:: wikimiki.org ::

Ekumenik

Ekumenik

Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är en benämning för kristna enhetssträvanden. I teologiskt mer liberalt formade sammanhang inkluderas även dialogen med andra religioner, främst judendom och islam, i begreppet. I Sverige finns ekumeniska samarbetsorgan på såväl nationell som lokal nivå. Det bredaste nationella organet är Sveriges kristna råd där de flesta kristna samfunden finns representerade. Internationellt finns det flera ekumeniska samarbetsorgan och mötesplatser för samtal och samarbete inom olika områden. Många är specifikt inriktade på enskilda frågor, såsom mission, diakoni eller bibelöversättning, medan andra arbetar bredare för gemensam samsyn och/eller förståelse mellan kyrkor. Bland dessa finns (svenska medlemskyrkor inom parentes):
- Kyrkornas världsråd (Sveriges kristna råd, Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan)
- Lutherska världsförbundet (Svenska kyrkan)
- Europeiska kyrkokonferensen (Svenska kyrkan, Metodistkyrkan, Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet)
- Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor, IFFEC (Svenska Alliansmissionen, Svenska Missionskyrkan)
- Reformerta kyrkornas världsallians (Svenska Missionskyrkan)
- Borgågemenskapen (Svenska kyrkan) Kategori:Ekumenik

Grekiska

Grekiska (Ελληνικά) är ett indoeuropeiskt språk som talas av omkring 12 miljoner människor, främst i Grekland. Språket, i varianten demotisk grekiska (Δημοτική), är officiellt språk i Grekland och på Cypern, samt i EU. Det skrivs med det grekiska alfabetet. Nygrekiska är den form av grekiska som används idag. Den är utvecklad direkt från koiné (i sin tur en utveckling av den klassiska attiska grekiskan), och är den moderna formen av det språk som talades i den grekiska världen under antiken (för klassisk grekiska se separat: klassisk grekiska). Kategori:Grekiska Kategori:Indoeuropeiska språk Kategori:EU-språk als:Griechische Sprache ja:ギリシア語 ko:그리스어 ms:Bahasa Greek simple:Greek language th:ภาษากรีก

Teologi

Teologi är läran om Gud och andra begrepp inom religionen. Den som ägnar sitt studium åt teologi kallas teolog. Här följer några exempel på viktiga teologiska begrepp och teman:

Muslimsk teologi

- dhikr
- hajj
- halal
- sharia
- sunna

Bahá'í teologi

- Kitab-i-Iqan
- Bayán
- progressiv uppenbarelse

Indelning av teologin

Den kristna teologin har traditionellt indelats i fyra huvuddelar:
- Systematisk teologi
- Biblisk teologi
- Historisk teologi
- Praktisk teologi I samband med att teologin vid de svenska universiteten utvecklats från att ha varit ett konfessionellt kristet studium till ett allmänt, vetenskapligt studium av religion är denna indelning inte längre lika relevant.

Se även

- religionsvetenskap Kategori:Teologi

Liberalteologi

Liberalteologi är en teologisk strömning som enligt upplysningens ideal strävar mot en odogmatisk hållning till trosfrågorna.

Bibelkritik

Liberalteologin var en emancipatorisk rörelse, som framhöll den enskildes religiösa frihet gentemot traditionen. Den avvisade läror som tycktes hota individens autonomi, och utsatte Bibeln för en sträng historisk kritik. Nya Testamentets innehåll reducerades till "Jesu enkla lära", en moralisk undervisning på allmänmänsklig grund. Sann kristen tro ansågs inte bestå i försanthållande av dogmer eller i blind bokstavstro, utan i tillit till Gud, aktiv dygd och kärlek till nästan.

Begreppets historia

Begreppet myntades mot slutet av 1700-talet och är utbrett i nyprotestantismen och den emanciperade judendomen. Liknande strömningar i den romersk-katolska kyrkan benämns modernism. Liberalteologin utvecklades vidare under 1800-talet och fick där stöd av den nya bibelkritiken. Dess slutliga utformning skedde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med teologer som Albrecht Ritschl och Adolf von Harnack.

Religionskritik

Liberalteologerna försvarade en religiös individualism och pluralism. De krävde därför tolerans gentemot människor av annan religion och betonade att alla positiva religioner, inklusive kristendomen, bara är olika historiska skal kring en och samma kärna: en allmänmänsklig förnuftsreligion. Reformjudendomen och kulturprotestantismen blev särskilt präglade av denna inställning. Den mest kände företrädaren i Sverige var kyrkohistorikern Emanuel Linderholm (1872-1937).

Reaktionen mot liberalteologin

Mot liberalteologin kom under 1900-talet en stark reaktion, särskilt genom den dialektiska teologin. I kritiken framhölls att liberalteologernas bibeltolkning var alltför tillrättalagd, att den förbisåg väsentliga delar av den kristna tron och att de etiska idealen var hämtade från 1800-talets borgerliga livsstil. För en ny generation blev "liberalteologi" ett skällsord, vilket ledde till att ordet upphörde som självbeteckning. I praktiken lever liberalteologins idéer dock vidare på många håll inom de reformatoriska kyrkorna, även inom Svenska kyrkan. Kategori:Teologi

Judendom

Judendom, judarnas religion. Moderreligion till kristendom och delvis även islam. Den hebreiska Bibeln, Tanach, är också helig skrift för de kristna och kallas av dem Gamla Testamentet. Judendom är en abrahamisk religion.

Historia

Judendomen räknar Mose som sin religionsstiftare. Enligt Torah föddes han under en period då judarnas var slavar i Egypten. Mose ledde judarna ut ur Egypten ut i Sinaiöknen där Israels folk slöt ett förbund med Gud och fick Lagen vid berget Sinai (se vidare Uttåget ur Egypten). Trots inflytanden från olika håll genom årtusenden finns det några punkter i läran som varit konstanta:
- Monoteismen (i allra äldsta tiden monolatri), att det inte finns några gudar utom Gud (första budordet). Enligt andra och tredje budordet får dessutom Gud inte avbildas och hans namn inte uttalas.
- Israel är Guds utvalda folk.
- Det heliga landet har Gud givit sitt folk
- Jerusalem är platsen för judarnas gudsdyrkan. (Observera dock samaritanernas mening att fjället Gerizim är den rätta platsen.) Judarna firar sabbat från solnedgång på fredag kväll fram till mörkrets inbrott på lördag kväll. På sabbaten hålls bön i synagogan och särskilda sabbatsföreskrifter gäller.

Större högtider

De tre pilgrimshögtiderna

- Pesach (judisk påsk)
- Shavuot (veckofesten, judisk pingst)
- Sukkot (lövhyddohögtiden)

De höga heligdagarna

- Rosh hashana (den judiska nyårsdagen)
- Jom kippur (försoningsdagen)

Andra centrala högtider och minnesdagar

- Tisha beav (minnesdag om Tempelets ödeläggande)
- Simchat Tora (Torans glädjesfest)
- Chanukka (tempelinvigningsfesten, ljushögtiden)
- Tu bishvat (trädens nyårsdag)
- Purim (judiskt "karneval")
- sabbat (Fredag kväll 24h framåt "vilodag")

Se även

- Förbundsarken
- JHVH
- Profeter
- Religion
- Synagoga

Extern länk

- [http://www.us-israel.org The Jewish Virtual Library] Kategori:Judendom ja:ユダヤ教 simple:Judaism tokipona:nasin sewi Juta zh-cn:犹太教

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Diakoni

Diakoni. Hjälp till de fattiga och behövande har alltid varit en av kyrkans grundläggande funktioner. En kyrklig diakoni återupprättades i de lutherska kyrkorna under 1800-talet som en frivillig rörelse med kvinnliga diakonissor och manliga diakoner och med särskilda moderhus. I Svenska kyrkan har diakonin på senare tid knutits starkare till kyrkan och stiftsorganisationen. Kategori:Kristendom

Kyrkornas världsråd

Kyrkornas världsråd är ett internationellt ekumeniskt organ med över 340 medlemsorganisationer (kyrkor, trossamfund, ekumeniska samarbetsorgan) i över hundra länder och representerande cirka 400 miljoner människor. För att erbjudas medlemskap i Kyrkornas världsråd måste en kyrka ha minst 25 000 medlemmar och uppvisa god ekumenisk vilja i sitt lokala (nationella) sammanhang. Svenska medlemmar i Kyrkornas världsråd:
- Sveriges kristna råd
- Svenska kyrkan
- Svenska Missionskyrkan

Extern länk

- [http://www.wcc-coe.org/ Officiell hemsida] Kategori:Internationella ekumeniska organisationer

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige. ::Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (1-2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan) Benämningen "Svenska kyrkan" först belagd under 1800-talet, tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre kallas statskyrka, men den är fortfarande en folkkyrka. Dock så är fortfarande Svenska kyrkan till viss del styrd av riksdagen, genom Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), Lag om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1592) samt Lag om registrerat trossamfund (1998:1593) och Lag om avgift till registrerat trossamfund (1999:291).

Historia

Förhistoria: den katolska tiden

Sverige kristnades från sent 900-tal till sent 1000-tal av missionärer från Tyskland och England. Tidigare mission av t.ex. Ansgar hade inte givit något bestående resultat. Kristendomen verkar först ha nått Västergötland där Olof Skötkonung lät döpa sig omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030. År 1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift, dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala. Stiften var fr.o.m. 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till år 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bl.a. Visby och Skara. Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet är utan tvekan den heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både religiöst och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.

Från reformationen: svensk statskyrka

Under reformationen på 1500-talet bröt kyrkan i Sverige med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet. Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse. Övergången till luthersk statskyrka blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593. Då antogs Augsburgska bekännelsen som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571. Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag blev den kyrkoordning som bestämde kyrkans verksamhet till 1990-talet. Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men det dröjde till år 1951 innan man officiellt kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund.

Separation kyrka-stat

Sedan relationerna mellan stat och kyrka ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom väljs de förtroendevalda genom nomineringsgrupper i val som liknar vanliga riksdags- och kommunalval.

Organisation

Organisatoriskt är Svenska kyrkan på lokalplanet indelad i församlingar. Systemet är, till skillnad från frikyrkornas, territoriellt och innebär att församlingarna har geografiska gränser. Svenska kyrkans medlemmar tillhör den församling inom vilkens gränser de bor. Undantag till denna regel gäller för de icke-territoriella församlingarna. Av en församling krävs numer att den firar gudstjänst varje söndag, vilket lett till sammanslagningar av flera små församlingar. En eller flera församlingar utgör tillsammans ett pastorat. Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. I ett pastorat som består av endast en församling (enförsamlingspastorat) är det församlingen som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i församlingen inte har någon annan huvudman). Om ett pastorat består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) samverkar dessa församlingar organisatoriskt i en kyrklig samfällighet, i sådana fall är det samfälligheten som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i samfälligheten inte har någon annan huvudman). Flera flerförsamlingspastorat kan samverka i en kyrklig samfällighet. Regionalt är Svenska kyrkan indelad i stift som leds av ett stiftsfullmäktige med stiftsstyrelse tillsammans med domkapitel och biskop. Svenska kyrkan har för närvarande 13 stift. Uppsala stift är ärkestift och har numera två biskopar. En av dem är ärkebiskop och Svenska kyrkans "ansikte utåt". På riksplanet leds Svenska kyrkan av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Dessa har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänst, ekonomi och organisation. Kritik framförs ofta över att kyrkomöte och kyrkostyrelse utgörs i stor utsträckning av förtroendevalda som inte anses ha kompetens i trosfrågor. Fr.o.m. 1 januari 2000 regleras Svenska kyrkans verksamet (med några undantag) inte längre av svensk lag utan av en kyrkoordning vilken kyrkomötet beslutar om.

Tro

Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på Bibeln, i Svenska kyrkans fall så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas numer till Svenska kyrkans bekännelse. I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika kristna och politiska riktningar samsas i praktiken. Dock finns flera traditionella kristna rörelser som motsätter sig denna politisering kvar inom Svenska kyrkan, t.ex. lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet, læstadianer och karismatisk väckelse. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.

Kyrkotillhörighet

Tidigare blev barn som föddes av medlemmar automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Från 1996 är dopet grund för tillhörighet. Det finns också möjlighet att tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg. (Kyrkoordningen avd 6)

Gudstjänst

Gudstjänsterna regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet. Se vidare gudstjänst.

Nuvarande biskopar

- Uppsala stift - K.G. Hammar (1997-) (ärkebiskop)
- Uppsala stift - Ragnar Persenius (2000-) (stiftsbiskop)
- Linköpings stift - Martin Lind (1995-)
- Skara stift - Erik Aurelius (2004-)
- Strängnäs stift - Hans-Erik Nordin (2005-)
- Västerås stift - Claes-Bertil Ytterberg (1988-)
- Växjö stift - Anders Wejryd (1995-)
- Lunds stift - Christina Odenberg (1997-)
- Göteborgs stift - Carl Axel Aurelius (2003-)
- Karlstads stift - Esbjörn Hagberg (2002-)
- Härnösands stift - Tony Guldbrandzén (2001-)
- Luleå stift - Hans Stiglund (2002-)
- Visby stift - Lennart Koskinen (2003-)
- Stockholms stift - Caroline Krook (1998-)

Litteratur

- Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
- Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8

Se även

- Sveriges ärkebiskopar
- Svenska Kyrkans Unga

Externa länkar

- [http://www.svenskakyrkan.se/ Svenska kyrkans webbplats]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Samh%e4lle/Religion/Kristendom/Samfund/Lutherska/Svenska_kyrkan/ Länkar från Open Directory] Kategori:Svenska kyrkan

Lutherska världsförbundet

Lutherska Världsförbundet, LWF, är ett omfattande internationellt samarbetsorgan för lutherska kyrkor. Förbundet bildades i Lund 1947 och har nu 138 medlemskyrkor fördelade på 77 länder och omfattande över 65 miljoner medlemmar. Från Sverige är Svenska kyrkan medlemmar i LWF.

Extern länk

- [http://www.lutheranworld.org/ Officiell hemsida (på engelska)] Kategori:Internationella ekumeniska organisationer

Europeiska kyrkokonferensen

Europeiska kyrkokonferensen är en europeisk ekumenisk gemenskap av 126 medlemskyrkor och ytterligare 43 organisationer. Organisationen samlar medlemmar från alla de tre stora kyrkoriktningarna, katoliker, ortodoxa och protestanter. Som medlemmar har Europeiska kyrkokonferensen fyra svenska kyrkor:
- Svenska kyrkan
- Svenska Missionskyrkan
- Metodistkyrkan
- Svenska Baptistsamfundet

Extern länk

[http://www.cec-kek.org/ Officiell hemsida] Kategori:Internationella ekumeniska organisationer

Metodistkyrkan

Metodismen (Metodistkyrkan, benämningen "metodister" kom av medlemmarnas strängt metodiska levnadssätt. Namnet, i början ett öknamn, antogs så småningom av dem själva), är en utgrening av den protestantiska kristenheten och uppkom på 1700-talet i Storbritannien. Det var bröderna Charles Wesley och John Wesley som tillsammans med George Whitefield grundade denna väckelserörelse inom den anglikanska kyrkan. Anledningen till rörelsen var bland annat det stora sociala problemen som rådde under industrialismens 1700-tal i England. Det kom sig av att bönder som tidigare bott på landet nu flyttade in till städerna för att få jobb, och där blivit industriarbetare. John Wesley som då var anglikansk präst tyckte att kyrkan brydde sig för litet om alla utslagna och fattiga i samhället, det var då han, hans broder Charles och George Whitefield bestämde sig för att starta den väckelserörelse som idag kallas metodismen. Från början var det mera som en klubb för några som var intresserade, de samlades och läste Bibeln och bad tillsammans och de kallade sig för ”the Holy Club”. Klubben brukade även besöka folk som hade det svårt och deras sätt var så välorganiserat att det fick öknamnet ”metodister”. Den anglikanska kyrkan accepterade inte väckelsen och kyrkorna stängdes för metodismens predikanter; dessa höll då istället sina ”möten” på torg, vid gruvor och fabriker. Detta blev då en uppseendeväckande nyhet som nådde fram till industriarbetarna med sitt budskap att livet kunde förändras, omvändelse. Men budskapet var inte bara riktat till de fattiga utan även åt de rika så att det skulle ändra sina attityder och bry sig mera om andra människor. Utifrån deras budskap bildades de första fackföreningarna i England. Först på 1800-talet blev metodismen ett eget samfund, dessförinnan hade det varit mycket likt den anglikanska kyrkan.

Internationellt

Metodismen kom så småningom kom även till USA efter att John Wesley med tvekan hade accepterat detta. Därefter spred den sig snart till resten av världen. Till skillnad från den brittiska metodismen hade den amerikanska en biskop med formaliserat ledarskap, det är även denna gren som vunnit den största spridningen till resten av världen. Metodisterna i Norden (exempelvis Metodistkyrkan i Sverige) och i stora delar av Europa hör till kyrkans amerikanska gren, United Methodist Church (sv. Förenade metodistkyrkan), vars mest betydande organ finns i USA. Kyrkans ledning har kraftigt kritiserat president George W. Bushs utrikespolitik bl.a. i Irak trots att Bush själv är medlem av kyrkan.

Kända metodister

- John Wesley, (1703-1791), Metodistkyrkans grundare
- William Booth, (1829-1912), engelsk metodistpastor som senare grundade Frälsningsarmén.
- Thomas Ball Barratt, (1862-1940), norsk metodistpastor som blev ledargestalt inom pingströrelsen.
- Arthur Henderson, (1863-1935), brittisk fackföreningsledare och politiker, utrikesminister och nobelpristagare
- Philip Snowden, (1864-1937), brittisk politiker, finansminister
- Nelson Mandela, (1918- ), ex-president i Sydafrika
- Abel Muzorewa, (1925- ), biskop, premiärminister i Zimbabwe vid övergången till majoritetsstyre 1979
- Hans Växby, (1944- ), biskop i Nordeuropa och Eurasien sedan 1989
- Øystein Olsen, (1944- ) biskop i Nordeuropa sedan 2001
- George W. Bush, (1946- ), USA:s president
- Hillary Clinton, (1947- ), senator i USA
- Boris Trajkovski, (1956-2004), president i Makedonien Kategori:Protestantism ja:メソジスト ko:감리교

Svenska Baptistsamfundet

]] Svenska Baptistsamfundet är den äldsta svenska frikyrkan och är en del av den internationalla baptismen.

Identitet och vision

Baptistsamfundet beskriver sig själva som: : Svenska Baptistsamfundet är ett kristet trossamfund, en gemenskap av självständiga lokala församlingar, som bekänner Jesus Kristus som Gud och Frälsare i enlighet med Bibeln. Baptistsamfundet har en vision, som är antagen av Allmänna konferensen 2004: : Att söka Guds vilja med våra liv och leva så att alla finner en personlig relation till Gud genom Jesus Kristus och med Andens hjälp bryta upp från de krafter som utnyttjar och bryter ner människor och förstör jorden.

Verksamhet

Baptistsamfundet har (2005) 17 500 medlemmar i 234 församlingar, och bedriver missionsverksamhet i Kongo-Kinshasa, Ukraina, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Vitryssland, Litauen, Japan och Albanien. Samfundet har goda ekumeniska kontakter med ett flertal andra samfund och en majoritet av medlemmarna finns i de 89 församlingar som förutom Baptistsamfundet också är anslutna till ett eller flera andra samfund, oftast Svenska Missionskyrkan eller Evangeliska Frikyrkan. Tillsammans med Missionskyrkan driver man också Teologiska Högskolan, Stockholm och ger ut tidningen Sändaren. Samfundet använder den ekumeniska psalmboken Psalmer och Sånger och den ekumeniska kyrkohandboken Gudstjänstboken. På egen hand har Baptistsamfundet två folkhögskolor, är huvudman för Brommadialogen och har introducerat Naturlig församlingsutveckling (NFU) i Sverige. Baptistsamfundet är delägare i bokförlaget Libris och driver Vallersvik konferens- och semestercenter. Svenska Baptistsamfundet har en stark tillhörighet i den internationella baptismen, och är engagerade i de internationella baptistorganisationerna Baptisternas Världsallians och Europeiska Baptistfederationen. Av historiska skäl är baptister ofta engagerade för religionsfrihet och argumenterar till exempel ofta för att moskéer ska få byggas i Sverige. Samfundet har en demokratisk uppbyggnad, och högsta beslutande organ är Allmänna konferensen, dit samtliga anslutna församlingar har rätt att skicka ombud. Allmänna konferensen väljer styrelse och utser den högsta tjänstemannen, som kallas missionsföreståndare. Nuvarande missionsföreståndare är Karin Wiborn. Samfundet tar emot statsbidrag genom Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), men finansieras framför allt genom frivilliga gåvor från medlemmarna.

Historia

Baptismens historia i Sverige börjar den 21 september 1848, strax efter mörkrets inbrott i Vallersvik, då en liten grupp på åtta personer genomförde det första baptistiska dopet i Sverige. Att döpa någon utan att vara präst i Svenska kyrkan var vid den här tiden ett allvarligt brott, och den inkallade danske baptistpastorn A P Förster, som rott 17 timmar för att komma dit, planerade att ro tillbaka till Danmark samma kväll för att undvika myndigheterna. Senare samma dag bildades den första baptistförsamlingen i Borekullastugan i Landa socken nära Frillesås vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte Fredrik Olaus Nilsson. Under sin första tid utsattes baptisterna av svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade, och F O Nilsson själv blev slutligen landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop. Trots förföljelsen växte rörelsen, och när Baptistsamfundet var som störst 1934 hade det över 68 000 medlemmar. I början av 1900-talet uppstod konflikter kring den nya karismatiska väckelsen inom samfundet, vilket slutade med att samfundet uteslöt Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som under Lewi Pethrus ledning utvecklades till den svenska Pingströrelsen. På 1930-talet uppstod en ny konflikt som slutade med att samfundet splittrades i två, i och med att Örebromissionen bröt sig ur 1934. På senare tid har diskussioner förekommit om att gå samman med antingen Evangeliska Frikyrkan eller Svenska Missionskyrkan. Baptistsamfundet var en av de första kyrkorna i Sverige att ordinera kvinnliga pastorer och först med att utse en kvinnlig kyrkoledare, missionsföreståndare.

Närstående organisationer

- Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF)
- Svenska Baptisternas Kvinnoförbund (SBKF)

Utbildningar

- Teologiska Högskolan, Stockholm
- Sjöviks folkhögskola
- Betel folkhögskola

Externa länkar

- [http://www.baptist.se Svenska Baptistsamfundet]
- [http://www.sbuf.baptist.se SBUF]
- [http://www.vallersvik.com/ Vallersvik Konferens & Semestercenter AB i Frillesås]
- [http://www.kommunen.se/turism/bilder/kultur-syd-10.jpg Bild på Borekullastugan]
- [http://images.tradera.com/846/7525846_1.jpg Äldre vykort med Borekullastugan] Kategori:Svensk frikyrkorörelse Kategori:Protestantiska samfund

Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor

Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor, IFFEC, bildades i Bern 1948 och är ett ekumeniskt samarbetsorgan för evangeliska frikyrkor. Svenska medlemskyrkor är Svenska Missionskyrkan och Svenska Alliansmissionen.

Extern länk

[http://iffec.org/iffec/en/home Officiell hemsida] Kategori:Internationella ekumeniska organisationer

Svenska Alliansmissionen

Svenska Alliansmissionen är ett svenskt trossamfund med rötter i 1800-talets väckelserörelser och med huvudsaklig förankring i Småland. Ca 12000 medlemmar. Förkortas SAM. Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Borgågemenskapen

Borgågemenskapen (en. The Porvoo Churches) En kyrkogemenskap av lutherska kyrkor främst i Norden och Baltikum samt anglikanska kyrkor på de brittiska öarna. Gemenskapen har antagit Borgåöverenskommelsen som innebär att man välkomnar varandras präster och medlemmar som sina egna. Den som tillhör någon av medlemskyrkorna och efterfrågar en kyrklig handling skall behandlas på samma sätt som de egna medlemmarna. Ingen avgift får alltså tas ut vid exempelvis vigsel, dop eller begravning. Överenskommelsen bär namn efter staden Borgå (fi. Porvoo) i södra Finland där den undertecknades.

Medlemmar

- Evangelisk-lutherska kyrkan i Estland
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
- Evangelisk-lutherska kyrkan i Litauen
- Isländska folkkyrkan
- Norska kyrkan
- Svenska kyrkan
- Engelska kyrkan
- Irländska kyrkan
- Skottlands episkopala kyrka
- Walesiska kyrkan
- Portugals lusitanska kyrka
- Spanska episkopala reformerade kyrkan Den Danska folkkyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland innehar observatörsstatus.

Extern länk

- [http://www.porvoochurches.org The Porvoo Churches]

Kategori:Ekumenik

Huvudartikel: ekumenik Kategori:Kristendom

Fundación para la Extensión de la Vida Alcor

La Alcor Life Extension Foundation es una compañía sin ánimo de lucro de Scottsdale (Arizona) que investiga, aboga por y realiza crionizaciones, es decir, la preservación de las personas después de la muerte legal en nitrógeno líquido, con esperanza de restaurarlas con salud completa cuando se hayan desarrollado nuevas tecnologías en el futuro. Su nombre viene de "Allopathic Cryogenic Rescue," (rescate criogénico alopático), siendo alopático la filosofía médica de que es cualquier tratamiento que mejore el pronóstico de un paciente es válido. Alcor fue fundada como la Alcor Society for Solid State Hypothermia en 1972 por Fred y Linda Chamberlain. En 1976 Alcor llevó a cabo su primera criopreservación humana. El nombre de la fundación se cambió a Alcor Life Extension Foundation en 1977. Se trasladó a Arizona en 1994. En agosto de 2005, Alcor tenía 773 miembros que habían completado los procesos financieros y legales necesarios para la criopreservación, y 69 pacientes en suspensión criónica. Alcor acepta donaciones anatómicas bajo el Uniform Anatomical Gift Act y Arizona Anatomical Gift Act con propósito de investigación.

Polémica

Antes de que la compañía se trasladara desde Arizona a Riverside (California) en 1994, se convirtió en el centro de las críticas cuando un forense del condado declaró que un cliente había sido asesinado con barbitúricos antes de que el personal de la compañía le quitara la cabeza. Alcor alegó que el medicamento había sido administrado después de su muerte. El caso quedó archivado. En 2002, Alcor aumentó su popularidad cuando la estrella del béisbol Ted Williams fue puesta en suspensión criónica. Esto condujo a una disputa familiar sobre cómo quería reposar Williams tras su muerte. En 2003, Sports Illustrated publicó las alegaciones por parte de un empleado de Alcor diciendo que la compañía había tratado mal la cabeza de Williams realizando perforaciones y rompiéndola accidentalmente. También se informaba de que se había perdido parte del ADN de Williams, posiblemente en conexión con el deseo de su hijo de vender algó más de ADN. Alcor negó las declaraciones, y explicó que una rotura microscópica podía haber sido resultado del proceso de congelación de la cabeza..

Véase también

- Immortality Institute

Enlaces externos

- [http://www.alcor.org/ Alcor Life Extension Foundation]
- [http://www.alcor-uk.com/ Alcor UK]
- [http://www.nanoaging.com/ El Instituto NanoAging]
- [http://www.merkle.com/cryo/ Página de Ralph Merkle sobre crionización] Categoría:Criogenia

darmowe statystyki wagi elektroniczne tekst hoteles amsterdam bwin

:: RELATED NEWS ::

Homo cepranensis

Homo cepranensis is een fossiele mensensoort uit Italië. Hij is bekend van slechts één schedel, en het bestaan van de soort wordt ernstig in twijfel getrokken. De schedel is 700 000 tot 900 000 jaar oud.

Literatuur

- Mallegni, F., Carnieri, E., Bisconti, M., Tartarelli, G., Ricci, S., Biddittu, I. & Serge, A. 2003. Homo cepranensis sp. nov. and the evolution of African-European Middle Pleistocene hominids. Comptes Rendus Palevol. 2(2):153-159.

Stradanus
Joannes Stradanus (Brugge 1523 - Florence 3 november 1605) (ook: Jan van der Straet, Giovanni della Strada, Giovanni Stradano, Giovanni Stratensis) was een Nederlands kunstschilder. Hij is ook bekend als ontwerper van gravures

Jan van der Straet
Joannes Stradanus (Brugge 1523 - Florence 3 november 1605) (ook: Jan van der Straet, Giovanni della Strada, Giovanni Stradano, Giovanni Stratensis) was een Nederlands kunstschilder. Hij is ook bekend als ontwerper van gravures

Yogadieet
Het Yogadieet in o.a. het hindoeïsme is een dieet dat gericht is op het lichamelijke en geestelijke welzijn en dat voortvloeit uit de achterliggende spirituele filosofie van de yoga. Hoewel veel hindoes vegetarisch zijn en hindoes over het algemeen geen vlees afkomstig van grotere zoogdieren eten, volgen orthodoxe hindoes van de Brahmaanse creoolse taal die naast Engels en Frans in de staat Vanuatu wordt gesproken. De naam komt oorspronkelijk van het Portugese bicho de mar (zeekomkommer). Die uitdrukking kwam in het Engels terecht als pseudo-Frans bêche de mer, dat later echt in het Frans terechtkwam als biche la mar. Later werd daar niet alleen de zeekomkommer mee aangeduid, maar ook de taal waarin de handel in zeekomkommers

Bladneusvleermuis van de nieuwe wereld
Bladneusvleermuizen van de Nieuwe Wereld (Phyllostomidae) zijn een familie van de vleermuizen uit Amerika. Ze hebben een bladvormige neus. Er zijn ongeveer 180 soorten, onderverdeeld in 57 geslachten. De familie omvat de volgende geslachten:
- Vampyravus†
- Onderfamilie vleermuizen uit Amerika. Ze hebben een bladvormige neus. Er zijn ongeveer 180 soorten, onderverdeeld in 57 geslachten. De familie omvat de volgende geslachten:
- Vampyravus†
- Onderfamilie vleermuizen uit Amerika. Ze hebben een bladvormige neus. Er zijn ongeveer 180 soorten, onderverdeeld in 57 geslachten. De familie omvat de volgende geslachten:
- Vampyravus†
- Onderfamilie Temse, 28 januari 1950) is een Vlaamse striptekenaar. Zijn eerste commerciële strip was een gagreeks rond Circus Maximus, begonnen in 1969. Deze strips verschenen in het Nederlandse stripblad Eppo (1977) en later ook in Robbedoes. Hij is vooral bekend door

155 v. Chr.
---- Gebeurtenissen:
- De Lusitani worden verslagen door de Romeinen bij Gibraltar.
- Publius Cornelius Scipio Nasica Corculum II en Marcus Claudius Marcellus worden consuls van het Imperium Ro

Ekumenik

Grekiska

Teologi

Begrepp som rör religionsstudier

Kristen teologi

Judisk teologi

Muslimsk teologi

Bahá'í teologi

Indelning av teologin

Se även

Liberalteologi

Bibelkritik

Begreppets historia

Religionskritik

Reaktionen mot liberalteologin

Judendom

Historia

Större högtider

De tre pilgrimshögtiderna

De höga heligdagarna

Andra centrala högtider och minnesdagar

Se även

Extern länk

Sverige

Historia

Politik

Geografi

Administrativ indelning

Klimat

Ekonomi

Kända svenska företag

Infrastruktur

Flyg

Järnvägar

Vägar

Demografi

Kultur

Massmedier

Se även

Externa länkar

Diakoni

Kyrkornas världsråd

Extern länk

Svenska kyrkan

Historia

Förhistoria: den katolska tiden

Från reformationen: svensk statskyrka

Separation kyrka-stat

Organisation

Tro

Kyrkotillhörighet

Gudstjänst

Nuvarande biskopar

Litteratur

Se även

Externa länkar

Lutherska världsförbundet

Extern länk

Europeiska kyrkokonferensen

Extern länk

Metodistkyrkan

Internationellt

Kända metodister

Svenska Baptistsamfundet

Identitet och vision

Verksamhet

Historia

Närstående organisationer

Utbildningar

Externa länkar

Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor

Extern länk

Svenska Alliansmissionen

Borgågemenskapen

Medlemmar

Extern länk

Kategori:Ekumenik

Fundación para la Extensión de la Vida Alcor

Polémica

Véase también