Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Församling

Församling

---- En kristen församling är en grupp kristna som regelbundet firar gudstjänst tillsammans. Församlingen leds vanligen av en präst eller pastor (i den tidiga kyrkan av en biskop) som leder gudstjänsterna och ansvarar för undervisning och själavård. Det förekommer även lekmannaledda församlingar, i synnerhet inom små frikyrkoförsamlingar. Församlingar är organiserade på olika sätt i olika samfund. I många frikyrkor är församlingarna fristående och oberoende (kongregationalism). I andra kyrkor (bland dem Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna) är församlingarna underställda en biskop och ett stift (episkopalism).

En församling i Svenska kyrkan

En församling i Svenska kyrkan leds alltid av en kyrkoherde. Övriga anställda kan vara en eller flera av följande:
- komminister (=övriga präster i pastoratet)
- diakoner
- församlingspedagog
- församlingsassistent
- musiker/kantor/organist
- Personal för ekonomi, och administration
- Personal för fastighetsskötsel och park- och kyrkogårdsarbete En församling inom Svenska kyrkan kallades fram till relationsändringen år 2000 även för "kyrklig kommun" (som motsats till den borgerliga kommunen). Hovförsamlingen i Stockholm är en icke-territoriell församling, därför hänförs alla utlandssvenskar dit, oberoende av i vilket land dessa håller till. Att hänsföra utlandssvenskarna dit är närmast en fiskal åtgärd som har med indrivning av skatt från skattepliktiga utlandssvenskar att göra. Detta kallas deras skatterättsliga hemvist , trots att dessa medborgare stadigvarande är bosatta i annat land. Sedan Svenska kyrkan 2000 skiljts från Staten hanterar Skatteverket (i tidigare organisation Riksskatteverket) detta på annat sätt. Två eller flera församlingar kan tillsammans bilda ett kontrakt, som leds av en kontraktsprost, tillika kyrkoherde i någon av de i kontraktet ingående församlingarna.

Se även


- Församling (folkbokföring)
- Fängelseförsamling
- Lappförsamling
- Lista över svenska församlingar
- Militärförsamlingar
- Församling (olika betydelser) Kategori:Samhälle Kategori:Kristendom

Kristen

Kristendom, den religion som utgår från Jesus från Nasarets lära så som den återges i Nya Testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln. Kristendomens anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/Kristus. Kristendomen är en abrahamitisk religion.

Kristen tro

Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus blev avrättad för människornas synders skull, som därmed blev förlåtna. Ett evigt liv efter döden är också centralt inom kristendomen, och att det som krävs för att uppnå detta eviga liv främst är tro på Gud och Jesus, inte att utföra vissa gärningar. De olika kristna trosbekännelserna (t.ex. den apostoliska och den nicaenska) tillkom för att ena (eller särskilja) kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en bra sammanfattning av vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser. Den apostoliska trosbekännelsen (nyare översättning): Vi tror på Gud, allsmäktig Fader, himlens och jordens skapare. Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre, som blev till som människa genom den heliga Anden, föddes av jungfrun Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket, uppstod från de döda på tredje dagen, steg upp till himlen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Vi tror på den heliga Anden, den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet. Amen Det centrala budskapet brukar illustreras med ett bibelställe, som kallas Lilla Bibeln (Joh. 3:16): "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv."

Tidig historia

Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr. Till en början var kristendomen en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig snabbt kring Medelhavet tack vare flitig mission, inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod församlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande kristna. P.g.a. förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket. Den arameisktalande kristendomen tappade i betydelse, och Mindre Asien tillsammans med Syrien övertar rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spriddes västerut genom emigration och når snart rikets huvudstad Rom. Dit sänds även apostlarnas ledare Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop). På 90-talet e.Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna. Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologer, apologeterna, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knyter an till tidens filosofi och retorik. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika närbesläktade religioner. Bland dem fanns gnosticismen, markionismen och montanismen. Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt vilket ledde till att de tidigare sporadiska förföljelserna från staten tilltog i styrka. De svåraste förföljelserna inföll under kejsarna Decius och Diocletianus. Under kejsar Konstantin den store (tidigt 300-tal) förändrades situationen för de kristna som fick religionsfrihet och ökat inflytande. År 325 samlades biskopar från hela riket till det första ekumeniska kyrkomötet i staden Nicaea. Därmed var grunden lagd för en rikskyrka. Under kejsar Theodosius den store380-talet blev kristendomen statsreligion och omkring år 400 var riket kristnat. Sedan tidigare var kristendomen statsreligion i Armenien och Etiopien. I slutet av 700-talet bryts det sista organsierade motståndet i de germanska rikena ner av Karl den store.

Uppdelning

Den organiserade kristendomen är uppdelad på en mängd olika kyrkor och trossamfund. Under de kristologiska striderna400-talet bröt flera kyrkor med majoritetslinjen. Dessa finns kvar än idag och brukar kallas orientaliska kyrkor. Även inom romarriket skedde en splittring, där östlig (grekisk) och västlig (latinsk) kristendom allt mer gled isär. En tydlig schism år 1054 mellan biskopen i Rom (påven) och biskopen i Konstantinopel (den ekumeniske patriarken) ledde till att skillnaderna har permanentats i två olika kristna kyrkofamiljer: den Romersk-katolska kyrkan (och därur senare utbrutna kyrkor) samt de ortodoxa kyrkorna. Båda dessa har anspråk på att vara den mest ursprungliga och allmänneliga kyrkan, med direkt band från Jesu lärjungar och fornkyrkan. I väst var det inte slut på striderna. Under 1500-talet protesterade munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev och därmed blev han upphov till reformationen. Några teologer, bland dem Johan Calvin och Huldrych Zwingli, ansåg att Luther inte gick tillräckligt långt och drev reformationen i än mer radikal riktning. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod, en trend som fortsatt sedan dess. Som övergripande benämning på de kyrkor som uppstått i reformationens efterföljd brukar man använda ordet protestanter. Skillnaden mellan de olika protestantiska samfunden kan vara mycket stor.

Bokstavstro

Bokstavstro är när man tror på att varje ord i Bibeln är Guds ord till skillnad från att medge att Bibelns innehåll är givet av Gud och nedskrivet av felbara människor.

Kronologiskt släktskapsträd för kristna riktningar

Förhållandena har förenklats något för att en illustration ska var möjlig, och utgör i första hand under nyare tid efter samfundsbildningen i Sverige
- Judendomen
  - Den tidiga fornkyrkan
    - Fornkyrkan
      - Katolska kyrkan
      -
- Katolska kyrkan
      -
  - "Västkyrkan"
      -
    - Romersk-katolska kyrkan
      -
      - Romersk-katolska kyrkan
      -
      -
- Romersk-katolska kyrkan
      -
      -
- Sedevakantisterna
      -
      - Gammalkatolska kyrkan
      -
    - Evangelisk-lutherska samfund
      -
      - Evangelisk-lutherska samfund
      -
      -
- Bibeltrogna Vänner
      -
      -
- Lutherska bekännelsekyrkan
      -
      -
- Evangelisk-lutherska bekännelsekyrkan
      -
      -
- Laestadianerna
      -
      - Svenska Missionsförbundet
      -
      - Svenska kyrkan
      -
    - Anglikanska kyrkan
      -
      - Anglikanska kyrkan
      -
      - Metodistkyrkan
      -
      -
- Metodistkyrkan
      -
      -
- Frälsningsarmén
      -
    - Reformerta kyrkor
      -
    - Anabaptisterna
      -
      - Baptistkyrkan
      -
      - Fribaptisterna
      -
      - Pingströrelsen
      -
      -
- Trosrörelsen
      -
  - "Östkyrkan"
      -
    - Grekisk-ortodoxa kyrkan
      -
    - Rysk-ortodoxa kyrkan
      -
- Nestorianer
      -
  - Armeniska kyrkan
      -
- Monofysiter
      -
  - Koptiska kyrkan
      -
  - Georgiska kyrkan
      -
- Sjundedagsadventister
      -
  - Adventistkyrkan
      -
  - Mormonkyrkan
      -
- Jehovas Vittnen
      - Arianer
      - Markioniter
      - Manikéer
      - Pelagianer
    - Montanister

Se även:


- Frikyrka
- Gud
- Kloster
- Religion
- Sakrament
- Svenska kyrkan
- Teologi Kategori:Kristendom ja:キリスト教 ko:기독교 ms:Kristian simple:Christianity th:คริสต์ศาสนา zh-min-nan:Ki-tok-kàu

Gudstjänst

Gudstjänst är benämning på sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud. Oftast samlas man till gudstjänst i någon form av Gudshus. En gudstjänst är inte nödvändigtvis riktad till en gud (jfr scientologins services).

Kristendomen

Huvudgudstjänsten Gudstjänsten har stark ställning inom kristendomen och är en fortsättning av den judiska synagogsgudstjänsten. I de flesta trossamfund leds gudstjänsten av en präst eller pastor. Viktigast av gudstjänsterna är söndagens huvudgudstjänst (vanligen på förmiddagen). I Ortodoxa kyrkan och Romersk-katolska kyrkan firas då alltid nattvard, i de protestantiska samfunden kan det variera. Viktiga moment i gudstjänsten är bön, lovsång, bibelläsning, predikan och nattvardsfirande. I Svenska kyrkan börjar nattvardsgudstjänster med syndabekännelse och förlåtelse (s.k. infogat skriftemål), i Romersk-katolska kyrkan förväntas däremot gudstjänstdeltagarna ha biktat sig i enskilt skriftemål. Nästa huvudmoment är bibelläsing, ofta en text från Gamla testamentet, en från brevlitteraturen (episteltext) och en från evangelierna (evangelietext) och därefter en predikan. Därefter kan trosbekännelsen läsas, antingen den apostoliskaeller den nicenska och följs ofta av kyrkans förbön och därefter av nattvardsgudstjänsten som inleds med en nattvardsbön, där bland annat instiftelseorden och Fader vår ingår. Traditionellt samlas man sedan i koret för att ta emot nattvarden, det förekommer också att prästen går ner till församlingen med nattvardsgåvorna. Gudstjänsten avslutas med tackbön och välsignelsen. Under gudstjänsten kan det förekomma flera sjungna moment: Introitus, Kyrie, Gloria, Laudamus, Sanctus, Agnus Dei och Benedicamus; dessa är de klassiska satserna i de stora musikaliska mässorna. I Svenska kyrkan sjungs dessutom psalmer ur den svenska psalmboken. Gudstjänstens grundstruktur är densamma i ortodoxa kyrkan, men kan vara svår att känna igen då musik och de enskilda moment utformats på annat vis. Predikan förekommer vanligen inte i ortodoxa gudstjänster (möjligen efteråt) och inte heller psalmsång. Flera frikyrkor har en enklare gudstjänstordning som i huvudsak består av ett inledningsanförande och välkomnande av kvällens predikant, bibelläsning, predikan. Under gudstjänsten sjunger man sånger ur samfundets sångbok. Nattvard firas olika ofta, ibland inte mer än en gång per år. Tidegärd Böneform baserad på läsningar ur Bibeln, främst Psaltaren. Bes mest i kloster, men förekommer även i församlingar. Se vidare tidegärd. Andra gudstjänster Förutom huvudgudstjänsten finns ett flertal olika gudstjänster som t.ex. veckomässa, musikgudstjänst, temagudstjänst, dopgudstjänst, rosenkransen m.m.

Se även


- Begravning
- Eukaristi
- Högmässa
- Högmässogudstjänst
- Gudshus
- Gudstjänstordning
- Konfirmation
- Kyrkoarkitektoniska termer
- Kyrkor
- Kyrkoåret
- Liturgi
- Liturgik
- Mässa
- Rit
- Ritual
- Sakrament
- Vigsel
- Äktenskap

Judendom

Tempelgudstjänsten Enligt Gamla testamentet byggde kung Salomo ett stort tempel där judarna offrade sina offer till Gud. Templet förstördes vid Jerusalems fall år 587 f.Kr. Judarna kunde dock återvända till sitt land efter att perserna besegrat babylonierna och år 515 hade man återuppbyggt sitt tempel. Det var dock mycket mindre än det ursprungliga. Först under Herodes den store kunde ett nytt stort tempel byggas. Dock förstördes det vid Jerusalems fall år 70 e.Kr. Därmed var också den judiska tempelkulten död. Synagogsgudstjänsten Under babyloniska fångenskapen (500-talet f.Kr.) kunde judarna inte längre offra i templet. Under denna tid utvecklades synagogsgudstjänsten som efter Jerusalems förstöring blev den dominerande formen av gudstjänst. Gudstjänsten karakteriseras av läsning ur Lagen och Profeterna med översättning till folkspråket och utläggning tillsammans meed böner och lovsägelser. Central i gudstjänsten är trosbekännelsen (Shema).

Islam

Fredagsbön

Bahá'í

19-Dagsfesten Varje nittonde dag, den första dagen i månaden (se kalendern) träffas bahá'íerna til nittondedagsfest. Festen infördes av Báb på 1840-talet. På dessa gudstjänster läses böner och skrifter från bahá'í-religionen och även andra religioners heliga texter. Över hela världen följs samma program: den förste delen är ägnad åt läsning ur de heliga skrifterna, den andra består av rådplägning av intresse och den tredje delen är sälskaplig samvaro mellan de troende. Kategori:Riter Kategori:KristendomKategori:JudendomKategori:BahaiKategori:Islam ja:サービス

Pastor

Pastor, latin herde. Ämbetstitel för präst eller predikant inom frikyrkan. I Svenska kyrkan används titeln ibland som synonym till kyrkoherde och informellt om präster i allmänhet. Kraven på formell teologisk utbildning liksom formerna för ordination varierar mellan olika trossamfund.

Se även


- Pastor loci
- Pastorat
- Vice pastor Kategori:Kyrkliga titlar ja:牧師

Kyrka

Kyrka, grekiska kyriakon, "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus". Ordet hus kan i det här sammanhanget inte bara betyda byggnad utan även familj, släkt eller hushåll. (Jfr kungahus.) #Kyrka, lokal för kristen gudstjänst och annan kristen verksamhet, se kyrkobyggnad. #Kyrka, lokal sammanslutning av kristna som firar gudstjänst tillsammans, se församling. #Kyrka, större sammanslutning av kristna, samarbetsorgan mellan församlingar, se trossamfund. #Kyrkan, i bestämd form, kan syfta på samtliga kristna. Omnämns i den apostoliska trosbekännelsen som en, helig och allmännelig (katolsk) och ses av många kristna som Kristi kropp.

Se även


- Ecklesiologi
- Gudshus
- Kyrkovetenskap
- Kategori:Kristendom ja:教会 nb:Kirke simple:Church

Biskop

Biskop, kyrkligt ämbete. Ordet kommer från grekiskans epískopos som betyder ungefär "tillsynsman". Inom romersk-katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och vissa protestantiska samfund, bl.a. den anglikanska kyrkogemenskapen och de nordiska nationalkyrkorna, den högste kyrklige ledaren inom ett visst geografiskt område (stift). Biskopar som församlingsledare omnämns redan i Nya testamentet, men deras roll då är något oklar och det verkar inte finnas någon klar distinktion mellan biskop och presbyter. De första beläggen för för en utvecklad kyrklig hierarki finns i Ignatius av Antiokias brev författade åren 107-108. Där talas om biskopen som de kristnas ledare i en stad, överordnad presbyterna och diakonerna. Från att i huvudsak haft monopol på liturgiska och sakramentala funktioner förändras biskopsämbetet under senare delen av 200-talet och vissa delar av biskopens funktioner delegeras understundom till presbyterna. Vad som orsakade denna förändring vet man inte säkert, men utvecklingen verkar ha börjat i öst där det förekom att man tillsatte chorbiskopar (biskop för landsbygden kring en stad). Deras viktigaste funktion var nattvardsfirandet, troligen hade de inte rätt att viga präster och diakoner. Från 300-talet finns fler och tydligare källor på att presbyter ledde nattvardsgudstjänster, avlöste synder och i öst även konfirmerade. Flera skrifter jämställer biskopar och präster samt karaktäriserar dem som bärare av samma ämbete, med den enda skillnaden att biskopen är överordnad prästerna. Så är fallet hos bl.a. Ambrosiaster och Hieronymus. Under medeltiden kom denna syn på biskop och präst att bli dominerande. Det var även denna syn på biskops och prästämbetet som reformatorerna tog över. Därför kom biskopsämbetet att spela en underordnad roll i många reformatoriska kyrkor. Svenska kyrkan kan i detta avseende ses som ett undantag då Laurentius Petris kyrkoordning stadgar att det är biskopen som ska viga präster och att han har rätt att vägra viga dem församlingarna utser. Svenska kyrkan har på denna grund tidvis hävdat att man har apostolisk succession, men det erkänns endast av den anglikanska kyrkogemenskapen. I modern tid har den fornkyrkliga synen på biskopsämbetet fått en renässans och man talar idag ofta om det tredelade ämbetet: biskop, präst och diakon i den ekumeniska debatten och att präst- och diakonämbetet utgår från biskopen. biskop | präst | diakon | subdiakon | akolut | exorcist | lektor | ostarie ----

Se även


- abbot
- metropolit
- patriark
- påve
- superintendent
- ärkebiskop Kategori:Kyrkliga titlar ja:司教 ko:주교

Frikyrka

Frikyrka 1. Ett kristet trossamfund som inte är en statskyrka. 2. Ordet används ibland även som motsats till folkkyrka vilket kan förklara att de ortodoxa kyrkorna och den Romersk-katolska kyrkan, trots att de aldrig varit statskyrka i vårt land ändå inte gärna kallar sig frikyrkor. I förteckningen nedan är de emellertid medtagna. 3. I en ännu snävare betydelser betcknar ordet "frikyrka" eller "frikyrklig" en viss teologisk tradition, som förekommit i de traditionella frikyrkorna. Denna kännetecknas av evangelikala och lågkyrkliga inslag, med betoning på personlig omvändelse och lekmannaengagemang. I denna mening faller även de lutherska frikyrkorna bort. Frikyrkor i Sverige: (uppskattat antal medlemmar:)
- Traditionella frikyrkor
  - Evangeliska Frikyrkan (29 000)
  - Frälsningsarmén (7 000)
  - Laestadianerna
  - Metodistkyrkan (4 000)
  - Pingströrelsen (90 000)
  - Romersk-katolska kyrkan (92 000)
  - Sjundedagsadventisterna (3 000)
  - Svenska Alliansmissionen (13 000)
  - Svenska Baptistsamfundet (18 000)
  - Svenska Frälsningsarmén (700)
  - Svenska Missionskyrkan (67 000)
- Nyare karismatiska rörelser
  - Maranatarörelsen (2 500)
  - Trosrörelsen (med församlingen Livets Ord som mest kända representant) (Trosrörelsen: 6 000 Livets ord: 2 000)
  - Vineyard (800-1000)
- Lutherska frikyrkor
  - Evangelisk-Lutherska bekännelsekyrkan (ca 140)
  - Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Sverige (ca 30)
  - Lutherska bekännelsekyrkan (200-300)
  - Lutherska Församlingen (40-50)
  - Lutherska Konkordiekyrkan (ca 30)
- Invandrarkyrkor
  - Anglikanska kyrkan
  - Ortodoxa kyrkor
    - Orientaliska
      - Armeniska apostoliska kyrkan (2 500)
      - Etiopiska ortodoxa kyrkan (1 500)
      - Koptiska ortodoxa kyrkan (800)
      - Syrisk-ortodoxa kyrkan (25 000)
      - Österns apostoliska och katolska assyriska kyrka (1 200)
    - Östliga
      - Bulgariska ortodoxa kyrkan (700)
      - Estnisk ortodoxa kyrkan (1 000)
      - Finska ortodoxa kyrkan (6 000)
      - Grekisk-ortodoxa kyrkan (17 000)
      - Makedoniska ortodoxa kyrkan (8 000)
      - Rumänska ortodoxa kyrkan (4 500)
      - Ryska ortodoxa kyrkan (1 500)
      - Serbisk-ortodoxa kyrkan (27 000)
      - Svenska ortodoxa prosteriet (1 800)
  - Ungerska protestantiska kyrkan
- Andra samfund
  - Gammalkatolska kyrkan (600)
  - Jehovas vittnen (23 000)
  - Mormonerna (9 000)
  - Liberala katolska kyrkan (600)
  - Nyapostoliska kyrkan (500)
  - Nya kyrkan (Swedenborgare) (150)
  - Vännernas samfund (kväkare) (100)
- Historiska samfund
  - Fribaptistsamfundet
  - Helgelseförbundet Medlemsuppgifterna är hämtade ur tidningen Nya Dagen, religionssociologiska institutet och SOU 1998:113. Då medlemskapskriterierna skiljer mellan samfunden är jämförelser inte alltid särskilt rättvisa. Historia: Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse som har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade "läseriet" (se läsare), fram tills organiserade rörelser började framträda i mitten av 1800-talet, däribland Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Sjundedagsadventisterna. Se även:
- Svenska kyrkan
- Guds barn Kategori:Svensk frikyrkorörelse

Samfund

Trossamfund är organisationer med religiös verksamhet. Enligt Sveriges lag är ett trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Till trossamfunden räknas Svenska kyrkan och de samfund som registrerat sig enligt "Lag om trossamfund". Registrering innebär inte någon kvalitetskontroll av verksamheten eller ett statligt godkännande. Registrerade trossamfund får sina namn skyddade och kan få statlig hjälp med att ta upp medlemsavgifter.
- [http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19981593.HTM Lag (1998:1593) om trossamfund]

Se även


- Frikyrka
- Svenska kyrkan
- Bahaisamfundet Kategori:Religiösa organisationer

Kongregationalism

Kongregationalister, av engelskans ord för "församling". Kongregationalistkyrkan är en reformert kyrkofamilj som uppstod ur den "nonkonformistiska" väckelsen i England under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. De tidiga kongregationalisterna i England kallades "separatister" eller "Independents". Den sistnämnda engelska beteckningen används fortfarande av vissa. Den kongregationalistiska kyrkan anses ha fått sin start i en skrift utgiven av Robert Brown 1592. Ett annat viktigt steg i den teologiska utvecklingen för denna riktning var Cambridge Platform från 1648. En ledande tanke är att varje församling i sig är nog för att bilda den synliga delen av kyrkan, en tanke som går tillbaka till John Wyclif och lollarderna. Den tidiga kongregationalistiska strömningen ansåg att kyrkan måste vara "ren", dvs att endast de återfödda kristna är värdiga att vara kyrkomedlemmar. Denna tanke leder naturligen till tanken att avvisa barndopet och endast acceptera vuxendopet. I kolonierna i New England på 1600-talet var kongregationalisterna den ledande religiösa riktningen, och dominerade i både Massachusetts Bay och Plymouth Plantation, med ledare som John Cotton, John Owen och Jonathan Edwards. Många av de tidiga universiteten i Amerika grundades av kongregationalister. Detta gäller såväl Harvard, Yale, Dartmouth, Amherst, Carleton, Grinnell, Middlebury, Oberlin, som Pomona. Tidigt påverkade kongregationalister och presbyterianer i de amerikanska kolonierna varandras lära, och under modern tid har kongregationalisterna - som ju inte har något centralt, sammanhållande organ - tagit intryck av diverse religiösa strömningar. Den lära som existerar inom dagens kongregationalistiska församlingar är långt ifrån enhetlig. Kategori:Protestantism ja:会衆制

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan, kristen kyrka under ledning av biskopen i Rom (påven). Anser sig vara den kyrka som grundades av Jesus genom apostlarna Petrus och Paulus och har genom historien hävdat att man är den enda kristna kyrkan (se bl.a. Matt. 16:18-19). Andra Vatikankonciliet innebar dock en begynnande ekumenisk öppenhet, och idag erkänns de ortodoxa kyrkorna som sanna kristna kyrkor. Även mot de protestantiska samfunden har man en öppnare attityd. Svenska kyrkans hållning till homosexualitet och skilsmässor har dock inneburit, att förhållandet till Rom försämrats under början av 2000-talet. Historiskt härstammar den katolska kyrkan från den västromerska rikskyrkan. Under medeltiden spreds den latinska kristendomen över hela västra och norra Europa. Under denna tid formades teologin av skolastiken, fr.a. av teologen Thomas av Aquino. Då bildades också olika typer av klosterordnar som kom att få stor betydelse. År 1054 inträffade en schism med den östliga kristenheten då påvens sändebud lämnade en bannbullaaltaret i Hagia Sofia i Konstantinopel. Sedan dess har den katolska och de ortodoxa kyrkorna varit skilda åt. Vid tiden för de stora geografiska upptäcktsresorna kom katolicism en att spridas via spansk och portugisisk kolonisation till Latinamerika, Afrika och Indien. Under senare delen av 1200-talet började kyrkan emellertid att förlora sitt politiska inflytande som världsreligion i Europa. Den feodala maktuppdelningen stärktes under denna period och dess kungar gjorde mer eller mindre anspråk på kyrkans stora rikedomar. Detta ledde till kyrkans förfall under senmedeltiden Reformationen under 1500-talet gjorde att den katolska kyrkan förlorade i inflytande i stora delar av norra Europa. Man samlade sig till motreformation vid Tridentinska mötet 1545-1563. Kyrkan omorganiserades, nya ordnar bildades (t.ex. jesuitorden) samtidigt som kyrkan fick en mer militant prägel. Under 1900-talet har den romersk-katolska kyrkan förnyats och är nu betydligt villigare att acceptera förhållandena i den moderna världen, den påvliga centralismen har brutits något, man deltar i ekumeniskt arbete, mässordningen förändrades och gudstjänst firas på folkspråket. Störst betydelse för denna utveckling har Andra Vatikankonciliet haft. Viktigt att notera är att benämningen "romersk-katolsk" syftar på den latinska riten (liturgi) som är vanligast inom den Katolska kyrkan, men då det finns andra riter (andra former av liturgi) bör man inte använda termen romersk-katolsk då man syftar på HELA katolska kyrkan.

Katolska kyrkan i Sverige

I och med Uppsala möte 1593 var schismen mellan Svenska kyrkan och påven i Rom ett faktum. Alla Katolska trosbekännare utvisades från Sverige. Sedan 1720-talet har katoliker bott inom Sveriges gränser, till en början med begränsad religionsfrihet. 1781 fick de lov att vistas i landet, och en apostolisk vikarie tillsattes för ledningen av arbetet i Sverige. Sedan 1873 har det varit tillåtet även för svenska medborgare att tillhöra den katolska kyrkan. Under senare delen av 1900-talet har invandringen av katolska trosbekännare ökat kraftigt. Stockholms katolska stift, som omfattar hela Sverige, har omkring 145 000 medlemmar och är därmed en av Sveriges största kyrkor. År 1998 fick stiftet sin förste svenske biskop, Anders Arborelius. Stiftets katedral är Sankt Eriks katolska domkyrka som är belägen på Södermalm i Stockholm. Sankt Eriks katolska domkyrkoförsamling har drygt 8 500 medlemmar. De senaste åren har antalet människor i Sverige som valt att konvertera till katolicismen ökat. År 1934 grundades stiftets officiella ungdomsorganisation, Sveriges Unga Katoliker.

Se även


- Filioque
- Heliga Birgitta
- Investiturstriden
- Kloster
- Laterankoncilierna
- Ofelbarhetsdogmen
- Oremus
- Transsubstantiationsläran
- Trettioåriga kriget
- Thomas av Aquino
- Vatikanen

Externa länkar


- [http://www.vatican.va/ Vatikanens hemsida]
- [http://www.katolskakyrkan.se/ Stockholms katolska stift]
- [http://www.isidordata.se/domkyrkan/ Stockholms katolska domkyrka]
- [http://www.suk.se/ Sveriges Unga Katoliker] Kategori:Romersk-katolska kyrkan simple:Roman Catholicism

Ortodoxa kyrkan

Ortodoxa kyrkan är ett samlande begrepp på de ortodoxt kristna kyrkorna. De ortodoxa kyrkorna han indelas i två grupper: dels de östligt ortodoxa, dels de orientaliskt ortodoxa. Tillsammans utgör de den östliga kristenheten. Den östligt ortodoxa delen av kyrkan bröt med påvekyrkan i Rom vid den Stora schismen 1054. Eftersom Rom på 400-talet erövrades av icke-kristna och romarrikets nya huvudstad blev Konstantinopel - Nya Rom - kallar sig även den ortodoxa kyrkan "Romersk", en terminologi som kan verka särskilt förvirrande då även de ortodoxa kallar sig "katolska". I "det heliga landet" har detta symbolspråk fått särskilt tydliga uttryck, inte minst genom att det är de ortodoxa ("Grekerna", "Katolikerna" eller "Romarna") som sedan sekler har huvudansvaret för t.ex. gravkyrkan i Jerusalem och födelsekyrkan i Betlehem. Romersk-katolska kyrkan benämnes här allmänt "Latinarna". Kategori:Kristendom Kategori:Kristna samfund ja:東方正教会 zh-cn:东正教

Biskop

Biskop, kyrkligt ämbete. Ordet kommer från grekiskans epískopos som betyder ungefär "tillsynsman". Inom romersk-katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och vissa protestantiska samfund, bl.a. den anglikanska kyrkogemenskapen och de nordiska nationalkyrkorna, den högste kyrklige ledaren inom ett visst geografiskt område (stift). Biskopar som församlingsledare omnämns redan i Nya testamentet, men deras roll då är något oklar och det verkar inte finnas någon klar distinktion mellan biskop och presbyter. De första beläggen för för en utvecklad kyrklig hierarki finns i Ignatius av Antiokias brev författade åren 107-108. Där talas om biskopen som de kristnas ledare i en stad, överordnad presbyterna och diakonerna. Från att i huvudsak haft monopol på liturgiska och sakramentala funktioner förändras biskopsämbetet under senare delen av 200-talet och vissa delar av biskopens funktioner delegeras understundom till presbyterna. Vad som orsakade denna förändring vet man inte säkert, men utvecklingen verkar ha börjat i öst där det förekom att man tillsatte chorbiskopar (biskop för landsbygden kring en stad). Deras viktigaste funktion var nattvardsfirandet, troligen hade de inte rätt att viga präster och diakoner. Från 300-talet finns fler och tydligare källor på att presbyter ledde nattvardsgudstjänster, avlöste synder och i öst även konfirmerade. Flera skrifter jämställer biskopar och präster samt karaktäriserar dem som bärare av samma ämbete, med den enda skillnaden att biskopen är överordnad prästerna. Så är fallet hos bl.a. Ambrosiaster och Hieronymus. Under medeltiden kom denna syn på biskop och präst att bli dominerande. Det var även denna syn på biskops och prästämbetet som reformatorerna tog över. Därför kom biskopsämbetet att spela en underordnad roll i många reformatoriska kyrkor. Svenska kyrkan kan i detta avseende ses som ett undantag då Laurentius Petris kyrkoordning stadgar att det är biskopen som ska viga präster och att han har rätt att vägra viga dem församlingarna utser. Svenska kyrkan har på denna grund tidvis hävdat att man har apostolisk succession, men det erkänns endast av den anglikanska kyrkogemenskapen. I modern tid har den fornkyrkliga synen på biskopsämbetet fått en renässans och man talar idag ofta om det tredelade ämbetet: biskop, präst och diakon i den ekumeniska debatten och att präst- och diakonämbetet utgår från biskopen. biskop | präst | diakon | subdiakon | akolut | exorcist | lektor | ostarie ----

Se även


- abbot
- metropolit
- patriark
- påve
- superintendent
- ärkebiskop Kategori:Kyrkliga titlar ja:司教 ko:주교

Stift

Stift har flera betydelser: # exempelvis häftstift, se stift (föremål) # en del av växternas fortplantningsorgan, se stift (botanik) # kyrkligt förvaltningsområde under ledning av en biskop, se stift (kyrkligt förvaltningsområde)

Episkopalism

Episkopalism, uppfattningen att kyrkans högsta ledning ligger hos biskoparna (och t.ex. inte hos påven). Den anglikanska kyrkan kallar sig ofta Episcopal Church och då i särskild motsättning till presbyterianismen. Kategori:Kristendom Kategori:Ismer

Kyrkoherde

Kyrkoherde, befattning som arbetsledande präst för ett pastorat inom Svenska kyrkan.

Flerförsamlingspastorat

I pastorat som består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) har oftast kyrkoherden sin tjänst i den största församlingen. I de andra ingående församlingarna tjänstgör då någon annan präst (komminister) i pastoratet.

Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling

Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallas domprost.

Behörighetskrav

En ordinarie kyrkoherdetjänst kan sökas av den präst som tjänstgjort minst tre år som präst, är fyllda 30 år och som förklarar sig beredd att tjänstgöra med präster av såväl kvinnligt som manligt kön. För vikariat kortare än tre månader medges undantag från regeln.

Arbetsledarskap

Kyrkoherden är arbetsledare för den personal som direkt arbetar med församlingens grundläggande uppgift (att fira gudstjänst, att bedriva undervisning, att utöva diakoni och mission). Kyrkoherden ansvarar för pastoratets kyrkobokföring, och är därför också oftast arbetsledare för kyrkobokföringspersonal (t.ex. kyrkobokföringsassistenter och kyrkoskrivare).

Särskilt ansvar

Kyrkoherden har ett samordnings- och tillsynsansvar för all verksamhet i pastoratet, inte bara församlingsverksamheten. Innebörden av detta ansvar är vida omdiskuterat och inte än prövat riktigt fullt ut av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Se även


- Pastor
- Kontraktsprost
- Komminister
- Församlingsföreståndare Kategori:Kyrkliga titlar Kategori:Svenska kyrkan

Komminister

Komminister ("medtjänare") är en person som innehar ordinarie prästtjänst i en församling inom Svenska kyrkan. Komministern är kyrkoherdens medhjälpare. Kategori:Kyrkliga titlar Kategori:Svenska kyrkan

Musiker

Musiker, beteckning på en person som, ofta yrkesmässigt, ägnar sig åt musik.

Se även


- Lista över musiker efter genre
- Lista över indiska musiker
- Lista över musikgrupper efter land Kategori:Musik de:Musiker] [[ast:Músicu]] [[bg:Музикант ja:音楽家 ko:음악가

Kantor

Kantor har flera betydelser # en musiker i kyrka se kantor (kristen) # uppdrag i en judisk församling se kantor (judisk)

Kyrklig kommun

Kyrklig kommun är ett begrepp som användes för en församling i Svenska kyrkan, sålänge Svenska kyrkan fortfarande var statskyrka. Nu är Svenska kyrkans juridiska form trossamfund. Ordet kommer ur behovet att skilja på de kommunala uppdrag som efter sockenstämmornas upplösning 1862 övergick till ansvarsområden för Svenska kyrkans församlingar. Sockenstämman delades upp i en kyrkostämma och en kommunalstämma, vilket senare blev kyrkofullmäktige och kommunalfullmäktige (numera kommunfullmäktige). Församlingarnas kyroråd fortsatte att ha hand om vissa saker som numera sköts av kommunerna, tex skolundervisningen och i vissa fall fattigvården. Så sent som 1954 överfördes all undervisning till de borgerliga kommunerna. 1991 upphörde församlingarna att sköta folkbokföringen som överläts till skattemyndigheterna. En "vanlig" kommun kallades i detta sammanhang borgerlig kommun när man vill tydliggöra vilken typ av kommun man talar om. Kategori:Sveriges kommuner Kategori:Svenska kyrkans församlingar

Hovförsamlingen

Hovförsamlingen är en icke-territoriell församling i Stockholm som omfattar kungahuset samt dess släktingar och anställda. Församlingskyrka är SlottskyrkanStockholms slott. Pastor utnämns av kungen och är också en av de ordinarie hovpredikanterna. Församlingen tillhör i viss begränsad utsträckning Stockholms stift men har sin verksamhet reglerad särskilt i kyrkoordningen. Hovförsamlingen räknades tidigare till hovkonsistoriet som numera är upplöst sen kyrkan skildes från staten år 2000. Överhovpredikanten fullgör delar av domkapitlens uppgifter i övrigt. Hovförsamlingen samarbetar med Stockholms stift i t ex kyrkoval för stift och kyrkomöte, möjligen också rent administrativt för tillsättningen av det egna kyrkorådet.

Externa länkar


- [http://www.royalcourt.se/dekungligaslotten/kungligaslottet/slottskyrkan/hovforsamlingen.4.53abbbfd7ffdfa677fff4383.html Hovförsamlingen] Kategori:Stockholm Kategori:Församlingar i Stockholms stift

Kontrakt

Ett kontrakt (i Finland kallade prosterier) är en rent pastoral samverkansenhet med geografiskt närliggande pastorat inom Svenska kyrkan. Kontraktet leds av en kontraktsprost. 1993 var Svenska kyrkans 13 stift indelade i 174 kontrakt. Ett kontrakt är i sin tur indelat i pastorat. Kontraktet har ansvar för det prästerliga och diakonala arbetet, och är ingen administrativ enhet annat än i samband med val då kontrakten utgör valkretsindelning för de regionala valen till stiften.

Sveriges kontrakt

Detta är en lista över Sveriges kontrakt i nummerordning efter deras kontraktskod.

Uppsala stift


- Uppsala kontrakt
- Närdinghundra och Lyhundra kontrakt
- Olands och Frösåkers kontrakt
- Sjuhundra kontrakt
- Fjärdhundra kontrakt
- Trögds och Åsunda kontrakt
- Sigtuna kontrakt
- Norunda kontrakt
- Örbyhus kontrakt
- Gästriklands östra kontrakt
- Gästriklands västra kontrakt
- Ala kontrakt
- Voxnans kontrakt
- Ljusnans kontrakt
- Sundhede kontrakt
- Nordanstigs kontrakt

Linköpings stift


- Domprosteriet
- Motala kontrakt
- Folkungabygdens kontrakt
- Kinds och Åtvids kontrakt
- Norrköpings kontrakt
- Vikbolandets och Hammarkinds kontrakt
- Bergslags kontrakt
- Tjusts kontrakt
- Sevede och Aspelands kontrakt
- Vedbo och Ydre kontrakt

Skara stift


- Skara-Barne kontrakt
- Väne kontrakt
- Falköpings kontrakt
- Hökensås kontrakt
- Kålland-Kinne kontrakt
- Kåkinds kontrakt
- Vadsbo kontrakt
- Billings kontrakt
- Redvägs kontrakt
- Ås kontrakt
- Kullings kontrakt

Strängnäs stift


- Domprosteriet
- Oppunda och Villåttinge kontrakt
- Nyköpings kontrakt
- Södertälje kontrakt
- Rekarne kontrakt
- Örebro kontrakt
- Glanshammars och Edsbergs kontrakt
- Kumla och Askers kontrakt
- Nynäs kontrakt

Västerås stift


- Domprosteriet
- Mälardalens kontrakt
- Bergslagens kontrakt
- Västerbergslagens kontrakt
- Västerdals kontrakt
- Nedansiljans kontrakt
- Norra Dalarnas kontrakt
- Tunabygdens kontrakt
- Falu kontrakt
- Södra Dalarnas kontrakt
- Salabygdens kontrakt
- Mellersta Västmanlands kontrakt

Växjö stift


- Kinnevalds kontrakt
- Allbo kontrakt
- Sunnerbo kontrakt
- Konga kontrakt
- Vidinge kontrakt
- Tveta kontrakt
- Vista kontrakt
- Östbo kontrakt
- Västbo kontrakt
- Västra Njudungs kontrakt
- Östra Njudungs kontrakt
- Norra Möre kontrakt
- Södra Möre kontrakt
- Stranda och Handbörds kontrakt
- Ölands norra kontrakt
- Ölands södra kontrakt

Lunds stift


- Torna kontrakt
- Skytts kontrakt
- Bara kontrakt
- Vemmenhögs, Ljunits, Herrestads och Färs kontrakt
- Frosta kontrakt
- Rönnebergs kontrakt
- Luggude kontrakt
- Helsingborgs kontrakt
- Österlens kontrakt
- Åsbo kontrakt
- Bjäre kontrakt
- Västra Göinge kontrakt
- Östra Göinge kontrakt
- Villands och Gärds kontrakt
- Karlskrona-Ronneby kontrakt
- Listers och Bräkne kontrakt
- Malmö Södra kontrakt
- Malmö Norra kontrakt

Göteborgs stift


- Domprosteriet
- Älvsborgs kontrakt
- Nylöse kontrakt
- Hisings kontrakt
- Älvsyssels södra kontrakt
- Älvsyssels norra kontrakt
- Orust och Tjörns kontrakt
- Vikornes södra kontrakt
- Vikornes norra kontrakt
- Ale och Vättle kontrakt
- Marks och Bollebygds kontrakt
- Kinds kontrakt
- Fjäre kontrakt
- Varbergs kontrakt
- Falkenbergs kontrakt
- Halmstads kontrakt
- Laholms kontrakt
- Fässbergs kontrakt

Karlstads stift


- Domprosteriet
- Östra Värmlands kontrakt
- Fryksdals och Älvdals kontrakt
- Jösse kontrakt
- Nordmarks kontrakt
- Nors kontrakt
- Norra Dals kontrakt
- Södra Dals kontrakt

Härnösands stift


- Härnösand-Kramfors kontrakt
- Sollefteå kontrakt
- Örnsköldsviks kontrakt
- Sundsvall-Timrå kontrakt
- Ljunga kontrakt
- Strömsunds kontrakt
- Östersunds kontrakt
- Bräcke-Ragunda kontrakt
- Krokom-Åre kontrakt
- Berg-Härjedalens kontrakt

Luleå stift


- Södra Västerbottens kontrakt
- Södra Lapplands kontrakt
- Ume kontrakt
- Skellefte kontrakt
- Pite kontrakt
- Lule kontrakt
- Kalix-Torne kontrakt
- Norra Lapplands kontrakt

Visby stift


- Nordertredingens kontrakt
- Medeltredingens kontrakt
- Sudertredingens kontrakt

Stockholms stift jämte Hovkleresiet


- Domkyrkokontraktet
- Södermalms kontrakt
- Brännkyrka kontrakt
- Birka kontrakt
- Roslags kontrakt
- Värmdö kontrakt
- Södertörns kontrakt
- Hovkleresiet
- Östermalms-Lidingö kontrakt
- Enskede kontrakt
- Spånga kontrakt
- Sollentuna kontrakt
- Solna kontrakt
- Huddinge-Botkyrka kontrakt Kategori:Svenska kyrkan

Kyrkoherde

Kyrkoherde, befattning som arbetsledande präst för ett pastorat inom Svenska kyrkan.

Flerförsamlingspastorat

I pastorat som består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) har oftast kyrkoherden sin tjänst i den största församlingen. I de andra ingående församlingarna tjänstgör då någon annan präst (komminister) i pastoratet.

Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling

Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallas domprost.

Behörighetskrav

En ordinarie kyrkoherdetjänst kan sökas av den präst som tjänstgjort minst tre år som präst, är fyllda 30 år och som förklarar sig beredd att tjänstgöra med präster av såväl kvinnligt som manligt kön. För vikariat kortare än tre månader medges undantag från regeln.

Arbetsledarskap

Kyrkoherden är arbetsledare för den personal som direkt arbetar med församlingens grundläggande uppgift (att fira gudstjänst, att bedriva undervisning, att utöva diakoni och mission). Kyrkoherden ansvarar för pastoratets kyrkobokföring, och är därför också oftast arbetsledare för kyrkobokföringspersonal (t.ex. kyrkobokföringsassistenter och kyrkoskrivare).

Särskilt ansvar

Kyrkoherden har ett samordnings- och tillsynsansvar för all verksamhet i pastoratet, inte bara församlingsverksamheten. Innebörden av detta ansvar är vida omdiskuterat och inte än prövat riktigt fullt ut av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Se även


- Pastor
- Kontraktsprost
- Komminister
- Församlingsföreståndare Kategori:Kyrkliga titlar Kategori:Svenska kyrkan

Fängelseförsamling

Fängelseförsamlingar fanns förr, i synnerhet vid central-, slotts- och fästningsfängelser. Vid andra fångvårdsanstalter, oftast länsfängelser, fördes ibland kyrkoböcker utan anknytning till någon församling. Kategori:Kristendom Kategori: Historiska församlingar i Sverige

Lista över svenska församlingar

Se även

En komplett Lista över Sveriges län, kommuner och församlingar
- Lista över församlingar i Göteborgs stift
- Lista över församlingar i Härnösands stift
- Lista över församlingar i Karlstads stift
- Lista över församlingar i Linköpings stift
- Lista över församlingar i Luleå stift
- Lista över församlingar i Lunds stift
- Lista över församlingar i Skara stift

Stockholms stift

Birka kontrakt
- Adelsö församling
- Bromma församling
- Ekerö församling
- Färingsö församling
- Lovö församling
- Munsö församling
- Västerleds församling Brännkyrka kontrakt
- Brännkyrka församling
- Hägerstens församling
- Skärholmens församling Domkyrkokontraktet
- Adolf Fredriks församling
- Essinge församling
- Finska församlingen (icke-territoriell församling)
- Gustav Vasa församling
- Johannes församling
- Kungsholms församling
- Sankt Görans församling
- Sankt Matteus församling
- Stockholms domkyrkoförsamlings
- Tyska Sankta Gertruds församling (icke-territoriell församling) Enskede kontrakt
- Enskede församling
- Farsta församling
- Skarpnäcks församling
- Vantörs församling Hovkonsistoriet
- Hovförsamlingens församling (icke-territoriell församling) Huddinge-Botkyrka kontrakt
- Botkyrka församling
- Flemingsbergs församling
- Huddinge församling
- Sankt Mikaels församling
- Trångsunds församling
- Tullinge församling
- Tumba församling Roslags kontrakt
- Angarns församling
- Frösunda församling
- Kårsta församling
- Ljusterö-Kulla församling
- Markims församling
- Orkesta församling
- Täby församling
- Vada församling
- Vallentuna församling
- Vaxholms församling
- Össeby-Garns församling
- Österåker-Östra Ryds församling Sollentuna kontrakt
- Barkarby församling
- Eds församling
- Fresta församling
- Hammarby församling
- Jakobsbergs församling
- Kallhälls församling
- Sollentuna församling
- Viksjö församling Solna kontrakt
- Danderyds församling
- Råsunda församling
- Solna församling
- Sundbybergs församling Spånga kontrakt
- Hässelby församling
- Kista församling
- Spånga församling
- Vällingby församling Södermalms kontrakt
- Högalids församling
- Katarina församling
- Maria Magdalena församling
- Sofia församling Södertörns kontrakt
- Dalarö-Ornö-Utö församling
- Tyresö församling
- Västerhaninge-Muskö församling
- Österhaninge församling Värmdö kontrakt
- Boo församling
- Djurö, Möja och Nämdö församling
- Gustavsbergs församling
- Ingarö församling
- Nacka församling
- Saltsjöbadens församling
- Värmdö församling Östermalms-Lidingö kontrakt
- Engelbrekts församling
- Hedvig Eleonora församling
- Lidingö församling
- Oscars församling

Strängnäs stift

Domprosteriet
- Björnlunda församling
- Frustuna församling
- Gryts församling
- Gåsinge-Dillnäs församling
- Härads församling
- Mariefreds församling
- Stallarholmens församling
- Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö
- Vårfruberga församling
- Åker-Länna församling Glanshammars och Edbergs kontrakt
- Axbergs församling
- Edsbergs församling
- Glanshammars församling
- Hackvads församling
- Hidinge församling
- Knista församling
- Kräcklinge församling
- Kvistbro församling
- Ramundeboda församling
- Skagerhults församling
- Tysslinge församling
- Tångeråsa församling
- Viby församling Kumla och Askers kontrakt
- Askers församling
- Askersunds församling
- Bo församling
- Ekeby församling
- Gällersta församling
- Hallsbergs församling
- Hammars församling
- Hardemo församling
- Kumla församling
- Lerbäcks församling
- Lännäs församling
- Norrbyås församling
- Sköllersta församling
- Snavlunda församling
- Stora Mellösa församling
- Svennevads församling Nyköpings kontrakt
- Bergshammars församling
- Kila församling
- Lunda församling
- Nyköpings Allahelgona församling med Svärta
- Nyköpings Sankt Nicolai församling
- Oxelösunds församling
- Rönö församling
- Stigtomta-Vrena församling
- Tuna församling
- Tunebargs församling
- Tystbergabygdens församling Nynäs kontrakt
- Grödinge församling
- Nynäs församling
- Salems församling
- Sorunda församling
- Törö församling
- Ösmo församling Oppunda och Villåttinge kontrakt
- Bettna församling
- Björkviks församling
- Blacksta församling
- Dunkers församling
- Flens församling
- Floda församling
- Forssa församling
- Helgesta-Hyltinge församling
- Julita församling
- Katrineholm-Stora Malms församling
- Lerbo församling
- Lilla Malma församling
- Mellösa församling
- Nävertorps församling
- Sköldinge församling
- Vadsbro församling
- Västra Vingåkers församling
- Årdala församling
- Österåkers församling
- Östra Vingåkers församling Rekarne kontrakt
- Eskilstuna Fors församling
- Eskilstuna Klosters församling
- Husby-Rekarne församling
- Hällby församling med Tumbo och Råby-Rekarne
- Kafjärdens församling
- Näshulta församling
- Stenkvista församling
- Torshälla församling
- Västra Rekarne församling
- Ärla församling Södertälje kontrakt
- Enhörna församling
- Hölö församling
- Mörkö församling
- Södertälje-Tveta församling
- Trosa stadsförsamling
- Trosa-Vagnhärads församling
- Turinge-Taxinge församling
- Vårdinge församling
- Västerljungs församling
- Västertälje församling
- Ytterjärna församling
- Östertälje församling
- Överjärna församling Örebro kontrakt
- Adolfsbergs församling
- Almby församling
- Längbro församling
- Mikaels församling
- Mosjö församling
- Täby församling
- Örebro Nikolai församling
- Örebro Olaus Petri församling

Uppsala stift

Enköpings kontrakt
- Altuna församling
- Biskopskulla församling
- Boglösa församling
- Breds församling
- Enköpings församling
- Enköpings-Näs församling
- Fittja församling
- Fröslunda församling
- Frösthults församling
- Giresta församling
- Gryta församling
- Hacksta församling
- Hjälsta församling
- Holms församling
- Husby-Sjutolfts församling
- Härkeberga församling
- Härnevi församling
- Kulla församling
- Kungs-Husby församling
- Lillkyrka församling
- Litslena församling
- Långtora församling
- Löts församling
- Nysätra församling
- Simtuna församling
- Sparrsätra församling
- Svinnegarns församling
- Teda församling
- Tillinge församling
- Torstuna församling
- Torsvi församling
- Vallby församling
- Veckholms församling
- Villberga församling
- Österunda församling Gästriklands västra kontrakt
- Hofors församling
- Järbo församling
- Ockelbo församling
- Ovansjö församling
- Sandvikens församling
- Torsåkers församling
- Årsunda församling
- Österfärnebo församling Gästriklands östra kontrakt
- Bomhus församling
- Gävle Heliga Trefaldighets församling
- Gävle Maria församling
-