:: wikimiki.org ::
| Diamant |
Diamant
Diamant är en form av kol. Den är till skillnad från grafit (som också består av kol) mycket hård. Det beror på de mycket starka bindningarna mellan kolatomerna.
Diamant är det hårdaste ämne som hittats i naturen.
Diamant har den högsta smältpunkten (3820 kelvin).
Diamanter utvanns såvitt är känt för första gången i Indien för över 4.000 år sedan. Det var dock först 1456, när Louis de Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, som intresset vaknade för denna sten. Fram till 1700-talet var det i princip bara i Indien diamanter utvanns, närmare bestämt i gruvorna i Golconda. 1726 gjordes sedan fynd av diamanter i Brasilien.
Den moderna diamantindustrin och diamantslipningsindustrin föddes genom fynden av diamanter i Hopetown, söder om Kimberley i Sydafrika 1867.
Ett av företagen från diamantruschen i Sydafrika, De Beers är idag det dominerande företaget på marknaden, med en ställning så stark att man på egen hand kan påverka priset på rådiamanter, vilket har skett genom Londonsyndikatet eller senare Central Selling Organisation (CSO).
Större omfattning har bearbetningsindustrin/ diamantslipningsindustrin bland annat i Nederländerna, USA, Israel och Indien.
Två tredjedelar av alla diamanter i världen kommer från gruvor i Afrika, oftast från Sydafrika och Botswana. Det finns diamanter i gul, röd, blå, grön och champagnefärgad.
Metoden att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns 1953 på ASEA i Stockholm av uppfinnaren Baltzar von Platen som med hjälp av den unge civilingenjören Anders Kämpe kunde framställa världens första konstgjorda diamanter i en specialbyggd tryckugn.
kategori:Ädelstenar
Externa länkar
[http://www.guldshoppen.se/Info.php?info_category=3&info_category_id=3 Mer information om diamanter]
ja:ダイヤモンド
ms:Berlian
simple:Diamond
Kol
|
|
| Allmänt |
| Namn, kemiskt tecken, nummer |
kol, C, 6 |
| Kemisk serie |
icke-metaller |
| Grupp, period, block |
14 (IVA), 2 , p |
| Densitet |
2 267 kg/m3 (grafit)
3 510 kg/m3 (diamant) |
| Hårdhet |
0,5 (grafit)
10,0 (diamant) |
| Utseende |
svart (grafit)
färglös (diamant)
Hårdhet |
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
12,0107 u |
| Atomradie (beräknad) |
70 (67) pm |
| Kovalent radie |
77 pm |
| van der Waalradie |
170 pm |
| Elektronkonfiguration |
He]2s22p2 |
| e- per energinivå |
2, 4 |
| Oxidationstillstånd (oxid) |
4, 2 (svagt sur) |
| Kristallstruktur |
hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Materietillstånd |
fast (ickemagnestisk) |
| Smältpunkt |
3 773 K (3550 °C) (grafit)
3823 K (3600 °C) (diamant) |
| Kokpunkt |
5100 K (4 827 °C) |
| Molvolym |
5,29·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
355,8 kJ/mol (sublimerar) |
| Smältvärme |
ej relevant (sublimerar) |
| Ångtryck |
0 Pa |
| Ljudhastighet |
18 350 m/s |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
2,55 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
710 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
0,061·106 S/m (Ω-1·m-1) |
| Värmeledningsförmåga |
129 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
1 086,5 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
2 352,6 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
4 620,5 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
6 222,7 kJ/mol |
| 5e jonisationspotential |
37 831 kJ/mol |
| 6e jonisationspotential |
47 277,0 kJ/mol |
| Mest stabila isotoper |
| |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Kol är ett atomslag och ett icke-metalliskt grundämne, som förekommer rent i fyra olika former (allotroper), grafit, diamant, fullerener och karbynstrukturer. Kol är det atomslag på vilket livet som vi känner det är baserat. Av detta skäl kallas alla molekyler, där kol och väte ingår, för organiska. Icke-organiska ämnen är således de ämnen som innehåller vilket som helst av de över 110 övriga grundämnena, utom både kol och väte samtidigt. Trots detta känner vi idag till fler organiska ämnen än icke-organiska.
Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. Kol finns med några procents halt i de flesta sorters stål och järn. Kolet är då legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet.
Av de oorganiskt kemiska kolföreningarna kan speciellt nämnas:
- kiselkarbid (SiC) ett mycket hårt syntetiskt ämne som bl.a. används som slipmedel,
- koldioxid (CO2) spelar stor biologisk roll, och produceras när levande varelser andas, används för att få piff på läskedrycker och för viss eldsläckning,
- kol(mon)oxid (CO) en mycket giftig gas som produceras vid ofullständig förbränning, men som också används för ett stort antal tekniskt/kemiska processer, bl.a. nickelframställning,
- karbonater (metall + CO32+) av många former finns i naturen som mineral,
- cyanider (ämne + CN-) är mycket giftiga då de liksom koloxid har förmågan att blockera hem-gruppen i hemoglobin, som därmed förhindras att uppta syre.
En liten mängd av den radioaktiva isotopen 14C, kol-14, bildas högt i atmosfären genom att kosmisk strålning påverkar kväve. En liten mängd 14C absorberas av alla levande varelser som lever och har ämnesomsättning. 14C i dött organiskt material sönderfaller dock utan nytillförsel, varför man kan mäta åldern på organiska material genom att mäta nivån av radioaktivitet. Metoden ger dock större fel, ju äldre materialet är, varför den knappast kan användas för föremål som är äldre än 40000 år.
Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare.
Historia
Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och man tros också ha känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som 1803 förstod att [http://www.medeca.se/kol.phtml kol]var ett grundämne, ett resultat som inte publicerades förrän 1807.
Se även
- Diamant
- Fullerener
- Grafit
- Nanorör
- Karbynstrukturer
- Antracit
- Periodiska systemet
- Organisk kemi
- Stenkol
- Träkol
- Kol- och stålunionen
- C14-metoden
Kategori:Grundämnen
ja:炭素
ko:탄소
ms:Karbon
simple:Carbon
th:คาร์บอน
Grafit
Grafit är en kristall av grundämnet kol där atomerna bildar plana skickt med hexagonstruktur.
I varje lager sitter atomerna fast hårt, men emellan lagrena är de inte lika hårt fastspända. Alltså behövs ingen större yttre påverkan för att lagrena ska lossna från varandra, vilket gör att när man drar den mot något så lämnar den svart färg efter sig. Om man blandar grafit med olja blir det ett bra smörjmedel, om man blandar det med lera så blir det blyerts. Grafit leder också ström, precis som metall.
Se även
- Diamant
Kategori:Kemi
Kategori:Material
ja:グラファイト
th:แกรไฟต์
Indien: Wikipedias material om Indiska halvön finns samlat på Portal - Indiska halvön.
----
Indien är en förbundsrepublik i Sydasien med runt 1 miljard invånare. Landet är världens näst folkrikaste. Landets namn kommer av Sindhu, hindiordet för floden Indus. Hindustan har tidigare använts, men ansågs mindre passande på republiken Indien, eftersom republiken enligt sin grundlag är en sekulär stat.
Geografi
: Se huvudartikeln Indiens geografi
Indien kan indelas i tre större geografiska regioner; Himalayas högfjällsmassiv, det nordindiska slättlandet och högplatån Deccan i söder. Indiska halvön överensstämmer geologiskt i stort sett med den tektoniska platta som finns i detta område i Sydasien. Denna tektoniska platta ingick i den förhistoriska kontinenten Gondwana, som delades upp för 125 miljoner år sedan. Deccans berggrund består främst av prekambriska kristallina bergarter, medan slättlandet kring Ganges och dess flodsediment under sig har på tertiära sand- och lerlager. Den bördigaste jordbruksmarken finns i vittringsjorden på Deccan.
Med undantag för bergsområdena längst i norr har i stort sett hela Indien ett tropiskt monsunklimat. Från december till och med februari råder nordostmonsunen med mildare väder. Från mars till juni är vädret varmt och torrt. Från juni till september råder sydvästmonsunen, vilket innebär rikligt med regn. Slutligen råder det från september till december en period där nederbörden gradvis minskas.
- Klimat: Varierar från tropiskt i söder till tempererat i norr.
- Topografi: Högplatå i söder, vidsträckta slätter kring Ganges, öknar i väst och höglänta bergsmassiv i norr.
- Naturtillgångar: Kol, järnmalm, mangan, bauxit, krom, naturgas, diamanter, olja.
- Andel uppodlad mark: 54%
Demografi
- Arbetsmarknad: Sysselsatta i jordbruk 60%, tjänster 23%, industri 17%
- Arbetslöshet: 8,8% (2002)
- Åldersfördelning: 32,2% 0-14 år, 63% 15-64 år, 5% 65- år
- Befolkningstillväxt: 1,47% p.a.
- Befolkningssammansättning: Indoarier 72%, dravidfolk 25%, mongolfolk 3%
- Religioner: Hinduer 82%, muslimer 12%, kristna 2%, sikher 2%, övriga (derav bahá'íer, parser, buddhister) 2% (år 2000). Se den fullständiga statistiken från 1991.
- Språk: Engelska dominerar som affärsspråk. Hindi talas som förstaspråk av 30%. Förutom hindi är ytterligare 17 språk är sanktionerade som officiella: Bengali, Telugu, Marathi, Tamil, Urdu, Gujarati, Malayalam, Kannada, Oriya, Punjabi, Assamese, Kashmiri, Sindhi och Sanskrit. Sammanlagt är 325 olika språk erkända såsom i och för sig existerande inom landet.
Kultur
: Se huvudartiklarna Indisk musik | Indisk litteratur | Indisk konst | Indisk dans
Genom historien har ett flertal vågor av inflytande från andra kulturer sköljt in över Indien, den viktigaste var de indoeuropeiska ariernas invasion av landet. Detta har påverkat norra delen av landet mer än den södra. Det i Europa mest kända inslaget i den indiska kulturen är kastväsendet.
Många regioner i Indien har egna, något så när klart avgränsade kulturer. Under de senaste decennierna har dock gränserna dessa kulturer emellan haft en tendens att bli suddigare, och de olika kulturerna har påverkat varandra mer än tidigare. Med ökande internationalisering i världen, och med liberaliseringarna i den indiska ekonomin i början av 1990-talet har också västliga kulturinfluenser gjort sig starkare påminda.
Indisk musik finns i två huvudformer: Karnataka och Hindustani. Hindustani är vanligare i norra Indien är influerad av muslimsk kultur. Inom litteraturens område har Indien bland annat en rad mycket gamla verk av kulturell och religiös betydelse: Vedaskrifterna, Ramayana och Mahabharatha är några exempel. Ett flertal dansformer är mera kända: Bharata Natyam, Odissi, Kuchipudi, Kathak, Kathakali med flera.
Schackspelet anses härstamma från Indien, och de siffror vi kallar arabiska har egentligen indiskt ursprung.
Det moderna Indien
Se även Indiskt näringsliv | Indiska fackliga centralorganisationer
Sedan självständigheten har landets befolkning ökat med 250%, och befolkningen i städerna har ökat med 500%. Inte mindre än 40% av befolkningen lever idag under den av FN angivna gränsen för fattigdom. Omkring 75% lever i stort sett utanför kontantekonomin, medan en modern medelklass, med möjlighet att köpa bil, privat sjukvård, TV o.dyl., uppgår till kanske 50 miljoner människor. Den indiska överklassen begränsar sig till ett antal av 5 miljoner människor. Till och med i landets rikaste stad, Mumbai, lever nästan halva befolkningen i slum.
Ett annat sätt att beskriva det moderna Indien är att nämna Indian Institute of Technology, måhända den mest prestigefyllda utbildningsinstitutionen i världen för civilingenjörer med IT-inriktning. När arbetskraftsinvandring kommer på tal i västvärlden tas ofta denna exklusiva elit av dataspecialister som exempel. Världens största webbaserade e-postföretag, Hotmail, startades för övrigt av indiern Sabeer Bhatia, som sedan sålde företaget till Microsoft.
Förutom litteraturpristagaren Rabindranath Tagore 1913 och fysikpristagaren C.V. Raman 1930, har på senare år Moder Teresa och Amartya Sen fått Nobelpriset. De indiska emigranterna eller exilindierna Hargobind Khorana, V.S. Naipaul och punjabin Subramanyan Chandrasekhar har också fått det prestigefyllda priset, flera av dem för naturvetenskapliga prestationer.
Bombay Dreams är en Indisk film. Sapeno me india hein jana hein
Militärt är landet en regional stormakt, med en yrkesarmé på över en miljon man, en reserv på en halv miljon man, samt flotta och flygvapen. Till detta kommer paramilitära styrkor på dryga miljonen man, polis samt ett hemvärn också detta med en ansenlig personalstyrka; mer än en halv miljon. Krigsmaterielen är dock inte fullt modern, och består delvis av sådant som inköptes från Sovjetunionen under Indira Gandhis dagar. Även om en viss modernisering sker, så har försvarskostnaderna minskat under senare år. Det går dock inte att säga att spänningen gentemot arvfienden Pakistan minskat nämnvärt. Båda staterna håller sig med kärnvapen.
Politik
: Se huvudartikeln Indiens politik. Förutom huvudartikeln, se även artiklar om Indiens presidenter och premiärministrar | Indiens politiker och politiska partier | Indiens regering | Indiens försvarsmakt
Indien var officiellt ett kejsardöme under den brittiske monarken fram till 1947. "Kejsaren" var representerad på plats av en vicemonark, "Viceroy". Vid självständigheten valde Indien att stanna i det brittiska samväldet, men införde republik, något som trädde i kraft i praktiken 1950.
Den indiska författningen slår fast att landet är en självständig, socialistisk, sekulär och demokratisk republik, där de grundläggande fri- och rättigheterna garanteras. Den federala folkrepresentationen är bikameral, med Rajya Sabha som organ för delstaterna och Lok Sabha som organ direkt för folket. Den största exekutiva makten ligger hos premiärministern. Presidenten har ceremoniella uppgifter snarare än rena maktfunktioner. Allmänna val till parlamentet äger rum minst var femte år. Rajya Sabha förnyas med 1/3 vartannat år. Centralmakten i Indien är starkare än i de flesta västliga förbundsstater. Centralregeringen kan ta över styret i en delstat.
Historia
: Se vidare artikelserien Indiens historia.
I Indien uppstod flera av mänsklighetens tidigaste civilisationer.
Landets historia i huvuddrag
Modern politisk historia
15 augusti 1947 blev Indien en dominion i Brittiska samväldet under ledarskap av premiärminister Jawaharlal Nehru. Våldsamheter mellan hinduer och muslimer ledde till en delning av landet, med dels det huvudsakligen hinduiska Indien, och det huvudsakligen muslimska Pakistan, delat i Väst- och Östpakistan. En konstituerande församling antog Indiens nya grundlag 26 november 1949. [http://lawmin.nic.in/coi.htm]. Indien blev officiellt en sekulär republik i Samväldet efter att ha utfärdat grundlagen 26 januari 1950.
Efter självständigheten kom Kongresspartiet, Mahatma Gandhis och Jawaharlal Nehrus parti, att styra Indien, först med Nehru och sedan med hans dotter Indira Gandhi och slutligen Nehrus dotterson Rajiv Gandhi som premiärminister. Enda undantagen inträffade under två korta perioder under 1970-talet och 1980-talet.
Premiärminister Nehru styrde Indien till sin död 1964. 1966 var tiden mogen för Nehrus dotter Indira Gandhi att ta över. Hon satt som premiärminister 1966-1977. 1975, i en period av svåra politiska och ekonomiska problem i Indien, utlyste Indira Gandhi undantagstillstånd. I ett försök att få folkligt stöd för denna åtgärd kallade regeringen Gandhi till nyval 1977, men förlorade. Valets vinnare blev Morarji Desai, ledaren för Janatapartiet, en valallians av fem partier.
Sedan Indira Gandhi mördats tog hennes son Rajiv över som partiledare i Kongresspartiet. Under valkampanjen inför valet 1991 besökte Rajiv Gandhi 21 maj delstaten Tamil Nadu. Han mördades av en kvinnlig självmordsbombare, som utförde dådet på uppdrag av den tamilska LTTE-gerillan i Sri Lanka. Valresultatet blev sedan så bra för Kongresspartiet att man under ledning av P.V. Narasimha Rao kunde bilda en koalitionsregering. Denna kongressledda regering satt mandatperioden ut, och inledde en liberaliseringsprocess som öppnade landets ekonomi för internationell handel och utländska investeringar. Under denna tid förändrades också den politiska partistrukturen i Indien. Tidigare hade väljarna i allmänhet valt parti efter kast, religion eller etnicitet, men nu ökade istället stödet för en mängd regionala partier.
Mot slutet av sin existens skakades regeringen Rao av ett flertal stora korruptionsskandaler. Detta gav Kongresspartiet dess största valförlust någonsin. Hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP) lyckades för första gången vid valen i maj 1996 bli största parti i Lok Sabha. 20 mars 1998 tillträdde Atal Behari Vajpayee som premiärminister för en koalitionsregering som höll ut ända tills valen i maj 2004, när Kongresspartiet åter lyckades vinna regeringsmakten, nu med valalliansen United Progressive Alliance.
Se även
Asien | Indiska halvön | Samväldet | Indiens språk | Indisk mytologi | Lista över indiska listor
Externa länkar
- [http://www.indien.nu Indien.nu - suverän sida]
- [http://laniel.free.fr/INDEXES/PapersIndex/INDIAMOLLY/DRUGSDYNAMICSININDIA.htm Narkotikahandeln i Indien (engelskspråkig sida)]
- [http://www.travel-images.com/india.html Indien - Bilder]
Kategori:Indien
als:Indien
[[got:
1700-taletDenna artikel handlar om seklet 1700-talet, åren 1700-1799. För decenniet 1700-talet, åren 1700-1709, se 1700-talet (decennium).
----
Sekel: 1600-talet - 1700-talet - 1800-talet
Decennier och år:
ja:18世紀
ko:18세기
1726
Händelser
- 12 januari - Konventikelplakatet, som förbjuder religiösa sammankomster utanför kyrkans gudstjänster, konventiklar, med undantag av husandakter, utfärdas i Sverige. Den som upprepade gånger bryter mot lagen kan bestraffas med landsförvisning. Plakatet kommer att gälla till 1858.
- Johann Konrad Dippel besöker Sverige och lägger grunden för radikalpietismens utbredning i landet.
- Rörstrands keramiska fabrik grundas.
- Mårten Triewald låter bygga Sveriges första ångmaskin i Dannemora gruvor i Uppland.
- Enligt ett nytt beslut skall de svenska församlingarna anställa en barnlärare om varken föräldrarna eller klockaren kan bedriva undervisning. Vanligtvis fungerar äldre soldater och båtsmän som lärare, eftersom dessa kan läsa. Skolböckerna betalar föräldrarna själva.
Födda
- 3 juni - James Hutton, skottsk naturforskare.
- 1 september - François-André Danican Philidor, fransk kompositör och schackspelare.
- 29 oktober - Daniel Melanderhjelm, svensk matematiker och astronom.
- John HD Anderson - vetenskapsman.
Avlidna
Kategori:Årtal
Kategori:1720-talet
ko:1726년
ms:1726
KimberleyDet finns flera städer med namnet Kimberley:
#Kimberley (Sydafrika), huvudstad i Northern Cape-provinsen i Sydafrika.
#Kimberley, Nottinghamshire en stad i Storbritannien.
#Kimberley, Norfolk, en stad i Storbritannien.
#Kimberley, British Columbia, en turist-stad i Kanada.
Sydafrika
Republiken Sydafrika, stat i södra Afrika, gränsande till Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibia, Swaziland och Zimbabwe. Sydafrika är ett av de mer utvecklade länderna på kontinenten.
Historia
När Storbritannien besatte området Godahoppsudden 1806, flyttade många av de holländska nybyggarna (boerna) norrut för att grunda en egen republik. Upptäckten av diamanter (1867) och guld (1886) skapade välstånd och immigration och ökade underkuvandet av de ursprungliga invånarna. Boerna motstod britternas försök till utvidgning av sitt territorium, men besegrades i boerkriget 1899-1902. Det var i dessa Boerkrig som världens största ungdomsrörelse bildades, nämligen scouterna. Den 31 maj 1910 blev landet självständigt från Storbritannien, och Sydafrikanska Unionen bildades. 1948 valde Sydafrikas vita befolkning in det boerdominerade Nationalistpartiet i parlamentet som lagstiftade den nya apartheidregimen (apartheid = "åtskillnad"), ett politiskt system som bygger på segregation mellan olika rasgrupper. 1962 bildades Sydafrikanska Republiken. Apartheid försvann från den politiska arenan i början av 1990-talet då svarta för första gången tilläts rösta, vilket ledde till en jordskredsseger för partiet ANC och dess ledare Nelson Mandela (sedermera Sydafrikas första svarta president, mellan 1994-99).
Sydafrika hade från 1970-talet och framåt ett fåtal primitiva egenkonstruerade kärnvapen, men förstörde dem frivilligt och skrev på icke-spridningsavtalet år 1991. Sydafrika är det enda landet som utvecklat kärnvapen och sedan avsagt sig dem. En av teorierna till att Sydafrika avskaffade kärnvapnen sägs vara att Nationalisterna inte ville att så farliga vapen skulle hamna i händerna hos de svarta. Och när de insåg att de skulle förlora makten förstörde de sina kärnvapen.
Klimat och miljö
Klimatet är halvtorrt i större delen av landet, men subtropiskt längs östkusten. Ibland förekommer längre torrperioder.
Det finns fler än 20 000 växtarter i Sydafrika, vilket är omkring 10 procent av samtliga kända arter i hela världen. I Fynbos, ett smalt bälte med buskvegetation i södra Western Cape, finns fler än 9 000 av dessa arter. De flesta är ständigt gröna växter med hårda, smala, nålliknande blad. Ett annat typiskt sydafrikanskt växtsläkte är Protea. Det är blommande växter och omkring 130 av släktets arter finns i Sydafrika. Även om det finns en stor artrikedom av växter i landet så är endast omkring 1 procent av Sydafrikas yta skog. Denna finns nästan uteslutande längs kusten mot Indiska oceanen i provinsen KwaZulu-Natal.
Avsaknad av stora floder och insjöar gör att man måste begränsa användning av färskvattnet men man har problem med att få vattnet att räcka till. Andra miljöproblem är vatten- och luftföroreningar och jorderosion. 93 procent av elektriciteten framställs av fossila bränslen, 6 procent av kärnkraft och 1 procent av vattenkraft.
Aids är ett mycket stort hälsoproblem och 2001 var 20 procent av den vuxna befolkningen smittad.
Ekonomi
Sydafrika är ett medelinkomstland med ett överflöd av naturtillgångar, välutvecklad ekonomi, lagstiftning, kommunikationssektor, energiförsörjning och transportsektor. Den sydafrikanska börsen är bland de tio största i världen och infrastrukturen är modern. Trots detta har den ekonomiska tillväxten inte varit tillräckligt stark för att minska den höga arbetslösheten och stora ekonomiska problem finns kvar sedan apartheidtiden, speciellt en utbredd fattigdom och stora inkomstskillnader.
Fakta
- Naturtillgångar: guld, krom, antimon, kol, järnmalm, mangan, nickel, fosfat, tenn, uran, diamant, platina, koppar, vanadin, naturgas olja
- Befolkningens medelålder: 24,5 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: 6% (2003)
- Befolkningens medellivslängd: 46,6 år (2003)
- Religiös tillhörighet: kristna 68%, inhemska religioner 28,5%, muslimer 2%, hinduer 1,5%
- Analfabetism: 2003 var knappt 14,92% av den vuxna befolkningen analfabeter
- Etnicitet: Svarta Afrikaner 78%, Vita 10,6%, Färgade 8,9% , Indier/Asiater 2,5%
Karta
Etnicitet
Kategori:Afrikas länder
ja:南アフリカ共和国
ko:남아프리카 공화국
ms:Afrika Selatan
simple:South Africa
zh-min-nan:Lâm-hui
Nederländerna
Nederländerna är en monarki i västra Europa. Landet gränsar till Nordsjön, Belgien och Tyskland. Nederländerna kallas ofta Holland, vilket egentligen endast är namnet på en del av landet.
Huvudstad är Amsterdam, vilket innebär att monarken har sitt residens här. Regering och parlament finns i Den Haag.
Historia
Huvudartikel: Nederländernas historia
Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter att ha fått formellt oberoende av Karl V:s son Filip II av Spanien år 1648 växte Nederländerna, under namnet De sju förenade Nederländerna, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.
Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med nuvarande Belgien och Luxemburg 1815. Belgien bröts sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung William III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.
Nederländerna var neutrala i Första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO.
När EU skapades 1992 var Nederländerna ett av medlemsländerna.
Se även: Lista över Nederländernas regenter.
Politik
Huvudartikel: Nederländernas politik
Nederländerna har varit en konstitutionell monarki sedan 1815, sedan det varit en republik från 1581 till 1806 (Nederländerna var ockuperat av Frankrike 1806-1815).
Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (någon som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.
Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal.
Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (t.ex. mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
Nederländerna förknippas ofta som det laglösa landet, där droger används och säljs fritt på gatorna men det är egentligen bara fördomar, även om sådant finns så är det inte så tydligt.
Se även
- Nederländernas premiärminister
- Lista över Nederländernas premiärministrar
Administrativ uppdelning
Lista över Nederländernas premiärministrar
Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):
- Groningen - i nordöst
- Fryslân/Friesland - norr
- Drenthe - nordöst, söder om Groningen
- Overijssel - öst, söder om Drenthe
- Flevoland - mitten, vid IJsselmeer
- Gelderland - östra mitten, söder om Overijssel
- Utrecht - mitten
- Noord-Holland - nordväst
- Zuid-Holland - västra mitten, söder om Noord-Holland
- Zeeland - sydväst
- Noord-Brabant - söder
- Limburg - sydöst, sträcker sig in i Belgien.
Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 489 (fr o m 2004: 483); se Nederländska kommuner, även Nederländska städer.
Ett antal öar i Karibiska havet är dependencies till Nederländerna: de Nederländska Antillerna (Nederlandse Antillen), en grupp på fem öar, och Aruba, formellt en del av Antillerna.
Geografi
Antillerna
Huvudartikel: Nederländernas geografi
Med en storlek på 41 526 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Småland men mindre än Jämtlands län.
Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se [http://www.minbuza.nl/default.asp?CMS_ITEM=MBZ302750 karta]). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.
Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, t.ex. provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.
Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. I dessa två områden talar man olika dialekter.
Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.
Ekonomi
Huvudartikel: Nederländernas ekonomi
Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4% av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnating job growth long before its European partners.
Som en av initiativtagarna till Euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.
Demografi
Huvudartikel: Nederländernas demografi
Nederländernas befolkningspyramid
(i % av total befolkningsmängd)
| % |
Män |
Ålder |
Kvinnor |
% |
| 0,36 |
|
|
85+ |
|
|
1,05 |
| 0,60 |
|
|
80-84 |
|
|
1,18 |
| 1,14 |
|
|
75-79 |
|
|
1,74 |
| 1,55 |
|
|
70-74 |
|
|
1,95 |
| 1,93 |
|
|
65-69 |
|
|
2,13 |
| 2,30 |
|
|
60-64 |
|
|
2,33 |
| 2,77 |
|
|
55-59 |
|
|
2,69 |
| 3,73 |
|
|
50-54 |
|
|
3,60 |
| 3,65 |
|
|
45-49 |
|
|
3,54 |
| 3,93 |
|
|
40-44 |
|
|
3,81 |
| 4,27 |
|
|
35-39 |
|
|
4,08 |
| 4,25 |
|
|
30-34 |
|
|
4,05 |
| 3,63 |
|
|
25-29 |
|
|
3,54 |
| 3,04 |
|
|
20-24 |
|
|
2,93 |
| 2,96 |
|
|
15-19 |
|
|
2,83 |
| 3,11 |
|
|
10-14 |
|
|
2,97 |
| 3,20 |
|
|
05-09 |
|
|
3,06 |
| 3,11 |
|
|
00-04 |
|
|
2,98 |
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| Källa: [http://www.census.gov/cgi-bin/ipc/idbpyrs.pl?cty=NL International Data Base] (2000) |
Nederländerna är en av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.
Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. Frisiska talas bara i den norra provinsen Fryslân, och det är det språk som ligger närmast engelskan.
Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av Lågsaxiska i mycket av de norra delarna; de saknar dock officiellt erkännande. Vid landets gräns i söder skiftar det nederlänska språket till andra varianter av lågfrankiska och tyska dialekter, vilka med viss tvekan kan klassificeras som nederländska, mest nämnvärt västflamländska och tyska.
De huvudsakliga religionerna är katolicism (18% år 1999) ([http://62.144.115.184/kerkprovincie/bisdommen/index.html biskopsdömen]) och protestantism (15%). Omkring 63% av holländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Holländska reformerta kyrkan).
Holländarna är kända som ett tolerant folk. Deras bild utomlands är mest baserad på handel, tulpaner, väderkvarnar, träskor, ost och krukmakeri från Delft. Mer nyligen har den liberala holländska synen på narkotika, prostitution, homosexuella äktenskap och dödshjälp fått internationell uppmärksamhet; Amsterdam är utomlands sedd som en stad där 'allt är tillåtet'.
Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.
Kultur
Huvudartikel: Nederländernas kultur
Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M. C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.
Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.
Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under Nazisternas ockupation av Nederländerna.
See also: List_of_museums#Netherlands, Sport in the Netherlands, Music of the Netherlands, List of Dutch people
Helger
| Datum | Svenskt namn | Lokalt namn | Anmärkningar
|
|---|
| 1 januari | Nyårsdagen | Nieuwjaar |
| | mars/april | Påsk | Pasen | Påsken har två helgdagar.
| | 30 april | Drottningens dag | Koninginnedag | Från början firades Koninginnedag på drottningens födelsedag. Nuförtiden firas den på drottningmodern Julianas födelsedag, eftersom det är bättre väder då.
| | 4 maj | | Dodenherdenking | En minnesdag för de som dog under Andra världskriget.
| | 5 maj | Frihetsdagen | Bevrijdingsdag | Firas till minne av tyskarna kapitulation under Andra världskriget.
| | 40 dagar efter påsk | Himmelsfärdsdagen | Hemelvaartsdag |
| | 7 veckor efter påsk | Pingst | Pinksteren | Pingsthelgen har två helgdagar.
| | 5 december | Sankt Nikolaus afton | Sinterklaas | En föregångare (den originella formen av) till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
| | 25 december, 26 december | Jul | Kerstmis | Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag).
|
Replikor av holländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina.
Kategori:Europas länder
Kategori:Nederländerna
Kategori:Wikipedia:Veckans artikel
ja:オランダ
ko:네덜란드
minnan:Kē-tē-kok
ms:Belanda
nb:Nederland
simple:Netherlands
zh-min-nan:Kē-tē-kok
USA: Material om USA finns samlat i USA-portalen.
----
USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen.
Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada.
Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget.
I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).
Historia
Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia.
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
Styrelseskick och politik
Huvudartikel: USA:s politik
Federalism
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.
Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.
Rättsväsen
högsta domstolen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.
Militär
domare
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.
USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Presidenten är landets överbefälhavare.
Ekonomi
: Huvudartikel: USA:s ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.
Indutri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.
Utrikeshandel
Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas.
Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
Geografi
Huvudartikel: USA:s geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.
Demografi
: Huvudartikel: USA:s befolkning
USA:s befolkning
En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen.
USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).
Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.
USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat.
Se även Svensk-Amerika.
Kultur
Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.
Film
Huvudartikel: Amerikansk film
Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).
Television
Huvudartikel: Television i USA
Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal.
De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.
Utbildning
USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och | | |
