Församlingskyrka

Församlingskyrka är en benämning på en kyrkobyggnad som är huvudkyrkan i en församling i Svenska kyrkan. Det är i församlingskyrkan som kyrkoherden bedriver sin verksamhet. Finns det flera kyrkor i en församling har bara en av dessa status som församlingskyrka.

Se även

- Pastorat Kategori:Svenska kyrkobyggnader Kategori:Svenska kyrkan

Kyrkobyggnad

En kyrka eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristen gudstjänst. Kyrkan tillhör en församling inom något trossamfund. Gudstjänst kan firas i vilken miljö som helst, men många trossamfund har särskilda ritualer för invigning av nya kyrkor och dekonsekrering av kyrkobyggnader som ska tas ur bruk.

Se även

- Baptisterium
- Domkyrka
- Församling
- Katedral
- Kyrklig interiör
- Lista över kyrkoarkitektoniska termer
- Lista över svenska kyrkor
- [http://www.ortodoksi.net/virtuaalikirkko/index.html Svensk virtualkyrka] Kategori:Kyrkobyggnader

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige. ::Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (1-2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan) Benämningen "Svenska kyrkan" först belagd under 1800-talet, tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre kallas statskyrka, men den är fortfarande en folkkyrka. Dock så är fortfarande Svenska kyrkan till viss del styrd av riksdagen, genom Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), Lag om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1592) samt Lag om registrerat trossamfund (1998:1593) och Lag om avgift till registrerat trossamfund (1999:291).

Historia

Förhistoria: den katolska tiden

Sverige kristnades från sent 900-tal till sent 1000-tal av missionärer från Tyskland och England. Tidigare mission av t.ex. Ansgar hade inte givit något bestående resultat. Kristendomen verkar först ha nått Västergötland där Olof Skötkonung lät döpa sig omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030. År 1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift, dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala. Stiften var fr.o.m. 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till år 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bl.a. Visby och Skara. Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet är utan tvekan den heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både religiöst och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.

Från reformationen: svensk statskyrka

Under reformationen på 1500-talet bröt kyrkan i Sverige med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet. Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse. Övergången till luthersk statskyrka blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593. Då antogs Augsburgska bekännelsen som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571. Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag blev den kyrkoordning som bestämde kyrkans verksamhet till 1990-talet. Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men det dröjde till år 1951 innan man officiellt kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund.

Separation kyrka-stat

Sedan relationerna mellan stat och kyrka ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom väljs de förtroendevalda genom nomineringsgrupper i val som liknar vanliga riksdags- och kommunalval.

Organisation

Organisatoriskt är Svenska kyrkan på lokalplanet indelad i församlingar. Systemet är, till skillnad från frikyrkornas, territoriellt och innebär att församlingarna har geografiska gränser. Svenska kyrkans medlemmar tillhör den församling inom vilkens gränser de bor. Undantag till denna regel gäller för de icke-territoriella församlingarna. Av en församling krävs numer att den firar gudstjänst varje söndag, vilket lett till sammanslagningar av flera små församlingar. En eller flera församlingar utgör tillsammans ett pastorat. Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. I ett pastorat som består av endast en församling (enförsamlingspastorat) är det församlingen som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i församlingen inte har någon annan huvudman). Om ett pastorat består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) samverkar dessa församlingar organisatoriskt i en kyrklig samfällighet, i sådana fall är det samfälligheten som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i samfälligheten inte har någon annan huvudman). Flera flerförsamlingspastorat kan samverka i en kyrklig samfällighet. Regionalt är Svenska kyrkan indelad i stift som leds av ett stiftsfullmäktige med stiftsstyrelse tillsammans med domkapitel och biskop. Svenska kyrkan har för närvarande 13 stift. Uppsala stift är ärkestift och har numera två biskopar. En av dem är ärkebiskop och Svenska kyrkans "ansikte utåt". På riksplanet leds Svenska kyrkan av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Dessa har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänst, ekonomi och organisation. Kritik framförs ofta över att kyrkomöte och kyrkostyrelse utgörs i stor utsträckning av förtroendevalda som inte anses ha kompetens i trosfrågor. Fr.o.m. 1 januari 2000 regleras Svenska kyrkans verksamet (med några undantag) inte längre av svensk lag utan av en kyrkoordning vilken kyrkomötet beslutar om.

Tro

Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på Bibeln, i Svenska kyrkans fall så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas numer till Svenska kyrkans bekännelse. I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika kristna och politiska riktningar samsas i praktiken. Dock finns flera traditionella kristna rörelser som motsätter sig denna politisering kvar inom Svenska kyrkan, t.ex. lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet, læstadianer och karismatisk väckelse. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.

Kyrkotillhörighet

Tidigare blev barn som föddes av medlemmar automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Från 1996 är dopet grund för tillhörighet. Det finns också möjlighet att tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg. (Kyrkoordningen avd 6)

Gudstjänst

Gudstjänsterna regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet. Se vidare gudstjänst.

Nuvarande biskopar

- Uppsala stift - K.G. Hammar (1997-) (ärkebiskop)
- Uppsala stift - Ragnar Persenius (2000-) (stiftsbiskop)
- Linköpings stift - Martin Lind (1995-)
- Skara stift - Erik Aurelius (2004-)
- Strängnäs stift - Hans-Erik Nordin (2005-)
- Västerås stift - Claes-Bertil Ytterberg (1988-)
- Växjö stift - Anders Wejryd (1995-)
- Lunds stift - Christina Odenberg (1997-)
- Göteborgs stift - Carl Axel Aurelius (2003-)
- Karlstads stift - Esbjörn Hagberg (2002-)
- Härnösands stift - Tony Guldbrandzén (2001-)
- Luleå stift - Hans Stiglund (2002-)
- Visby stift - Lennart Koskinen (2003-)
- Stockholms stift - Caroline Krook (1998-)

Litteratur

- Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
- Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8

Se även

- Sveriges ärkebiskopar
- Svenska Kyrkans Unga

Externa länkar

- [http://www.svenskakyrkan.se/ Svenska kyrkans webbplats]
- [http://dmoz.org/World/Svenska/Samh%e4lle/Religion/Kristendom/Samfund/Lutherska/Svenska_kyrkan/ Länkar från Open Directory] Kategori:Svenska kyrkan

Pastorat

Pastorat, kyrkoherdes tjänstgöringsområde i Svenska kyrkan. Ett pastorat utgörs av en eller flera församlingar. Jämför pastor. Kategori:Svenska kyrkan

Kategori:Svenska kyrkobyggnader

Se även

:Kategori:Kyrklig interiör Kategori:Kyrkobyggnader Kategori:Svenska byggnader

Ritsuko Akagi

Catégorie:Neon genesis Evangelion Ritsuko Akagi est un personnage du manga et anime Evangelion. Scientifique et responsable du Projet E. Elle supervise le programme de développement des EVAs et du super ordinateur MAGI, créé par sa mère, la brillante scientifique Naoko Akagi. Calme et posée, elle est aussi réservée que Misato est extravertie. Quasiment toujours revêtue de sa blouse blanche, elle carbure grâce à des litres de café et aux cigarettes. Sa rencontre avec Misato et Ryôji date de l'université.

programy online slots online slots snowboard austria snowboard w austrii

:: RELATED NEWS ::

A-26
A-26 A-26

Conception

Le Douglas A-26 Invader correspond à une spécification de 1940 de l'USAAF concernant un bombardier léger pouvant aussi bien intervenir à basse altitude pour un mitraillage que pour un bombardement précis à moyenne altitude. Afin d'assurer sa défense sans chasseur d'escorte, l'A-26 doit être à la fois

Hyménoptère
Les hyménoptères (Hymenoptera) sont un d'insectes, des ptérygotes, section des néoptères, division des holométaboles, des mécoptéroïdés. Les hyménoptères constituent, après les coléoptères, l'ordre d'insectes le plus diversif

Hyménoptères
Les hyménoptères (Hymenoptera) sont un d'insectes, des ptérygotes, section des néoptères, division des holométaboles, des mécoptéroïdés. Les hyménoptères constituent, après les coléoptères, l'ordre d'insectes le plus diversif

Mouvement lycéen
Le mouvement lycéen trouve son origine dans les mouvements étudiants de mai 68, mais aussi plus récemment de la réaction d'une partie des lycéens à certains évènements politiques nationaux ou mondiaux. Ce mouvement est étroitement lié à une multitude d'organisations diverses, allant du syndicat lycéen au

Mécoptère
Catégorie:insecte Les mécoptères (Mecoptera) sont un d'insectes, des ptérygotes, section des néoptères, division des holométaboles, des mécoptéroïdés. Les mécoptères sont caractérisés par
- une tête en forme de ros

Thierry Jordan
Jordan, Thierry Homme d'Eglise Français, Thierry Jordan est archevêque de Reims depuis le mardi 20 juillet 1999. Il a pris possession de sa charge le 26 septembre 1999. Il succèdait ainsi à Mgr Gérard Defois, nommé Archevêque-évêque de Lille le 2 juillet 1998. Thierry Romain Camille Jordan est né le 31 août 1943 à Chang-Hai (Chine). Fils de Pierre Jordan, cadre financier, et