:: wikimiki.org ::
| Elektor |
ElektorElektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvälja") kallas en person som av en organisation eller liknande väljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation. Det handlar om en form av indirekt val.
Exempel: I USA väljs inte presidenten direkt av folket. I det som brukar kallas presidentval väljer folket egentligen elektorer till ett elektorskollegium, som i sin tur röstar fram en president.
Ett annat exempel: före 1997 valdes stiftsfullmäktige i Svenska kyrkan och ledamöterna till kyrkomötet av elektorer som utsågs av församlingarna efter kyrkovalet.
Kategori:Val
Kategori:Svenska kyrkan
ElektorElektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvälja") kallas en person som av en organisation eller liknande väljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation. Det handlar om en form av indirekt val.
Exempel: I USA väljs inte presidenten direkt av folket. I det som brukar kallas presidentval väljer folket egentligen elektorer till ett elektorskollegium, som i sin tur röstar fram en president.
Ett annat exempel: före 1997 valdes stiftsfullmäktige i Svenska kyrkan och ledamöterna till kyrkomötet av elektorer som utsågs av församlingarna efter kyrkovalet.
Kategori:Val
Kategori:Svenska kyrkan
Val
Val är ett ord med många språkliga betydelser. I denna artikel behandlas "val" i politiskt sammanhang, och avser då den process varigenom en eller flera personer utkoras, utses, utväljs etc till ett politiskt uppdrag, att bli en förtroendevald ledamot - alternativt - att ett av flera beslutsalternativ bestäms efter en viss förreglerad process.
Den viktigaste formen av val är allmänna demokratiska val, vilket innebär att väljarna i en stat eller i en del av en stat väljer representanter till en beslutande församling (parlament, riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, regionfullmäktige o.s.v.) där beslut, som är bindande för alla, fattas och sedan verkställs av myndigheter eller förvaltningar som församlingen har till sitt förfogande. Även val till kyrkofullmäktige m m i Svenska Kyrkan sker på samma sätt.
Valmetoder
I Sverige används Jämkade uddatalsmetoden med spärr, vilket är en metod som ger mandat (här ung. i betydelsen "representation") i förhållande till andelen röster. Tidigare användes d'Hondts metod, vilken missgynnade mindre partier. I anglosaxiska länder som USA och Storbritannien används majoritetsval i enmansvalkretsar (ibland kallat "first past the post"). I Frankrike används numera i allmänhet majoritetsval i enmansvalkretsar och i två omgångar. I Japan används majoritetsval i flermansvalkretsar. I det tyska systemet kombineras majoritetsval och proportionella val efter svenskt mönster. Vissa länder har starkare inslag av personval, något som inte förekommer i Sverige, även om personval i och för sig är möjliga även här. I länder i Östeuropa, vilka tidigare ingick i östblocket, krävs oftast att valdeltagandet är minst 50% för att valet ska vara giltigt.
Valmetoden är av stor betydelse för resultaten i val. I huvudsak väljer man mellan proportionella val, vilka ger resultat som mera återspeglar väljarnas verkliga åsikter, och majoritetsval, vilka mindre återspeglar väljarnas åsikter, men däremot har bättre förutsättningar att skapa starka regeringar, vilket i sin tur förbättra väljarnas möjligheter att utkräva ansvar.
Vanliga former av demokratiska val i Sverige
- Val till riksdagen
- Val till landstingsfullmäktige
- Val till kommunfullmäktige
- Val till europaparlamentet
- Direkta kyrkliga val
- Folkomröstning
- Kårval
Se även
- Demokrati
- Direkt val
- Klassval
- Monarki
- Politiskt parti
- Presidentval
- Republik
- Elektorskollegiet i amerikanska presidentval
Kategori:PolitikKategori:Val
ja:選挙
simple:Election
Indirekt valIndirekt val, val som görs genom att väljarkåren (medborgarna) väljer personer till en politisk församling som sedan i sin tur gör det slutliga valet av den som skall väljas till ett visst uppdrag. Motsatsen är direkt val, där någon väljs direkt av folket.
Presidentval i USA är ett indirekt val där väljarna väljer elektorer som i sin tur väljer president.
Kategori:PolitikKategori:val
Direkt valDirekt val, val som görs direkt av valmännen (väljarna), och där alltså inte det slutliga valet görs av representanter som utsetts i ett första (direkt) val. Det senare kallas indirekt val.
Riksdagsval och kommunalval är exempel på direkta val, eftersom väljarna väljer personer som kandiderar för ett parti. Valet av statsminister och valet av ledamöter av riksdagens utskott är däremot exempel på indirekta val, eftersom det är de valda riksdagsledamöterna som väljer dessa.
Presidentvalet i Finland är ett direkt val, där väljarna väljer vem som skall bli president, medan motsvarande val i USA är ett indirekt val där väljarna väljer elektorer som i sin tur väljer president.
Kategori:PolitikKategori:val
Elektorskollegiet i amerikanska presidentvalElektorskollegiet, en. U. S. Electoral College, folkvald församling i USA vars enda uppgift är att välja USA:s president och USA:s vicepresident.
Kollegiet skall enligt de ursprungliga reglerna bestå av lika många ledamöter som det finns ledamöter i det federala representanthuset och den federala senaten tillsammans, vilket betyder att varje delstat har åtminstone 3 elektorer. Efter en ändring i den amerikanska konstitutionen har dessutom District of Columbia lika mång elektorer som det skulle ha haft om det vore delstat, dock aldrig mer än vad den minsta delstaten har, d.v.s. 3. Sedan amerikanska presidentvalet 1960 har kollegiet 535 medlemmar, och sedan amerikanska presidentvalet 1968 538. Medlemmarna i kollegiet kan teoretiskt rösta som de själva önskar, men enligt konstitutionell praxis är de bundna av vilken kandidat de på förhand förbundit sig att rösta för.
Den kandidat som får flest röster (first past the post) i en delstat får normalt samtliga delstatens elektorsröster. Undantag från denna regel är Maine och Nebraska, där delstatlig lag stadgar att elektorsrösterna fördelas efter county respektive kongressdistrikt. Enda gången en sådan fördelning inträffat torde ha varit i ovannämnda valet 1960.
Debatt om elektorssystemet
Elektorssystemet utstår från tid till annan kritik för att det tillåter att en kandidat som får en majoritet av de folkliga rösterna ändå kan förlora valet (vilket senast hände 2000).
Kategori:Amerikansk politik
StiftsfullmäktigeStiftsfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i Svenska Kyrkans regionala nivå, stiften. Ledamöterna utses vart fjärde år i direkta kyrkliga val. Till och med 1997 utsågs ledamöterna i stiftsfullmäktige genom indirekta val genom elektorer i församlingarna.
Stiftsfullmäktige utser genom indirekt val stiftsstyrelsen.
LedamotLedamot är ett uppdrag man tilldelas eller utnämns för, eller ännu vanligare väljs till att inneha, till skillnad från en anställning för att utföra arbete.
Ledamöter utses i politiska sammanhang genom allmänna val eller bland medlemmar/ägare i en organisation.
Ledamöter omfattas inte av kollektivavtal, men uppdragens trygghetsregler och ersättningsnivåer fastställs av den instans som äger rätten att fatta beslut.
Ledamöter i offentliga uppdrag omfattas av förtroendemannalagen på arbetsmarknaden och äger därmed rätt till tjänstledighet för utförande av uppdraget under vissa omständigheter.
Kategori:Politik
Kategori:Val
Kategori:Organisationer
KyrkomötetKyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ enligt svensk lag (Lagen om Svenska kyrkan 6§), och ska (enligt samma lag §2) väljas enligt demokratiska principer, något som annars inte är självklart, då Svenska kyrkan till sin bekännelse är en apostolisk kyrka. Detta förhållande har beskrivits med termen av "den dubbla ansvarslinjen", där den demokratiska grenen stått för sitt ansvarsområde i samråd med tjänstemän i vigningstjänster (biskopar och präster) och den teologiska grenen, företrädd av biskopar och domkapitel, stått för sitt ansvarsområde i samråd med den demokratiska grenen.
Kyrkomötet består av 251 ledamöter, valda i direktval av en valmanskår bestående av alla kyrkomedlemmar från 16 års ålder och uppåt, för en mandatperiod om 4 år. I kyrkomötets arbete, deltar även biskoparna, men de saknar rösträtt.
En kyrkostyrelse väljs av kyrkomötet. Svenska kyrkans högsta verkställande ledning i administrativa frågor är sedan kyrkostyrelsen. I pastorala och dogmatiska frågor är i princip varje biskop inom kyrkan obunden av kyrkostyrelsens auktoritet. För samråd mellan biskoparna finns Biskopsmötet och för tillsyn av biskoparnas arbete finns Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar.
Mandatfördelning i kyrkomötet
Se Kyrkovalet 2005
# Organisationen Kristdemokrater i Svenska kyrkan ställde upp istället för det politiska partiet Kristdemokraterna (kd).
# Nätverket Folkpartister i Svenska kyrkan (fisk) ställde upp i stället för det politiska partiet Folkpartiet Liberalerna (fp).
# Organisationen Vänstern i Svenska kyrkan (visk) ställde upp i stället för det politiska partiet Vänsterpartiet (v).
Kategori:Svenska kyrkan
Kyrkliga valMed direkta kyrkliga val menas alla de val som vid ett och samma tillfälle tillsätter de beslutande instanserna i Svenska kyrkan. Sedan Svenska kyrkan år 2000 fick ändrade relationer till staten, ansvarar kyrkan för de direkta kyrkliga valen.
Till och med 1994 ägde de direkta kyrkliga valen rum i oktober samma år som de allmänna valen, och mandatperioden var från 1970 tre år. 1994 valdes kyrkofullmäktige för tre år, medan mandatperioden i de allmänna valen då ändrades till att vara fyra år. Därmed kom det sig att det arrangerades kyrkliga val i september 1997 (fortfarande av de statliga och kommunala myndigheterna) för en period av fyra år, eftersom de allmänna valen ägde rum först 1998. Syftet var att åstadkomma val under olika år framöver samt att övergången från en statlig kyrka till en mer självstyrande kyrka skulle ske med ledamöter som deltagit i övergången.
16 september 2001 var första gången som kyrkan ansvarade för valen, och det var också första gången som valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet blev direkta. Tidigare utsågs dessa organ indirekt genom elektorer i församlingarna.
Kyrkovalet 2005 ägde rum den 18 september 2005.
Nästa kyrkoval är kyrkovalet 2009.
Rösträtt
Sedan kyrkan och staten gick skilda vägar från och med år 2000 är rösträttsåldern i de direkta kyrkliga valen 16 år.
Valbarhet
Valbarhet avseende den nationella nivån
Valbar till det beslutande organet på den nationella nivån, Kyrkomötet är den som är folkbokförd i Sverige, döpt, medlem i Svenska kyrkan och senast på valdagen har fyllt 18 år.
Biskopar är inte valbara till Kyrkomötet. Likaså gäller anställda med ledande ställning (se förtydligande nedan) på den nationella nivån.
Valbarhet avseende den regionala nivån
Valbar till det beslutande organet på den regionala nivån, stiftsfullmäktige är den som är folkbokförd i någon av stiftets församlingar, döpt, medlem i Svenska kyrkan och senast på valdagen har fyllt 18 år.
Biskopar och domprostar är inte valbara till stiftsfullmäktige.
Likaså gäller anställda med ledande ställning (se förtydligande nedan) på den regionala nivån.
Valbarhet avseende den lokala nivån
Valbar till det beslutande organet på den lokala nivån, kyrkofullmäktige är den som är folkbokförd i församlingen, döpt, medlem i Svenska kyrkgan och senast på valdagen har fyllt 18 år.
Om kyrkofullmäktige är ersatt med ett direktvalt kyrkoråd gäller samma bestämmelser.
Om församlingen ingår i en samfällighet gäller samma bestämmelser, med tillägget att personen måste vara folkbokförd i någon av församlingarna som ingår i samfälligheten.
Biskopar är inte valbara till kyrkofullmäktige, något direktvalt kyrkoråd.
Likaså gäller församlingens kyrkoherde (och i samfälligheter; kyrkoherden i någon av de i samfälligheten ingående församlingarna) och övriga anställda med ledande ställning (se förtydligande nedan) på den lokala nivån.
Vad avses med begreppet "ledande ställning"?
Med "ledande ställning" avses de som har övergripande chefstjänster, t.ex. kanslichefer, kyrkokamrerer, kyrkogårdschefer eller andra förvaltningschefer.
Undantag från kravet att vara döpt
Punkt 19 i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen innehåller ett undantag från valbarhetsvillkoret att vara döpt. Bestämmelsen innebär att den som innehar, eller tidigare har innehaft något uppdrag som förtroendevald inom Svenska kyrkan är valbar till ett sådant uppdrag även om han eller hon inte är döpt.
Nomineringsgrupper
I de kyrkliga valen sker valen proportionellt enligt kyrkoordningen, vilket kräver kandidatlistor. Dessa kandidatlistor utses av nomineringsgrupper, som är motsvarigheten till det som i de allmänna valen kallas partier. Av tradition sedan 1930-talet har rikspartierna ställt upp i de kyrkliga valen, men på senare år har några av rikspartierna dragit sig ur och flera partipolitiskt obundna nomineringsgrupper ställt upp.
Extern länk
- [http://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval http://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval]
Kategori:Svenska kyrkan
Kategori:ValHuvudartikel: Val.
Kategori:Politik
ja:Category:選挙
ko:분류:선거
Kategori:Svenska kyrkanKategori:Protestantiska samfund
Kategori:Sverige Robert StephensSir Robert Stephens (July 14 1931 – November 12 1995) was a leading actor in the early years of Britain's Royal National Theatre.
Stephens was born in Bristol, England, and rose to become one of the most respected actors of his generation. By the 1960s he was regarded as the natural successor to Laurence Olivier. In 1967 he married his third wife, actress (Dame) Maggie Smith. They appeared together on stage and in film, notably in the film version of The Prime of Miss Jean Brodie in (1969). His other films in this period included the starring role in Billy Wilder's The Private Life of Sherlock Holmes (1970). However, following his departure from the National Theatre in 1970 and the breakup of his marriage in 1973 he suffered a career slump, not helped by heavy drinking.
Although he continued to work on stage and television, it wasn't until the 1990s that he re-established himself at the forefront of his profession, when the Royal Shakespeare Company invited him to play Falstaff in Henry IV, part 1 and then the title role in King Lear. He was awarded the Laurence Olivier Theatre Award in 1993 for Best Actor, for his performance in Henry V with the Royal Shakespeare Company. He was knighted in 1995.
Robert Stephens was also known for providing the voice of Aragorn in the acclaimed 1981 BBC Radio serialisation of The Lord of the Rings.
Stephens was married four times in all: to Nora Ann Simmonds in 1951 and to Tarn Bassett from 1956 to 1967 — he had a child with each. His two sons with Maggie Smith, Toby Stephens and Chris Larkin, also became actors. He remarried in January 1995, to Belfast-born Patricia Quinn, who has appeared with him in Fortunes of War. He died in November 1995, the same year he was knighted, after several years of ill health.
Stephens was one of eight actors profiled in Roger Lewis' 1989 book Stage People.
External links
-
- [http://www.screenonline.org.uk/people/id/471660/ Robert Stephens] at screenonline
- [http://www.npg.org.uk/live/search/person.asp?LinkID=mp60141 Portraits of Stephens]
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Stephens, Robert
Odzyskiwanie danych gry strategiczne konsultant slubny online casinos katalog
|
|
|
|
