:: wikimiki.org ::

Första Världskriget

Första världskriget

Första världskriget, av samtiden kallat Världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt mellan 28 juli 1914 och 11 november 1918, mellan å ena sidan Centralmakterna med Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket med flera och å andra sidan Ententen med bland annat länder som Storbritannien, Frankrike, Ryssland (drog sig ur efter ryska revolutionen år 1917), från år 1915 Italien och från år 1917 även USA.

Bakgrund

USA Huvudartikel: Bakgrund till första världskriget Wienkongressen år 1815, efter Napoleonkrigen, ritade kraftigt om Europas karta. Syftet var att skapa en bestående fred utan några intressekonflikter. Läget förändrades dock rejält när nationalismen som tanke växte fram. Mindre stater med gemensam kultur tenderade att slå sig samman medan större riken riskerade att bryta samman när olika folkgrupper strävade efter självständighet. Italiens och Tysklands respektive enande blev följder av detta. Under Otto von Bismarcks utrikespolitiska karriär uppstod ett system av pakter mellan olika länder för att uppbehålla en balans mellan de olika makterna. Under det sena 1800-talet och början av 1900-talet framträdde en rad spänningar mellan de två stora blocken av allierade som rustade mot varandra. Frankrike önskade revansch efter det förnedrande nederlaget mot Tyskland i det fransk-tyska kriget 1870-71, Storbritannien och Tyskland konkurrerade i kolonial- och flottfrågor, medan Ryssland och Österrike-Ungern hade meningskiljaktigheter angående hur Balkan och Östeuropa skulle fördelas dem emellan.

Upptakten

Huvudartikel: Upptakten till första världskriget Mordet på Österrikes ärkehertig Franz Ferdinand år 1914, en händelse känd under namnet skotten i Sarajevo, blev det utlösande momentet. Efter en period av diplomatiska utspel mellan Serbien och Österrike inleddes den Svarta veckan med mobilisering bland stormakterna.

Krigsutbrottet

Huvudartikel: Första världskrigets utbrott Den 28 juli förklarade Österrike krig mot Serbien. Den 1 augusti förklarade Tyskland krig mot Ryssland och den 3 augusti förklarade man också krig mot Frankrike. Den 4 augusti förklarade Storbritannien krig mot Tyskland. Den 6 augusti förklarade Österrike krig mot Ryssland.

Västfronten

6 augusti Huvudartikel: Västfronten under första världskriget Operationerna inleddes med att den tyska så kallade Schlieffenplanen år 1914 genomfördes med en kringgående rörelse mot Paris genom Belgien. Eftersom det första anfallet misslyckades efter ett framgångsrikt franskt motanfall i och med slaget vid Marne grävde arméerna ner sig i skyttegravar och kriget stagnerade i ett blodigt ställningskrig. Västfronten kom att stå i stort orörlig fram till vapenstilleståndet 1918. Trots stilleståndet företogs blodiga offensiver, såsom vid Verdun och Somme 1916, offensiver som oftast inte ledde till några som helst resultat eller genombrott. Situationen kan liknas vid en enorm belägring där Centralmakterna belägrades av de allierade.

Östfronten

Huvudartikel: Östfronten under första världskriget På östfronten stred Tyskland och Österrike-Ungern mot Ryssland fram till ryska revolutionen år 1917 då Ryssland drog sig ur kriget.

Sydfronten

Huvudartikel: Sydfronten under första världskriget I augusti 1914 ryckte den österrikisk-ungerska armén in i Serbien. Geografin underlättade dock för försvararna. Det första anfallet misslyckades men efter ett nytt anfall i september kunde efter förhållandevis svåra förluster Belgrad ockuperas i december. Den serbiska armén gick till motanfall och kunde innan jul kasta ut den österrikiska armén ur landet. Italien var till en början neutralt men förklarade Österrike-Ungern krig 1916. Även här gjorde landskapet att en försvarare med full kontroll över Alperna hade alla fördelar och trots enorma förluster kunde inte italienarna mer än tillfälligt rycka framåt. Efter att Bulgarien anslutit sig till centralmakterna anfölls Serbien på nytt av tyska och österrikiska trupper. Den serbiska armén tvingades retirera ända till Albanien och hela Serbien ockuperades. Ockupationen varade ända till hösten 1918 när en brittisk-fransk expeditionskår från Saloniki kunde tvinga Bulgarien till fredsförhandlingar.

Osmanska rikets krig

Huvudartikel: Osmanska riket under första världskriget Det osmanska riket anslöt sig till Centralmakterna efter att ett hemligt avtal om osmansk-tysk allians skrevs under 2 augusti 1914. Osmanska riket hotade i och med detta Ryssland i norr samt den brittiska Suezkanalen och britternas handel med Indien, Iran och Egypten i söder. Under denna fas av kriget lät den osmanska regeringen utföra etniska rensningar av armenier och assyrier, något som än idag hindrar Turkiet från att få tillträde till EU. En av många konsekvenser av den etniska rensningen i Kaukasus är den armeniska diasporan då många armenier flydde till Iran, Syrien, Frankrike och USA. Saudiarabien erhöll suveränitet under denna period tack vare T. E. Lawrence som då agerade som envoyé åt arabbyrån i Kairo. Han lyckades ena de olika arabiska stammarna och få till stånd ett omfattande gerillakrig mot osmanernas militära infrastruktur.

Krigsslutet

I och med den ryska revolutionen 1917 drog sig Ryssland ur striderna och den tyska armén kunde lösgöra stora mängder trupper för insatser på västfronten. I detta läge anslöt sig även USA till de allierade och sände över mer än två miljoner man till Europa. Den sista tyska offensiven 1918, lyckades pressa fram fronterna mot Paris, men de tyska trupperna hejdades snart. Tyskarna förstod att de inte skulle vinna kriget och begärde vapenvila. Tysklands kejsare Wilhelm II abdikerade och flydde till Holland och den 11 november 1918 blåstes eldupphör.

Följder

Huvudartikel: Första världskrigets följder Uppemot 16 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker. I den svåra epidemi av spanska sjukan som bröt ut efter krigsslutet och som var direkt relaterad till den krigströtta situationen i Europa dog närmare 50 miljoner. De politiska omvälvningarna som följde freden i Versailles och påföljande fredsavtal lade grunden för det moderna Europa. Flera stormakter gick under genom kriget. Österrike-Ungern splittrades, Ryssland blev Sovjetunionen och Osmanska riket blev Turkiet. Flera nya stater bildades: Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Att centralmakterna ingenstans lyckats komma in på tyskt territorium gav efter kriget upphov till den så kallade dolkstötslegenden, nämligen att tyskarna hade kunnat vinna om det inte hade varit för svekfulla politiker i Berlin. Freden som slöts i Versailles var mycket hård mot Tyskland och krävde landet på enorma skadestånd. Den ekonomiska hopplösheten och den dåliga stämningen gav senare upphov till nazismen och andra världskriget. Revolutionen i Ryssland, som hade sin direkta upprinnelse i de svåra förhållanden som rådde under kriget, ledde i förlängningen till ett kommunistiskt maktövertagande och att Sovjetunionen skapades.

Se även

- Första världskriget till sjöss
- Kolonialkriget under första världskriget
- Sverige under första världskriget
- Politik och diplomati under första världskriget
- Tidsaxel över första världskriget
- Litteratur om första världskriget

Media

Externa länkar

- [http://www.krigsforum.se/encyklopedi/artiklar/id=210.html Krigsforum Encyklopedi - Första världskriget]
- [http://www.firstworldwar.com/ First World War.com] Kategori:Krig Kategori:Första världskriget ja:第一次世界大戦 ko:제1차 세계 대전 ms:Perang Dunia I simple:World War I th:สงครามโลกครั้งที่หนึ่ง

1914

Händelser

- 5 januari - Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag.
- 13 januari - Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord.
- 6 februari - 30.000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.
- 8 februari - Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50.000 arbetare i protest mot Bondetåget.
- 10 februari - Regeringen med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot kungens tal och ersätts av en opolitisk ministär med Hjalmar Hammarskjöld som statsminister.
- Före 26 februari: Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
- 26 februari - Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm.
- 27 mars - Extravalen till Andra kammaren medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna.
- 21 april - USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
- 25 april - Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona.
- 15 maj - Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland öppnas i Malmö.
- 20 maj - Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop.
- 28 maj - Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien.
- 7 juni - Arbetet med Panamakanalen avslutat. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och ca. 6 000 människoliv.
- 28 juni - Genom skotten i Sarajevo mördas ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket blir den utlösande faktorn till första världskriget.
- 6 juli - Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
- 25 juli - Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar för första världskrigets utbrott.
- 28 juli - Österrike förklarar Serbien krig.
- 30 juli - Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
- 1 augusti
- Allmän mobilisering i Tyskland och Frankrike. Tyskland förklarar Ryssland krig.
- Socialdemokraterna sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu storamktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
- 2 augusti - Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
- 3 augusti
- Sverige och Norge förklarar sig neutrala i stormaktskriget. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
- Det neutrala Belgien avvisar Tysklands begäran varpå Tyskland marscherar in i Belgien. Samma dag förklarar Tyskland Frankrike krig.
- 4 augusti - Storbritannien, som garanterat Belgiens neutralitet, förklarar Tyskland krig.
- 5 augusti - Natten till den femte augusti går Storbritannien in i kriget på de allierades sida.
- 7 augusti - Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
- 15 augusti - Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
- 15 augusti - Panamakanalen öppnas.
- 18 augusti - Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
- 20 augusti - Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
- 22 augusti - Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
- 23 augusti - Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
- 26 augusti - Slaget vid Tannenberg inleds. Tyska framgångar mot Ryssland.
- 28 augusti - Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
- Augusti - Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
- 1 september - St Petersburg byter namn till Petrograd.
- 5 september - Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
- 6 september – Första Marne-slaget börjar. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
- 11 september - Den tyska offensiven hejdas vid Marne.
- 12 september - Den svenska riksdagen antar regeringens förslag till försvarsreform, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret.
- 22 september - Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
- 25 september - Valen till Andra kammaren medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
- 28 september - Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
- 30 september
- Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas".
- Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
- 9 oktober - Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
- 15 oktober - Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
- 19 oktober
- Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
- Fyrar och lysbojar vid den svenska sydkusten släcks efter tyska påtryckningar.
- 29 oktober – Ottomanska krigsfartyg beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.
- 1 november – En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
- 2 november - Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
- 5 november – Storbritannien annekterar Cypern.
- 11 november - Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Lódz i Polen.
- 25 november - Tyskarna intar Lódz.
- November - Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.
- 2 december
- Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt.
- Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
- 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare - den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
- 18-19 december - Trekonungamötet i Malmö äger rum. På kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas neutralitet och gemensamma intressen under första världskriget.
- UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
- Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
- Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
- Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
- Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
- Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt.
- Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
- Sverige får en utvisningslag.
- Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.

Födda

- 4 januari - Jane Wyman, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Nicolas de Staël, rysk konstnär.
- 12 januari - Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
- 16 januari - Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
- 30 januari
- Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
- Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
- 4 februari
- Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
- Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
- 14 februari
- Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
- Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
- 17 februari - Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
- 24 februari - Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
- 26 februari - Robert Alda, amerikansk skådespelare.
- 27 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
- 6 mars - Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
- 12 mars - Julia Lennon, John Lennons mor.
- 13 mars - Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
- 26 mars - Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
- 28 mars - Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
- 31 mars - Dagmar Lange, svensk deckarförfattarinna, pseud. Maria Lang.
- 1 april - Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
- 2 april - Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
- 8 april - María Félix, mexikansk skådespelare.
- 14 april - Kari Grønn, norsk skådespelare.
- 18 april - Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
- 22 april - Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
- 13 maj - Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937-1949.
- 15 maj - Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
- 16 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
- 18 maj - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
- 22 maj - Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
- 29 maj - Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
- 15 juni - Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982-1984.
- 18 juni - E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
- 24 juni - Kari Diesen, norsk skådespelare.
- 30 juni - Gösta Qvist, svensk skådespelare och filmarbetare.
- 8 juli
- Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
- Folke Udenius, svensk skådespelare.
- 9 juli - Willi Stoph, DDR-politiker.
- 10 juli - Henrik Schildt, svensk skådespelare.
- 15 juli - Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
- 23 juli - Alf Prøysen, norsk visdiktare.
- 25 juli - Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
- 28 juli - Woody Strode, amerikansk skådespelare.
- 31 juli - Louis De Funès, fransk skådespelare.
- 9 augusti - Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
- 11 augusti - José Silva, parapsykologisk författare.
- 14 augusti - Stieg Trenter, svensk deckarförfattare.
- 4 september - Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
- 7 september - James Van Allen, amerikansk astrofysiker
- 8 september - Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972-1991
- 10 september
- Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963-1969.
- Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
- 14 september - Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
- 20 september - Kenneth More, brittisk skådespelare.
- 25 september
- Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987-1989.
- 2 oktober - Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
- 6 oktober - Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande.
- 10 oktober - Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
- 15 oktober - Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
- 20 oktober - Arne Jones, svensk skulptör.
- 24 oktober - Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
- 26 oktober - Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
- 28 oktober - Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
- 4 november - Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954-1957.
- 16 november - Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
- 25 november - Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
- 29 november - Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
- 10 december - Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
- 13 december - Alan Bullock, brittisk historiker - Adolf Hitler - en studie i tyranni.
- 14 december - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
- 21 december - Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
- 26 december - Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
- 30 december - Bert Parks, amerikansk sångare.

Avlidna

- 19 juni - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 21 juni - Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
- 1 juli - August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
- 6 augusti - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
- 20 augusti - Pius X, född Giuseppe Melchiorre Sarto, påve 1903-1914.
- 27 augusti - Eugen von Böhm-Bawerk, österrikisk nationalekonom.
- 26 september - August Macke, tysk konstnär.
- 29 september - Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
- 14 november - Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
- 18 november - Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

Nobelpris

- Fysik - Max von Laue, Tyskland
- Kemi - Theodore W Richards, USA
- Medicin - Robert Bárány, Österrike
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1914年 ko:1914년 simple:1914 th:พ.ศ. 2457

1918

Händelser

- 4 januari - Sverige erkänner Finland.
- 8 januari - USA:s president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut.
- 28 januari
- Inbördeskrig utbryter i Finland och varar till den 4 maj.
- En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige.
- 29 januari - Svenska brigaden, en svensk frivilligkår i finska inbördeskriget, håller sitt första möte.
- 13 februari - En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer an 10 000 dödsoffer.
- 14 februari - Ryssland inför den gregorianska kalendern.
- 16 februari - Litauen förklarar sig självständigt.
- 23 februari - Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit.
- 24 februari - Estland förklarar sig självständigt.
- 3 mars - Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.
- 5 mars - Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
- 6 mars - Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
- 7 mars - Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
- 14 mars - Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.
- 21 mars - Den tyska offensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
- 23 mars - Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Berta.
- Våren - Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.
- 1 april - Brittiska Royal Air Force RAF bildas.
- 3 april - Tyska trupper landstiger vid Hangö.
- 13 april - Klädransonering införs i Sverige.
- 27 april - Andra kammaren antar förslaget om kvinnlig rösträtt och lika kommunal rösträtt, men Första kammaren förkastar det.
- 12 maj - Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
- 15 maj - Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
- 26 maj - Seglora kyrka på Skansen invigs.
- 14 juni - Riksdagen antar en ny och mänskligare svensk fattigvårdslag. Fattighusen ersätts med ålderdomshem. Klagorätten återinförs och fattigauktioner och rotegång förbjuds.
- Juni - Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
- 5 juli - Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö.
- 12 juli - Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
- 15 juli - Andra slaget vid Marne börjar.
- 17 juli - I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna.
- 30 juli - Potatisransonering införs i Sverige.
- 8 augusti - I slaget vid Amiens börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
- Augusti - Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer.
- 18 september - Turkiska fronten bryter samman.
- 21 september - Bulgariska fronten bryter samman.
- 26 september - Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.
- 1 oktober - Vid tågolyckan i Getå omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken.
- 11 oktober - Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm.
- 24 oktober - Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
- 28 oktober - Tjeckoslovakien självständigt. Samma dag utbryter myteri inom Tyska flottan.
- 29 oktober - Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien sedermera Jugoslavien grundas.
- 30 oktober - Stilleståndsavtal mellan Storbritannien och Osmanska riket ingås.
- 3 november - Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd.
- 3 november - Polen förklarar sig självständigt.
- 9 november
- Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och går i exil till Nederländerna varefter Weimarrepubliken utropas.
- Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik.
- Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
- 11 november
- Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal efter strider, som krävt ca 9 miljoner döda.
- Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar.
- Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
- 12 november - Österrike blir republik.
- 14 november - Polen blir självständigt.
- 16 november - Ungern blir självständigt.
- 18 november - Lettland förklarar sig självständigt.
- 20 november - 25 personer omkommer när Ångaren Per Brahe förliser på Vättern, däribland konstnären John Bauer med familj.
- 17 december - Det nya svenska rösträttsförslaget antas av en urtima riksdag. Kvinnlig rösträtt införs, den 40-gradiga skalan avskaffas och mildare krav på skattebetalning införs.
- 18 december - Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige vilket avvisas av finska regeringen.
- 24 december - Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget S.M.S. Albatross upphör.
- December - Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll.
- Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland.
- Svenska lantarbetareförbundet bildas.
- Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen.
- Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande.
- Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland.
- Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas.
- Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling.
- I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder.
- En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts.
- Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige och gör den svenska fortsättningsskolan obligatorisk.
- Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland.
- LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman.
- En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige.
- Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bl.a. antar en resolutione, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd.
- Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet.

Födda

- 10 januari - Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
- 13 januari
- Curt Ericson, svensk skådespelare.
- Guje Lagerwall, svensk skådespelare.
- 15 januari - Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956-1970.
- 16 januari - Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
- 26 januari
- Nicolae Ceausescu, president och diktator i Rumänien 1965-1989.
- Philip Jose Farmer, science fiction-författare.
- 28 januari - Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
- 4 februari - Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
- 7 februari - Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
- 9 februari
- Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
- Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
- 13 februari - Patty Berg, amerikansk golfspelare.
- 14 februari - Jerome Karle, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 20 februari - Vera Valdor, svensk skådespelare.
- 23 februari - Richard Butler, amerikansk extremistledare.
- 1 mars - Else Fisher, svensk regissör och skådespelare.
- 5 mars
- Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
- James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 7 mars - Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
- 8 mars - Ingrid Envall, svensk skådespelare.
- 9 mars
- Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare.
- Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
- 16 mars
- Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
- Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 25 mars - Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
- 31 mars - Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare.
- 3 april - Sixten Ehrling, svensk dirigent.
- 6 april - Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare.
- 9 april
- Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör.
- Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus.
- 17 april - William Holden, amerikansk skådespelare.
- 20 april
- Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve.
- Kai M Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
- 25 april - Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångare.
- 26 april – Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld.
- 11 maj – Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 12 maj - Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- 13 maj - Jim Hughes, amerikansk skådespelare.
- 17 maj - Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran.
- 18 maj - Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
- 20 maj - Edward B. Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995.
- 29 maj - Erik Strandell, svensk skådespelare.
- 5 juni - Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969-1975.
- 7 juni - Tage Berg, svensk skådespelare.
- 8 juni - Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
- 11 juni - Rolf Gregor, svensk skådespelare.
- 13 juni - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
- 18 juni – Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare.
- 19 juni - Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare.
- 30 juni - Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
- 1 juli - Siv Ericks, svensk skådespelare.
- 13 juli – Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1.
- 14 juli - Ingmar Bergman, svensk regissör.
- 15 juli – Bertram Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare.
- 18 juli – Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994-99.
- 26 juli - Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
- 13 augusti – Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare.
- 18 augusti - Helen Brinchmann, norsk skådespelare.
- 19 augusti - Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
- 24 augusti - Sikander Bakht, indisk politiker.
- 25 augusti – Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
- 28 augusti - Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
- 22 september - Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
- 24 september - Lennart Lindberg, svensk skådespelare.
- 2 oktober - Lars Orup, svensk journalist, reporter.
- 4 oktober – Fukui Kenichi, japansk kemist, nobelpristagare.
- 5 oktober – Roland Garros, fransk flygpionjär.
- 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
- 12 oktober - Olle Tandberg, svensk boxare.
- 13 oktober - Viveka Linder, svensk skådespelare.
- 17 oktober - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare.
- 23 oktober - Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
- 25 oktober - Mimi Nelson, svensk skådespelare.
- 26 oktober - Eric Ericson, svensk dirigent och körledare.
- 30 oktober - Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.
- 6 november - Evert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK.
- 7 november - Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant.
- 9 november
- Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969-1973.
- Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.
- 20 november - Sven Lindberg, svensk skådespelare
- 21 november - Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
- 8 december - Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
- 11 december – Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare.
- 12 december - May Sandart, svensk dansare och skådespelare.
- 21 december - Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972-1981.
- 23 december – Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974-1982.
- 25 december
- Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
- Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970-1981.
- 31 december - Gunder Hägg, svensk löpare.

Avlidna

- 6 januari - Georg Cantor, tysk matematiker.
- 21 januari - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 6 februari - Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
- 13 mars - César Ciu, rysk kompositör.
- 25 mars - Claude Debussy, fransk kompositör.
- 3 april - Olof Palme, svensk historiker.
- 21 april - Manfred von Richthofen, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
- 28 april - Gavrilo Princip, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.
- 17 juli
- Nikolaj II, rysk tsar, mördad.
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.
- 20 september - Erik Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.
- 9 oktober - Raymond Duchamp-Villon, fransk skulptör.
- 20 november - John Bauer, svensk konstnär (drunknad).

Nobelpris

- Fysik - Max Planck, Tyskland
- Kemi - Fritz Haber, Tyskland
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - Inget pris utdelades
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1910-talet ja:1918年 ko:1918년 simple:1918 th:พ.ศ. 2461

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland (tyska: Bundesrepublik Deutschland) är en förbundsstat bestående av 16 delstater (Bundesländer). Det är ett av världens ledande industriländer, beläget i Centraleuropa. Landet gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz, samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Tyskland är en av de stater som grundade EU.

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia Inte förrän under 1800-talet blev Tyskland en stat i modern mening, även om de germanska folkens historia och det tyska språkets anor kan spåras långt tillbaka i tiden och Tysk-romerska riket i någon mån kan ses som Tysklands föregångare. I Versailles 1871 under det tysk-franska kriget lyckades rikskansler Otto von Bismarck ena de tyska staterna i ett förbund, det tyska kejsardömet, dock med uteslutande av Österrike. Detta kejsardöme ersattes 1919 av Weimarrepubliken, som i sin tur följdes av Nazityskland. Tyskland förlorade andra världskriget och ockuperades av segrarmakterna. De västliga ockupationszonerna kom att bilda Förbundsrepubliken Tyskland (BRD, Västtyskland) medan den sovjetiska zonen blev Tyska demokratiska republiken (DDR, Östtyskland). Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken upphörde att existera och att de före detta delstaterna i DDR anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. Under den tid som BRD och DDR existerade sida vid sida benämndes länderna i Sverige och resten av Skandinavien i dagligt tal som Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Formellt var det inte korrekt, och dessa beteckningar användes normalt inte i Tyskland, där talade man ofta om Republiken (DDR) och förbundsrepubliken (BRD). I och med att de före detta östtyska delstaterna anslöt sig till förbundsrepubliken så upphörde aldrig förbundsrepubliken att existera och det som i dag kallas Tyskland är samma statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Infrastruktur

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar, i stor omfattning. Idag har Tyskland ett välutbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det fortfarande nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland. Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för transporter. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora tranportcentra. Andra viktiga floder är Donau och Rhen. Det moderna snabbtåget ICE är Tysklands motsvarighet till franska TGV och svenska X2000.

Ekonomi och industri

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyska produkter och tyska bilar i synnerhet är kända för sin kvalité. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna.

Kända tyska företag

- Volkswagen
- Siemens
- DaimlerChrysler
- BMW
- Mercedes-Benz
- Opel
- Robert Bosch GmbH
- Schering
- Bayer
- Braun
- BASF
- AEG

- Deutsche Telekom
- Dr. Oetker
- Kühne
- Löwenbräu
- Schultheiss
- VAG
- Mannesmann
- ThyssenKrupp
- E.ON
- Deutsche Bank
- TUI
- Lufthansa

Geografi

Lufthansa

Natur

Tyskland är ett av Europas största länder. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer. Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Till söder om Nord- och Östersjön ansluter den nordtyska slätten. Den formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis. Sedan följer ett område med bergskedjor som når höjder mellan 800 och 1 500 meter. Några av dessa är till exempel Schwarzwald, Thüringer Wald, Bayerischer Wald, Erzgebirge och Harz. Vid gränsen till Schweiz och Österrike tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tyskland högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet. Zugspitze Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 852 kilometer genom Tyskland. Andra betydande floder är till exempel Elbe, Main, Oder, Weser och Saale. Tyskland är rik på sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Vid Nordsjöns kustlinje finns många öar som bilder långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Delstater

Tyskland är en förbundsrepublik som är indelad i ett antal delstater eller förbundsländer (ty. Bundesland eller mer egentligt Land). Se Tysklands förbundsländer.

Städer

Se Lista över tyska storstäder

Politik

Lista över tyska storstäder] Regeringsmakten har skiftat mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD sedan 1949, men sedan november 2005 regerar de tillsammans i en stor koalition. CDU:s tid vid regeringsmakten har alltid varit tillsammans med det bayeriska systerpartiet CSU samt ofta med FDP (liberalerna). SPD har tidigare regerat i koalition med FDP men regerade 1998-2005 med tyska miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen. Die Grünen kom in i den västtyska förbundsdagen 1983. FDP har således delvis förlorat sin tidigare roll som vågmästare. Även Die Linkspartei, som har sitt ursprung i det gamla östtyska kommunistpartiet, är företrätt i förbundsdagen. Efter att CDU regerat sedan förbundsrepublikens grundande, bildades den stora koalitionen (die große Koalition) 1966 som innebar att CDU och SPD tillsammans bildade regering med en svag opposition som följd. Den innebar att SPD för första gången kom till regeringsmakten och 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU, genom att i stället gå i koalition med FDP. 1982 återkom CDU till makten med Helmut Kohl som förbundskansler sedan FDP hade tröttnat på samarbetet med SPD. Kohl blev 1990 den återförenade Tysklands första förbundskansler. 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna som för första gången kom till regeringsmakten. De grönas Joschka Fischer blev historisk utrikesminister och vicekansler. Eftersom valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition.

Tysk utrikespolitik efter 1945

Under de första åren kretsade utrikespolitiken till att få Tyskland tillbaka in i den internationella gemenskapen. Förbundskansler Konrad Adenauer som under en period även var utriksminister lade stor vikt vid relationen med Frankrike. Västtyskland var drivande i skapandet av Kol- och stålunionen och efterträdaren EG. Då den tyska delningen blev ett faktum under 1950-talet förstärktes banden med USA vilket kan ses i Adenauers USA-resa och Kennedys besök Berlin 1963. Utrikespolitiken problematiserades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnadet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 60-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i FN. De tyska utrikesdepartementet, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.
- Lista över förbundskanslerer
- Lista över förbundspresidenter
- Lista över utrikesministrar
- Lista över politiska partier i Tyskland

Styrelseskick

Delstaterna har ett stort självstyre. Varje delstat har en egen ministerpresident och eget parlament som styr delstaten. På förbundsnivå finns parlamentet som kallas förbundsdagen, och förbundsrådet i vilket delstaterna finns representerade. Förbundspresidenten är Tysklands statschef. Hans roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad förbundsförsamling, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.

Utbildning

Grundskola

Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är sex eller sju år. Alla måste gå i skolan i nio eller tio år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har vissa variationer beroende på att varje enskild delstat till delar utformar utbildningen.

Högre utbildning

Bredvid de klassiska universitätsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Freiburg med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.

Massmedia

Tidningar

Tysk press består av såväl välrenommernade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett mediaimperium som dominerat tysk press. Axel Springer Verlag ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt välrenommérande märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ).

Television

Huvudartikel: Television i Tyskland Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska television startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. 1963 startade Västtysklands andra kanal ZDF. Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande intergrerades Östtysklands tv-organisation i ARD. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter. Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix. Exempel på regionala rundradiostationer i Tyskland

- Westdeutscher Rundfunk (WDR)
- Bayerischer Rundfunk (BR)
- Norddeutscher Runkfunk (NDR) Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.

Massmedia i DDR

DDR hade två statskontrollerade TV-kanaler med bland annat nyhetsprogrammet Aktuelle Kamera (AK). Efter murens fall har nya regionala TV-stationer startats i det forna DDR. Under DDR-tiden tittade DDR-medborgarna i regel även på västtysk TV. Tidningar var också utsatta för censur och gavs enligt sovjetiskt mönster ut av partiapparten: Neues Detuschland och Die Wahrheit ("Sanningen", jämför ryska/sovjetiska Pravda)

Kultur

Musik

Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien kom från Tyskland. Under barocken var det en av de mest betydande, Johann Sebastian Bach (1685–1750) och under klassicismen Ludwig van Beethoven (1770–1827). Andra betydelsefulla kompositörer var Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, Richard Wagner, Richard Strauss, Carl Orff.

Tysk musik efter andra världskriget

Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland är ett av de ledande länderna. Schlagern har en stor popularitet med artister som Udo Jürgens, Peter Maffay, Rex Gildo men även utländska artister däribland Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Henning. Faktum är dock att Tyskland bara vunnit Eurovisionsschlagerfestivalen en gång: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole. Nicole] Schlagern är bara en av många musikstilar, och tysk musik har också blivit känd för synthmusik och olika former av industrirock. Karlheinz Stockhausen var en av pionjärerna på området och har för detta fått Polarpriset. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom synthmusiken där man intar en särställning. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 70-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 80-talet blev Scorpions det tyska bidraget till arenarocken och Alphaville gjorde mer hitsorienterad synth-musik ("Forever young, Big in Japan"). På senare är har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Bland dagens tyska band kan nämnas Welle Erdball, Die Ärzte, Die Toten Hosen. I TV blev Musikladen under 70-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. Musikkanaler i Tyskland är bland annat tyska MTV och Viva.

Tysk teater

Dramatikern Bertolt Brechts verk (bland annat Tolvskillingsoperan) har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Öst-Berlin.

Tysk film

Tyskland var en av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget. Under nazistregimen flydde många av de stora inom filmen till USA förutom regissörer flera skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl. Film i DDR
Den östtyska filmen utvecklades för sig självt och gjorde enstaka filmer som fick internationell uppmärksamhet bland dem Die Legende von Paul und Paula (1973). Filmen i DDR blev precis som samhället i stort påverkad av SED-regimens politiska vilja. Filmstaden i Babelsberg utanför Berlin blev centrum för den östtyska filmen och DDR:s filmbolag DEFA. Babelsberg hade redan under Ufa-tiden varit ett slags tyskt Hollywood. Babelsberg har även efter DDR:s fall varit ett centrum för tysk film. Film i Västtyskland
Under 1960-talet blommade så en ny filmera upp med regissörer som Rainer Werner Fassbinder, Werner Herzog, Volker Schlöndorff och Margarethe von Trotta. De arbetade utifrån Oberhausen-manifestet där man ville skapa en ny spännande tysk film. Under 70-talet kom en rad filmer som rönte internationell uppmärksamhet. 1979 fick Schlöndorffs Blecktrumman pris som bästa utländska film vid Oscars-galan. I slutet av 70-talet verkade Ingmar Bergman i Västtyskland. Tyskland har medverkat i flera internationella storproduktioner, ofta tillsammans med Frankrike och/eller Italien. Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ett exempel på detta. 1981 kom Das Boot om en tysk ubåtsbesättning under Andra världskriget. Film i Tyskland (1990-)
Under senare år har den tyska filmen stundtals kritiserats för att ha förlorat i kraft. Men man har samtidigt gjort flera kritiserrosade filmer som rönt uppskattning internationellt, till exempel Good bye Lenin!, Das Experiment, Lola rennt med flera. 2005 uppmärksammades Oliver Hirschbiegels Undergången (tyska: Der Untergang) som handlar om Hitlers sista dagar i Berlin 1945. En annan film som gick upp på svenska biografer 2005 var De feta åren är förbi (tyska: Die fetten Jahren sind vorbei) som handlar om tre personer som vill göra uppror mot bland annat konsumtionssamhället. Förutom olika dramer, ofta satta gentemot den tyska 1900-talshistorien, har flera uppmärksammade historiska dokumentärer gjorts. Det är tydligt att de senaste åren har stora delar av den tyska filmen fått en pånyttfödelse även om biograferna precis som i Sverige domineras av Hollywood-produktioner. I Sverige uppmärksammas tyska filmer årligen på Göteborgs filmfestival. I Berlin finns ett nybyggt museum, Deutsches Kinemathek, kring filmens historia i Tyskland. Länkar

- [http://www.filmmuseum-berlin.de/ Deutsches Kinematheks webbplats]
- [http://www.filmpark.de/index.php Babelsbergs filmpark] Kända tyska skådespelare
- Klaus Kinski
- Hanna Schygulla
- Gert Fröbe
- Jürgen Prochnow
- Daniel Brühl Tyska regissörer
- Tom Tykwer
- Oliver Hirschbiegel
- Rainer Werner Fassbinder
- Werner Herzog
- Volker Schlöndorff
- Margarethe von Trotta

Världsarv

- Aachen,
- Bamberg,
- Berlin,
- Brühl,
- Dessau,
- Eisenach,
- Eisleben,
- Essen,
- Goslar,
- Hildesheim,
- Köln,
- Lorsch,
- Lübeck,

- Maulbronn,
- Messel,
- Potsdam,
- Quedlinburg,
- Reichenau,
- Speyer,
- Trier,
- Völklingen,
- Weimar,
- Wies,
- Wittenberg,
- Wörlitz,
- Würzburg

Idrott

Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. Tysklands olympiska kommitté heter NOK - Nationales Olympisches Komitee. Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 och VM i friidrott 1993. 2006 kommer Tyskland att vara värdland för VM i fotboll. Kända tyska idrottare
- Boxning - Max Schmeling
- Cykel - Jan Ullrich
- Fotboll - Franz Beckenbauer
- Friidrott - Heike Drechsler
- Ishockey - Olaf Kölzig
- Kanot - Birgit Fischer
- Formel 1 - Michael Schumacher

Externa länkar

- [http://www.facts-about-germany.de Facts about Germany] - Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland
- [http://www.deutschland.de/ Deutschland]
- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/gm.html CIA Factbook - Germany]
- [http://www.handbuch-deutschland.de/ A Manual for Germany] - Hur Tyskland fungerar (en guide för utländska medborgare)
- [http://www.weltkulturerbe-d.de/ Länk till Världsarv]
- [http://www.asinah.org/photo-library/thumbnails.php?album=29&lang=swedish Tyskland Album] (Svenska) Kategori:Europas länder Kategori:Tyskland als:Deutschland fiu-vro:S'aksamaa ja:ドイツ ko:독일 ms:Jerman roa-rup:Ghirmânii simple:Germany th:สหพันธ์สาธารณรัฐเยอรมนี zh-min-nan:Tek-kok

Osmanska riket

دولتِ عَليه عُثمانيه
Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye
Osmanska rikets utbredning 1683
Officiellt språk	osmanska (turkiska)
Huvudstad	Konstantinopel (İstanbul)
Härskare	osmanska sultaner
Invånare	cirka 40 miljoner
Grundande	1299
Upphörande	29 oktober 1923
Valuta	akçe
Flagga	akçe
Se även Turkiets historia

Osmanska riket (från engelskan och franskan även den äldre benämningen Ottomanska riket; på osmanska دولتِ عَليه عُثمانيه, Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) var ett välde i Mellanöstern, sydöstra Europa och norra Afrika som uppstod år 1299 och bestod fram till den 29 oktober 1923.

Historia

Huvudartikel: Osmanska rikets historia Riket bildades år 1299 i västra Anatolien av en stam oghuziska turkar som skulle komma att bli imperiets aristokrati, osmanerna, och förse det med dess härskarätt, den osmanska dynastin. De osmanska turkarna erövrade, på Bysans och andra turkiska rikens bekostnad, stora delar av Anatolien och Balkan under 1300-talet. Efter belägringen och intagandet av den bysantinska huvudstaden Konstantinopel år 1453 var det Osmanska rikets plats som stormakt säkrad. På 1500- och 1600-talen var riket som betydelsefullast och nådde sin höjdpunkt under sultanen Süleyman den Store. Trots att det var politiskt försvagat nådde riket sin största utsträckning först år 1683 då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Mekka i sydöst och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst. På grund av korruption och en föråldrad militär