:: wikimiki.org ::
| Drottkvätt |
DrottkvättDrottkvätt, (isländska:) dróttkvætt, fornnordiskt versmått besläktat med fornyrdislag och ljodahattr. Drottkvätten är det mest komplicerade av alla de gamla nordiska versmåtten. Som antyds av namnet är drottkvätten (av drott, och kväde) den självskrivna formen för hyllningsdikt tillägnad en furste. Att behärska drottkvätt, helst improviserat, ansågs vara det högsta provet på skaldens förmåga.
Versmåttet
Versen har åttaradiga strofer där raderna hör ihop parvis (jämför fornyrdislag). Varje rad har tre betonade stavelser. Alla rader innehåller allitterationer eller andra typer av rim - udda rader har ett partiellt konsonantrim (kallat skothending), jämna rader har ett vanligt rim men inte nödvändigtvis i slutet av orden (aðalhending). Varje halvrad måste ha precis tre stavelser, varje rad avslutas med en trochee (en lång stavelse följd av en kort).
Kenningar var en viktig del i versformen, inte minst för att de var en praktisk nödvändighet för att kunna uppfylla versmåttets krav. Ett annat mått på skaldeskicklighet och versmåttets krav är att man tvingades ha flera parallella trådar i dikten, något som naturligtvis var mycket svårt speciellt vid improvisation.
Historia
Drottkvätten har en lång historia och var fullt utvecklad redan hos Brage den Gamle, den förste skald vi känner namnet på.
Belysande för versmåttets status är berättelsen om hur norske kung Harald inför slaget vid Stamford bridge visar sin skaldeförmåga genom att improvisera på drottkvätt efter att en annan skald gjort en i hans tycke undermålig prestation. Haralds kväde lyder (aðalhending i fet stil),
:Kriúpum vér firir vópna
:(valtæigs) brøkon æighi
:(svá bauð Hilldr) at hialdri
:(haldorð) i bugh skialdar;
:hátt bað mec, þer's mœtozt;
:mennskurð bera forðom
:lackar is oc høusar
:hialmstal i gný malma.
:(Övers.: I striden gömmer vi oss inte inför vapnens larm [så sade höklandens gudinna (en fager mö), sann i ord] Hon som bar haldsbandet bad mig hålla huvudet högt när stridens is [ett glittrande svärd] söker skallar splittra)
Inom hakparenteser ses här syntaktiskt separata avsnitt, utspridda i texten. Kenningarna behövs både för att uppfylla versmåttet och för att öka den visuella kraften i dikten.
Det enda verk på drottkvätt som bevarats helt i obetvivlat orginalskick är inskriften på Karlevistenen.
Se även
- Allitteration
- ljodahattr
- kenning
- Eddan
kategori:Versmått
Isländska
Isländska, officiellt språk som talas i Island.
Språket är mer ålderdomligt än de stora nordiska språken, och har bevarat betydligt mer av formrikedomen. Den isländska staten ser också genom en språknämnd till att så mycket som möjligt av de nya orden ges inhemska former, endera genom översättningslån eller genom nybildningar. Antalet främmande ord är därför lågt i isländskan.
Uttal
Det här är inte alla uttalsregler, men det är de mest grundläggande
:á uttalas au (som "ou" i engelskans house)
:æ uttalas aj
:au uttalas öj
:é uttalas je
:i uttalas som en blandning av svenskt e och i
:í uttalas i (som "ee" i engelskans seen)
:o uttalas å
:ó uttalas åo
:ú uttalas uu (som "oo" i engelskans moon)
:y uttalas som en blandning av svenskt e och i
:ý uttalas i
:þ uttalas th (som "th" i engelskans thick)
:ð uttalas th (som "th" i engelskans the)
:hv uttalas kv
:ll uttalas tl (det ska vara ett slappt t, nästan som ett d)
:nn uttalas dn efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei, ey
:rl uttalas tl (det ska vara ett slappt t, nästan som ett d)
:rn uttalas dn
Långa ord uttalas med betoning på första stavelsen t.ex appelsína uttalas med betoning på det första a:et
:Kolla [http://www.sigur-ros.co.uk/band/pronunci.html], där finns det ljudklipp med uttal
:och [http://www.ismennt.is/not/jbj/jonabjork/lestur/Afiles/A%20a.htm] där finns det också ljudklipp med pedagogiska bilder till
Grammatik
Den moderna isländskan bevarar det medeltida språkets grammatik i princip oförändrad. Bland annat upprätthålls ett fyrkasussystem, där substantiv står i olika form beroende på ordets funktion i satsen:
:hér er hestur (nominativ)
:ég gekk til hests (genitiv)
:ég gekk frá hesti (dativ)
:ég tók hest (ackusativ)
Lägg härtill ändelserna för bestämd form (nom.: hesturinn, ack.: hestinn) och plural (dativ: hestum, hestunum) i maskulinum, motsvarande former i femininum och neutrum, kongruensböjning av adjektiv i alla kasus, tre genus och stark och svag böjning, detsamma för räkneorden upp till fyra samt personböjning av verb i singular, plural och första, andra och tredje person så har man ett system med en väldig formrikedom.
Formerna i fornsvenskan var inte alldeles desamma, men fungerade snarlikt. Genom isländskan kan andra nordbor få en levande uppfattning om det språk deras förfäder talade. Systemet är komplicerat men på många sätt enklare och mer logiskt än det oförutsägbara bruket av prepositioner som svenskan fått i stället (ge barnen bröd eller bröd till/åt barnen contra gefa börnunum brauð)
En egendomlighet som isländskan utvecklat sedan medeltiden är ett u-omljud, där a i stammen blir ö om det finns u i ändelsen. 'Kaka' heter kaka och 'mamma' heter mamma i nominativ singularis, men om man böjer orden i pluralis och säger till exempel 'mammas pannkakor', blir det, med isländsk genitiv, pönnukökur hennar mömmu, vilket ju bidrar till att göra de urnordiska orden mindre lättgissade.
Puristisk språkvård
Grammatikens många böjningsformer är en bidragande orsak till den konservativa isländska språkvården. Precis som svensktalande ogärna säger radior och babyer är för särpräglade utländska ord helt enkelt omöjliga att använda på isländska. Men orsaken är också språkpolitisk och psykologisk: Islänningarna föredrar egna ord framför inlånade. Den isländska språknämnden föreslår, i samråd med fackexperter, och islänningar accepterar i regel nyskapelserna. Under hela 1900-talet har man därför uppfunnit många ord för nya företeelser på grundval av det urnordiska ordstamförrådet. En viss språklig isolering uppvägs av att termer och begrepp blir självförklarande och genomskinliga, ofta också för andra nordbor:
:bibliotek = bókasafn (boksamling)
:kontor = skrifstofa (skrivstuga)
:teater = leikhús (spelhus)
:pass = vegabréf (vägbrev)
:barometer = loftvog (luftvåg)
:margarin = smjörlíki (något smörliknande)
:bli opererad = vera skorinn upp (bli uppskuren)
:demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång)
:www = veraldarvefurinn (världsväven)
En mycket ren form av isländska är högisländska eller háfrónska
Kuriosa
- Trots det låga antalet personer som talar isländska (knappt 300 000) har den isländska språknämnden fått Microsoft att översätta sitt operativsystem Windows till isländska. Detta för att minimera användning av engelska lånord även när det gäller datortermer.
- Sökandet efter isländskt klingande ord för nya företeelser är inte enbart en officiell sysselsättning, då även gemene man ser det som litet av en sport att försöka komma på fiffiga isländska översättningar av utländska ord.
Se även
- Island
- Högisländska
Externa länkar
- [http://www.iceland.is/embassy/icelandis.nsf/form/content.html?openForm&wt=4B0130342E30332E30302E3030004C01454E4700 Isländska statens officiella språklänkar]
- [http://www.islenska.net/ http://www.islenska.net/ - Isländska på nätet]
- [http://www.wildartnet.com/islandsprak/ Sida om det isländska språket]
- [http://www.hafronska.org Sida om det högisländska språket]
Kategori:Isländska
Kategori:Nordiska språk
ja:アイスランド語
simple:Icelandic language
FornnordiskOrd för den kultur som fanns i norden, tidsbestämd till under vikingatid och tidigare.
I och med slutet av vikingatiden med kristendomens intåg slutade även den fornnordiska kulturen.
Den fornnordiska kulturen innebar bland annat en gudatro som grundade sig på asar och en speciell världssyn där världen var ett stort träd där människor, jättar, asar och andra varelser levde.
Kategori:Vikingatiden
FornyrdislagFornyrdislag, (från fornisländskans fornyrðislag), fornnordiskt versmått. Versen konstrueras så att varje rad innehåller två betonade stavelser. Antalet obetonade stavelser varierar. Raderna binds ofta ihop med hjälp av allitteration. Vanligen är raderna parvis sammankopplade: en huvudstav i andra raden bestämmer alliterationen, och dess begynnelsebokstav upprepas av två stöttor i raden innan. Ursprungligen har versformen varit ostrofisk men inom fornnordisk dikt blev den senare i allmänhet åttaradig, ofta med två tydliga halvstrofer.
Ordet fornyrdislag betyder ordagrant gammalt versmått eller fornkvädesform. Namnet introducerades av Snorre i den Prosaiska Eddan, men versformen har sina rötter i äldre fornnordisk och germansk diktning.
Exempel (Völuspa vers 1, Erik Brates tolkning, betonad stavelse kursiverad, allittereration i fetstil)
:Hören mig alla
:heliga släkten
:större och smärre
:söner av Heimdall;
:du vill ju, Valfader,
:att väl jag täljer
:forntida sägner,
:de första, jag minnes
Hören allittereras i första raden med alla, h räknas nämligen i allmänhet inte som ljud men väl efterföljande vokal - likaså rimmas f med s (rad 7-8) eftersom båda är väsande ljud. Notera att betoningen, och därmed allitterationen, inte behöver ligga på radens första ord (rad 5-6, 7). I övrigt kan man notera att namnet Valfader, ung. stridens herre, är en s.k. kenning för Oden.
Se även
- Högbystenen
- Rökstenen
- ljodahattr
- drottkvätt
kategori:Versmått
Kategori:Västnordisk diktning
DrottDrott kan beteckna flera olika saker:
#Ett handbollslag, se HK Drott
#En titel, se Drott (titel)
#En båt, se Drott (båt)
FornyrdislagFornyrdislag, (från fornisländskans fornyrðislag), fornnordiskt versmått. Versen konstrueras så att varje rad innehåller två betonade stavelser. Antalet obetonade stavelser varierar. Raderna binds ofta ihop med hjälp av allitteration. Vanligen är raderna parvis sammankopplade: en huvudstav i andra raden bestämmer alliterationen, och dess begynnelsebokstav upprepas av två stöttor i raden innan. Ursprungligen har versformen varit ostrofisk men inom fornnordisk dikt blev den senare i allmänhet åttaradig, ofta med två tydliga halvstrofer.
Ordet fornyrdislag betyder ordagrant gammalt versmått eller fornkvädesform. Namnet introducerades av Snorre i den Prosaiska Eddan, men versformen har sina rötter i äldre fornnordisk och germansk diktning.
Exempel (Völuspa vers 1, Erik Brates tolkning, betonad stavelse kursiverad, allittereration i fetstil)
:Hören mig alla
:heliga släkten
:större och smärre
:söner av Heimdall;
:du vill ju, Valfader,
:att väl jag täljer
:forntida sägner,
:de första, jag minnes
Hören allittereras i första raden med alla, h räknas nämligen i allmänhet inte som ljud men väl efterföljande vokal - likaså rimmas f med s (rad 7-8) eftersom båda är väsande ljud. Notera att betoningen, och därmed allitterationen, inte behöver ligga på radens första ord (rad 5-6, 7). I övrigt kan man notera att namnet Valfader, ung. stridens herre, är en s.k. kenning för Oden.
Se även
- Högbystenen
- Rökstenen
- ljodahattr
- drottkvätt
kategori:Versmått
Kategori:Västnordisk diktning
AllitterationAllitteration, även kallat stavrim, bokstavsrim eller uddrim. Vanlig rimtyp i äldre eller muntliga sammanhang. Rimmet består i att efterföljande (och vanligen betonade) ord påbörjas med samma bokstäver, eller i vissa fall enligt ett substitutmönster. Vokaler rimmar således oftast på alla andra vokaler.
I fornnordisk dikt är allitteration mycket viktig och mycket vanligt förekommande.
Exempel,
- bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett (Havamal, Poetiska Eddan, Erik Brates tolkning)
- utan och innan
- Arla i urtid (Völuspa, Poetiska Eddan)
Se även
- Högbystenen
- fornyrdislag (med ett utförligare exempel)
- drottkvätt
- Allitterativ antites
Kategori:Stilistik
simple:Alliteration
Karlevistenen
Karlevistenen är Ölands främsta runsten, och en av de förnämsta runstenarna över huvud taget. Den står på en åker nära Kalmar sund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem.
Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen och en längre i form av en konstfull skaldestrof:
:"Fulkin likr hins fulkthu
:flaistr uisi that maistar
:taithir tulka thruthar
:traukr i thaimsi huki
:munat raith uithur ratha
:ruk starkr i tanmarku
:aintils iarmun kruntar
:urkrantari lanti",
som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark."
Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet.
Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi, och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985.
Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ).
Länkar
- [http://www.historiska.se/histvarld/artikel.asp?id=10631 Historiska museet om Karlevistenen]
- [http://www.olanningen.com/fornlamningar/karlevistenen.htm Ölandsguiden om Karlevistenen]
- [http://medlem.spray.se/dariawoo/fourdescphotos1.html Karlevistenen]
- [http://www.nomos-dk.dk/skraep/karlevi.htm Karlevi-stenen (slutn. 900-tallet)]
- [http://w1.581.telia.com/~u58110628/historier/karlevi.html Sibbe Gode och Karlevistenen (Öl.1)]
Se även
- Alfabetisk lista över runstenar
- Lista över Ölands runinskrifter
Kategori:Öland
AllitterationAllitteration, även kallat stavrim, bokstavsrim eller uddrim. Vanlig rimtyp i äldre eller muntliga sammanhang. Rimmet består i att efterföljande (och vanligen betonade) ord påbörjas med samma bokstäver, eller i vissa fall enligt ett substitutmönster. Vokaler rimmar således oftast på alla andra vokaler.
I fornnordisk dikt är allitteration mycket viktig och mycket vanligt förekommande.
Exempel,
- bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett (Havamal, Poetiska Eddan, Erik Brates tolkning)
- utan och innan
- Arla i urtid (Völuspa, Poetiska Eddan)
Se även
- Högbystenen
- fornyrdislag (med ett utförligare exempel)
- drottkvätt
- Allitterativ antites
Kategori:Stilistik
simple:Alliteration
LjodahattrLjodahattr, egentligen ljodaháttr (isländska). Speciell variant av fornyrdislag där i en åttaradig vers raderna 3-4 samt 7-8 parvis slagits samman till vardera en allittererad rad. Det mest bekanta exemplet på versmåttet är kanske Havamal,
:Bättre börda
:man bär ej på vägen
:än mycket mannavett.
:Sämre vägkost
:man ej släpar över fältet
:än övermått utav öl.
Här i Erik Brates tolkning.
Se även
- fornyrdislag
- Havamal
- Poetiska Eddan
Kategori:Västnordisk diktning
kategori:Versmått
KenningKenning är ett vanligt formgrepp i fornnordisk diktning och skaldekonst. Kenningen liknar det stående epitetet i den grekiska diktningen, och är en, oftast förskönande, omskrivning för något. Genom att använda kenningar kunde skalderna variera språket och anpassa texten till versmåttet. Det stora antalet kenningar kan medföra svårigheter för den som ska översätta, eftersom det ofta finns flera möjliga tolkningar av samma kenning.
Så kan till exempel:
- Oden istället skrivas som Allfader eller Valfader, ung. "stridens herre"
- vargen ges namnet Gunns häst, d.v.s. valkyrian Gunns häst
- havet kallas valens väg
- skepp bennämnas segelhäst
- blod benämnas svärdets å
- korp benämnas likgök
Se även
- Eddan
- skald
- allitteration
- fornyrdislag
- ljodahattr
- Snorre
Extern länk
- [http://www.hi.is/~eybjorn/ugm/kennings/kennings.html Háskóli Íslands - Lexicon of Kennings]
Kategori:Litteratur
kategori:Västnordisk diktning
Kategori:VersmåttKategori:Poesi
Anemone blandaAnémone de Grèce Catégorie:Flore (noms scientifiques)
gadu Odzyskiwanie danych cukrzyca online casinos kreatyna
|
|
|
|
