:: wikimiki.org ::
| Författare |
FörfattareEn författare eller författarinna (om kvinnor) är en person som skriver böcker, noveller, artiklar till tidningar, etc.
Historia
Yrket som vi ser det har inte existerat särskilt lång tid. Det är först på 1700-talet och 1800-talet som författare med ambitioner att skapa konstnärliga verk har kunnat försörja sig på sitt värv. Innan dess arbetade de flesta författare med stöd av mecenater, och hade då bland sina uppgifter att skriva hyllningsverk, födelsedagsmeddelanden eller epitafer. Övergången till industrisamhället och den ökade läskunnigheten gjorde att fler böcker såldes, vilket ledde till ökad efterfrågan av olika typer av författare för att passa olika typer av läsare.
Yrkets krav
Det finns inga egentliga yrkesutbildningar för författare, även om det finns skrivarkurser. Det anses allmänt att man inte blir författare officiellt förrän man har blivit publicerad av ett förlag eller en tidning, fått ett verk uppfört på en teater eller gjort en film. Det kan därför vara svårt att etablera sig inom yrket.
Olika typer av författare
Författare delas ofta in i vilken typ av litteratur de skriver, såsom:
- poet
- dramatiker
- manusförfattare
- kåsör
- komiker
- manusdoktor
Vanligtvis delas författare dessutom in i efter vilken genre de skriver i, såsom deckarförfattare eller science-fiction-författare. Vissa författare växlar dock mellan genrer och typer av litteratur, så att det kan vara svårt att sätta någon fast etikett på dem.
ja:作家
Kategori:Yrken
Kategori:Skrivande
Bok
Bok kallas en fysisk behållare för litteratur. sing. bok, plur. böcker. Enligt vissa ska namnet ha sitt ursprung i att tidiga böcker ristades på tunna skivor av bokträ som häftades ihop till böcker, se även codex.
ja:本
simple:Book
tokipona:lipu toki
Novell::Se även mjukvaruföretaget Novell, Inc.
Novell, kort skönlitterär text, från franskans nouvelle ("ny").
Novellen är en form, snarare än en genre, det vill säga det finns noveller av alla genrer: science fiction, deckare, humoristiska och så vidare. Formen har funnits något längre än dess storebror, romanen, alltså sedan omkring 1500-1600-talet.
Med tanke på längden (det finns ingen standardlängd för noveller), passar novellen utmärkt att samla ihop antingen i en novellsamling (samma författare) eller en antologi (olika författare).
Kategori:Litteratur
Kategori:Skrivande
ja:ノベル
MecenatMecenat är en person eller organisation som ekonomiskt eller på andra sätt främjar konst, litteratur eller andra kulturyttringar. En viss del av ledamöterna av Svenska akademien har valts in i egenskap av att vara mecenater. Ordet mecenat härleds till romaren Maecenas.
Se även
- Drottning Kristina
- Medici
Kategori:Samhälle
FörlagFörlag, med den termen kan avses:
#Ett Bokförlag
#En behållare för uppsamling av vätskeprodukt från enhetsoperation eller kemiskt processdelsteg
Litteratur
Litteratur (Från latinets litteratur alfabet, bokstavsskrift, skrift(lig) framställning), grammatik, språkvetenskap, av littera bokstav), här en samlingsbeteckning för skrivna texter som uppfyller vissa estetiska kriterier. I latinet förekommer litteratura med tre skilda betydelser:
#någonting skrivet
#filologi
#lärdom eller vetenskap.
Kuriosa
Världens minsta bok har måtten 0,9 x 0,9 mm. Det är en version av Chameleon av den ryske författaren Anton Tjechov. Boken gavs ut i Sibirien 1996. Varje bok består av 30 sidor och har 11 rader text på varje sida samt 3 färgbilder. Boken trycktes blott i 100 exemplar, hälften på engelska och resten på ryska. Priset per ex var 500 dollar.
Se även
- Branschböcker, ekonomi- och affärslitteratur
- [http://wikisource.org/wiki/Main_Page Wikisource]
- Svensk litteratur
- [http://ca.geocities.com/gruppo04web/bookmarks.html Gruppo04]
- Wikipedia:Önskelista/Litteratur
- Litteraturhistoria
Kategori:Litteraturvetenskap
Kategori:Skrivande
ja:文学
ko:문학
simple:Literature
Dramatikerdramatiker, person som författar dramatik.
Några Dramatiker:
- Ludvig Holberg
- Henrik Ibsen
- Molière
- Lars Molin
- Lars Norén
- Luigi Pirandello
- Jean-Paul Sartre
- William Shakespeare
- August Strindberg
- Oscar Wilde
- Jari East
Kategori:Litteratur
Kategori:Dramatiker
KomikerKomiker, en skådespelare eller scenartist med inriktning mot humoristisk framställning.
Kategori:Teater
Kategori:Yrken
ja:コメディアン
ManusdoktorManusdoktor, en sorts dramaturg eller teoridriven filmmanuskonsult.
Den här typen av dramaturg är vanlig i Hollywood, men har under senare år (sedan mitten av 1990-talet) även slagit sig in även i den svenska filmbranschen. Personen är i regel avlönad av ett produktionsbolag för att "puncha upp" ett manus som inte håller måttet. Det är långt ifrån alltid som manusdoktorerna får någon credit för det jobb de utför.
Det finns egentligen två typer av manusdoktorer:
1. de som skriver filmmanus själv, men som då och då tar emot extrapengar för att putsa på andras manusförfattares verk. Hit hör Robert Towne, mfl.
2. de som egentligen aldrig har skrivit själva, men som är filmvetare eller kritiker, och därför, i bästa fall, har ett hum om vad som fungerar. I värsta fall har de en favoritteori som de tillämpar på alla manus. Hit hör sådana gurus som Robert McKee och John Truby.
Kategori:Yrken
Kategori:Skrivande
Kategori:Dramaturgi
GenreGenre, art, slag. Termen används ofta i sammanhang då man talar om något som har med kultur att göra.
Inom litteraturvetenskapen har man, åtminstone förr, delat upp litteraturen i tre huvudgenrer, lyrik, epik och dramatik. En annan typ av indelning handlar om komedi och tragedi.
Andra områden där genrebegrepp används är film, TV-serier och musik, m.m. Där har ytterligare indelningar resulterat i sådana subgenrer, såsom skräck eller romantik. Se vidare under filmgenre och ismer.
Inom bildkonsten föreligger en svårforcerad begreppsförvirring vad gäller "genre", "genrebild" och "genremåleri".
- Med genre avses en viss motivtyp.
- Genrebild syftar på en målerisk framställning av vanliga människors liv.
- Genremåleri, slutligen, åsyftar måleriets uppdelning i olika genrer, d.v.s. motivtyper, t.ex. landskapsmåleri, historiemåleri, marinmåleri etc.
Kategori:Genrer
ja:ジャンル
Science fictionScience fiction är en ursprungligen litterär genre, som oftast bygger på vetenskapens framsteg fullt utnyttjade i ett framtida scenario. Även inom filmkonsten finns det en genre som kallas science fiction-film. Begreppet förkortas ibland sf, och ibland sci-fi - även om vissa hävdar att de syftar på olika genrer: att sf är den "egentliga" science fiction-genren, medan sci-fi syftar på verk som utspelar sig i framtid eller yttre rymden, men snarare handlar om äventyrsberättelser eller action-historier.
Definition
Trots att många har försökt så har ingen lyckats prestera någon definition av genren som övertygar. Detta kan antagligen förklaras med den oerhörda bredd som genren har fått. Där finns allt från tunga verk som lodar i det mänskliga djupet, till rena tekniska teorier, till nästan sagolika berättelser som inte sällan gränsar till fantasy, och därtill en hel uppsjö med kioskpocket-kultur samt rena såpor i rymdmiljö. En av de som lyckats bäst är nog författaren och kritikern Damon Knight som sagt "Science fiction är det jag pekar på när jag säger 'science fiction'." Dock har inom science fiction utvecklats några undergrupper, som har en del karakteristiska drag gemensamt. Det är dels cyberpunken och dystopierna; dessa två har en del gemensamt, men skiljer sig ändå på en del viktiga punkter.
Bildat av de engelska orden science, vetenskap och fiction, skönlitteratur; termen (från början scientifiction) myntades av den till USA invandrade luxemburgaren Hugo Gernsback i början av 1920-talet. Historiskt sett har fantasy och science fiction till stor del gemensamma rötter.
Ett centralt begrepp inom sf är den känsla som på engelska kallas "Sense of Wonder" och som infinner sig när man träffar på riktigt bra sf. Den närmaste svenska parallellen är när man häpnar över något som är oväntat, storslaget, banbrytande, klurigt eller fantastiskt; antingen ett eller flera av dessa begrepp i kombination. "Sense of Wonder" är ofta med i motiveringar till de priser som delas ut till framstående författare i genren.
Historia
Föregångare
Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt har alltid fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien, och ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom t.ex. ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning.
Vändningen började i och med upplysningstiden och senare industrialiseringen. Bland verk från denna tiden finns Francis Bacon's Det nya atlantis som är en naturvetenskaplig utopi, och Cyrano de Bergerac's Resa till månen.
1800-talet
Med den industriella revolutionen började så sakta växa fram vad vi idag skulle kalla science fiction. En av de första, och kanske den mesta kända, böckerna är Mary Shelley's Frankenstein, som beskriver en rädsla för vad den nya industrialismen ska föra med sig.
Några decennier senare börjar en fransman, Jules Verne, sin litterära bana, och snart ser en mängd klassiker, som Från jorden till månen och Till jordens medelpunkt dagens ljus. Böckerna är speciella inte bara för den spridning de får, utan även för den positiva syn på framtiden som de har.
I slutet av decenniet börjar H G Wells skriva och introducerar en mängd nya idéer som kommer att ge inspiration till många nya författare.
Samtidigt ser ett nytt medium, som kommer att få stor roll, dagens ljus, nämligen filmen.
Det tidiga 1900-talet
1903 kommer den första långfilmen som är en filmatisering av Jules Vernes Resa till Månen. Flera magasin blir mer och mer inriktade på science fiction. Första magasinet som i hög utsträckning ägnar sig åt genren är svenskt, Hugin (tidning). Hugin kom ut i 85 nummer under perioden 1916-1920.
Karel Čapek skriver 1920 boken R.U.R., där han är den första att använda ordet "robot", även om temat förekommit långt tidigare.
Efterhand blir den amerikanska dominansen allt starkare, inte minst beroende på en stark magasinkultur. Det första mer betydande magasinet var Amazing Stories som gavs ut från 1926 av Hugo Gernsback och det var i detta magasinet som namnet Science Fiction, ursprungligen scientifiction skapades. Beteckningen fick snart stor spridning.
Guldåldern
Tiden kring andra världskriget ses ofta som genrens (litterära) guldålder. År 1939 debuterar Isaac Asimov, Robert A Heinlein, Theodore Sturgeon och flera andra av de mer kända författarna. Åren före hade både Frederik Pohl och Arthur C. Clarke debuterat. Ett viktigt forum för många av de nya författarna var magasinet Astounding Science Fiction, där John W Campbell som redaktör var en viktig inspiratör. Inte minst viktigt för framgången var tidsandan, beskriven i Jan Myrdals antologi om Jules Verne-Magasinet, som ännu var mycket teknikoptimistisk.
1940 kom Karin Boyes bok "Kallocain", en mörk framtidsskildring som påminner mycket om det senare verket "1984" av George Orwell. Titeln anspelar på ett gift som får folk att säga sanningen.
Under 1950-talet mörknade tonen något, och från filmbranschen kommer nu en mängd filmer där utomjordingar anfaller jorden. Kvalitén är ofta tämligen låg, med undantag som Förbjuden Värld och Mannen från Mars (The Day The Earth Stood Still).
I Sverige gick under 1960-talet den klassiska tyska TV-serien Rymdpatrullen som byggde på en serie böcker av Hans Kneifel vilka upptog lejonparten av utgivningen i Sverige av bokserierna Kosmos och Saturnus och som handlade om besättningen på rymdskepp Orion med uppgift att patrullera solsystemet och skydda Jorden mot attacker från utomjordingar.
The New Wave
Samhällsförändringar lämnar sällan litteraturen opåverkad, och så även på 1960-talet. Medan det tidigare ofta var den yttre rymden som stod i fokus, så är det nu den inre rymden som utforskas. Det intressanta är inte längre nya teknik utan nya samhällen.
Inom filmens värld kommer filmer som A Clockwork Orange, Apornas Planet och 2001 - ett rymdäventyr (2001 - A Space Odyssey).
1970-talet karaktäriseras framför allt av att feminismen nu gör sitt stora intåg i science fiction. Bland de centrala nya författarna märks Ursula K. Le Guin, Samuel R. Delany, Joanna Russ, pseudonymen James Tiptree Jr. (för Alice Sheldon) och John Varley.
Cyberpunk
På samma sätt som tämjandet av atomkraften fick en generation författare att skriva om atomdrivna farkoster, atomtandborstar och atomvapen fick det ökade datoranvändandet en ny generation författare att skriva om ett nytt högteknologiskt samhälle där information är A och O.
Till skillnad från tidigare science fiction som gärna förlagt handlingen långt fram i tiden rör vi oss här i en tid nära vår egen. Bland de främsta författarna finns William Gibson och Bruce Sterling.
Teman
Behandlar vad som skulle hänt om inte det som hände hade hänt.
:Kända böcker: Mannen i det höga tornet
Efter att det fällts atombomber över Hiroshima och Nagasaki 1945 blev denna del av science fiction allt starkare.
:Kända filmer: Logans Run
Försvunna världar
Framförallt inom tidig science fiction var det ett populärt tema att finna gamla försvunna civilisationer, som Atlantis. I mer modern tappning finns varianten där huvudpersonerna finner lämningar av gamla utomjordiska civilisationer, t.ex. i filmen Förbjuden Värld och i Frederik Pohls bok Stjärnporten.
:Kända böcker: Neuromancer
:Kända filmer: Blade Runner , Gräsklipparmannen, Johnny Mnemonic
:Se även Cyberpunk
Den enda science fiction som fått någon större utbredning i serietidningarna är seriehjältarna, som ofta är superhjältar.
:Kända filmer: Blixt Gordon (1980), Judge Dredd, Stålmannen (1978)
Då de flesta science fiction-författare antingen varit naturvetare/tekniker eller "vanliga" författare som använt framtiden som bakgrund för sina händelser och sin samhällsanalys, så har humorn inte haft någon framträdande roll inom science fiction. Det finns dock undantag, den kanske mest kända boken bland icke inbitna science fiction-fans, Liftarens Guide till Galaxen, är ett sådant exempel. I boken driver Douglas Adams med allt inom science fiction-genren. Det har även gjorts ett antal mer eller mindre humoristiska filmer, i allmänhet dessvärre av lägre kvalité.
:Kända böcker: Liftarens guide till galaxen
:Kända filmer: Dark Star (1974), Mars Attacks! (1996) Det våras för rymden och Galaxy Quest.
:Kända TV-serier: Red Dwarf, Futurama
Manga/Anime är egentligen ett mycket vidare begrepp, än vad som beskrivs nedan, då det omfattar alla tecknade serier.
:Kända filmer: Akira (1987), Ghost in the Shell
Tanken på en människa utan själ är urgammal och har färgat synen på robotar både inom science fiction och samhället i stort.
Med Karel Čapeks bok R.U.R. (1920) får roboten sitt namn, efter tjeckiskans ord för slav och i filmen Metropolis (film) (1926) ser vi den på film, som ett slags mänsklig plåtniklas.
Attityden är ofta negativ, men när Isaac Asimov i Jag, Robot (1951) formulerar robotologins tre lagar, som ska hindra en robot från att orsaka skada, så är det början på en förändring där robotarna kan vara både "goda" och "onda".
I Förbjuden Värld (1956) ser vi de tre lagarna användas i praktiken av filmens robot Robbie. Att robotar inte alltid beter sig som det är tänkt framkommer i År 2001 - ett rymdäventyr (1968), där rymdskeppets dator, HAL 9000, drabbas av nervsammanbrott och nästan lyckas döda hela besättningen.
I Star Wars (1977) ser vi robotar som mest av allt är mänskliga, till skillnad från Terminator (1984) där de förklarat krig mot oss. I A.I. - Artificiell Intelligens (2001) slutligen så är robotar människor.
:Kända böcker: Jag, Robot (1951), R.U.R. (1922)
:Kända filmer: A.I. - Artificiell Intelligens (2001), Förbjuden Värld (1956), Robocop (1987), I, Robot (2004), År 2001 - ett rymdäventyr (1968)
:Kända TV-serier:
Från den tid då Percival Lowell såg kanaler på Mars blev det populärt att skriva om marsianerna som bodde där. Bland de som redan i slutet av 1800-talet skrev om Mars finns H G Wells med Världarnas krig och Kurd Laßwitz med På två planeter. Ibland beskrevs invånarna som blodtörstiga, som när de anfaller jorden, men det förekommer även ofta att de ses som en äldre, visare art, liksom som en enbart en intresantare kuliss för olika händelser. Så länge inga rymdsonder undersökt Mars var detta fullt tänkbara scenarier, men när det visade sig att Mars var mer eller mindre sterilt blev det tvunget att omvärdera.
Istället blir nu temat människor på Mars, antingen som pionjärer som utför den första Marslandningen eller som kolonialister strävande efter frigörelse från Jorden.
:Kända böcker: Världarnas krig, På två planeter, Invasion på Mars, Röda, Gröna och Blå Mars
:Kända filmer: Mannen från Mars (1951), Total Recall (1990), Mars Attacks! (1996)
Ett vanligt förekommande tema inom Science Fiction är att man använder en handling liknande den i övrig litteratur. Genom att låta den utspela sig i rymden, gärna i en avlägsen framtid kan man "blåsa upp" den bakgrund som filmen eller boken utspelar sig i, och därigenom få en pampigare effekt. I stället för att tala om länder så är det planeter eller planetsystem som gäller, storstaden byts ut mot hela stadsplaneter o.s.v. Mest skickligt är detta antagligen gjort i Star Wars där Georg Lucas inspirerade av kultur och arkitektur runt om jorden skapar en storslagen upplevelse.
:Kända böcker: Stiftelseromanerna
:Kända filmer: Det femte elementet (1997), Star Wars (1977), Star Wars: Episod V - Rymdimperiet slår tillbaka (1980), Star Wars: Episod VI - Jedins återkomst (1983)
:Kända TV-serier: Star Trek
Den första kända boken där utomjordingar landar på Jorden är Micromégas av François Voltaire som kom ut 1752. Berättelsen handlar om Micromégas, en 32
kilometer lång jätte som blivit utvisad från sin hemplanet. När han reser genom solsystemet träffar han på den två kilometer långa dvärgen Saturnus och tillsammans besöker de jorden. Eftersom de är så stora får de uppfattningen att Jorden är obebodda, men tillslut lyckas de med hjälp av förstoringsglas upptäcka människor.
Att utomjordingar anfaller jorden förekommer redan i tidig Science Fiction. Bland de mest kända exemplen finns H G Wells Världarnas krig, där teknologiskt överlägsna marsianer anfaller jorden.
Både Voltaire och H G Wells var aktiva i samhällsdebatten; även om böcker rör utomjordingar så handlar det egentligen om hur vi människor beter oss, och bör bete oss, mot varandra.
Under 50-talet blev temat särskilt populärt, detta ofta sett som ett resultat av dåtidens rädsla för att Sovjetunionen skulle anfall USA.
:Kända böcker: Micromégas (1752), Världarnas krig (1898)
:Kända filmer: Alien (1979), Aliens (1986), E.T. (1982), Närkontakt av tredje graden (1977), Rovdjuret (1987), Rovdjuret 2 (1991), Världsrymden anfaller (1956), Världsrymden anfaller (1978)
Genom att låta en person resa i tiden kan författaren på ett enkelt sätt skildra två skilda eror. Dock har många tidsresor kommit att handla antingen om att förhindra att en framtid ska bli verklig, eller att råka förändra det förflutna så att ens egen nutid blir annorlunda, via den s.k. farfarsparadoxen.
:Kända böcker: Tidmaskinen
:Kända filmer: Demolition Man , Terminator, Tillbaka till framtiden
:Kända TV-serier: Doctor Who , Time Tunnel, Time Trax
Sin största påverkan har genren kanske haft genom de dystopiska framtidsvisioner som skilda författare har gett uttryck för. Genom att driva utvecklingen i till spets och yttersta konsekvens får författaren ett starkt vapen. Med 1984 varnade George Orwell för riskerna för ett storebrors-samhälle, Ray Bradbury kunde i Fahrenheit 451 varna för riskerna med ett alltmer strömlinjeformat mediesamhälle och Aldous Huxley beskriver i Du sköna nya värld farorna av att driva gentekniken till sin spets.
:Kända böcker: Du sköna nya värld (1932), Kallocain (1940), 1984, Fahrenheit 451
:Kända filmer: Brazil (1985), A Clockwork Orange (1971), THX 1138 (1971)
Tidskrifter
Svenska
- Galaxy
- Hugin
- Häpna!
- Jules Verne-Magasinet
- Nova Science Fiction
Internationella
- Amazing Stories
- Astounding Science Fiction
TV-serier
Ett antal TV-serier från 60-talet lyckades uppnå kultstatus i sina resp. länder. Förutom Star Trek som slog internationellt nådde Doctor Who och Raumschiff Orion motsvarande framgångar i Storbritannien respektive Västtyskland.
Svenska
- Sommarens Tolv Månader (1988)
- Ålder Okänd (1991)
- Vintergatan 5b (2001)
- Tillbaka till Vintergatan (2004)
- Svenska slut
Internationella
Finland
- Yötuuli (1992)
Norge
- Blindpassajer (1978)
- Garain - en Romfartsopera (1991)
- Ta Den Ring (1982)
Storbritannien
- Doctor Who (1963-1989)
- Red Dwarf (1988-)
Tyskland
- Raumschiff Orion
USA
- Andromeda
- Arkiv X (1993-)
- Babylon 5 (1993-)
- Cleopatra 2525
- Earth 2 (Den andra jorden)
- Futurama
- Battlestar Galactica (1978)
- Dark Angel
- Space: above and beyond (Slaget om tellus)
- Stargate: Atlantis
- Stargate: SG-1
- Star Trek: TOS (The Original Series) (1966-1969)
- Star Trek: TAS (The Animated Series) (1973-1974)
- Star Trek: TNG (The Next Generation) (1987-1994)
- Star Trek: DS9 (Deep Space 9) (1993-1999)
- Star Trek: VOY (Voyager) (1995-2001)
- Star Trek: ENT (Enterprise) (2001-)
- V (1983-1985)
Konferenser
Svenska
- ConFuse
- Fantastika
- Swecon
Internationella
- Worldcon
Priser
- Hugo, internationellt
- Nebula, USA
- Atorox-priset, Finland
- Paul Harland-priset, Nederländerna
- Janusz A. Zajdel-priset, Polen
- Arthur C. Clarke-priset, Storbritannien
- Alvar Appeltoffts Minnespris, Sverige
- Kurd Laßwitz-priset, Tyskland
Spridning i olika länder
Danmark
Bland de danska Science fiction-författarna finns Inge Eriksen, Svend Aage Madsen, Erwin Neutzsky-Wulff, Niels E Nielsen, Niels Meyn och Valdemar Hanøl. Den största SF-föreningar är Science Fiction Cirklen. Liksom i Sverige för genren en ganska undanskymd tillvaro.
Finland
Frankrike
Det franska inslaget inom tidig science fiction är betydande. Voltaires bok Micromégas liksom Cyrano de Bergeracs böcker ses som föregångare till genrén, medan Jules Verne var den första riktigt stor science fiction-författaren. Jules Verne var långt ifrån ensam, bland annat tillhörde Rosny-bröderna de mer betydande.
Efter första världskriget skedde en drastisk nedgång som skulle vara fram till 1950-talet. Under denna perioden publicerades på verk inom genrén och det som publicerades hade ofta en pessimistisk framtidssyn. Av internationell betydelse från denna perioden är Pierre Boulles Apornas planet.
När genrén började få viss fart igen från 1960-talet och framåt var det med en betydande inspiration från den engelskspråiga världen, dock ofta med ett större inslag av mjuk science fiction.
Filmen Alphaville från är en av de mer framgångsrika filmerna.
Olika former av serietidningar har från 1970-talet haft mycket stor betydelse för fransk science fiction. På senare tid har får filmen det femte elementet (), som är en fransk produktion, trots att den är på engelska, räknas som ett av de mesta framgångsrika verken.
Ett antal magasin ges ut, bl.a. Galaxies och Solaris. Priset Prix Rosny-Aîné delas årligen ut för den bästa romanen respektive novellen.
Island
Norge
Norsk-Dansken Ludvig Holbergs roman Niels Klims underjordiske reise från 1741 räknas av många som världens första science fiction-roman. Som på många andra platser i Europa var det inte något större intresse för science fiction fram till mitten av 1960-talet, och då främst i en liten grupp vid universitetet i Oslo. Våren 1965 bildades Studenternas science fiction klubb, Aniara i Oslo. Två personer möttes på detta instiftelsmöte, Jon Bing och Tor Åge Bringsværd, de två som skulle visa sig bli några av de viktigaste personligheterna inom norsk science fiction. De har både givit ut böcker tillsammans och var for sig, och inte enbart science fiction. Bortsett från dessa två författare har det utgivits tämligen lite norsk science fiction, bortsett från en och en annan novellsamling då och då.
Polen
Stanislav Lem (mest känd för sin bok Solaris -- som även finns i två filmatiseringar) är förmodligen Polens mest kända Science Fiction-författare.
Ryssland
Spanien
Storbritannien
Bland prominenta brittiska SF-författare kan nämnas Iain M. Banks (som även författar "vanlig" skönlitteratur under namnet Iain Banks) och Ken McLeod.
Sverige
I Sverige har genren varit relativt marginell som företeelse, både inom litteraturen och inom filmen. Se svensk science fiction.
Tyskland
I Tyskland tillhörde Kurd La%DFwitz de första Science fiction-författarna och var där en samtida motsvarighet till de mer internationellt spridda Jules Verne och H G Wells, det viktigaste SF-priset har också fått namn efter honom. Under mellankrigstiden var den främste författaren Hans Dominik.
Den mest spridda nutida tyska Science Fiction-författaren är Andreas Eschbach.
Det har gjorts relativt få tyska TV-serier, den främst TV-serien är Raumschiff Orion.
Den tyska Science fiction-filmen hade sin storhetstid under 20-talet då UFA producerade flera klassiska filmer, bland annat Metropolis. Därefter kom det mycket få tyska Science Fiction-filmer fram till 1980-talet då Roland Emmerich vann pris på filmestivalen i Berlin med filmen Das Arche Noah Prinzip.
Ett tyskt fenomen är Perry Rhodan som är en serie i bokform där det ges ut en kortroman varje vecka. Serien är världens största i sitt slag. Kring Perry Rhodan har det växt en stor flora av spinoffs, det har bland annat gjorts en film.
USA
USA är det utan tvekan mest dominerandet landet för nästan all form av science fiction. Det stora flertalet av alla internationellt kända författare är amerikaner. Det ges ut ett flertal magasin.
Begrepp
- Hyperrymd
Se även
- Lista över science fiction-författare.
- Science fiction-film
- Svensk science fiction
- Scientologi
Källor
- Science Fiction - The Illustrated Encyclopedia, John Clute. 1995. London: Dorling Kindersley Limited. ISBN 0-7513-0202-3.
Externa länkar
- [http://www.lysator.liu.se/lsff/sfdef.html SF-författare definierar Science Fiction (på engelska)]
- [http://www.sfbok.se/ SF-Bokhandeln]
- http://www.clubcosmos.net/ Göteborgs Science Fiction sällskap
- [http://www.zetterling.nu/sfsf/ Skandinavisk Förening för Science Fiction]
- [http://sfweb.dang.se/ Upsala Science Fiction Sällskap]
- [http://sf.www.lysator.liu.se/sf_archive/sf_main.html The Linköping Science Fiction & Fantasy Archive (på engelska)]
- [http://isfdb.tamu.edu/ Internet Speculative Fiction Database (på engelska)]
- [http://home.swipnet.se/~w-134536/sfict.htm Om Science Fiction av Bo Stenfors], om svenska Science Fiction-rörelsen
- [http://www.svd.se/statiskt/kultur/understreck/Gamla_US/understreck010922.asp Svenska Dagbladet: "Samtiden fångades i litteraturen om framtiden"], om tidig svensk Science Fiction
- [http://w1.877.telia.com/~u87705210/sf-swe.html Science Fiction in Sweden], svensk Science Fiction fram till 60-talet.
- [http://www.magicdragon.com/UltimateSF/SF-Index.html Ultimate Science Fiction Web Guide]
- [http://koti.welho.com/jwestman/science/marsmyter.html Myternas Mars]
- [http://scifi.exterus.se/ SciFi.exterus.se - Svenskt Science Fiction community]
Kategori:Litteratur
Kategori:Genrer
ja:サイエンス・フィクション
ko:과학 소설
Kategori:SkrivandeArtiklar om att skriva.
Kategori:Litteratur
Kategori:Film ჰილი, დეიმონ
ჰილი, დეიმონ გრეჰემ დევერო (ინგ. Damon Graham Devereux Hill) ( - 17 სექტემბერი 1960, ლონდონი, დიდი ბრიტანეთი) - ბრიტანელი ფორმულა 1-ის მრბოლელი, 1996 წლის მსოფლიო ჩემპიონი.
ბიოგრაფია
კატეგორია:ინგლისელები
კატეგორია:დაბადებული 1960
tablice hotels Amsterdam gry Nurkowanie SYLWESTER
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
Droopy
Droopy Dog (zumeist kurz Droopy genannt; in der deutschen Übersetzung Drops) ist eine Zeichentrickfigur, die 1943 von Tex Avery für Metro-Goldwyn-Mayer geschaffen wurde.
Droopy ist ein pummelig-untersetzter, kleiner weißer Basset mit strubbelig-orangenen Kopfhaar, hängenden Lefzen, einem kleinen Stummelschwanz, niederfallenden, schlaftrunken-bl
|
Renate Weigt-Apitz
Renate Apitz ( - 4. Mai 1939 als Renate Weigt in Breslau) ist eine deutsche Schriftstellerin.
Leben
Renate Apitz wuchs ab 1944 in Berlin auf. Von 1960 bis 1964 studierte sie Theaterwissenschaft und Read More... |
Deutscher Caritasverband e. V.
Caritas (lat. Nächstenliebe, Hochschätzung) ist eine in vielen Ländern tätige soziale Hilfsorganisation der katholischen Kirche, in Deutschland organisiert als Deutscher Caritasverband e. V. Das internationale Caritas-Netzwerk umfasst weltweit 162 Organisationen.
Deutscher Caritasverband
Geschichte
Der deutsche Carit
|
Otto Dippelhofer
Otto Dippelhofer ( - 3. März 1909 in Augsburg, + 24. August 1989 in München) war Brigadegeneral im Bundesgrenzschutz.
Leben
1909 als Sohn eines Lokomotivführers in Augsburg geboren, Indogermanistik eine indogermanische Sprachgruppe der Jungsteinzeit.
Alle anderen indogermanischen Sprachen gehören nach dieser Theorie zu den Satem-Sprachen. Heute spielt diese Unterscheidung in der Forschung keine Rolle mehr.
Benannt sind die beiden Gruppen nach dem lateinischen bzw.
|
Hungarian Traded Index
Der Hungarian Traded Index (HTX) ist der Aktienindex der attraktivsten ungarischen Aktien. Die Berechnung erfolgt zusätzlich zum USD auch in EUR und in lokaler Währung.
Der HTX ist ein von der Wiener Börse entwickelter Real-Time-Index.
Startwert: 1552 Punkte am 04 Januar 99
Startkapital: 5.107.258.044,74 EUR
Indexzusammenstellung
Weblinks
- http://www.wienerboerse.at
|
Haze
Haze ist eine Sorte von Cannabis, die in den 1970er Jahren (wahrscheinlich) in Kalifornien gezüchtet worden ist. Sie ist eine reine Sativa, deren Erbgut aus jamaikanischen und US-amerikanischen Sorten besteht.
Ihre extrem lange Blütezeit (bis zu 100 Tagen und mehr) und ihr niedriger Ertrag sorgen dafür, dass diese Sorte eigentlich fast nie auf dem (illegalen) Markt für Cannabis zu finden ist. Ihr ganz besonderer Rausch (das "High"), das als enegetisch
|
Alstereck VfW e. V.
Der Alstereck Verein für Wassersport e.V. ist ein Kanusportverein in Hamburg-Fuhlsbüttel. Er bietet dort hauptsächlich die Sportarten Kanurennsport und Kanuwandern an.
Geschichte
Der Verein wurde am 13. November 1923 gegründet. In den ersten Jahren war das Bootshaus nicht mehr als ein kleiner
|
Saiyid
Sayyid (auch Saiyid; , persisch: seyyed) ist der Titel der Nachkommen Mohammeds, des Begründers des Islams, die von ihm über seinen Enkel Husain abstammen. Sayyid bedeutet im Arabischen etwa "Herr", eine im übrigen Orient verballhornte Variante ist Sidi. Die Nachkommen seines älteren Enkels Hasan trag
|
Kritische Justiz
Die Kritische Justiz (KritJ oder KJ) ist eine juristische Fachzeitschrift, die seit 1968 herausgegeben wird. Sie erscheint vierteljährlich im Nomos-Verlag mit einer Auflage von 2.400 Exemplaren (Stand: 2005).
Die Zeitschrift beinhaltet Aufsätze und Berichte aus allen Rechtsgebieten und informiert über die derzeitigen Rechtsentwicklungen. Der Schwerpunkt liegt dabei auf der Betrachtung des gesellscha
|
|