter den första republiken Österrike, omfattade den större delen av Österrike-Ungerns tysktalande områden. Inre politiska splittringar och strider mynnade i en kristligt-konservativ diktatur 1934, som i sin tur föll, när tyska trupper marscherade in i Österrike i mars 1938 och Österrike införlivades med det Tredje riket under namnet Ostmark. Efter Tysklands nederlag i det andra världskriget besattes Österrike av de fyra segermakterna och den österrikiska republiken återupprättades. Vid Potsdamkonferensen 1945 ställdes landet under en ockupationsförvaltning. Ockupationsmakterna lämnade Österrike först 1955 efter att ha skrivit under ett statsfördrag som återställde landets suveränitet. Österrike förband sig till ständig neutralitet (grundlag från 1955) och förpliktade sig att inte gå med på en återförening med Tyskland. Först efter sammanbrottet av östblocket och det kalla krigets slut blev det möjligt för Österrike att delta i det europeiska integritetsarbetet. Efter en folkomröstning 1994 blev Österrike medlem i den Europeiska unionen (EU) 1995 och den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) 1999.

Politik

Österrike är en parlamentarisk-demokratisk förbundsrepublik. Statschef är förbundspresidenten, som väljs av folket vart sjätte år. Förbundspresidentens viktigaste politiska uppgift är att utnämna förbundskanslern (regeringschefen) och regeringen. Österrikes parlament består av två kammare: nationalrådet och förbundsrådet.
- Nationalrådet är den lagstiftande parlamentskammaren. Den väljs av folket för en mandatperiod på fyra år och har 183 ledamöter. Fyra partier är för nuvarande invalda i nationalrådet: Österrikes socialdemokratiska parti (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), De gröna (Die Grünen), det kristdemokratiska Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP) och Österrikes frihetliga parti (Freiheitliche Partei Österreichs, FPÖ), ett högerpopulistiskt parti. I början av 2005 bröt de flesta FPÖ-ledamöterna och alla deras ministrar sig ut ur partiet och grundade Alliansen för Österrikes framtid (Bündnis Zukunft Österreich, BZÖ).
- Förbundsrådet representerar de nio förbundsstaterna. Deras 64 ledamöter väljs av de nio förbundsstatsparlamenten för samma mandatperiod som gäller för de själva. Förbundsrådet har vetorätt inom lagstiftningen, som dock kan röstas ner av nationalrådet genom ett så kallad tröghetsbeslut (Beharrungsbeschluss). Förbundsrådet spelar därför i praktiken ingen roll. Österrikes regering utnämns av förbundspresidenten. Den består av förbundskanslern och ministrarna. Den nuvarande regeringen är en borgerlig koalitionsregering bestående av det Österrikiska Folkpartiet (ÖVP) och Alliansen för Österrikes framtid (BZÖ). Österrike är en federal republik med nio förbundsstater (Bundesland). Varje förbundsstat har egen författning, folkförsamling och regering. De folkvalda delstatsparlamenten kallas för Landtag och har rätten att lagstifta inom sitt kompetensområde. Lantdagen väljer regeringschefen, landshövdingen (Landeshauptmann/Landeshauptfrau). Den regionala förvaltningen handhas av förbundsstaterna, vilka i sin tur är indelade i kommuner som styrs av folkvalda församlingar. En administrativ mellannivå mellan kommuner och delstatsförvaltningen utgör häraden (Bezirk). right

Österrikes nio förbundsstater - och deras huvudstäder

#Burgenland - Eisenstadt #Kärnten - Klagenfurt #Niederösterreich - St Pölten #Oberösterreich - Linz #Salzburg - Salzburg #Steiermark - Graz #Tirol - Innsbruck #Vorarlberg - Bregenz #Wien - Wien

Geografi

Österrike består av fem landskapsregioner. Den största delen av Österrike upptas av Östalperna (63% av ytan) som sträcker sig från gränssjön Bodensee fram till staden Wien i öster. I Alperna ligger Österrikes högsta topp (Großglockner, 3 797 m ö.h.). Norr om Alperna bildar Donaufloden gränsen till utlöparna av det Böhmiska massivet (10%) och Karpaterna (11,3%). Wien ligger i Wien-sänkan (4,4%) och söder och öster om Wien utbreder sig en låglandsregion som tillhör det ungerska låglandet (11,3%). Österrikes viktigaste flod är Donaufloden, som avvattnar Alperna genom bifloderna Lech, Inn och dess biflod Salzach, Enns, Drau och dess biflod Mur m m. I Österrike kan man urskilja tre klimatzoner. De östra delarna är präglade av det kontinentala pannoniska klimatet (medeltemperatur i juli oftast över 19°C, årsnederbörden i regel under 800 mm), de inre Alpområdena har ett alpint klimat (mycket nederbörd, permanent snötäcke över 3 000 m ö.h., korta somrar, långa vintrar) och resten av landet präglas av det milda och fuktiga medeleuropeiska övergångsklimatet med medeltemperaturer i juli mellan 14 °C och 19 °C och upp till 2000 mm årsnederbörd beroende på region. En speciell företeelse i Alperna är den varma och torra föhnvinden, en fallvind, som påverkar människor negativt.

Karta

föhnvind Det här är en karta över Österrike!

Befolkning

I Österrike bor 8 067 300 människor, varav 708 700 utländska medborgare (8,8%) (2002). Drygt 40% av befolkningnen bor i och kring staden Wien, ytterligare 30% i områdena norr och söder om Alperna, medan Alpområdet är glesbefolkat. Österrikes storstäder är Wien (2005: 1 626 440 inv.), Graz (2001: 226 244 inv.), Linz (2001: 183 504 inv.), Salzburg (2001: 142 662 inv.) och Innsbruck (2001: 113 392 inv.). Österrikes befolkning är huvudsakligen tyskspråkig. Standardspråket i Österrike skiljer sig i viss mån från det förbundstyska, framför allt inom ordförrådet som innehåller över 1000 s.k. austriacismer. I Österrike finns sex erkända språkminoriteter vars rättigheter är reglerade i statsfördraget från 1955 och senare lagar. De största grupperna utgörs av den slovensktalande minoriteten om 30 000-50 000 personer i delstaten Kärnten och en lika stor kroatisktalande minoritetsgrupp i Burgenland. I Burgenland bor också en ungersktalande minoritetsgrupp samt Roma och Sinti. I Wien och Niederösterreich finns det tjeckisk- och slovakisktalande minoritetsgrupper. 78% av österrikarna tillhör den romersk-katolska kyrkan, 5% de evangeliska kyrkorna (huvudsakligen den lutherska), 4,5% tillhör andra samfund och 9% betecknar sig som religionslösa.

Sociala förhållanden

Dagens Österrike är en modern socialstat. Första ansatser till en socialpolitik gjordes redan i den Österrikisk-ungerska monarkin mellan 1860 och 1890, men de första större sociala reformerna genomfördes under den sociala och politiska revolutionen (första republiken) efter första världskriget. Reformprogrammet avstannade efter några år p g a de hårda politiska striderna och de ekonomiska problemen. Samarbetsandan och samförståndet mellan arbetsgivare och fackföreningar i den andra republiken efter andra världskriget ledde slutligen till utvecklingen av ett omfattande offentligt välfärdssystem. Grundpelaren är socialförsäkringen som alla arbetstagare och deras anhöriga omfattas av. Den består av sjuk-, olycksfall-, arbetslöshets- och ålderspensionsförsäkringen. Därutöver finns det olika former av familjestöd och annat socialt understöd.

Föräldraförsäkring och barnomsorg

Modern ha rätt till ledighet från 8 veckor före födseln till 8 veckor efter födseln. Därefter får föräldrarna föräldrapenning tills barnet fyller två år, varav sex månader är knutna till varje förälder. Tas andra årets föräldraförsäkring ut på deltid, så kan man förlänga föräldraledigheten tills barnet fyller tre år. Den offentliga barnomsorgen (som för övrigt är ett frivilligt kommunalt åtagande) inskränker sig till deltidsförskola (Kindergarten) från tre års ålder. Yngre barn och de som önskar heltidsbarnomsorg är hänvisade till dagmammor och privata inrättningar som dominerar barnomsorgen. I Österrike får familjerna barnbidrag (Familienbeihilfe). Det betalas ut tills barnet fyllt 19 år eller tills det avslutat utbildningen, men högst till 25 års ålder, d v s så länge föräldrarna är underhållsskyldiga.

Utbildning

Barnen börjar den 4-åriga folkskolan (Volksschule) i sexårsåldern. Efter de fyra gemensamma åren ställs de (eller snarare deras föräldrar) inför valet att fortsätta 4 år i Hauptschule, en förlängning av folksksolan, (ca 2/3 av eleverna) eller gå till det 8-åriga gymnasiet (1/3 av eleverna). Ca 1/3 av eleverna på gymnasieskolan byter efter de första fyra åren till en 5-årig yrkesförberedande gymnasieskola, medan 2/3 fortsätter på det allmänna gymnasiets högre stadium som förbereder för högre studier. Absolventerna av Hauptschule går antingen vidare till en lärlingsutbildning vid företag med en dag yrkesskola (Berufsschule) i veckan eller till kortare yrkesutbildningar i skolform. Ett byte mellan skoltyperna är möjligt men sällsynt. Den gymnasiala avgångsexamen Matura ger generell behörighet för tillträde till universitetsstudier. Uppfylls de centralt reglerade särskilda behörighetskraven för ämnet, så ger den också rätt till en studieplats i den valda utbildningen och på det valda universitetet (med undantag för konstnärliga utbildningar). Det finns 19 universitet i Österrike. Studierna avslutas efter lägst fyra år med magisterexamen eller efter ytterligare studier med doktorsexamen. Det finns ochså kortare studier (minst tre år) som leder till bakkelaureusexamen. Sedan 1994 finns det fackhögskolor (Fachhochschulen) i Österrike vilka erbjuder kortare och mer praktikorienterade utbildningar.

Arbetsmarknad

2003 hade omkring 49% av den österrikiska befolkningen (77% av befolkningen i åldrarna 15-59 år) ett förvärsarbete. 45% av alla förvärvsarbetande var kvinnor; av dem arbetade mer än 37% deltid (men bara 4% av männen). Anställningen är reglerad genom lagstiftning och kollektivavtal. Genom lagstiftning regleras t ex normalarbetstid (högst 40 timmar/vecka), minimisemester (5 eller 6 veckor beroende på antal arbetade år), uppsägning och avgångsvederlag. I kollektivavtal regleras anställningsförhållanden och löner. En österrikisk arbetstagare har rätt till 14 månadslöner/år. Avtalspartner på arbetsgivarsidan är die Bundeskammer der gewerblichen Wirtschaft (ungefär 'Förbundsekonomikammaren'), där alla företag är tvångsanslutna. På arbetstagarsidan finns centralorganisationen Österreichischer Gewerkschaftsbund (ÖGB) (’Österrikiska fackföreningsförbundet’), som omfattar arbetare och tjänstemän i såväl privat som offentlig tjänst. Därutöver är alla arbetstagare obligatoriskt anslutna till Kammer für Arbeiter und Angestellte (’Arbetarekammaren’). Även andra självständiga yrkesgrupper har obligatorisk medlemskap i olika kammare, såsom bönderna i Landwirtschaftskammer (’Lantbrukskammaren’), advokater i Rechtsanwaltskammer (’Advokatkammaren’) m m. Vid arbetslöshet har man rätt till arbetslöshetsersättning under 20 till 52 veckor beroende på antal arbetade år och ålder. Den skattefria a-kassan motsvarar ungefär 55% av nettoinkomsten (arbetsinkomst efter skatt), men uppgår till högst 36,84 euro/kalenderdag (2003). Efter den här tiden kan man söka nödhjälp (Notstandshilfe) om hushållsinkomsterna (d v s inkomsterna av make/maka eller sambo) inte överstiger en viss gräns. 2003 var arbetslösheten i Österrike 4,2%. Kategori:Europas länder Kategori:Kustlösa stater Kategori:Österrike als:Österreich fiu-vro:Austria ja:オーストリア ko:오스트리아 ms:Austria simple:Austria th:ประเทศออสเตรีย zh-min-nan:Tang-kok

In Blue Special Edition

In Blue is an album by Irish band The Corrs, released in 2000. With the release of this album, the Corrs became popular in the United States. (see 2000 in music). This recording was made at
- Westland Studios, Dublin, Ireland - (Engineer: Tim Martin)
- Windmill Lane Studios, Dublin, Ireland - (Engineer: Tim Martin)

Track listing

- Disk - Total Time (58:55) #"Breathless" (The Corrs, Lange) - (03:28) #"Give Me a Reason" (The Corrs) - (03:29) #"Somebody for Someone" (The Corrs) - (04:00) #"Say" (The Corrs) - (04:33) #"All the Love in the World" (Lange, The Corrs) - (04:22) #"Radio" (The Corrs) - (04:14) #"Irresistible" (Lange, The Corrs) - (03:40) #"One Night" (The Corrs) - (04:38) #"All in a Day" (The Corrs) - (03:43) #"At Your Side" (The Corrs) - (03:55) #"No More Cry" (The Corrs) - (02:59) #"Rain" (The Corrs) - (04:15) #"Give It All Up" (The Corrs) - (03:28) #"Hurt Before" (The Corrs) - (04:05) #"Rebel Heart" [instrumental] (The Corrs) - (04:06) #
- Bonus tracks - on some issues of the basic release typically South American #"Una Noche (Featuring Alejandro Sanz) #"Judy (Bonus Track also on it's own as a bonus on an Australian release)
- Disc 2 - Total Time (35:28) Bonus disk included in two different versions on various Special Editions #"Somebody for Someone" [acoustic] - (03:24) #"No More Cry" [acoustic] - (02:53) #"Radio" [acoustic] - (04:14) #"At your Side" [acoustic] - (03:50) #"Love in the Milky Way" [previously unreleased] - (04:01) #"Looking in the Eyes of Love" [previously unreleased] - (04:32) #"Haste to the Wedding" [live - instrumental] - (05:00) #
- Bonus track - on some issues of the Special Edition #"So Young" [live] - (07:34) :All four acoustic tracks were recorded in the UK while tracks 5 and 6 are songs which were prevously unreleased. Love In The Milky Way was performed on The Corrs' highly successful 1998 World Tour. Haste To The Wedding is taken from their long-form DVD Live At Landsdowne Road. :Another version of this album contains So Young, which is also taken from the DVD mentioned.

Personnel

The Band

- Andrea Corr - lead vocals, tin whistle
- Jim Corr - guitar, keyboards, backing vocals
- Sharon Corr - violin, backing vocals
- Caroline Corr - drums, bodhran, backing vocals

Guest musicians

- Ronan Dooney - trumpet
- Paul Duffy - saxophone
- Mitchell Froom - keyboards
- Billy Farrell - keyboards
- Flachra Trench - String arrangement

Production

- Producers: The Corrs, Robert John "Mutt" Lange
- Engineer: Tim Martin
- Assistant Engineer: Frances Murphy
- Mixing: Adam Olmsted, Mike Shipley
- Programming: Cory Churko, Oisin Murry
- Pre-Programming: Richard Meyer
- String Arrangements: Fiachra Trench
- Production Consultant: Mitchell Froom
- Art Direction: Elizabeth Barrett
- Design: Andrea Brooks
- Photography: Rankin, Norman Jean Roy

Release details

- 2000, UK, Atlantic 7567-83352-2, Release Date 17 July 2000, CD
- 2000, UK, Atlantic 7567-83352-4, Release Date 17 July 2000, Cassette
- 2000, UK, Atlantic 7567-92994-2, Release Date 20 November 2000, CD (special edition with Bonus CD)
- 2000, UK, Atlantic 7567-92991-4, Release Date 20 November 2000, Cassette (special edition with Bonus CD)
- 2000, China, WEA CCD-2001/004A, Release Date ? ? 2000, High Definition CD
- 2000, Argentina, Atlantic 93024-2, Release Date ? ? 2000, CD (with 2 bonus tracks)
- 2000, France, Atlantic 7567-93151-2, Release Date ? ? 2000, CD
- 2000, Japan, East West AMCY-7190, Release Date ? ? 2000, CD (with 1 bonus tracks, "Judy")
- 2000, Australia, Atlantic 7567-92898-2, Release Date ? ? 2000, CD (with 1 bonus tracks, "Judy")
- 2000, Germany, Atlantic 7567 92990-2, Release Date ? ? 2000, CD (special edition with Bonus CD)
- 2000, Japan, Warner AMCY-7221/2, Release Date ? ? 2000, CD (special edition with Bonus CD both with more tracks than normal)
- 2002, UK, East West 7567833529, Release Date 26 August 2002, DVD Audio
Category:The Corrs albums Category:2000 albums Category:143 Records albums

programy p2p webmaster accommodation in Glasgow tapety motorola teksty

:: RELATED NEWS ::

Omonoia square
Omonoia Square or Omonia Square (Greek: Πλατεία Ομόνιας Plateia Omonoias or Platia Omonias) is a square in Athens. It contains a train station used by the Athens Metro and the Ilektrikos, appropriately named Omonoia Station. The square with 3 Septemvriou almost aligns to the north.

The Square

The circle accesses Tritou September in the north (September 3, entranc