:: wikimiki.org ::

Elektricitet

Elektricitet

Elektricitet är ett fysikaliskt fenomen. Föremål kan ha positiv eller negativ elektrisk laddning. Det antal laddningar per tidsenhet som rör sig längs en ledare kallas ström. En elektrisk ström är när negativt laddade partiklar flödar från en punkt med högre elektrisk potential (spänning) till en punkt med lägre elektrisk potential, eller vice versa för negativa laddningar. Av gammal hävd räknas strömmen gå från plus till minus men eftersom det i nästan alla fall är elektroner (elektroner har negativ laddning) som utgör strömmen så går strömmen i verkligheten från en punkt med överskott av elektroner (minus) till en punkt med underskott av elektroner (plus). Strömstyrka kan bestämmas av potentialskillnaden mellan punkterna (spänningsfall som räknas i volt) och motståndet mellan dem (resistans om strömmen är likström, men impedans om strömmen är växelström). Elektricitet gör så vi kan använda våra televisionsapparater. Vid likström kan strömstyrkan räknas ut med formeln

I = U/R

(där I är ström, U spänning och R resistans. Om strömmen periodiskt växlar riktning (växelström) blir formeln

I = U/Z

(där Z är impedans).

Se även

- elektronik
- elektromagnetism Kategori:Fysik Kategori:Fysikaliska storheter Kategori:Elektromagnetism ja:電気 ko:전기 simple:Electricity

Fysik

Fysik är vetenskapen om naturen i dess vidaste bemärkelse, bland annat med teorier om de fundamentala krafter och lagar som bygger upp universum.

Centrala teorier

Klassisk mekanik -- Termodynamik -- Statistisk mekanik -- Elektromagnetism -- Speciella relativitetsteorin -- Allmänna relativitetsteorin -- Kvantmekanik -- Kvantfältteori -- Standardmodellen -- strömningsmekanik -- Kvantkromodynamik

Föreslagna teorier

Teori om allt -- Grand unification theory -- M-teori -- Loopkvantgravitation -- Higgsmekanismen -- Supersymmetri

Koncept

Materia -- Antimateria -- Elementarpartikel -- Boson -- Fermion Symmetri -- Konserveringslag -- Massa -- Energi -- Rörelsemängd -- Impulsmoment -- Spinn -- Rörelsemängdsmoment Tid -- Rum -- Dimension -- Rumtid -- Längd -- Fart -- Hastighet -- Kraft -- Vridmoment -- Frihetsgrader Våg_(fysik) -- Vågfunktion -- Kvanttrassel -- Harmonisk oscillator -- Magnetism -- Elektricitet -- Elektromagnetisk strålning -- Temperatur -- Entropi -- Fysikalisk information Fasövergång -- Kritiskt fenomen -- Spontant symmetribrott -- Supraledning -- Suprafluiditet -- Kvantfasövergång

Fundamentala krafter

Gravitation -- Elektromagnetism -- Svag kärnkraft -- Stark kärnkraft

Partiklar

Atom -- Proton -- Neutron -- Elektron -- Kvark -- Foton -- Gluon -- W-boson -- Z-boson -- Graviton -- Neutrino -- Partikelstrålning -- Elementarpartikel

Underavdelningar inom fysik

Astrofysik -- Atom, molekylär och optisk fysik -- Beräkningsfysik -- Fasta tillståndets fysik -- Kondenserade materias fysik -- Kryoteknik -- Kosmologi -- Flödesdynamik -- Polymerteknik -- Optik -- Materialfysik -- Kärnfysik -- Plasmafysik -- Partikelfysik -- Fordonsdynamik -- Halvledarfysik

Fenomen

Corioliskraft -- Norrsken -- Stjärnfall -- Svart hål -- Neutronstjärna -- Svävning -- Dopplereffekt

Metoder

Vetenskaplig metod -- Fysikalisk kvantitet -- Mätning -- Mätinstrument -- Dimensionsanalys -- Statistik -- Matematik

Tabeller

Lista på fysiklagar -- Fysikalisk konstant -- SI-enheter -- SI-prefix -- Enhetsomvandling

Historik

Fysikens historia -- Kända fysiker -- Nobelpriset i fysik

Besläktade fält

Astronomi -- Biofysik -- Elektronik -- Ingenjörsvetenskap -- Materialvetenskap -- Matematisk fysik -- Medicinfysik -- Kemi Kategori:Fysik als:Physik ja:物理学 ko:물리학 ms:Fizik simple:Physics th:ฟิสิกส์ zh-min-nan:Bu̍t-lí-ha̍k

Ledare

Ledare har flera betydelser: #En yrkesroll, se Ledare (yrkesroll) #Ett begrepp inom fysik och elektronik, se elektrisk ledare #Ett avsnitt inom en tidning, se ledarsida

Elektrisk spänning

Elektrisk spänning är en skillnad i elektrisk potential mellan två punkter. Om punkterna skulle direkt komma i kontakt med varandra (så kallad kortslutning) eller indirekt genom en ledare som till exempel en metalltråd, uppstår en elektrisk ström som strävar efter att utjämna potentialskillnaden mellan punkterna. Strömmen kan bestå av förflyttning av laddade partiklar, vanligtvis dock elektroner. Elektrisk spänning mäts i SI-enheten volt och har symbolen V. I fysikaliska formler används symbolen U (ty. Unterschied 'differens', 'skillnad') för storheten. Spänning är ingen grundenhet i SI utan definierias i som den spänning som krävs över t ex en resistans för att strömmen 1 A ska generera effekten 1 W, enligt effektformeln effekt = spänning
- strömstyrka. I Europa har de flesta vanliga vägguttag spänningen 230 V. Observera dock att det då rör sig om effektivvärdet hos en växelspänning. Toppvärdet är 325 V.

Se även

- emk
- potential
- mekanisk spänning Kategori:Elektromagnetism ja:電圧

Volt

Volt är en härledd SI-enhet för elektromotorisk kraft eller elektrisk spänning. Volt härleds från SI-enheterna watt (W) och ampere (A) och blir då W/A. Uttryckt i grundenheter blir det m²·kg·s^-3·A^-1. Uppkallad efter den italienske fysikern Alessandro Volta. Kategori:Mått ja:ボルト (単位) ko:볼트 th:โวลต์

Likström

Likström, elektrisk ström som alltid har samma riktning, till skillnad från växelströmmen. Likström betecknas vanligen DC efter engelskans Direct Current och i formler betecknas den

I

. Alla elektroniska kretsar behöver likström för att kunna fungera Kategori:Elektromagnetism ja:直流 ko:직류

Television

Television kan syfta på # television, vanligen förkortat TV # Television (musikgrupp)

Resistans

Resistans betecknar den "friktion" som strömmen genom en elektrisk krets erfar. Ju högre resistans kretsen har, desto högre spänning krävs för att driva en viss ström genom den. Resistans mäts vanligen i ohm. Ifall man enbart använder likström kan man genom att dividera spänningen över en ledare med resistansen i ledaren få fram strömmen som passerar genom ledaren. Ifall strömmen växlar riktning (växelström) räcker inte enbart resistansen för att beräkna det motstånd som strömmen möter i en ledare, då måste man även beräkna ledarens impedans, vilken är ett resultat av dess resistans, induktans och kapacitans. I kopplingsscheman och formler betecknas resistansen med tecknet R. En resistor är en speciellt avsedd komponent för att åstadkomma resistans. Resistansen för en komponent eller ledning beräknas approximativt med formeln

R= \rho L / A

där

\rho

är materialets resistivitet, L är längden och A tvärsnittsarean. Kategori:Elektromagnetism ja:電気抵抗 ko:전기저항

Impedans

Impedans är det elektriska motståndet för växelström. Impedansen beräknas exempelvis genom att rita upp en triangel där den elektriska kretsens reaktans utgör en katet, dess resistans den andra kateten och impedansen dess hypotenusa, denna triangel kallas impedanstriangeln och gör det möjligt att exempelvis med hjälp av Pythagoras sats räkna ut impedansen utifrån reaktansen och resistansen. Impedans är matematiskt symboliserat med bokstaven Z och mäts i ohm (Ω). Ifall kretsen är induktiv ritas vanligen reaktansens katet rakt uppåt, och ifall den är kapacitiv ritas den rakt nedåt i impedanstriangeln. Med hjälp av Ohms lag kan man räkna ut strömmen som flödar genom en växelströmskrets med formeln U / Z = I (där U= spänning, Z = impedans och I = ström). U Z och I skall då anges som komplexa tal. Impedans finns i alla kretsar och komponenter. När växelström går genom en impedans, kommer spänningen vara ur fas med strömen mellan 0 och 90 grader. Kategori:Elektromagnetism Kategori:Elektronik ja:インピーダンス

Elektronik

Elektronik, gren av elektrotekniken som bygger på elektroners rörelse i vakuum, gas eller fasta material (som halvledare). I både amerikanskt och europeiskt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom exempelvis radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.
- Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen".

Grunder

Signal, Analog, Digital, Grind, Vippa, Boolesk algebra, Multiplexer, Demultiplexer, Adderare, Komparator, Aritmetik

Komponenter

- Digitala: MOS, CMOS, ROM, EPROM, EEPROM, Flashminne, RAM, SRAM, DRAM, Microcontroller
- Aktiva: Transistor, Diod, Diac, Triac, Operationsförstärkare
- Passiva: Motstånd, Kondensator, Spole
- Elektromekaniska: Relä, Strömställare Kategori:Elektronik ja:電子工学 ko:전자공학 ms:Elektronik simple:Electronics th:อิเล็กทรอนิกส์

Kategori:Fysik

Artiklar inom ämnet Fysik. Kategori:Naturvetenskap als:Kategorie:Physik ja:Category:物理学 ko:분류:물리학 ms:Kategori:Fizik th:Category:ฟิสิกส์

Kategori:Elektromagnetism

Kategori:Fysik ja:Category:電磁気学 ko:분류:전자기학

Space-like

In physics and mathematics, Minkowski space (or Minkowski spacetime) is the mathematical setting in which Einstein's theory of special relativity is most conveniently formulated. In this setting the three ordinary dimensions of space are combined with a single dimension of time to form a four-dimensional manifold for representing a spacetime. Minkowski space is named for the German mathematician Hermann Minkowski (See History). :Note: This article only describes the mathematics of Minkowski space. For physical descriptions see Special relativity.

Structure

Formally, Minkowski space is a four-dimensional real vector space equipped with a nondegenerate, symmetric bilinear form with signature (-,+,+,+). Elements of Minkowski space are called four-vectors. Minkowski space is often denoted R^1,3 to emphasize the signature, although it is also denoted M⁴ or simply M.

The Minkowski inner product

A notion very similar to the inner product, called the Minkowski inner product, can be defined for any two four-vectors of

M

. Given,

V, W \in M

, the Minkowski inner product is a map

\eta : M \times M \rightarrow \R

, sometimes denoted by <·, ·> that satisfies four properties, three of which are:

1. bilinear:

\eta (aU + V, W) \, = a \eta(U, W) + \eta(V, W)

, (

\forall a \in \R

and

\forall U, V, W \in M

)

2. symmetric:

\eta (V, W) \, = \eta (W, V)

(

\forall V, W \in M

)

3. nondegenerate: if

\eta (V, W) \, = 0

\forall W \in M

, then

V \, = 0

Note that this is not an inner product in the usual sense, since it is not positive-definite, i.e. the Minkowski norm of a vector

V

, defined as

V^2 \, = \eta(V, V)

, need not be positive. The positive-definite condition has been replaced by the weaker condition of nondegeneracy (every positive-definite form is nondegenerate but not vice-versa). Just as in Euclidean space, two vectors are said to be orthogonal if

\eta (V, W) \, = 0

. A vector

V

is called a unit vector if

V^2 = \pm 1

. A basis for M consisting of mutually orthogonal unit vectors is called an orthonormal basis. There is a theorem stating that any inner product space satisfying conditions 1-3 above always has an orthonormal basis. Furthermore, the theorem states that the number of positive and negative unit vectors in any such basis is fixed. This pair of numbers is called the signature of the inner product. Then the fourth condition on

\eta

can be stated:

4. The inner product

\eta

has signature (-,+,+,+)

Standard basis

A standard basis for Minkowski space is a set of four mutually orthogonal vectors (e₀, e₁, e₂, e₃) such that :

-\left(e_0\right)^2 = (e_1)^2 = (e_2)^2 = (e_3)^2 = 1

These conditions can be written compactly in the following form: :

\langle e_\mu, e_\nu \rangle = \eta_

where μ and ν run over the values (0, 1, 2, 3) and the matrix η is given by :

\eta = \begin-1&0&0&0\\0&1&0&0\\0&0&1&0\\0&0&0&1\end

Relative to a standard basis, the components of a vector

V

are written

(V_0, V_1, V_2, V_3)

and we use the Einstein notation to write V = V^μe_μ. The component

V_0

is called the timelike component of

V

while the other three components are called the spatial components. In terms of components, the inner product between two vectors

V

and

W

is given by :

\langle V,W\rangle = \eta_V^\mu W^\nu = -V^0W^0 + V^1W^1 + V^2W^2 + V^3W^3

and the norm-squared of a vector

V

is :

V^2 \, = \eta_V^\mu V^\nu = -(V^0)^2+(V^1)^2+(V^2)^2+(V^3)^2

Alternative definition

The section above defines Minkowski space as a vector space. There is an alternative definition of Minkowski space as an affine space which views Minkowski space as a homogeneous space of the Poincaré group with the Lorentz group as the stabilizer. See Erlangen program.

Lorentz transformations

See: Lorentz transformations, Lorentz group, Poincaré group

Causal structure

Four-vectors are classified according to the sign of their (Minkowski) inner product. For four-vectors,

U

V

and

W

, the classification is as follows:
-

V

is timelike if and only if:

\eta_V^aV^b \,  = V^aV_a <0

U

is spacelike if and only if

\eta_U^aU^b \, = U^aU_a > 0

W

is null (lightlike) if and only if

\eta_W^aW^b \, =W^aW_a = 0

This terminology comes from the use of Minkowski space in the theory of relativity. The set of all null vectors at an event of Minkowski space constitutes the light cone of that event. Note that all these notions are independent of the frame of reference. A useful result regarding null vectors is that if two null vectors are orthogonal (zero inner product), then they must be proportional. Once a direction of time is chosen, timelike and null vectors can be further decomposed into various classes. For timelike vectors we have # future directed timelike vectors whose first component is negative, and # past directed timelike vectors whose first component is positive. Null vectors fall into three class: # the zero vector, whose components in any basis are (0,0,0,0), # future directed null vectors whose first component is negative, and # past directed null vectors whose first component is positive. Together with spacelike vectors there are 6 classes in all. An orthonormal basis for Minkowski space necessarily consists of one timelike and three spacelike unit vectors. If one wishes to work with non-orthonormal bases it is possible to have other combinations of vectors. For example, one can easily construct a (non-orthonormal) basis consisting entirely of null vectors, called a null basis.

Locally flat spacetime

Strictly speaking, the use of the Minkowski space to describe physical systems over finite distances applies only in the Newtonian limit of systems without significant gravitation. In the case of significant gravitation, spacetime becomes curved and one must abandon special relativity in favor of the full theory of general relativity. Nevertheless, even in such cases, Minkowski space is still a good description in an infinitesimally small region surrounding any point (barring gravitational singularities). More abstractly, we say that in the presence of gravity spacetime is described by a curved 4-dimensional manifold for which the tangent space to any point is a 4-dimensional Minkowski space. Thus, the structure of Minkowski space is still essential in the description of general relativity. In the limit of weak gravity, spacetime becomes flat and looks globally, not just locally, like Minkowski space. For this reason Minkowski space is often referred to as flat spacetime.

History

Minkowski space is named for the German mathematician Hermann Minkowski, who around 1907 realized that the theory of special relativity previously worked out by Einstein and Lorentz could be elegantly described using a four-dimensional spacetime, which combines the dimension of time with the three dimensions of space.

“The views of space and time which I wish to lay before you have sprung from the soil of experimental physics, and therein lies their strength. They are radical. Henceforth space by itself, and time by itself, are doomed to fade away into mere shadows, and only a kind of union of the two will preserve an independent reality.” – Hermann Minkowski, 1908

References

- Naber, Gregory L., The Geometry of Minkowski Spacetime, Springer-Verlag, New York, 1992. ISBN 0-387-97848-8 (hardcover), ISBN 0-486-43235-1 (Dover paperback edition). Category:Special relativity Category:Geometry ko:민코프스키 공간 th:อวกาศมิงคอฟสกี

szko�y Ksi�garnia Internetowa gry rpg jastrz�bia g�ra Nieruchomo�ci ��d�

:: RELATED NEWS ::

Epic Metal
Epic Metal ist ein Musikstil des Metals, der sehr episch klingen soll und teilweise starke Überschneidungen mit True Metal, Power Metal oder Symphonic Metal hat. Musikalisch klingen die Lieder sehr hymnenhaft und sind oft von überdurchschnittlicher Länge. Häufig bedient man sich klassischen Elementen wie Chören und Orchestern, wodurch einige Lieder sehr bomb

Roman de Renard
Le Roman de Renard / Fuchsroman (ab 1174) ist ein Werk der altfranzösischen Literatur. Die erste Version dieses lange Zeit hindurch populären Werkes verfasste ein sonst nicht näher bekannter Pierre de Saint-Cloud auf der Basis mittellateinischer Vorlagen. Pierres Text wurde anschließend über mehr als hundert Jahre hinweg von ca. zwanzig verschiedenen, überwiegend anonym bleibenden Autoren variiert und umgestaltet sowie um neue Episoden erweitert. Protagonist dieses in paarweise reimenden Achtsilblern erzählenden Tierepos bzw. Tierschwanks ist der schlaue Fuchs, der stets nur seinen Vo

Raul Hilberg
Raul Hilberg (
- 6. Juni 1926 in Wien), ist ein US-amerikanischer Historiker. Er gilt als einer der bekanntesten und bedeutendsten Holocaust-Forscher. Sein wichtigstes Werk Die Vernichtung der europäischen Juden (von 1961) (engl. The Destruction of the European Jews), das in

Gustav Mevissen
Gustav Mevissen, seit 1884 Gustav von Mevissen (
- 20. Mai 1815 in Dülken; † 13. August 1899 in Bad Godesberg) war ein deutscher Unternehmer und

Wikipedia:Regeln
Wikipedia ist ein gemeinschaftliches Projekt mit dem Ziel, die größte Enzyklopädie aller Zeiten zu schaffen, sowohl was die Breite als auch was die Tiefe der Artikel angeht. Für die Arbeit an der Wikipedia gelten einige Richtlinien und Empfehlungen, deren Einhaltung von den Teilnehmern als notwendig, wichtig oder gar essenziell eingestuft wird. Einige dieser Richtlinien stecken noch in der Entwicklungsphase, andere betrachten die meisten Mitarbeiter als endgültig. Einige Richtlinien hat der Gründer Jimbo Wales für offiziell

Donald Woods
Donald Woods (
- 15. Dezember 1933 in Südafrika; † 19. August 2001 in London) war ein südafrikanischer Jurist und später Journalist, Herausgeber des Daily Dispatch in East London (1965-1977). In den frühen 1970er Jahren lernte er Steve Biko kennen und wurde über

Henry Stolow
Henry Stolow (
- 1901 in Riga, Lettland; † 1971) war ein Briefmarkenhändler in Berlin, New York und München.

Vita

Nach dem Ende des Ersten Weltkrieges war Henry Stolow zusammen mit seinem Bruder Juliu

Read More...

Brigadeführer
Die Waffen-SS war eine paramilitärische Organisation der SS. Sie ging aus den so genannten politischen Bereitschaften und den SS-Sonderkommandos hervor und hieß anfangs SS-Verfügungstruppe. Die Bezeichnung Waffen-SS kam erst im Winter 1939/40 auf. Sie wurde in der Hierarchie der Kampfverbände im Laufe d

Elektricitet

Se även

Fysik

Centrala teorier

Föreslagna teorier

Koncept

Fundamentala krafter

Partiklar

Underavdelningar inom fysik

Fenomen

Metoder

Tabeller

Historik

Besläktade fält

Ledare

Elektrisk spänning

Se även

Volt

Likström

Television

Resistans

Impedans

Elektronik

Grunder

Komponenter

Kategori:Fysik

Kategori:Elektromagnetism

Space-like

Structure

The Minkowski inner product

Standard basis

Alternative definition

Lorentz transformations

Causal structure

Locally flat spacetime

History

See also

References

Vita