Förband (skogsbruk)

Förband, i skogsbruket medelavstånd mellan träd eller plantor i ett bestånd.

Skogsbruk

Skogsbruk, skogshushållning, utnyttjande av skog för produktion av produkter som timmer, massaved och bränsle.

Det svenska skogsbruket

Lite drygt hälften av Sveriges landareal utgörs av skog. Skogsbruket, och dess förädlingsindustrier, är av stor betydelse för samhällsekonomin. Såväl sågverkens trävaror som massaindustrins pappersmassa och papper exporteras i stor omfattning och utövar ett positivt inflytande på landets handelsbalans. Knappt 15 % av Sveriges varuexport, eller drygt 100 miljarder kronor, utgörs av skogsindustrins produkter. Skogen utgör även en allt viktigare energiråvara, flis och pellets eldning används både småskaligt för uppvärmning och storskaligt vid kraft-värme verk. Skogen är idag mer än en källa för värdefulla råvaror. Det ställs stora krav på att skogsbruket ska ta olika typer av miljöhänsyn. För många människor ger skogen skogen möjlighet till rekreation genom t.ex. jakt, promenader, orientering, fiske, svamp- och bärplockning. Allemansrätten gör det möjligt för var och en att fritt röra sig i skog och mark. Modernt svenskt skogsbruk ska alltså svara upp till krav på såväl produktion, miljöhänsyn som möjligheter till rekreation.

Historik

Före industrialiseringen sattes inget större värde vid Sveriges stora skogstillgångar. Barrskogen användes i viss utsträckning för t.ex. husbyggnad, framställning av tjära och som bränsle men sågs i stort sett mer som ett svårforcerat hinder än som en tillgång. Staten uppmuntrade bönderna att tillämpa svedjebruk för att vinna mer åkermark på den den mörka barrskogens bekostnad. De lövträd som fanns i anslutning till gårdarna användes inte sällan till lövtäkt, så kallad hamling, vilket gav värdefullt vinterfoder till djuren. Bönderna hade nyttjanderätt till den omgivande skogsmarken men i regel skiftades inte skogen mellan gårdarna förrän i samband med storskiftet under andra halvan av 1700-talet. Lövskogen, och då särskilt den fredade eken, var användbar vid skeppsbyggnad och tilldrog sig makthavarnas intresse, och omsorger, på ett helt annat sätt. Redan på Gustav Vasas tid anses virkesbrist ha rått i tätbefolkade trakter och i områden där glas- och bergsbruk förekom, men det var först när de rationella sågverken dök upp på 1800-talet som de stora barrskogsvidderna i Norrland kom att hotas. Senare under seklet tillkom också massaindustrin. På kort tid höggs stora ytor kala och timret och massveden flottades ner till den nyuppförda industrin längs med norrlandskusten. I Sverige har skogsbruket från att under denna period varit starkt exploaterande, i och med att krav på återbeskogning efter slutavverkningar infördes vid sekelskiftet, övergått till att vara uthålligt. Den svenska skogen kan idag betraktas som en i allra högsta grad förnyelsebar naturresurs. Virkesförrådet är nu på 2000-talet 60 % högre än på 1920-talet trots att avverkningstakten ökat väsentligt.

Typer av skogsbruk

Det traditionella metoden att bruka ett barrskogsbestånd i Sverige är att efter en yta huggits kal plantera ny skog, röja en eller två gånger, gallra två eller fler gånger och sedan återigen avverka skogen. Cykeltiden beror på förhållandena men uppgår under alla omständigheter till minst 80 år. Denna typ av skogsbruk som utnyttjar kalhyggen för att underlätta föryngring och avverkning kallas för trakthyggesbruk. I trakthyggesbruk eftersträvar man likåldriga skogsbestånd, vilket kan vara en nackdel ur ekologisk synvinkel. Olikåldriga bestånd förekommer däremot när man tillämpar blädning som går ut på att mogna träd avverkas mer kontinuerligt. Blädning innebär också att man oftast förlitar sig på att kvarlämnade träd ska fylla ut luckorna efter de avverkade. Metoden används knappast alls i modernt svenskt skogsbruk eftersom den är svårmekaniserad och tenderar att ge upphov till svåröverskådliga bestånd som inte utnyttjar skogsmarkens bonitet fullt ut.

Utbildningar

Traditionellt har den högsta skogliga utbildningen varit jägmästareutbildningen. Därutöver har en mängd olika typer av eftergymnasiala utbildningar till bl.a. skogsingenjör, skogsmästare m.m. förekommit. Grundläggande utbildning av t.ex. maskinförare till skogsbrukets skogsmaskiner sker på gymnasieskolans Naturbruksprogram.

Jämför

- Jordbruk Kategori:Skogsbruk ja:林業

Träd

Denna artikel handlar om växande träd, för träd i annan betydelse se träd (graf) ---- träd (graf)] träd (graf)] Träd är växter som är stora och vedartade, har mycket cellulosa och lignin i stammen, vilket gör att den är hård. Träd är större än buskar. Någon entydig gräns mellan träd och buskar finns inte fastslagen. Vissa trädslag uppträder både som träd och buske beroende på växtförhållandena. Enligt NE anses att ett träd ska kunna nå en höjd av minst fem meter, vilket dock många buskar också kan göra. Träd i Europa kan bli kring 100 m höga och i vissa fall mer än 1000 år gamla, men många faller eller går under av rötangrepp långt innan dess. Svenska tallar och granar i normalt trakthyggebruk blir sällan, i alla fall i den södra delen av landet, äldre än 100 år innan de avverkas. Ett träd består av rötter, stam, grenar, kvistar och löv (=blad) eller barr. Inom skogsbruket övergår en planta till att vara ett träd när den uppnått brösthöjd (1,3 meter), det är också vid det måttet stamomkretsen normalt mäts.

Kulturhistoria

Träd som kultföremål och mytomspunna finns i de flesta kulturer. Världsträdet Yggdrasil är inte bara känt i Norden som den fornnordiska myten ur vilken de första människorna Ask och Embla skapades. Gamla offerlundar i såväl Gamla Uppsala och i Lejre i Danmark vittnar om sin tids mystik och världsuppfattning. Många är också de enstaka träd som pekas ut som väsensknutna, såväl i den grekiska mytologin (se: Dodona) som i den buddhistiska religionen. Även i sagans värld uppträder myter om träd, som i Askungen där ett träd anses hysa en avlidens själ. Den gamla svenska folkloren berättar om utvalda träd som hälsobringande och offerplatser där sjukdomar kunde avlämnas eller kärleksrelationer befästas. Traditionen av att plantera vårdträd är ganska sentida, men har förekommit som tecken på någons födelse, eller för gårdens framtida välgång. I Finland har man vid en avfärd från hembygden ofta planterat ett träd till åminnelse, kallat karsikko.

Trädarter

Finlandskrud]]
- Alar
- Gråal
- Klibbal
- Almar
- Alm
- Ask
- Asp
- Björk
- Dvärgbjörk
- Fjällbjörk
- Glasbjörk
- Ornäsbjörk (”Sverigeträdet” planterat i landets alla kommuner)
- Vårtbjörk (= Masurbjörk)
- Bokar
- Bok
- Rödbok (=Blodbok)
- Ekar
- Druvek (=Bergek och Vinterek)
- Rödek (=Blodek)
- Stjälkek (=Skogsek och Sommarek)
- En
- Ginkgo
- Hasselväxter
- Avenbok
- Hassel
- Hägg
- Idegran
- Kastanj
- Lindar
- Bohuslind
- Parklind
- Skogslind
- Lönnar
- Asklönn
- Naverlönn
- Skogslönn
- Sykomorlönn (=Tysklönn)
- Oxel
- Vitoxel
- Pilar
- Blåpil
- Grönpil
- Gulpil
- Fontänpil
- Korallpil
- Knäckepil (=hängpil och kaskadpil)
- Tårpil
- Silverpil
- Vitpil
- Poppel
- Rönn
- Sälg
- Jolster
- Tallväxter
- Gran
- Rödgran
- Ädelgran
- Balsamgran
- Nordmannsgran
- Silvergran
- Lärk
- Tall (= fura)
- Contortatall
- Teak Därtill finns en nästintill oändlig mängd olika träd över hela världen, varav några finns omnämnda bland wikipedians alla artiklar, t.e.x Banyan, Elefantäpple, Kali (träd), Kautschuk...

Se även

- Lista över svenska träd och buskar
- Lista över vanligaste träden i Sverige
- Fraktal, Grafteori
- Perenn, Fleråriga växter

Litteratur

- Träd från hela världen av Eric A Bourdo Jr i översättning av Ulf Schenkmanis och Lars-Eric Samuelsson (2000)
- Europas träd av Bob Press i övesättning av Henni Wanntorp (1992)
- Våra skogsträd från Skogsvårdsstyrelsen (1980)
- Träd och buskar av Ingmar Holmåsen (1989)
- Vilda och förvildade träd och buskar i Sverige av Dag Ekholm, Thomas Karlsson och Ebba Werner. (1991)

Externa länkar

- [http://www.skogssverige.org/skog/fragaomskog/swe/ Fråga om skog]
- [http://www.tracentrum.se/home/default.asp Träcentrum]
- [http://www.ettklickforskogen.se/ Ett klick för skogen]
- [http://w1.581.telia.com/~u58112246/index.htm Våra 14 vanligaste lövträd] Kategori:Träd ja:木 ms:Pokok simple:Tree th:ต้นไม้

Planta

Planta, en individuell växt som planteras, ofta en perenn. För att räknas som planta bör växten ha skjutit ett skott över jordytan, men vara långt från fullvuxen.