:: wikimiki.org ::

Disco

Disco

Disco är en musikstil som skapades under 1970-talet. Disco blev resultatet då rytmerna i det tidiga 1970-talets funk kombinerades med de eleganta arrangemangen från tidens soul. Ordet disco kommer från dansställena som spelade musik från skiva på 1960-talet, diskoteken. Artister som Donna Summer och KC & the Sunshine Band blev populära inslag i discomusiken. Discolåtar är oftast långa då syftet med dem är att man ska dansa loss till dem, och därför fortsätter låtarna hålla takten uppe. Musiken nådde sitt klimax i samband med att dansfilmen Saturday Night Fever kom 1977. The Bee Gees har kommit att bli klassisk inom genren och låtar som Stayin' Alive, Night Fever och You Should Be Dancing är typiska discolåtar.

Disco i Sverige

Det producerades aldrig speciellt myecket disco i Sverige. Musikrörelsen hade initiativet i det svenska musiklivet, och discons välproducerade musik med till synes ytliga texter stod för allt som var dåligt. De få exempel av svensk disco som ändå finns är givetvis ABBA, vars the Album är deras mest discobetonade verk. Man kan också nämna att Bengt Palmers och Björn Skifs försökte sig på att göra disco. Utöver det fanns det enstaka dansband som spelade discocovers och en och annan egen komposition. Discons ytligt sett enkla uppbyggnad lockade en del lycksökare (på samma sätt som rap kom att göra 10 år senare), och det finns ett antal novelty-inspelningar med dagssländor i Stockholms kändisvärld.

Discons vidareutveckling till nya genrer

Under 70-talet växte Hip-hopen upp som en feströrelse där de rappade till just discomusik-bakgrunder. Den första hip-hoplåt som tog sig in på den amerikanska Billboardlistan var Sugar Hill Gangs Rappers Delight 1979, vilken använde bakgrunden till discolåten Good Times av gruppen Chic. På 1980-talet tog discomusiken ny form. Den blev mer synthiserad och till slut helt dominerad av elektroniska instrument med artister som Kylie Minogue, Samantha Fox, Bananarama, Rick Astley och Lili & Sussie. Från mitten på 1980-talet utvecklades ur den elektroniska 80-talspopen det så kallade eurosoundet (ibland även kallat just Eurodisco) med artister som Modern Talking och Fancy. På 1990-talet kom sedan Eurodance med artister som Pandora, E-Type, Gina G och Haddaway. Under 2000-talet återgick discomusiken till 70- och 80-talets rötter och blandade det med nytt modernt sound. Några exempel på artister som gör musik i disco-traditionen är Alcazar och Kylie Minogue. Genom att ett modernt sound används är deras musik ganska nära besläktad med House, som också är en vidareutveckling av 70-talets disco.

Kända artister inom disco

- ABBA
- Alcazar
- Baccara
- Boney M
- The Bee Gees
- Chic
- Lili & Sussie
- Donna Summer
- Kylie Minogue
- Earth, Wind & Fire
- Gloria Gaynor
- Heatwave
- Samantha Fox
- KC & the Sunshine Band
- Kool and the Gang
- Sister Sledge
- Tavares
- The Trammps
- Village People

Viktiga Disco-låtar

- "I Love to Love" - Tina Charles
- "Bad Girls" - Donna Summer
- "Born to be Alive" - Patrick Hernandez
- "Celebration" - Kool and the Gang
- "Daddy Cool" - Boney M
- "Dancing Queen" - ABBA
- "Disco Inferno" - The Trammps
- "Good Times" - Chic
- "Le Freak" - Chic
- "Get Down Tonight" - KC & the Sunshine Band
- "Gimme Gimme Gimme" - ABBA
- "Hot Stuff" - Donna Summer
- "It Only Takes a Minute" - Tavares
- "I Will Survive" - Gloria Gaynor
- "Ma Baker" - Boney M
- "Night Fever" - The Bee Gees
- "Shake Your Booty" - KC & the Sunshine Band
- "Stayin' Alive" - The Bee Gees
- "That's the Way (I Like It)" - KC & the Sunshine Band
- "We are Family" - Sister Sledge
- "Yes Sir, I Can Boogie" - Baccara
- "Y.M.C.A." - Village People
- "Here comes that sound again" - Love de luxe

Övrigt

Disco var även namnet på en glass hos GB Glace Kategori:Populärmusik

1970-talet

Företeelser

- Mycket rockmusik och litteratur skriven av folk födda på 1940- och 1950-talet.
- Barbapapa
- Fem myror är fler än fyra elefanter
- Progg
- Ulf Lundell
- Vilse i pannkakan

Viktiga händelser

- 1971, Almstriden i Stockholm äger rum.
- 1972, kärnkraftverket i Oskarshamn invigs, Ölandsbron öppnas för trafik.
- 1973, Oljekrisen inträffar.
- 1973, Augusto Pinochets maktövertagande i Chile.
- 1973, Norrmalmstorgsdramat utspelas.
- 1975, Vietnamkriget avslutas.
- 1976, Sverige får till följd av riksdagsvalet för första gången på 40 år en borgerlig regering, med centerledaren Thorbjörn Fälldin som statsminister.
- 1978, den första persondatorn, Altair, kommer ut på marknaden. Kategori:1970-talet ja:1970年代 simple:1970s

Funk

Funk, musikstil utvecklad ur soulen på 1960-talet. Ordet funk kommer ursprungligen ur ett slanguttryck för engelskans stinka, "stink". Funk kännetecknas av en stark basgång som fungerar som huvudriff. Mycket blås som trumpeter och saxofoner används också.

Historia

Funken har sitt ursprung i soulmusiken som blandas med rhythm and blues, rock, jazz och ibland även psykedelisk musik. James Brown har varit mycket viktig för den grundläggande funken. Låtarna "Papa's Got a Brand New Bag" och "Get Up (I Feel Like Being a) Sex Machine" från mitten av 1960-talet som Brown gjort kan sägas utgöra barndommen för funken. Under 1970-talet fick funken sin storhetstid. Vanligt var också att man blandade in funk i disco och tvärtom. Detta gjorde också att funken blev lika hård som den R&B-inspirerade på 1960-talet. Funk var också en av de grundläggande stilarna för hip hopens och electrons utveckling på 1980-talet. På senare tid har vissa rockband blivit inspirerade av funkmusiken och skapat en ny genre som skulle kunna kallas funkrock eller funk metal. Exempel på band som kan sägas spela funkrock är Red Hot Chili Peppers, Mr. Bungle och Faith No More.

Exempel på funkband och funkmusiker

- James Brown
- George Clinton
- Funkadelic
- Kool and the Gang
- Parliament
- P-Funk
- Sly and the Family Stone Kategori:Populärmusik als:Funk (Musik) ja:ファンク ko:펑키

Soul

Soul är en musikgenre. Genren utvecklades ur bluesen och gospeln i USA på 1960-talet. Soulen kom att utvecklas på olika sätt i olika delar av USA. En berömd stil av soul är Motown-soulen där bl.a. Marvin Gaye, The Temptations, och The Supremes kan räknas in. Den drivande kraften bakom skivbolaget Motown var grundaren Berry Gordy. Pionjärer inom soulen är b.l.a. James Brown "grandfather of soul", Sam Cooke, The Four Tops. Andra stora namn inom soulen är Stevie Wonder, Aretha Franklin, Otis Redding, Marvin Gaye och Ray Charles. Genom soulen har funk, disco och hip hop utvecklats. Kategori:Populärmusik

1960-talet

Händelser

- 1961 Berlinmuren byggs.
- 1962 Kubakrisen hotar att leda till tredje världskriget.
- 1962 Efter ett långt och blodigt frihetskrig blir Algeriet självständigt.
- 1963 John F. Kennedy mördas i Dallas, Texas.
- 1965 Värmdöleden, motorvägen mellan Stockholm och Värmdö börjar byggas.
- 1967 Sexdagarskriget mellan Israel och dess grannstater.
- 1968 Warsawapaktsländernas intåg i Tjeckoslovakien krossar Pragvåren. Kategori:1960-talet ja:1960年代 ko:1960년대 simple:1960s

Donna Summer

Donna Summer, eg. Donna Andrea Gaines, född 31 december 1948, växte upp i Boston, Massachusetts, USA, discodrottning. Donna Summer har gett oss hits som Hot Stuff, I Feel Love och Love To Love You Baby. Har även samarbetat med de kända producenterna Stock Aitken Waterman. Väldigt populär i gay-världen.

Extern länk

- [http://www.foreverdonna.com Forever Donna - A Tribute Donna Summer] Summer, Donna

KC & the Sunshine Band

KC & the Sunshine Band var en av de största discogrupperna på 1970-talet. Bland deras kändaste låtar kan nämnas klassikerna "Get Down Tonight", "Thats the Way (I Like It)" och "Shake Your Booty" som verkligen sa åt folk att "nu är det party!" "KC" i titeln på artistnamnet kommer av en av frontfigurerna i gruppen, sångaren Harry Wayne "KC" Casey. Han och basisten Richard Finch startade gruppen 1972. De två kom att skriva de flesta av gruppens låtar. Övriga medlemmar i gruppen var Jerome Smith (gitarr) Kenneth Faulk (trumpet), Fermin Goytisolo (slagverk), Whit Sidener (saxofon), och Vinnie Tanno (trumpet). Gruppen började sin karriär med ett mer funk-inspirerat sound. Det kan man t.ex lägga märke till på titelspåret på gruppens debutalbum, Do It Good. På gruppens andra självbetitlade album hade dock soundet ändrats och var lite mer disco/popinriktat, även om funken till stor del var närvarande i bakrunden. Det var med detta album gruppen slog igenom med disco-klassikerna "Get Down Tonight" och "That's the Way (I Like It)". Nästa år kom "Shake Your Boty (Shake, Shake, Shake)" ännu en av gruppens storsäljare och mest kända låtar, den inkluderades tillsammans med hiten "I'm Your Boogie Man" på albumet Part 3. Efter det här albumet tappade gruppen populäritet, men man lyckades få några hits till som t. ex. "Please Don't Go" från 1980. En bit in på det tidiga 1980-talet var dock discoeran förbi, och gruppen upplöstes. "KC" fick en hit som soloartist 1983 med låten "Baby, Give It Up". Gruppen återförenades på 1990-talet för att ge konserter och många av deras album gavs under tidpunkten ut på nytt med mera material.

Diskografi, album

- Do it Good (1974)
- KC & the Sunshine Band (1975)
- The Sound of Sunshine (1975)
- Part 3 (1976)
- I Like Too Do It (1977)
- Who Do Ya Love (1978)
- Do You Wanna Go party (1979)
- Space cadet (1981)
- The Painter (1981) Kategori:Amerikanska musikgrupper simple:KC & the Sunshine Band

1977

Händelser

- 1 januari - Den svenska medbestämmandelagen (MBL) träder i kraft.
- 6 januari - I Tjeckoslovakien undertecknas Charta 77.
- 10 januari - Den borgerliga svenska regeringen lägger fram sin första budget med ett rekordstort underskott på 17,5 miljarder kronor.
- 15 januari - Ett flygplan från Linjeflyg på väg till Bromma störtar på en parkeringsplats i Kälvesta utanför Stockholm. Alla 22 ombord omkommer, däribland bordtennisspelaren Hans Alsér.
- 20 januari - Den amerikanske presidenten Jimmy Carter avlägger presidenteden.
- 27 januari - Svenskan Dagmar Hagelin, 17 år, kidnappas och skottskadas av argentinsk säkerhetspolis i Buenos Aires.
- 18 februari - Den första flygningen med en rymdfärja genomförs då Enterprise gör sitt första landningstest.
- 15 mars - Fyra personer dör vid en brand på restaurang Monte Carlo i Stockholm.
- 26 mars - Utbrytare ur Vänsterpariet Kommunisterna bildar under ledning av riksdagsman Rolf Hagel Arbetarpartiet Kommunisterna (APK).
- 27 mars - Två Boeingplan kolliderar på Teneriffa och åstadkommer världens dittills värsta flygkatastrof med 577 omkomna.
- Mars - Vasaloppet får över 10.000 deltagare för första gången.
- Våren - Den svenska riksdagen antar den så kallade villkorslagen, vilken innebär att ingen ny kärnreaktior får tas i drift utan att elbolagen har presenterat ett bra sätt att ta hand om avfallet.
- 1 april - 30 personer med kopplingar till Röda armé-fraktionen grips misstänkta för att ha planerat att kidnappa förra svenska statsrådet Anna-Greta Leijon.
- 4 april - Den svenska kronan devalveras sex procent.
- 1 maj - Tältprojektet, i vilket ett sextiotal medverkande skall turnera och i ett cirkustält spela upp den svenska arbetarklassens historia, har premiär i Göteborg.
- 18 maj - Den svenska riksdagen godkänner regeringens krispaket med momshöjning på 3 % och devalvering på 6 %.
- 3 juni - USA och Kuba enas om att återuppta diplomatiska förbindelser.
- 14 juni - Det svenska textilföretaget Algots i Borås går i konkurs. Staten tar över och 100 anställda sägs upp.
- 15 juni - För första gången på 41 år hålls allmänna val i Spanien.
- 18 juni - Svensk främlingsfientlighet börjar komma till uttryck när raggare och assyrier råkar i våldsamt slagsmål i Södertälje.
- 19 juni - Iraniern Ali Shariati, som deltar i oppositionen mot den iranska kungamakten, mördas i ett attentat i Storbritannien.
- 22 juni - För att rädda vad som återstår av den svenska varvsindustrin bildas statliga Svenska Varv AB bestående av Götaverken, Uddevallavarvet och Karlskronavarvet.
- 27 juni - Djibouti blir självständigt från Frankrike.
- 1 juli - Det tilltagande svenska ungdomsfylleriet leder till att all försäljning av mellanöl i livsmedelsbutiker upphör.
- 13 juli - Den svenske flygkaptenen Carl Gustaf von Rosen dödas vid ett gerillaöverfall under hjälparbete i Etiopien.
- 14 juli - Sveriges drottning Silvia föder en dotter som får namnet Victoria.
- 26 augusti - I den största svenska miljöskandalen dittills påträffas 75 tunnor gift nedgrävda hos BT Kemi i Teckomatorp i Skåne.
- 29 augusti - Den svenska kronan devalveras tio procent.
- 1 september - 140 tunnor med giftigt avfall grävs upp på BT Kemis fabriksområde i Teckomatorp.
- 5 september - Voyager 1 skickas upp i rymden av NASA.
- 18 oktober - Under natten begår Röda armé-fraktionens fängslade ledare Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan Carl Raspe gemensamt självmord.
- 29 augusti - Den svenska kronan devalveras tio procent.
- 1 september - 140 tunnor med giftigt avfall grävs upp på BT Kemis fabriksområde i Teckomatorp.
- 10 september - 15.000 personer deltar i en välordnad demonstration mot kärnkraftverket i Barsebäck.
- September - Sveriges första kvinnliga utrikesminister, Karin Söder, markerar sitt stöd för neutralitetspolitiken men tonar ner de aktiva delarna av utrikespolitiken.
- 1 oktober
- Storflygplatsen Landvetter utanför Göteborg invigs.
- Halvljus på bilar blir obligatoriskt i Sverige - även på dagen.
- 20 oktober - BT Kemi i Teckomatorp upphör med sin verksamhet.
- 26 oktober - Den sovjetiska tankern Tsesis går på grund och läcker ut olja i Stockholms skärgård.
- 8 november - Den svenska stålindustrin struktureras om när halvstatliga Svenskt Stål AB bildas.
- 19 november - I ett tal i det israeliska Knesset förklarar Anwar Sadat att Egypten är redo att förhandla om ett fredsavtal.
- 30 november - En raskatastrof gör 436 personer hemlösa i Tuve på Hisingen, när ett 27 hektar stort område rasar och 65 bostäder förstörs. Nio personer omkommer.
- 6 december - Den svenska riksdagen förbjuder de spelautomater som kallas enarmade banditer.
- 31 december - SVT har bestämt sig för att återinföra traditionen att läsa Nyårsklockan på Skansen på nyårsafton (traditionen har legat nere sedan 1956). Skådespelaren Georg Rydeberg får uppdraget att läsa dikten.
- Den nya svenska lokalradion är nu fullt utbyggd och ägs av Sveriges Lokalradio AB (LRAB), ett dotterbolag till Sveriges Radio.
- Den svenska Arbetsmiljölagen (AML) träder i kraft och är en speciallag till de allmänna reglerna i MBL.
- Den allmänna svenska arbetsgivareavgiften sänks.
- En svensk högskolereform införs, varvid "högskola" blir gemensam term för högskolor och universitet. Universitetsfilialerna och lärarhögskolorna blir fristående. Många utbildningar, till exempel sjuksköterskeutbildningar, får högskolestatus.
- Högskolorna i Växjö och Örebro bildas.
- Svenska forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning bildas.
- AB Electrolux köper upp anrika Husqvarna.
- Hälsovarning införs på svenska cigarettpaket.
- Bror Rexed blir chef för FN:s narkotikakontrollkommission.
- Folkopinionen och ett kommunalt veto sätter stopp för uranbrytning i Ranstad utanför Skövde.
- Lågprisvarhuskedjan EPA byter namn till Tempo.

Födda

- 13 januari - Orlando Bloom, brittisk skådespelare.
- 14 januari - Narain Karthikeyan, indisk racerförare.
- 17 januari - Tag Eriksson, svensk skådespelare (pornografisk), modell och författare.
- 19 januari - Jenny Johansson, svensk orienterare.
- 22 januari - Hidetoshi Nakata, japansk fotbollsspelare.
- 28 januari - Takuma Sato, japansk racerförare.
- 2 februari
- Martin Boquist, svensk handbollsspelare.
- Shakira, colombiansk kompositör och popsångare.
- 3 februari
- Petr Sykora, tjeckisk ishockeyspelare.
- Marek Zidlicky, tjeckisk ishockeyspelare.
- 7 februari - Jannika Ojeda, svensk författare, debut: Höra hemma.
- 8 februari - Dave Farrell, amerikansk musiker, basist i Linkin Park.
- 11 februari - Mike Shinoda, amerikansk musiker, medlem i Linkin Park.
- 15 februari - Brooks Wackerman, amerikansk musiker, trummis i punkbandet Bad Religion.
- 18 februari - Ledina Çelo, albansk musiker.
- 19 februari - Ola Salo, svensk artist, sångare och låtskrivare i The Ark.
- 2 mars
- Chris Martin, rocksångare i Coldplay.
- Heather McComb, amerikansk skådespelare.
- 6 mars
- Leari, eg. Lars Ljungberg, svensk musiker, basist i The Ark.
- Bubba Sparxxx, rapsångare.
- 7 mars - Paul Cattermole, brittisk musiker.
- 8 mars - James Van Der Beek, amerikansk skådespelare.
- 15 mars - Joseph Hahn, amerikansk musiker, medlem i Linkin Park.
- 18 mars - Zdeno Chara, slovakisk ishockeyspelare.
- 28 mars - Peter Ijeh, nigeriansk fotbollsspelare, verksam i Sverige.
- 2 april - Per Elofsson, svensk längdåkare.
- 5 april - Martin Plüss, schweizisk ishockeyspelare.
- 8 april - Therese Sjögran, svensk fotbollsspelare.
- 11 april - Sara Löfgren, svensk sångare och dokusåpadeltagare.
- 14 april
- Sarah Michelle Gellar, amerikansk skådespelare.
- Marie Robertson, svensk skådespelare.
- 23 april - Anna Sjöström, svensk fotbollsspelare.
- 25 april - Linda Gyllenberg, finländsk skådespelare.
- 26 april - Tom Welling, amerikansk skådespelare och modell.
- 28 april - Patrick E Vigren, svensk läkare och politiker, ordförande för Kristdemokratiska Studentförbundet 2003-.
- 2 maj - Kalle Palander, finländsk alpin skidåkare.
- 9 maj - Markus Oscarsson, svensk kanotist.
- 10 maj - Nick Heidfeld, tysk racerförare.
- 16 maj - Jean-Sebastien Giguere, kanadensisk ishockeyspelare, målvakt.
- 17 maj - Anders Södergren, svensk längdskidåkare.
- 18 maj - Victoria Svensson, svensk fotbollspelare.
- 24 maj - Jenny Engwall, svensk fotbollsspelare.
- 1 juni - Danielle Harris, amerikansk skådespelare.
- 3 juni - Patrik Kristiansson, svensk friidrottare, stavhopp.
- 11 juni
- Ryan Dunn, amerikansk skådespelare, känd från Jackass.
- Dubrilla Ekerlund, svensk skådespelare.
- 27 juni - Raúl, spansk fotbollsspelare.
- 1 juli
- Jarome Iginla, kanadensisk ishockeyspelare.
- Liv Tyler, amerikansk skådespelare.
- 7 juli - Niclas Olund, svensk skådespelare.
- 8 juli - Milo Ventimiglia, amerikansk skådespelare.
- 14 juli - Victoria, svensk prinsessa, dotter till Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.
- 30 juli - Jaime Pressly, amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Edward Furlong, amerikansk skådespelare.
- 12 augusti - Jesper Grönkjaer, dansk fotbollsspelare.
- 17 augusti - Thierry Henry, fransk fotbollsspelare.
- 26 augusti - Therese Alshammar, svensk simmare.
- 27 augusti - Deco, portugisisk fotbollsspelare.
- 28 augusti - Daniel Andersson, svensk fotbollsspelare.
- 29 augusti - Carl Pettersson, svensk golfspelare.
- 31 augusti - Peter Öberg, svensk skådespelare.
- 3 september - Olof Mellberg, svensk fotbollsspelare.
- 11 september - Ludacris, amerikansk Rap-artist.
- 24 september - Linda Thorén, svensk f.d. porraktris.
- 12 oktober - Bode Miller, amerikansk alpin skidåkare.
- 15 oktober - David Trezeguet, fransk fotbollsspelare.
- 16 oktober - Sebastian Ylvenius, svensk skådespelare.
- 29 oktober - Brendan Fehr, kanadensisk skådespelare.
- 3 november - Aria Giovanni, amerikansk fotomodell, skådespelare och porrstjärna.
- 8 november - Farnaz Arbabi, svensk teaterregissör och dramatiker.
- 16 november - Maggie Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
- 21 november - Annie, norsk artist och sångare.
- 22 november - Caroline Jönsson, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 26 november - Hanna Marklund, svensk fotbollsspelare.
- 1 december - Brad Delson, amerikansk musiker, gitarrist i Linkin Park.
- 10 december - Frida Östberg, svensk fotbollsspelare.
- 17 december - Samuel Påhlsson, svensk ishockeyspelare.
- 25 december - Sandra Huldt, svensk skådespelare.
- 27 december - Jonathan Hedström, svensk ishockeyspelare.

Avlidna

- 2 januari - Ernst Wigforss, svensk socialdemokratisk politiker, finansminister 1925-1926, 1932-1936 och 1936-1949.
- 4 januari - Oscar Törnblom, svensk skådespelare.
- 9 januari - Heinrich Bleichrodt, tysk ubåtsbefälhavare.
- 12 januari - Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
- 14 januari - Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.
- 15 januari - Hans Alsér, svensk bordtennisspelare.
- 20 januari - Carl-Gunnar Wingård, svensk skådespelare och sångare.
- 26 januari - Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 5 februari - Oskar Klein, svensk teoretisk fysiker.
- 19 februari - Maria Schildknecht, svensk skådespelare.
- 27 februari - John Dickson Carr, brittisk deckarförfattare.
- 13 mars - Åke Engfeldt, svensk skådespelare.
- 18 mars - Carlos Pace, brasiliansk racerförare (flygolycka).
- 22 mars - A.K. Gopalan, indisk politiker.
- 11 april - Jacques Prévert, fransk poet.
- 16 april - Gun Adler, svensk skådespelare.
- 21 april - Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
- 5 maj - Ludwig Erhard, tysk politiker, finansminister 1949-1963, förbundskansler 1963-1966.
- 10 maj - Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
- 12 maj - Giorgiana Masi, italiensk demonstrant, skjuten under en kvinnodemonstration.
- 3 juni - Roberto Rossellini, italiensk regissör.
- 5 juni - Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman.
- 8 juni - Gunnar Sjöberg, svensk skådespelare.
- 11 juni - Karl-Axel Forssberg, svensk skådespelare.
- 14 juni - Signe Enwall, svensk skådespelare.
- 16 juni - Wernher von Braun, tysk-amerikansk fysiker raketkonstruktör.
- 18 juni - Holger Löwenadler, svensk skådespelare.
- 19 juni
- Carin Lundquist, svensk skådespelare.
- Ali Shariati, iransk politisk aktiv religionssociolog, mördad.
- 3 juli - Linnéa Hillberg, svensk skådespelare.
- 4 juli - Morgan Andersson, svensk skådespelare.
- 13 juli - Carl Gustaf von Rosen, svensk flygare (dödad under hjälparbete i Etiopien).
- 16 juli - Marianne Schüler, svensk dansare och skådespelare.
- 27 juli - Chris Wahlström, svensk skådespelare.
- 16 augusti - Elvis Presley, amerikansk rockmusiker.
- 19 augusti - Groucho Marx, amerikansk komiker, skådespelare, Bröderna Marx.
- 12 september - Steven Biko, sydafrikansk anti-apartheid aktivist.
- 13 september - Kai Rosenberg, dansk kompositör, kapellmästare och musiker.
- 16 september
- Marc Bolan, brittisk musiker
- Maria Callas, grekisk-amerikansk operasångare.
- 14 oktober - Bing Crosby, amerikansk sångare och skådespelare.
- 18 oktober
- Andreas Baader, västtysk terrorist, en av ledarna för terroristgruppen Baader-Meinhof-ligan (självmord).
- Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen (mördad).
- 20 oktober - Ronnie VanZant, amerikansk musiker, sångare i Lynyrd Skynyrd.
- 22 oktober - Erik Strandell, svensk skådespelare.
- 8 november - Olle Ek, svensk skådespelare.
- 14 november - Ewert Ellman, svensk skådespelare.
- 8 december - Manne Grünberger, svensk skådespelare.
- 21 december - Elsa Ebbesen, svensk skådespelare.
- 25 december - Charlie Chaplin, brittisk skådespelare och regissör.
- 26 december - Howard Hawks, amerikansk filmregissör.

Nobelpris

- Fysik
- Philip W Anderson, USA
- Sir Nevill F Mott, Storbritannien
- John H van Vleck, USA
- Kemi - Ilja Prigogine, Belgien
- Medicin
- Roger Guillemin, USA
- Andrew V Shalley, USA
- Rosalyn Yalow, USA
- Litteratur - Vicente Aleixandre, Spanien
- Fred - Amnesty International
- Ekonomi
- Bertil Ohlin, Sverige
- James E Meade, Storbritannien Kategori:Årtal Kategori:1970-talet als:1977 ja:1977年 ko:1977년 simple:1977 th:พ.ศ. 2520

ABBA

ABBA var ett svenskt popband, som bildades 1972 och hade stora succéer på 1970-talet och början av 1980-talet. Deras stora internationella genombrott kom med segern i Eurovisionsschlagerfestivalen 1974 med låten "Waterloo". Namnet kommer av Agnetha Björn Benny Anni-Frid och skrivs ofta med första B vänt åt andra hållet, se bild. ABBA bestod av två gifta par, Björn Ulvaeus och Agnetha Fältskog samt Benny Andersson och Anni-Frid 'Frida' Lyngstad, men när giftermålen började knaka i fogarna 1981 upphörde allt turnerande och bandet upplöstes. Medlemmarna började efter det att arbeta med egna projekt. Sista skivan med ABBA var The Visitors, som kom ut 1981. ABBA är, med sina över 350 miljoner sålda skivor i hela världen, utan tvekan Sveriges framgångsrikaste musikexport genom tiderna.

Bakgrund

Benny Andersson hade redan under 1960-talet haft stora framgångar med Hep Stars. Björn Ulvaeus i sin tur hade haft framgångar med Hootenanny Singers. Agnetha Fältskog hade haft en framgångsrik solokarriär från slutet av 1960-talet. Annifrid Lyngstad hade även hon haft framgångar som soloartist. Björn och Benny arbetade tillsammans som musikproducenter i Stickan Anderssons Polar-studio innan ABBA-tiden, exempelvis med Ted Gärdestad.

Den första tiden

Under 1970 började medlemmarna att göra musik tillsammans, först under nanmet Festfolk (obestämd form), 1972 byttes namnet till det något otympliga Björn och Benny, Agnetha och Anni-Frid. Gruppens musik kunde då beskrivas som pop-schlager med lättare inslag av folk-rock. Namnbytet till ABBA var nära att haverera då Abba Seafood först hade betänkligheter mot namnet.

Genombrottet

Björn, Benny, Agnetha & Anni-Frid deltog i Melodifestivalen 1973 med Ring ring och detta var bandets första större framgång. Strax efter melodifestivalen bytte gruppen namn och den 26 mars 1973 släpptes skivan Ring ring under gruppnamnet ABBA. Den största framgången skulle komma 1974 då man som första svenska bidrag vann Eurovision Song Contest efter finalseger i Brighton. Detta banade vägen för den hett efterlängtade internationella karriären. Bland de tidiga låtarna finns flera i både svensk och engelsk version. Waterloo blev, förutom i Sverige, listetta i flera europeiska länder, samt mycket populär i övriga Europa. Låten låg som bäst på sjätteplatsen på USA-listan. Efter Waterloo dröjde det ett och ett halvt år till nästa framgång, då gruppen fick en hit med SOS - en melodi som från början varit tänkt för Agneta Fältskogs planerade soloskiva. Låten låg som bäst på sjätte plats på Englandslistan, och femtonde i USA. Mamma Mia lyckades klättra till förstaplatsen i England, och nu stärktes gruppens status där. Åren 1974-1980 hade ABBA nio ettor på Englandslistan och en i USA. 1975 började ABBA bli riktigt heta. Året efter var de ett av världens mest populära popband, med låtar som Money money money, Fernando, Knowing me, knowing you och Dancing Queen, som blev USA-etta 1977. Det blev bandets enda singeletta på den för skivartister då så viktiga USA-marknaden. Vid lanseringen av Dancing Queen fick ABBA en synnerligen exklusiv draghjälp, då man den 18 juni 1976 framförde låten i TV-sänd gala tillägnad kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, som dagen efter skulle bli Sveriges drottning. Abba var en supergrupp på toppen av sin karriär vid en tid då europeisk popmusik skattades högt i USA. Intresset för ABBA kulminerade i USA, samtidigt som punk och new wave började öka sin popularitet i Europa. En turné i Australien 1977, där ABBA var oerhört populära, dokumenterades i filmen Abba - The movie, med premiär i december samma år. Under våren 1978 gjorde ABBA en promotionturné i USA, där Take a chance on me nu klättrade på listorna. Refrängen hade utvecklats då Björn Ulvaeus joggade ute på Lidingö - därav rytmen i den. Låten delade förstaplatsen i England, och låg på tredje plats i USA. En annan omåttligt populär låt var Summer night city från albumet Voulez vous. Eftersom medlemmarna hade svårt att förena popliv med privatliv, upplevde gruppen en hel del slitningar. Agnetha och Björn var, liksom Benny och Anni-Frid, par under succéåren. 1979 fortsatte ABBA att skapa musik och turnérade i Europa, USA och Kanada. 1980 åkte ABBA till Japan på den turné som skulle bli bandets sista. 1982 började Björn och Benny skriva musiken till Chess, medan Agneta och Anni-Frid spelade in soloskivor. Vid årets slut bestämdes det att en paus var vad bandet behövde för att eventuellt återförenas senare. Så blev inte fallet. ABBA splittrades för gott.

Abba-soundet

En del av hemligheten med ABBA-soundet var att gruppens kvinnliga röster och en del instrument dubblerades under inspelningen. Detta gjorde ljudmassan mer fyllig, arkitekten bakom detta sound var Michael B Tretow som hade hämtat sin inspiration från Phil Spector.

Abba och proggen

ABBA:s storhetstid inföll under svenska proggens och musikrörelsens 1970-tal och många kritiker anklagade därför ofta gruppen för att vara för kommersiell. ABBA:s glammiga och kommersiella image stod i djup kontrast till den musikvåg som var tongivande i Sverige i början och mitten av 1970-talet.

Abba efter uppbrottet

Tillsammans med Tim Rice skapade Björn och Benny musikalen Chess. Björn Ulvaeus har varit den främsta ambassadören för ABBA efter gruppens uppbrott. Ulvaeus har tillsammans med Benny Andersson varit med i kulisserna vid uppsättningen av ABBA-musikalen Mamma Mia! Agnetha Fältskog och Annifrid Lyngstad har båda gett ut egna album. Benny Andersson spelade under 1980-talet in musik med Orsa Spelmän, och har sedan millenniumskiftet haft framgångar i Sverige med sitt band Benny Anderssons Orkester. Intresset för ABBA återuppväcktes i nittiotalets början. 1992 gav synthpopgruppen Erasure ut en EP med covers på ABBA-låtar, och i London startades en disco-revivalklubb som spelade en av gruppens låtar varje timme. Samlingsskivan ABBA Gold gavs ut strax därefter, och den kom att bli den utan konkurrens mest sålda skivan i Storbritannien under 1990-talet. Skivan (och dess uppföljare More ABBA Gold) sålde i stora upplagor i hela världen. I slutet av 1990-talet kom samtliga gruppens album åter ut i CD-format, nu med ljudet restaurerat under ledning av Michael B Tretow. Önskemål om tillfälliga comebacker har avvisats av samtliga medlemmar. År 2000 tackade ABBA nej till ett erbjudande om en miljard dollar för en återföreningsturné.

Filmer

Lasse Hallströms ABBA - The Movie (1977) är den enda filmen som gruppen själva varit med och skapat och ger inblick i de stora turnéerna gruppen genomförde i slutet av 1970-talet. ABBA:s musik har förekommit i flera svenska och utländska filmer, Tillsammans (2000) av Lukas Moodysson och Muriels bröllop är två exempel. En klassisk film med ABBA musik är Priscilla - Queen of the desert. Denna australiensiska film visar också hur stora ABBA var i denna världsdel.

Musikvideos

ABBA var en av pionjärerna när det gäller musikvideos, de gjorde sina första videos långt före MTVs tid (MTV startade 1981 i USA). Waterloo var den första musikvideon bandet gjorde. Detta skedde i samarbete med Lasse Hallström. Den filmades i Brighton i England den 6 april 1974. Waterloo släpptes på sommaren 1974. Hallström var ett naturligt val för gruppen då han redan på 1960-talet hade filmat musikarrangemang för SVT. Samarbete med Lasse Hallström gick så bra att han fick företroende att göra alla ABBA:s musikvideos. Lasse Hallströms sätt att göra musikvideos kom att bli stilbildande. Hans videos med närbilder av medlemmarna i profil och framifrån med snabba klipp kom att prägla musikvideon framöver. Gruppens videos finns samlade på en DVD: ABBA - The Definitive Collection. Regissör
- Lasse Hallström Manager
- Stig 'Stikkan' Anderson Ljudtekniker
- Michael B Tretow

Kända sånger

- "Ring Ring" (Trea i Melodifestivalen 1973)
- "Waterloo" (Vinnare i Melodifestivalen 1974 och Eurovisionsschlagerfestivalen i Brighton samma år. Den 22 oktober 2005 röstades den även internationellt fram till den bästa eurovisionsschlagern genom tiderna.)
- "Dancing Queen"
- "Take a Chance on Me"
- "Mamma Mia"
- "Happy New Year"
- "Money, Money, Money"
- "Voulez-Vous"
- "The Winner Takes It All"
- "Gimme Gimme Gimme"
- "Thank You for the Music"

Diskografi

Originalalbum

- 1973 - Ring ring
- 1974 - Waterloo
- 1975 - ABBA
- 1976 - Arrival
- 1977 - The Album
- 1979 - Voulez-Vous
- 1980 - Super Trouper
- 1981 - The Visitors
Samlingsalbum

- 1975 - Greatest Hits
- 1979 - Greatest Hits Vol. 2
- 1980 - Gracias Por La Música
- 1982 - The Singles – The First Ten Years
- 1986 - ABBA Live
- 1992 - ABBA Gold - Greatest Hits
- 1993 - More ABBA Gold – More ABBA Hits
- 1993 - Gold: Greatest Hits
- 1994 - Thank You For The Music
- 1998 - Collection
- 1999 - ABBA ORO - Grandes Exitos
- 2001 - The Definitive Collection
Singlar och EPS

- 1992 Dancing Queen (Import CD Singel)
- 1993 Dancing Queen (USA Vinyl Singel)
- 1998 Dancing Queen (USA CD5)
- 1999 Dancing Queen (UK CD Singel)
- 1999 Waterloo [Tyskland CD Singel)
- 1999 Happy New Year
Film

- 1977 - ABBA - The Movie
- 1980 - ABBA - In Concert
- 2004 - ABBA - The Definitive Collection
Se även

- Mamma Mia
Externa länkar

- [http://www.allmusic.com/cg/amg.dll?p=amg&token=ADFEAEE57A17D94EAB7320DE9D255EC89463FE1CCD4EFB87126E5950C0A22370870F47D14CE9D8CDAEF975AB7BAFFF2BE85905D3CFE454F5CC0640&searchlink=ABBA&uid=MIW050510301450&samples=1&sql=11:47dnvwnva9yk~T0 Allmusic] - Liknande band, info, diskografi m.m
- [http://www.abba4therecord.com/ ABBA4therecord.com] - Omfattande ABBA diskografi.
- [http://www.abbasite.com/start/ ABBASite.Com] - Ägd och driven av "Universal Music AB" i Sverige.
- [http://www.vocalhalloffame.com/abba3.htm VocalHallOffame.Com] - "Vocal Group Hall of Fame" om ABBA.
- [http://www.abba-story.com ABBA-Story.Com] - Informativ sida om ABBA.
- [http://www.photofeatures.com/abba/index.html] - Foto arkiv om ABBA av Fotografen Chris Walter
- [http://www.abbamail.com/ ABBAmail.Com] - Omfattande ABBA-relaterade sida. Kategori:Svenska musikgrupper Kategori:Vinnare av Eurovisionsschlagerfestivalen Kategori:Melodifestivalen Kategori:Wikipedia:Veckans samarbete ja:ABBA simple:ABBA

Björn Skifs

Björn Skifs, född 20 april 1947 i Vansbro, Dalarnas län (Dalarna), svensk sångare och skådespelare. Björn Skifs gjorde sig känd som popsångare och låtskrivare, men har sedan 1990-talet alltmer gått över till musikaler, TV-sketcher och filmer. Han har två barn med sin fru Pernilla. Med låten Håll mitt hjärta slog han Peter Jöback på Svensktoppen den 5 juni 2005 med 111 veckor. Han har varit med i Melodifestivalen fyra gånger, varav två han vunnit, samt haft en framträdande roll i en av TV:s julkalendrar.

Kända låtar

- Hooked on a feeling (med gruppen Blue Swede, 1:a på amerikanska Billboard-listan) 1974
- Michelangelo
- Håll mitt hjärta
- Härligt Härligt, men farligt farligt
- Vill du inte ha mina kyssar
- Kyss mig
- Fångad i en dröm
- Hooked on a feeling
- To Touch You
- Krama dej!
- Never my love

Filmografi

- 1980 - Sverige åt svenskarna
- 1985 - Smugglarkungen
- 1987 - Programledare för TV-serien Kryzz
- 1988 - Strul
- 1991 - Joker
- 1993 - Drömkåken
- 1996 - Älskar, älskar inte

Extern länk

- [http://www.skifs.se/ Björn Skifs Officiella webbplats]
- [http://akas.imdb.com/name/nm0804157/ IMDb] Skifs, Björn Skifs, Björn Skifs, Björn

Hip hop

Hip-hop är ett ord med flera betydelser. Den här artiklen handlar om den musikaliska subkulturen hip-hop. En annan betydelse behandlas i artikeln om hip hop-dans. ---- Hip-hop, hiphop eller hipphopp, av engelska hip hop, är en subkultur och musikgenre med ursprung i New York Citys afroamerikanska och puertoricanska delar under senare delen av 1970-talet och tidiga 1980-talet.

Musiken

En av de första viktiga personerna bakom hip-hopens utveckling i Bronx på 1970-talet var Afrika Bambataa som började som DJ på de stora kvartersfester som olagligen arrangerades på gatorna. Man tjuvkopplade ström från gatlamporna att driva sin PA-anläggning med. Bambataa började rappa till sin musik och då särskilt om att gängen på gatorna skulle göra upp i rap battles istället för att slåss och mörda på gatorna. Detta skedde faktiskt till stor del. Den första låten som blev en stor hit utanför de svarta storstadsområdena och därigenom banade vägen för musikstilens genombrott var Rapper's Delight (1979) med The Sugarhill Gang. Andra viktiga pionjärer är Kool DJ Herc och gruppen Grandmaster Flash & The Furious Five som med sin platta The Message (1982) visade att hip-hop kunde vara något mer än bara festmusik genom att i texterna ta upp sociala storstadsproblem. Andra viktiga strömmningar som följde var den politiskt drivna hip-hopen som under 1980-talet leddes av gruppen Public Enemy och den efter den följande opolitiska gangsterrappen under tidiga 1990-talet (varav Snoop Dogg, eller Snoop Doggy Dogg, är en framträdande företrädare). Under senare år har hip-hopen i USA blivit mer och mer rumsren och kommersiellt framgångsrik vilket många kritiker anser lett till en urvattning av musikstilen.

Hip-hop i Sverige

Även om jazz, blues och soul har länge varit en del av svensk kultur är hip-hop ett modernt tillskott, som växte fram under tidigt 90-tal när eurodanceartister som Rob'n'Raz och Basic Element tappade i popularitet och grupper som Just D började experimentera med genren. The Latin Kings var de första representanterna av genren som blev nationellt kända, de rappade på svenska, uppblandat med uttryck från Stockholms förorter. The Latin Kings följdes av Blacknuss Allstars och Infinite Mass, som båda rappade på engelska. 1996 fick hip-hop sitt stora genomslag i Sverige mycket på grund av Petter. Han var också från Stockholm och med honom kom en uppsjö av artister som Thomas Rusiak, DJ Sleepy and Eye-NI. Andra artister som nådde mainstreampopularitet efter Petters genomslag var Ken and Ayo. Feven blev den första kvinnan att nå framgångar som hip-hopartist. Några grupper som Advance Patrol och speciellt Looptroop har haft internationella framgångar. Idag är Timbuktu en av Sveriges mest prominenta rappare. Med rap på djup skånska som ofta har politiska inslag har han blivit omtyckt av såväl kritiker som skivköpare. Andra nutida artister inkluderar Promoe, Don Diego, Snook, Fjärde Världen, Afasi & Filthy, Ison & Fille, Organism 12, Paragon, Fronda, Kenta, Pst/Q, Svenska Akademien, Sedlighetsroteln, Chords, The Casual Brothers, Helt Off, Ungdumshälsan, Kekke Kulcha, Spotrunnaz, Freestyle och Embee. Nutida DJ:ar inkluderar Embee, DJ Large, DJ Amato, Breakmecanix och DJ Noize.

Kulturen

Hiphopkulturen anses bestå av fyra konster, även kallade hiphopens fyra element: MC-konst, DJ-konst, graffiti och breakdance.

Breakdance

Hiphop är en av de snabbast växande dansformerna i Sverige. Dansformen kallas även street och skiljer sig ganska mycket från den forna hiphopen. Man dansar en blandning av stilarna old school, locking, popping, ragga, new school och break. Tävlingar hålls runt om i landet så att folk kan få mäta sina danskunskaper, tävlingar som bara växer och växer.

MC-konst

MC är den som rappar (Mer känd som "rappare"), oftast till bakgrundsmusik, vilken DJ:n har hand om. Vad de flesta rapparna bryr sig främst om är deras texter. Texterna ska vara berättande och handla om någonting, samtidigt som de ska vara fyllda med rim och ordlekar. det är oftast på texterna man hör ifall en rappare är erfaren eller inte. Ett annat viktigt kriterie för MC´n är hans "Flow", vilket innebär hur han lägger orden i förhållande till beatet. MC betyder "Master of Ceremony" och begreppet härstammar ifrån de gatufester som var vanliga i Bronx under hiphopens uppväxt. Under festerna så försökte arrangören (Master) skapa ordning bland folket på gatorna med mikrofonen i handen.

DJ-konst

DJ är den som sköter skivspelarna antingen som ensam artist eller tillsammans med andra MC:ar och/eller DJ:ar.

Graffiti

Graffiti är en abstrakt eller surrealistisk konstform, vanligtvis målad med sprayfärg på väggar, ofta illegalt. För den hängivne graffitimålaren gäller det att göra sitt namn känt bland andra målare genom sin konstfärdighet och mod i att måla på svåråtkomliga ställen. Då detta ofta sker på platser där spraymålning ej är tillåten lever graffitimålaren på natten, i konflikt med väktare och andra ordningsmän som stundtals tillgriper övervåld för att stävja denna verksamhet. Kategori:Hip-hop als:Hip Hop ja:ヒップホップ ko:힙합

Billboardlistan

Billboard, amerikansk musiktidning, grundad 1894. Berömd för sin lista över mest sålda skivor. Kategori:Amerikanska tidningar ja:ビルボード ko:빌보드 지

Chic

Chic är en musikgrupp bildad i New York år 1977. Gruppen fick en stor hit med discodängan "Le Freak" år 1978. Kategori:Amerikanska musikgrupper

1980-talet

Företeelser

- AIDS uppmärksammas.
- TV-serien Dallas.
- Syntmusik.
- Live Aid.

Händelser

- 1980 - Folkomröstning om kärnkraften.
- 1980 - Storkonflikten 1980.
- 1981 - U 137.
- 1982 - Falklandskriget.
- 1986 - Palmemordet.
- 1986 - Tjernobylkatastrofen.
- 1989 - Berlinmuren faller.
- Kalla kriget avslutas. Det långa 80-talet Kategori:1980-talet ja:1980年代 ko:1980년대 simple:1980s zh-min-nan:1980 nî-tāi

Elektroniska instrument

Elektroniska instrument är samlingsnamn för de instrument där tonerna skapas med antingen elektriska tongeneratorer, digital (ljudskapande) teknik eller analoga band. Ett urval av elektroniska instrument är synthesizer, Mellotron, sampler och trummaskin. Elektroniska instrument är en underkategori till elektriska instrument.

Se även

- Elektriska instrument
- Lista över musikinstrument
- Lista över musikgenrer Kategori:Elektriska instrument Kategori:Elektronisk musik ja:電子楽器

Samantha Fox

Samantha Fox, Sam Fox, fullständigt namn Samantha Karen Fox, född 15 april 1966 i London, England, Storbritannien, brittisk lättklädd modell som 1986 slog igenom med hitsingeln Touch Me (I Want Your Body). Har spelat in många album och toppat listorna med hits som I Surrender (To The Spirit Of The Night), Naughty Girls (Need Love Too) och den Stock Aitken Waterman-producerade Nothing's Gonna Stop Me Now. Hennes största konkurrenter var Mandy Smith och Sabrina. En poptidning skrev vid nyåret 1986/1987 följande: "Två ting som är bland de största inom rockmusiken kom från England förra året. Samantha Fox har båda..." Samantha Fox var också gästartist i TV-programmet Solstollarna 1987 där hon framförde låtarna I Surrender och Nothing's Gonna Stop Me Now. Som ett tecken på att karriären för närvarande inte är var den tidigare var kan det nämnas att Fox uppträdde på stadshotellet i Nässjö år 2003. Samantha Fox blev uppmärksammad våren 2002 då hon gjrde ett uppträdande i Lönsboda i norra Skåne. En man i publiken påstås ha försökt ta på henne på ett opassande sätt och Samantha Fox besvarade detta med att slå honom i huvudet med mikrofonen. 2003 avslöjade hon i sin självbiografi att hon är lesbisk.

Diskografi - album

- Touch Me (1986)
- Samantha Fox (1987)
- I Wanna Have Some Fun (1988)
- Just One Night (1991)
- Greatest Hits (1995)
- 21st Century Fox (1997)
- Watching You, Watching Me (In The 21st Century) (2002)

Externa länkar

- [http://www.samfox.com/ Officiell hemsida]
- [http://www.samfoxvideo.com/ Samantha Fox Video Gallery]
- [http://goto.glocalnet.net/bimboboy/sam.htm Dance Romance - Samantha Fox] Fox, Samantha Fox, Samantha

Bananarama

Bananarama, eurodisco från England som på 1980-talet slog igenom med hitsen Cruel Summer och Robert DeNiro's Waiting. Fick 1986 hjälp av producenterna Stock Aitken Waterman som producerade bland annat singlarna Venus, Love In The First Degree, I Want You Back och I Heard A Rumour.

Externa länkar

- [http://www.bananaramabunch.com Bananarama Bunch] Kategori:Brittiska musikgrupper

Lili & Sussie

Lili & Sussie var en svensk popduo bestående av systrarna Lili och Sussie Päivärinta. Systrarna hade stor framgång på de svenska hitlistorna från debuten år 1985 fram till år 1992. De hade turnerat tillsammans med Suzzies orkester innan genombrottet. 1985 medverkade de i Måndagsbörsen och den 12 juli i underhållningsprogrammet Summarn kummar från Visby. De medverkade i Melodifestivalen 1989 med Okey Okey!. Deras största hits är Oh Mama och Bara du och jag från 1987 samt What's the Colour of Love från 1990. De gjorde comeback år 1996 under namnet L&S med singlarna Love Never Dies och Hypnotized, utan större framgång. Båda var mycket aktiva inom kampen mot djurförsök och blev båda utnämnda till djurombudsmän. De hade även under några år en butik med namnet The Sisters, som sålde icke djurtestat smink med mera. Deras musikkarriär försämrades när de började övergå till att föra kampanjer om djur. Lili sköter numera Djurens Ö som tar hand om skadade djur och har ett program om detta på TV. Susie planerade att släppa en soloskiva i början av 2004; hon skrev i kontrakt om tre skivor med ett nystartat bolag hösten 2003. Stor del i deras framgång måste tillskrivas musikproducenten Ola Håkansson, som även har skrivit många av deras hits. En kul detalj är att Sussies namn ändrar stavning med tiden, från Sussie till Susie år 1990. På en samlingsskiva från 1995 stavas det åter med två 'S', detta beror på att låtarna är från 1980-talet och skivbolaget EMI, när tjejerna spelade in hos dem, stavade det så.

Discografi album

- Lili & Sussie (1985)
- Dance Romance (1987)
- Anytime (1988)
- Let Us Dance! A Remix Retrospective (1989)
- The Sisters (1990)
- Non Stop Dancing (1990)
- Chance To Dance (1991)
- No Sugar Added (1992)
- The Collection (1993)
- I Vågens Tecken (1995)
- Flashback #6 (1995)
- Djurens Ö (Lili solo) (2001)

Discografi singlar

- Sommar I Natt (1985)
- Stjärnljus (1985)
- Om Du Kan (1985)
- Stay (1986)
- Candy Love (1986)
- Tokyo (1987)
- Oh Mama (1987)
- Bara Du Och Jag (1987)
- We Were Only Dancing (1988)
- Enkel Resa/Let's Have A Party (1988)
- Jag Drömmer Om En Jul Hemma (1988)
- Robert & Marie (1989)
- Okey Okey! (1989)
- Let Us Dance Just A Little Bit More (1989)
- What's The Colour Of Love (1990)
- Boyfriend (1990)
- Nothing Could Be Better (1990)
- Something In Your Eyes (1991)
- Evelyn (1991)
- Where Eagles Fly (1992)
- Ride On My Love (1992)
- All You Can Say Is Goodbye (1993)
- Halfway To Heaven (1993)
- I Believe In Good Things '93/Megamix (1993)
- Love Never Dies (1996)
- Hypnotized (1996)
- Oh Mama (2000 Remix) (2000)

Se även

- Angel
- Samantha Fox
- Kylie Minogue
- Ankie Bagger
- Troll
- Mandy Smith
- Sabrina Kategori:Svenska musikgrupper

1980

Händelser

- 1 januari - Den nya svenska lagen om kognatisk tronföljd träder i kraft varvid Victoria blir svensk kronprinsessa.
- 5 januari - Hewlett-Packard kommer med sin första persondator.
- 18 januari - Almöbron till Tjörn rasar efter att fartyget Star Clipper påseglat en av bropelarna. Åtta människor i sju bilar drunknar när de kör över kanten.
- 22 januari - Electrolux köper Grängeskoncernen.
- 29 januari - Det svenska Transportarbetareförbundets kontroversielle ordförande Hans Ericson avskedas.
- 20 februari - Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder kronor under 20 år på ett nytt flygplanssystem vid namn JAS.
- 12 mars - Den svenska föräldraförsäkringen utökas från 9 till 12 månader.
- 23 mars - Folkomröstning hålls i Sverige om kärnkraften enligt tre alternativ, som alla förutsätter avveckling. Resultatet är svårtolkat. Inget alternativ är positivt till kärnkraften och man beslutar efter resultatet, att kärnkraften skall byggas ut under 80-talet och sedan avvecklas i den takt det är möjligt till 2010.
- 27 mars - Den norska oljeborrplattformen Alexander Kielland välter och 123 personer drunknar.
- 6 april - För första gången sedan 1916 införs europeisk sommartid i Sverige, varvid klockan ställs fram en timme.
- 10 april - Den svenska regeringen ger klartecken för laddning av ytterligare två kärnreaktorer i Forsmark och Ringhals. Därmed är tio stycken i drift.
- 24 april - USA försöker frita den amerikanska gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran men misslyckas när två flygplan kolliderar.
- 25 april - 14.000 svenska offentliganställda går i strejk och 12.000 lockoutas. Bland annat drabbas kommunikationerna.
- 2 maj - 750.000 LO-medlemmar lockoutas och 100.000 går ut i punktstrejker i den största arbetsmarknadskonflikten genom tiderna i Sverige.
- 11 maj - Storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden avbryts efter vädjan från regeringen.
- 12 maj - De svenska hamnarbetarna går ut i en månadslång strejk.
- 18 maj - Vulkanen Mount St Helens i staten Washington, USA får ett utbrott.
- 19 maj - Enligt en utredning missbrukar mellan 10.000 och 14.000 personer i Sverige tung narkotika.
- 24 maj - Stefan Persson och Anders Kallur i New York Islanders blir de första svenskarna att vinna Stanley Cup i ishockey.
- 28 maj - Den första svenska jämställdhetsombudsmannen, JämO, utnämns.
- 29 maj - Vigdís Finnbogadóttir blir Islands, och därmed världens, första demokratiskt valda kvinnliga, president.
- 10 juni - I en tolkning av kärnkraftsomröstningen bestämmer den svenska riksdagen kärnreaktorernas antal till tolv, vilka skall vara avvecklade år 2010.
- 1 juli - Den svenska jämställdhetslagen träder i kraft och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) inrättas; först ut blir Inga-Britt Törnell.
- 5 juli - Björn Borg vinner herrsingeln i Wimbledon för femte gången i rad. Sportjournalister utser honom till världens främste idrottsman.
- 21 juli - De första kvinnliga svenska värnpliktiga rycker in vid F16 i Uppsala.
- 22 augusti - Lasse Åbergs film Sällskapsresan har svensk premiär.
- 6 september - Första dragningen i det nya svenska spelet Lotto äger rum.
- 22 september - Kriget mellan Iran och Irak inleds.
- September - En extra svensk riksdag inkallas för att behandla frågan om höjd moms. Samtliga ledamöter infinner sig, vilket är första gången sedan ATP-omröstningen. Momsen höjs.
- 23 oktober - Tidningen Aftonbladet avslöjar att Ingmar Bergman tänker spela in en film i Sverige, en storproduktion med Erland Josephson i huvudrollen och med arbetsnamnet Fanny och Alexander.
- November - Olof Palme utses till FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran.
- 2 december - Ett svenskt TV-program där bland annat avsnitt ur videofilmen Motorsågsmassakern visas utlöser debatt om videovåldet.
- 25 december - Kay Pollacks film Barnens ö, efter P. C. Jersilds roman, har svensk premiär.
- Lagprövningsrätten skrivs in i den svenska regeringsformen. Den gäller alla myndigheter och alla föreskrifter och lagar. Man skall inte tillämpa en föreskrift om den står i strid med grundlagen.
- Kvinnovetenskaplig tidskrift grundas av medlemmar i Forum för kvinnliga forskare vid Lunds universitet.
- Svenska staten tar över det krisdrabbade skogsföretaget SCB.

Födda

- 1 januari - Elin Nordegren, svensk fotomodell.
- 3 januari - Angela Ruggiero, amerikansk ishockeyspelare.
- 12 januari - Amerie, amerikansk R&B-sångerska.
- 14 januari - Peter Eggers, svensk skådespelare.
- 17 januari - Zooey Deschanel, amerikansk skådespelare.
- 19 januari - Jenson Button, brittisk racerförare.
- 25 januari
- Åsa Gruvsjö, svensk programmerare, webbmaster och företagare.
- Magnus Kahnberg, svensk ishokeyspelare.
- Christian Olsson, svensk friidrottare.
- 27 januari - Marat Safin, rysk tennisspelare.
- 28 januari - Nick Carter, amerikansk musiker.
- 29 januari - Jason James Richter, amerikansk skådespelare.
- 12 februari - Christina Ricci, amerikansk skådespelare.
- 16 februari - Andreas Viklund, svensk musikproducent, artist och internetmusikentusiast.
- 24 februari - Anton Maiden, svensk musiker, känd för sina tolkningar av Iron Maiden.
- 5 mars - Sanna Bråding, svensk skådespelare.
- 6 mars - Emma Igelström, svensk simmare.
- 9 mars - Chingy, amerikansk Rap-artist, medlem i GIB.
- 15 mars - Josefin Lillhage, svensk simmare.
- 21 mars
- Ronaldinho, brasiliansk fotbollsspelare.
- Deryck Whibley, kanadensisk sångare och gitarrist, medlem i bandet Sum 41.
- 4 april - Björn Wirdheim, svensk racerförare.
- 6 april - Pontus Farnerud, svensk fotbollsspelare.
- 8 april - Adam Brody, amerikansk skådespelare.
- 12 april - Brian McFadden, irländsk musiker.
- 20 april - Jasmin Wagner, tysk sångerska, mer känd som Blümchen.
- 2 maj - Brad Richards, kanadensisk ishockeyspelare.
- 12 maj - Gustaf Skarsgård, svensk skådespelare.
- 15 maj - Tilde Fröling, svensk skådespelare.
- 19 maj - Drew Fuller, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 22 maj - Alexandra Kirsanova, vitrysk musiker.
- 17 juni - Venus Williams, amerikansk tennisspelare.
- 23 juni - Matias Padin Varela, svensk skådespelare.
- 26 juni - Jason Schwartzman, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Gisele Bündchen, brasiliansk fotomodell och skådespelare.
- 10 juli - Jessica Simpson, amerikansk sångerska.
- 17 juli - Kristofer Gustavsson, svensk bandyspelare, målvakt.
- 12 augusti - Dominique Swain, amerikansk skådespelare.
- 2 augusti - Nadia Bjorlin, amerikansk skådespelare.
- 19 augusti - Tove Fraurud, svensk politiker, förbundsordförande för Ung Vänster 2004–2005.
- 20 augusti - Sebastian Zelle, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 25 augusti - Adryan Linden, svensk aktivist för handikappades rättigheter.
- 26 augusti - Macaulay Culkin, amerikansk skådespelare.
- 28 augusti - Erik Hartin, världsmästare i japansk rugby.
- 29 augusti - Nicholas Tse, kinesisk skådespelare.
- 3 september - Andreas Chenardière, svensk skådespelare.
- 11 september - Antonio Pizzonia, brasiliansk racerförare.
- 24 september - John Arne Riise, norsk fotbollsspelare.
- 26 september
- Daniel Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Henrik Sedin, svensk ishockeyspelare.
- Patrick Friesacher, österrikisk racerförare
- 30 september
- Maja Gullstrand, svensk musiker.
- Martina Hingis, schweizisk tennisspelare.
- 5 oktober - Paul Thomas, amerikansk musiker, basist Good Charlotte.
- 8 oktober - Robert Skowronski, svensk musiker, medlem i Natural Ex och Supernatural.
- 9 oktober - Henrik Zetterberg, svensk ishockeyspelare.
- 13 oktober - Christian Söderström, svensk ishockeyspelare.
- 19 oktober - Anna-Karin Kammerling, svensk simmare.
- 24 oktober - Monica Arnold, amerikansk R&B-sångerska.
- 28 oktober - Alan Smith, engelsk fotbollsspelare.
- 2 november - Brittany Ishibashi, amerikansk skådespelare.
- 4 november - Johan Andersson, svensk innebandyspelare.
- 12 november - Ryan Gosling, kanadensisk skådespelare.
- 18 november - Luke Chadwick, brittisk fotbollsspelare.
- 3 december - Anna Chlumsky, amerikansk skådespelare.
- 10 december - Sarah Chang, amerikansk violinist.
- 15 december - Fredrik Risp, svensk fotbollsspelare.
- 18 december - Christina Aguilera, amerikansk sångerska.
- 19 december - Jake Gyllenhaal, amerikansk skådespelare.
- 24 december - Maarja, estnisk musiker.
- 30 decem