:: wikimiki.org ::
| Författning |
Författning1. Grundlag; dokument med rättsliga bestämmelser om hur ett land skall styras, hur de högsta statsorganen skall organiseras och hur deras verksamhet skall bedrivas. Sveriges författning består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Se även Författningssamling.
2. Samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndigheter.
GrundlagGrundlag, konstitution eller författning, är de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten. Grundlag skiljer sig från lag genom att i allmänhet vara kringgärdad av sådana procedurregler att ändring är omständligare att få till stånd. Ofta uppfattas också grundlagen som mer legitim av statens medborgare eller undersåtar, varför den allmänna opinionen försvårar förslag till ändring.
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO). För att en svensk grundlag skall ändras krävs två likalydande beslut (vilande och slutligt), och mellan besluten måste det ha varit allmänt val. Riksdagsordningen (RO) var grundlag fram till 1975, och innehåller fortfarande delar som bör klassas som varande på grundlagsnivå.
Ofta föregår praxis ändringen av grundlag, så hade t ex Gustaf VI Adolf i praktiken ingen politisk makt, fastän 1809 års regeringsform som då ännu gällde, stadgade att "Sveriges rike skall styras af en konung och vara ett arfrike" (1809 RF §1.). [http://www.jur.lu.se/Internet/Forskning/legalhistory.nsf/(public.web.object.bycategory)/8A0CACA100B1E23DC125698F003BD5CD] Den föregående regeringsformen i Sverige var den efter den amerikanska konstitutionen äldsta skrivna grundlagen i världen, och ändrades efter flera års förarbeten; nuvarande regeringsform är från 1974.
Det finns emellertid länder med ej skriven grundlag.Storbritanniens författning anses i allmänhet som det bästa exemplet härpå.
I teorin kan det brittiska parlamentet fatta i princip vilket beslut som helst, utan att hindras av grundlagen. I praktiken begränsas dock den offentliga makten av en rad historiska beslut, såsom Magna Charta, och av "Common Law", den huvudsakliga engelska rättskällan, med principer som "Habeas Corpus".
Innehållet i en grundlag
Följande brukar vara viktiga beståndsdelar i en grundlag:
#Regler om hur grundlagen kan ändras. Normalt ska en grundlag vara svårare att ändra än vanlig lag
#Uppdelning av maktbefogenheter. I en stat med maktdelningsprincipen som regel brukar verkställande makt, lagstiftande makt och dömande makt vara åtskilda. I en stat med parlamentarisk styrelseform brukar maktbefogenheterna för president eller monark vara ceremoniella, dvs egentligen saknas; all verklig makt ligger istället i parlamentet
#Undantagsregler; i vissa stater kallat presidentstyre eller undantagstillstånd - detta betyder att vanliga fri- och rättigheter kan upphävas under en tillfällig period, och att den högste makthavaren då har mycket större befogenheter än normalt osv
#I en monarki brukar anges i en grundlag på vilket sätt tronen kan ärvas. Se successionsordning, agnatisk tronföljd resp. kognatisk tronföljd
# Medborgarnas fri- och rättigheter anges normalt i en grundlag
# Grunden för den offentliga makten anges; folksuveränitetsprincipen, maktfördelningsprincipen, gudomlig rätt e.dyl.
Se även
- konstitutionslära
Kategori:Lagar
Kategori:Statsvetenskap
ja:憲法
ko:헌법
simple:Constitution
zh-min-nan:Hià n-hoat
SuccessionsordningenSuccessionsordningen, SO, Sveriges äldsta nu gällande grundlag. Antagen av riksdagen 1810, och utfärdad som gällande 26 september samma år. Här regleras arvsrätten till den svenska tronen, d.v.s. vem som får bli kung eller regerande drottning i riket.
Successionsordningen stadgar att den svenska kungatiteln ärvs inom ätten Bernadotte, tidigare endast av manlig avkomma, men sedan 1980 även av kvinnlig avkomma.
I Svensk Författningssamling (SFS), den officiella samlingen av gällande svenska lagar, har successionsordningen beteckningen SFS 1810:926, och den är omtryckt i SFS 1979:935.
----
Inledning
Vi CARL, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung &c. &c. &c., arvinge till Norge, hertig till Schleswig Holstein, Stormarn och
Ditmarsen, greve till Oldenburg och Delmenhorst &c. &c., göre
veterligt:
att, sedan Riksens Ständer enhälligt antagit och fastställt den successionsordning, varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins JOHAN BAPTIST JULII manliga bröstarvingar skola äga rätt till den svenska tronen, samt
Sveriges rikes styrelse tillträda, och denna grundlag till Vårt nådiga
gillande blivit överlämnad, have Vi, i kraft av den enligt 85 § i
regeringsformen Oss tillkommande rättighet, velat denna av Riksens Ständer samtyckta successionsordning härmed antaga, gilla och
bekräfta, alldeles såsom den ord för ord härefter följer:
Successionsordning,
varefter den högborne furstes, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghets, prins JOHAN BAPTIST JULII av Ponte-Corvo manliga bröstarvingar skola äga rätt till den kungl. svenska tronen, samt att Svea rikes styrelse tillträda; av Konung och Riksens Ständer gjord och fastställd på urtima riksdagen i Örebro den 26 september 1810.
Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade äro, göre veterligt:
att, sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST utan manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under den 21 augusti 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste, prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins, att på de villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till avgivande av oss föreskrivna försäkran förmå och
innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande allernådigste Konung och
Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den Högste Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike samt detsamma underlydande länder efterträda, till Sveriges Konung krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl. höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed velat upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på sätt och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas.
Bestämmelserna
§ 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande. Lag (1979:935).
Tidigare lydelse: § 1.
Då hans kungl. höghets kronprins Johan Baptist Julii redan ingångna äktenskap med manlig bröstsrvinge välsignat är, ,och ännu framdeles kan välsignat varda , skall efterträda hans kungl.höghets förstfödde son,och efter honom dennes manliga efterkommande , i den ordning de ättens huvudman i rätt nedstigande led närmast äro. Går den föstfödde sonens led på manssidan ut,tillfalle då regeringen hans kungl.höghets andre son i ordningen, med successionsrätt för hans manliga efterkommande i samma ordning, som för den förstfödde stadgat är, , nämligen allt eftersom de i rätt nedstigande led ättens huvudman närmast äro. Utgår även den andre sonens linje på manssidan gånge successionsrätten till den tredje och så vidare till de övriga hans kungl. höghets söner, i samma ordningd, , och rätt nedstigande led efter förstfödslorätt, som här ovanföre för den förstföddes ätt föreskrivet är.
§ 2. Vad i denna successionsordning är stadgat om Konungen skall,
om Drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:935).
Tidigare lydelse: § 2.
Dör Konung, i Sverige, utan att lämna manliga bröstarvingar,men Hans efterlämnade drottning sig i välsignat tillstånd befinner, före regent eller statsrådet regeringen med kungl. makt och myndighet, på sätt och med villkor, 41 och 93 §§ av regeringsformen föreskriva, till dess Riksens Ständer, å den tid regeringsformen utstakar, hunnit sammankomma, då dem tillhör, att om regeringens förande själva förordna. Bliver drottningens livsfrukt av mankön, förordne då Riksens Ständer riksföreståndare, varom i 93 § regeringsformen stadgat är. Bliver drottningens livsfrukt av kvinnokön, träde den av ätten, som efter förstfödslorätt den avlidne Konungen i arvsföljden, på sätt 1 § utstakar, närmast är, såsom Konung till regeringen.
§ 3. upphävd genom lag (1979:935).
Tidigare lydelse: § 3.
De av kungl. huset av kvinnokön, och deras efterkommande, ändock dessa av mankön äro, have ingen rätt till Sveriges krona och regering.
§ 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935).
Tidigare lydelse: § 4.
Såsom regeringsformens 2 § uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten.
§ 5. Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag (1979:935).
Tidigare lydelse: § 5.
Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag samma vare, om han, med eller utan sådant samtycke, tager till gemål enskild svensk mans dotter.
§ 6. upphävd genom lag (1979:935).
Tidigare lydelse: § 6.
Prinsessor av det kungl. huset må ej träda i gifte utan Konungens vetskap och samtycke.
§ 7. Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap
och samtycke. Lag (1921:21).
§ 8. Prins och prinsessa av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens
och riksdagens samtycke, bliva regent i utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han eller hon samt efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen. Lag
(1979:935).
Tidigare lydelse: § 8.
Prins av kungl. svenska huset må ej, utan Konungens och Riksens Ständers samtycke,bliva regerande furste av utländsk stat, vare sig genom val, arv eller gifte. Sker annorlunda, vare han och hans efterkommande ej berättigade att succedera till svenska tronen.
§ 9. upphävd genom lag (1974:154).
Tidigare lydelse: § 9.
Skulle den olycka tima, att hela konungahuset, inom vilken arvsrätten till riket räknas, antingen på manliga sidan utginge, eller genom uraktlåtande av vad denna successionsordning uttryckligen föreskriver, förlorat successionsrätt, vare tronen ledig till nytt val, och utkore då Riksens Ständer ett nytt konungahus.
Avslutning
Till yttermera visso, att vi allt detta föreskrivna så belevat och beslutit, have vi samtlige Svea rikes Ständer detta underskrivit och beseglat; som skedde i Örebro den tjugusjätte dagen i september månad, år efter Kristi börd, ett tusende åttahundrade och på det tionde.
Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det tionde.
Se även
- Grundlag
- Regeringsformen
- Tryckfrihetsförordningen
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Riksdagsordningen
kategori:juridik
TryckfrihetsförordningenTryckfrihetsförordning (1949:105) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, dess definition och restriktioner mot den.
Anders Chydenius driver 1766 igenom en tryckfrihetsförordning som stoppar censur och inför offentlighetsprincipen i svenska myndigheter.
Förordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt nedan. Den ingick i 1809 års regeringsform (86 §), och är ett verk av Carl Gustaf af Leopold.
1 kap. Om tryckfrihet
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
Se även
- Grundlag
- Regeringsformen
- Successionsordningen
- Yttrandefrihetsgrundlagen
- Riksdagsordningen
- Sveriges Rikes Lag
- Förordning
- Lag
:)
Externa länkar
- [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1949%3A105&RUB=&ORG= Rilex.se] (läs hela tryckfrihetsförordningen)
kategori:juridik
ja:æƒ…å ±å…¬é–‹æ³•
FörfattningssamlingFörfattningssamlingar
Det är sådana samlingar som regeringen utfärdar genom Svensk författarsamling,
eller sådant som riksdagen enligt lag ger myndigheter och andra liknande institutioner tillåtelse att utföra.
Regeringens författningssamling:
- Svensk författningssamling (SFS)
Författningssamlingar för centrala myndigheter
Noter
(1) Utnyttjas också av Statens ljud- och bildarkiv, Konstnärsnämnden,
Kungliga biblioteket, Presstödsnämnden, Riksantikvarieämbetet,
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde, Moderna museet, Styrelsen för Sveriges författarfond, Taltidningsnämnden samt
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(2) Fler noter här
Centrala myndigheter som får kungöra författningar på annat sätt än i författningssamling som avses i författningssamlingsförordningen
- Arbetsgivarverket
- Konsumentverket
- Riksarkivet
- Räddningsverket
- Skatteverket
- Socialstyrelsen
- Statens järnvägar
- Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet
Författningssamlingar för län
- Blekinge län författningssamling
- Dalarnas län författningssamling
- Gotlands län författningssamling
- Gävleborgs län författningssamling
- Hallands läns författningssamling
- Jämtlands län författningssamling
- Jönköpings län författningssamling
- Kalmar län författningssamling
- Kronobergs län författningssamling
- Norrbottens län författningssamling
- Skåne län författningssamling
- Stockholms län författningssamling
- Södermanlands län författningssamling
- Uppsala län författningssamling
- Värmlands län författningssamling
- Västerbottens län författningssamling
- Västernorrlands län författningssamling
- Västmanlands län författningssamling
- Västra Götalands län författningssamling
- Örebro län författningssamling
- Östergötlands län författningssamling
Författningssamlingar för kommuner
- Göteborgs författningssamling
Se också Lista över Sveriges kommuner.
Alla kommuner har var sin (=ordningsföreskrifter).
Extern länk
[http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19760725.HTM Författningssamlingsförordning (1976:725)]
Kategori:Juridik Tarambuke
The goblet drum is a goblet shaped hand drum used in Arab music, Persian music, Balkan music and Turkish music. Its thin, responsive drumhead and resonance help it produce a distinctively crisp sound. It is of ancient origin, and is believed by some to have been invented before the chair.
Names
The instrument is known by different names in different regions. These names, however, refer to the same general type of drum.
- Darbuka/Darabuka (General)
- Doumbek (Armenian)
- Tarambuke (Balkan)
- Tombak/Tonbak (Persian)
- Zarb (Persian)
- Dumbelek (Turkish)
- Tabla (General) (Arabic)
- Derbekkeh (Lebanon) (Lebanese Arabic)
- Toumbeleki (Greek)
Materials
The goblet drum has a single drum head on one end and is open on the other end. The body may be made of beaten, cast, or spun metal, ceramic (often with a glued-on head) or wood. Materials for the head include synthetics such as Mylar or FiberSkyn, as well as more traditional animal skins, such as goat or fish. In general, goblet drums tend to have much lighter heads than African or Indian drums.
While ceramic bodies with skin heads are usually considered to have the best tone, metal bodies and Mylar heads are generally favored by professional musicians because of their practicality, since they are far more durable, easily tunable, and insensitive to weather conditions. Furthermore, drums with Mylar skins can be played very loudly, making them well-matched with modern brass and electric instruments.
The West African djembe, a related instrument, is larger and made from a log carved into a goblet shape.
Technique
Goblet drums are played with a much lighter touch and quite different strokes (sometimes including rolls or quick rhythms articulated with the fingertips) than hand drums such as the djembe, found in Africa.
There are two main types of goblet drums. The Egyptian style has rounded edges around the head, whereas the Turkish style exposes the edge of the head. The exposed edge allows closer access to the head so finger-snapping techniques can be done, but the hard edge discourages the rapid rolls possible with the Egyptian style.
The goblet drum may be played while held under one arm or by placing it between the knees while seated. It produces a resonant, low-sustain sound while played lightly with the fingertips and palm. Some players move their fists in and out of the bell to alter the tone. There are a variety of rhythms that form the basis of the folkloric and modern music and dance styles of the Middle East.
There are two main sounds produced by the goblet drum. The first is called the 'doum'. It is the deeper bass sound produced by striking the head near the center with one or more fingertips. The second is called the 'tek' and is the higher-pitched sound produced by hitting near the edge of the head with the fingertips. A 'tek' struck with the secondary hand is also known as a 'ka'. Additionally, there are more complex techniques including snaps, slaps, pops and rolls that are used to ornament the basic rhythm. Hand clapping and hitting the sides of the drum can be used in addition to drumhead sounds.
Another technique commonly used in Bulgaria is to tap with the fingers of one hand and with a thin stick in the other.
Notable goblet drum players
- Halim El-Dabh
- Hani Naser
- Hossam Ramzy
See also
- Djembe
- Hand drum
- Tarabuka
External links
- [http://www.khafif.com/rhy/rhythm.html Jas's Middle Eastern Rhythms FAQ]
- [http://www.blackroot.org/drumming/drumming.html The Quick and Dirty Guide to the Doumbek]
- [http://www.rhythmweb.com/doumbek/index.html The Doumbek Page]
- [http://tombak.co.uk Tombak Network]
- [http://www.unclemafufo.com/instructional.html Website of Uncle Mafufo - Drum Instruction]
Category:Hand drums
Category:Goblet-shaped drums
Category:Bulgarian music
ja:ダラブッカ
appartamenti bruxelles Dorota Rabczewska praca za granic± BIELIZNA aliasy
|
|
|
| :: RELATED NEWS :: |
DjVu
DjVu to jeden z formatów plików graficznych. Pliki zapisywane w tym formacie posiadają rozszerzenie "djvu" lub "djv".
DjVu (wymawiane: deża wu) jest nowatorską, wysoce efektywną metodą kompresji obrazu. Metoda ta była rozwijana przez naukowców amerykańskiego koncernu AT&T do kompresji kolorowych, skanowanych dokumentów. Read More... |
Minivan
Minivan - typ nadwozia wielozadaniowego samochodu osobowego. Jest to zazwyczaj nadwozie jednobryÅ‚owe, chociaż Chevrolet Uplander jest dwubryÅ‚owy. Te samochody sÄ… produkowane w czterech klasach (rozmiarach). WiÄ™ksze prawie zawsze majÄ… siedem lub osiem siedzeÅ„ w trzech rzÄ™dach. Mniejsze majÄ… pięć, szeÅ
|
Sears Tower
Sears Tower to wieżowiec w centrum Chicago, w amerykańskim stanie Illinois. Ma 108 pięter i 442 metry wysokości. Został wybudowany w latach 1970 - 1974 dla korporacji Sears. Jego projektantami byli
|
|
Wieża Snów
Wieża Snów jest kwartalnikiem poświęconym grom fabularnym i fantastyce. Pismo ukazuje się jako elektroniczny zin (czasopismo) w formie pliku pdf. Publikowane są teksty do większości znanych w Polsce gier fabularnych, w tym systemów autorskich - przygody, artykuły, prezentacje - a także opo
|
Książę Harry
Książę Henryk Karol Albert Dawid Mountbatten-Windsor z Walii (ang. Henry Charles Albert David Mountbatten-Windsor), potocznie nazywany księciem Harrym (urodzony 15 września 1984), członek brytyjskiej rodziny królewskiej, syn Karola, księcia Walii i Diany Spencer, wnuk królowej
|
NSZZ "Solidarność" RI
Niezależny Samorządny Związek Zawodowy Rolników Indywidualnych Solidarność - Związek zawodowy rolników. Powstał jako część ruchu Solidarności powstałego w sierpniu 1980. Zarejestrowany 12 maja 1981. Pierwszym przewodniczącym został Jan Kułaj. Zdelegalizowana podczas
|
CEO (stanowisko)
CEO (z ang. Chief Executive Officer) to określenie osoby dysponującej ostateczną władzą wykonawczą w organizacji lub firmie.
W USA ten tytuł jest używany przez najwyższe władze większości przedsiębiorstw, niezależnie od ich rzeczywistego rozmiaru. W innych krajach angielskojęzycznych (szczególnie w krajach Wspólnoty Brytyjskiej) terminu tego używa się głównie w firmach notowanych na giełdzie (spółkach akcyjnyc
|
CEO (chemia)
Tetraetyloołów lub czteroetylek ołowiu to związek metaloorganiczny o wzorze (C2H5)4Pb.
Właściwości
- bezbarwna lub żółta, lepka, lotna ciecz o charakterystycznym zapachu
- gęstość 1,65 g/cm3
- temperatura topnienia -136 °C
- wrze z rozkładem w temp. ok
|
|