:: wikimiki.org ::
| Efterbehandling |
EfterbehandlingEfterbehandling av en färdig väv är alla de moment tills dess att tyget är brukbart. Tvättning av ny väv är nödvändig för tex möbeltyger där krympningen måste ske före användningen, men som regel avstår man från att tvätta den nya väven. Tyget behöver alltid pressas eller strykas och fållas eller monteras. Val av avslutning vid kanterna är helt beroende av användningsområde och kan vara fransar, fållar av olika slag eller flätning.
Kategori:Vävning
Väv]Vävning är en textil produktionsmetod från vår tideräknings början att korsa två vinkelräta trådsystem (varp och inslag) för att åstadkomma tyg av olika slag. I modern tid sker produktionen både industriellt och manuellt.
Den manuella handvävningen utförs oftast på en vävstol eller i en vävram som ett yrkesmässigt handarbete eller som hobby för eget bruk eller avsalu inom hemslöjden.
Den industriella vävningen sker företrädesvis i vävmaskiner.
Historia
vävmaskin
Med en datering till 7 000 f.Kr. finns två avtryck i lera föreställande tyg av tuskaft respektive tvist (panama). De är funna i nordöstra Irak.
Linnetyger daterade till 5 000 f.Kr. är funna i Egypten, och i Europa finns linvävnader daterade till yngre stenålder. Ända fram till 1700-talet ansågs linet vara det viktigaste materialet till vävnader. Ullen var mer ämnad för vardagsbruk. Bomullen kom på 1800-talet. Kunskapen att tillverka tråd är således mycket gammal. Men eftersom tillverkningen ofta skedde med träredskap är de arkeologiska fynden få, med undantag för tex varptyngder och sländtrissor.
Gerumsmanteln, den äldsta kända vävnaden i Sverige, dateras numera till förromersk järnålder mot tidigare antagen bronsålder.
Bockstensmannens kläder från 1300-talet är den tidigaste bevarade hela klädedräkten i Europa.
1300-talet.]]
Handarbete i hemmet betraktades inte som en självständig näringsgren när skråväsendet infördes i städerna, utan sågs som en del av bondenäringen. Eftersom nästan all inhemsk tygproduktion skedde i hemmet utnämndes inga vävmästare, och vävning "kom på sidan av" annat hantverk.
Vävning hamnar även på undantag i förhållande till de etablerade konstarterna, trots att en ganska stor del av produktionen, förr såväl som nu, var ämnad för enbart dekoration och lyst.
Runt 1830 startade Sveriges första helt mekaniserade vävfabrik, Rydboholms konstväveribolag, i Sjuhäradsbygden. Bomullen kom att stå för 43 % av den totala textilproduktionen i landet redan 30 år senare. Ylle utgjorde då 39 %, lin 16 % och siden 2%.
Orsaken och konsekvensen är något oklar varför Lovisa Nylander 1874 formulerade kontrakt som hon fick sina elever att skriva under:
"Jag undertecknad, som inköpt denna Lärobok i Patenterad Konstväfnad, märkt å kontraktet med N:o..., samt dermed erhållit rättighet, att den patenterade uppfinningen begagna, förbinder mig härmed, att under patentåren, eller till den 19 maj 1878, hålla denna väfnadskonst hemlig och icke bortlära den till någon annan person, äfvensom att icke heller låta någon annan få del af Väfboken, hvarken till låns för att väfva efter eller till läsning. Om mot detta kontrakt brytes, så att patentinnehafvarens rätt genom intrång kan anses förnärmad, förbinder jag mig att erlägga de böter och det skadestånd, som lagen i dylika fall stadgar, eller minst att till Lovisa Nylander erlägga 75 Rdr Rmt, 3 månader efter den dato, då förbrytelsen styrkes vara skedd."
I modern tid har vävningen både utvecklats och avvecklats. På grund av studieförbundens snävare ekonomi är det avsevärt färre som lär sig att väva idag, vilket också fått till följd att branschen för vävmaterial minskat kraftigt och omstrukturerats. Parallellt kan man se ett ökat intresse för textilier bland konstnärer och designers vilket fått till följd att floran av avancerade vävar ökat.
Av beredskapsskäl avtalades 1987 garantier för fortsatt inhemsk bomullsindustri, med hela tillverkningskedjan intakt från spinning och vävning till efterbehandling och konfektionering.
Tekniker
Utöver den grundläggande vävtekniken kring vävandets uppsättning och redskap finns det en mängd olika vävtekniker. Utifrån bindningarna tuskaft, kypert och satin har många varianter utvecklats. Några exempel på vanliga vävtekniker är tuskaft, kypert, gåsögon, rosengång, gubbaväv eller bunden rosengång, munkabälte, rips, damast.
Trots handvävningens hantverksmässiga karaktär har det utvecklats vävprogram till stöd för beräkning av vävsedlar och mönsterskapande.
Se även
- Bandvävning
- Bockstensmannen
- Broderi
- Gerumsmanteln
- Handarbete
- Hemslöjd
- Internationella textilier
- Konsthantverk
- Textilier
- Väv- och textiltermer, övriga
- Vävforum
- Vävredskap
- Vävteknik
- Vävtekniker (vävsätten)
- Växtfärgning
Externa länkar
- [http://w1.581.telia.com/~u58112246/textilhistoriatext.htm Finlands textila tradition - i skogsfinnarnas bagage]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_clothing_and_textiles_technology Engelsk tidslinje för den textila produktionens utveckling]
- [http://en.wikipedia.org/wiki/Weaving_%28mythology%29 Engelsk mytologi om vävning]
Kategori:Hantverk
Kategori:Vävning
Kategori:Textilier
Tyg
Tyg, allmän benämning på dukvara av textil som är avsedd att användas till kläder, möbelklädsel, sängkläder, gardiner, handdukar, tält, segel m.m. Ett tyg kan vara vävt, stickat, tuftad garnduk eller fiberduk. Tyget kallas duk om dess användning är av teknisk art, som t.ex segelduk, flaggduk.
Tyger
- Acetatsilke
- Aidaväv
- Alcantara
- Alicialärft
- Babysammet
- Batist
- Bembergsilke
- Bengalin
- Bobinett
- Brokad
- Charmeuse
- Chiffong
- Crêpe
- Crêpe de chine
- Denim
- Duchesse
- Flanell
- Frotté
- Kläde
- Lamé
- Linnetyg
- Moaré
- Möbeltyg
- Nankin
- Nylon
- Organza
- Piké
- Sammet
- Satin
- Shantung
- Siden
- Silke
- Taft
- Trikå
- Tyll
- Ulster (textil)
- Vadmal
- Voile
- Zibeline
Tygrelaterade artiklar
- Antimakass
- Jacquard
- Naturfiber
- Spets
Se även
- Sömnad
- Vävning
- Växtfärgning
Kategori:Tyger
ja:布
MöbeltygMöbeltyg är de tyger som är avsedda att klä möbler med.
Kännetecknande är att tygerna är täta, men vävteknikerna kan vara all slags olika vävsätt, möjligen med undantag för de genombrutna tygerna.
Möbeltyger kan anbringas för fast montering eller i form av löstagbart överdrag.
Se även
- Antimakass
Kategori:Vävning
Kategori:Tyger
Pressning (textil)Pressning inom det textila området är den efterbehandling som utförs med värme, fukt och tryck i syfte att åstadkomma et slätt tyg där mangling inte är tillämplig.
Processen kan också syfta till att pressa in veck i tyget, eller pressa isär sömmar.
Pressning kan också användas för att i viss mån formjustera en tygvara vars form inte är den avsedda, tex sned.
Formpressning av textilier används tex för tillverkning av badkläder och BH-kupor.
Ylletyger som pressas, i cylinderpress eller planpress, får en särskild glans och ytstruktur av behandlingen.
Se även
- kläde
- mangel
- Strykjärn
Kategori:Textilier
Kategori:Sömnad
Fåll]
Fållar och vävarnas avslutning ingår i vävsedelns beräkning av varpens längd och bestäms således på ett tidigt stadium, men för alla eventualiteters skull är det vanligt att lägga till lite längd på varpen för att ha handlingsutrymme att åstadkomma andra slags fållar och avslutningar än man ursprungligen tänkt sig. I synnerhet om man är osäker på valet av frans eller vävd fåll påverkas varpens åtgång.
Fransar förbrukar ofta avsevärt längre varp än vävda fållar.
Bredden på fållen avgörs av tygets totala mått och tygets funktion. En matta har ofta avsevärt bredare fåll än en tunn duk vävd i tunnaste lingarn. Fållen behöver också anpassas till tygets eventuella mönster.
För en väv avsedd som väggbonad skall man inräkna monteringsmetoden i överkant och nederkant. För en frans som flätas åtgår avsevärt mer varp än för en oflätad frans.
Kategori:Vävning
FlätaFläta förknippas företrädesvis med hårfrisyrer (se hårfläta), där Pippi Långstrumps flätor kanske är mest utmärkande, men flätning är i vissa fall ett hantverk alldeles för sig själv.
Som del i efterarbetet vid vävning förekommer också flätning i olika grad och slag. Antal grupper av trådar som flätas ger upphov till vad flätningen namnges till. Tex har man i en femfläta fem grupper av trådar som flätas, inte enbart fem enstaka trådar.
Vid flätning som avslutning på en trasmatta är flätans avslutning och fästning av vikt. En vanlig pärlknut är inte särskilt trevlig att snubbla över på golvet. Flätan måste avslutas på något annat lämpligt sätt, knytas med några enstaka trådar ur flätan, eller surras. Vid knytning av några tampar ur flätan spretar de knutna ändarna ut åt sidorna, varför en fästning av dem, upp tillbaka i flätan, förändrar helhetsintrycket.
Mest omfattande flätarbeten med textil anknytning är de traditionella fyrflätningarna som förekommit som avslutningar på företrädesvis linnevävar. Metoden bygger på att flätorna, i fyrtaliga grupper, övergår i varandra och skapar ett mönster. Avslutningarna blev därmed sådana konstverk att väven i sig gjordes ganska anspråkslös för att inte förta den praktfulla "fransen".
Hårkullornas flätning av i huvudsak människohår till smycken och prydnad är en genre helt för sig. Produktionen skedde genom flätning och/eller knyppling. Med en tradition långt bak i 1500-talets Europa kom tekniken av någon okänd anledning till Dalarna runt 1830 och blev där en stor hemindustriell verksamhet, särskilt i Våmhus och Bonäs. Kullorna spred sitt arbete vidare genom många och långa vandringar där de samtidigt sålde och producerade klockkedjor, ringar, armband, halsband, broscher mm. Än idag kan man handla hårarbeten i Våmhus.
Flätning är en teknik som sannolikt är äldre än vävning, och kanske rent av är upphovet till vävningen.
Flätor kan göras helt flata, men också spiralformade eller runda med eller utan kärna inuti.
En annan flätvariant som förekommer som vävavslutning är den slags fläta som läggs tätt emot kanten av väven.
Kategori:Hantverk
Kategori:vävning
ja:組み紐
SpaceAng kalawakan o space (bigkas /is·péys/) ang espasyo sa labas ng grabedad ng lupa at sa pagitan ng mga planeta, buwan, at ibang pang katulad na bagay.
Category:Astronomiya
aminokwasy poker narty online slots reykjavik hotels
|
|
|
|
