:: wikimiki.org ::

Försäkring

Försäkring

Försäkring innebär en ömsesidig finansiell riskspridning mellan ett större antal enheter, eller också det affärsmässiga erbjudandet av skydd mot de finansiella aspekterna av risk, i fråga om egendom, liv och hälsa m.m. Den tidigaste formen av försäkring i Sverige var de kooperativa brandstoderna under medeltiden.

Se även

- Försäkringsbolag
- Skandia Kategori:Försäkringsväsen ja:保険

Risk

Risk har flera betydelser: # Sannolikheten för att något ogynnsamt ska inträffa eller i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Begreppet "risk" används ofta i investeringssammanhang och betecknar då sannolikheten för förlust av kapital. Se även riskkapital. # ett spel, se RISK (spel)

Se även

- risc Kategori:Ekonomi Kategori:Statistik ja:リスク th:ความเสี่ยง

Egendom

Egendom är en individuellt bestämd materiell sak och utgör äganderättens objekt, som ägaren besitter kontrollmakt över med vissa befogenheter. Sakerna indelas i lösa och fasta saker. Äganderättens subjekt kallas för ägare. Äganderätten beskriver ett rättsförhållandet mellan ägaren och egendomen. Lösa saker kallas för lös egendom. Fasta saker kallas för fast egendom. Fast egendom är jord. Lös egendom är saker som inte är jord. Flyttbara lösa saker kallas för lösöre. Fast egendom indelas i fastigheter. Fastighetsindelning är i huvudsak resultat av fastighetsbildning. Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken. Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken som av ålder ansetts utmärka gränsen. Över fastigheterna förs register. Äganderätten har en rättslig verkan mot varje annan tredje man, det s k tredjemansskyddet. Äganderätten kan begränsas genom lag, avtal eller sedvanerätt. Inom den begränsningen kan ägaren företa de åtgärder och dispositioner som han finner vara lämpligt, att han kan sägas ha en allmän fri förfoganderätt. Immateriella rättighetsanspråk över immateriella objekt, kallas för immateriella rättigheter. Immaterialrätten ger en tidsbegränsad ensamrätt till en ursprunglig upphovsman till ett bestämt intellektuellt verk av idéell art och kan därför inte alltid värderas i pengar. Verket är denna idé eller form till vilken en materia har bearbetats. Det är en stor skillnad mellan upphovsrätt till konst och litteratur, jämfört med patenträtt till tekniska uppfinningar. För att en patenthavare skall få en tidsbegränsad ensamrätt, så måste han offentliggöra sin tekniska uppfinning. Till skillnad från äganderätten till fysiska föremål, så förutsätter immaterialrätterna andra människors medverkan. Ett värde uppstår genom ett samspel mellan människor.

Se även

- dödsbo
- fast egendom
- kapital
- tillgångar
- ägandeform
- äganderätt Kategori:Juridik simple:Property

Hälsa

Hälsa kan definieras på många olika sätt.
- Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som:
"Högst möjliga välbefinnande hos den enskilde individen, fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och ej enbart ifrånvaro av sjukdom.".
- Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA):s definition av hälsa lyder:
"Det är att överleva de första riskfyllda levnadsåren och leva drägligt utan onödigt lidande i den miljö där man befinner sig."
- Nationella folkhälsokommittén definierar hälsobefrämjande arbete som
"... den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. /.../ För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter /.../ den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande".
Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan. Den mest kända definitionen är WHO:s som oftast används. Kategori:Medicinsk vetenskap ms:kesihatan ja:健康 nb:Helse simple:Health

Kooperativ

Ordet kooperativ kommer från latinets cooperativ och betyder samarbete. Kooperation är en form av ekonomisk samverkan, där medlemmar både äger och driver den verksamhet de har behov av. Den verksamhet man bedriver i ett kooperativ ska ge medlemmarna största möjliga nytta, främst ekonomisk sådan. Det finns kooperativ som samlar producenter, företrädesvis inom lantbrukssektorn, liksom det finns kooperativ som samlar konsumenter, exempelvis Coop. För samtliga kooperativ är grunden att medlemmarna tillsammans kan skapa bättre handelsvillkor än vad de kan ensamma. En medlem i ett kooperativ är alltså samtidigt ägareoch leverantör eller kund, och bör handla med kooperativet (i många länder har medlemmar i producantkooperativ skyldighet att uppfylla leverantörsåtahganden, vilket inte är tillåtet enligt svensk lagstiftning). Medlemmen skall också utöva sin ägarroll, det vill säga övervaka att kooperativet sköts på bästa sätt. För att skapa gemensamma värderingar inom medlemsgruppen, vilket ökar förtroendet inom kooperationen, vilket sänker transaktionskostnaderna, litar många kooperativ till en ideologisk plattform, oftast kallad "kooperativa principer". Dessa har inget att göra med om en verksamhet är kooperativ eller inte, men används ofta vid startandet av nya kooperativ i Sverige. I andra delar av världen har det det senaste decenniet vuxit fram en ny generation kooperativ, som använder sig av mer lämpade ekonomiska incitament, nämligen begränsat medlemskap, höga investeringsåtaganden för att undvika kollektivt kapital (vilket ofta skapar tjänstemannastyre) och konkreta leveransåtaganden för att skapa framgångsrika företag. När man vill förstå vad som är speciellt med det kooperativa företaget försöker man ibland jämföra det med aktiebolaget. Det kan man egentligen inte göra, eftersom kooperation är ett sätt att organisera ekonomiska verksamheter och inte en associationsform, det vill säga den juridiska ram (i form av lagar och regler) inom vilken olika företag kan organiseras. Ett kooperativ kan bedrivas i vilken associationsform som helst, men svensk skattelagstiftning har gjort att de flesta kooperativ är ekonomiska föreningar. Undantag finns, exempelvis Lyckeby stärkelsen. Den ekonomiska föreningen förutsätter att delägarna aktivt tar del i företagets verksamhet. Alla medlemmar har en röst var, oavsett antal insatser. Också vinstutdelning är oberoende av antalet insatser och görs istället i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna deltar i verksamheten. Aktiebolaget är i grunden en kapitalassociation, som ska ge delägarna största möjliga avkastning på insatt kapital, medan den ekonomiska föreningen är en personassociation som bara kan ge avkastning om du aktivt bidrar till verksamheten. En ekonomisk förening är en juridisk person och medlemmarna kan inte föras personligt ansvariga för att täcka eventuellt underskott i föreningen med sina privata tillgångar, så vitt de följt svenska lagar och förordningar. Den ekonomiska föreningen har samma krav på skatter och redovisning som aktiebolaget. Det är också viktigt att komma ihåg att den ekonomiska föreningen kräver samma baskunskaper om hur man driver ett företag som aktiebolaget.

Se även

- Kooperativa förbundet
- Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige, FKU Kategori:Ekonomi ja:生活協同組合

Brandstod

Brandstod är en föregångare till senare tiders brandförsäkring. Enligt lag var alla invånare i ett härad (alternativt en socken) skyldiga att betala brandstod (betyder ungefär brandstöd) till den som drabbats av brand för att ersätta såväl byggnaden som visst lösöre, exempelvis boskap. Redan Magnus Ladulås landslag från 1350 stadgar om brandstod, och systemet var i bruk på landsbygden fram till 1700-talet. Kategori:Brandförsvar Kategori:Försäkringsväsen

Medeltiden

Föregått av:
Antiken

Historia

Eftergått av:
Upplysningstiden

Upplysningstiden Tidsperiod mellan antiken och nyare tiden. Inom europeisk historia brukar man se medeltiden som perioden mellan Västroms och Östroms fall, det vill säga ungefär 500-talet (eller år 476) till 1500-talet (år 1453 då Konstantinopel föll i turkarnas händer). Medeltiden delas ofta in i tidig medeltid (ca 500-900-talet), högmedeltiden (ca 1000-1300-talet) och senmedeltiden (ca 1300 och 1400-talet). Under medeltiden blev den feodala prägeln mer markant genom adelsätternas jordägande och uppror eller släktfejder mellan kungahusen vilka utmynnade i slag och inbördeskrig. Dessutom växte skråsystemet fram, digerdöden härjade, kristendomen slog succesivt ut de gamla hedniska religionerna, lagar nedtecknades, kloster och universitet grundades. Kyla, dåliga skördar och pesten gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog.

Eftervärldens bild av medeltiden

Renässansen, reformationen och ännu mer upplysningstiden betraktade medeltiden som "den mörka tiden" för att man i perioder ansett att delar av antikens högkultur försvann under medeltiden och inte återkom förrän i och med renässansens återupptäckt av en rad grekiska verk. Senare forskning (se t.ex. Michael Nordberg nedan) betonar att medeltiden är den period då grunderna för all senare europeisk samhällsutveckling lades. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den store, som kan kallas "mörka" i och med att de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad.

Den svenska medeltiden

Den svenska medeltiden räknas från omkring år 1060 (ynglingaättens utslocknande) till Gustav Vasas val till kung år 1523. Härefter följer Äldre vasatiden. Kulturellt sett kan man hävda att medeltiden varade från kristendomens införande (vilket skedde från 800-talet till 1100-talet) t.o.m. reformationen (som hade ett utdraget förlopp i Sverige från 1527 och nästan ett sekel framåt). Den svenska medeltiden motsvarar alltså ungefärligen den tid då katolicismen var den dominerande religionen. För Sveriges historia under medeltiden, se vidare följande artiklar:
- Sverige under äldre medeltid (omkr. 1050-1250)
- Folkungatiden (1250-1389)
- Sverige under Kalmarunionen (1389-1521)

Se även

- Medeltidens filosofi
- Medeltidsgenealogi
- Medeltidens konst
- Medeltidsveckan på Gotland
- Stockholms Medeltidsmuseum
- SCA världsompännande medeltidsförening

Länkar

- [http://forum.skalman.nu/viewforum.php?f=24 Diskussioner om medeltiden på Skalman]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Vetenskap/Humaniora/Historia/Tidsperioder/Medeltiden/ medeltida länkar från ODP]
- [http://www.rollspel.nu/juneborg/Historia/ Juneborgs Medeltida Länkar]
- [http://www.middelalderfestival.dk Europeisk medeltidsfestival i Horsens]
- [http://www.formonline.se/kyrkor/index.html Medeltida konst]
- [http://www.jaixa-imaging.net Bilder från Medeltidsveckan i Visby]
- [http://www.historiska.se/histvarld/sok.htm Sök i Medeltidens ABC]

Litteratur

- Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden
- Nina Folin & Göran Tegnér (red.): Medeltidens ABC Kategori:Medeltiden Kategori:Historiska epoker ja:中世 simple:Middle Ages

Skandia

Skandia är en internationell koncern som är verksam inom områdena försäkring och finansiella tjänster. Koncernens moderbolag är Försäkringsaktiebolaget Skandia, som grundades 1855. De många strukturaffärerna inom den svenska försäkringsbranschen efter andra världskriget kröntes med ett större samgående mellan gamla Skandia och ett antal andra bolag omkr 1960. I november 2003 uppdagades det att Skandias ledning hade försnillat sammanlagt 13 miljarder kronor. Ledningen tvingades avgå och kan komma att åtalas. Den 2 september 2005 meddelades att det sydafrikanska försäkringsbolaget Old Mutual lagt ett bud på Skandia. Budet är värt 43.6 kr/aktie.

Företag inom Skandiakoncernen

- Skandia Liv
- Skandia Lifeline
- SkandiaLink
- SkandiaBanken

Externa länkar

- [http://www.skandia.se/ www.skandia.se] Kategori:Svenska företag Kategori:Företag listade på Stockholmsbörsens A-lista

Wikipedija:All pages by title

2000

Žores Ivanovič Alferov

Architekci wn�trz hotel madrid Calling Cards warsaw bars and cafes hosting

:: RELATED NEWS ::

Agostu 21
Ing Agostu 21 ya ing pang 233 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 132 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

- 1983 - Keng Aldo ayni, banuang, 1983, beril de at pete ing Kapampangan Benigno Aquino, Jr., king tuknangan nang eroplanu ning Menila, Pilipinas.

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/sto

Agostu 22
Ing Agostu 22 ya ing pang 234 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 131 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/22 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/22 Today in History: August 22] ---- Agostu 21 -

Agostu 23
Ing Agostu 23 ya ing pang 235 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 130 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/23 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/23 Today in History: August 23] ---- Agostu 22 -

Agostu 24
Ing Agostu 24 ya ing pang 236 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 129 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/24 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/24 Today in History: August 24] ---- Agostu 23 -

Agostu 25
Ing Agostu 25 ya ing pang 237 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 128 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/25 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/25 Today in History: August 25] ---- Agostu 24 -

Agostu 26
Ing Agostu 26 ya ing pang 238 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 127 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/26 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/26 Today in History: August 26] ---- Agostu 25 -

Agostu 27
Ing Agostu 27 ya ing pang 239 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 126 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/27 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/27 Today in History: August 27] ---- Agostu 26 -

Agostu 28
Ing Agostu 28 ya ing pang 240 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 125 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/28 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/28 Today in History: August 28] ---- Agostu 27 -

Agostu 29
Ing Agostu 29 ya ing pang 241 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 124 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/29 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/29 Today in History: August 29] ---- Agostu 28 -

Agostu 30
Ing Agostu 30 ya ing pang 242 a aldo ning banua keng Gregorian Calendariu. Atin pang 123 aldong makatagan king banua.

Mengapalyari

Ding Kebaitan

Ding Kematyan

Kapagmasusian

Suglung Palwal

- [http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/August/30 BBC: On This Day]
- [http://www.tnl.net/when/8/30 Today in History: August 30] ---- Agostu 29 -