:: wikimiki.org ::
| Fana |
FanaEn fana är en på tyg framställd symbol, ej olik en flagga men till skillnad från flaggan permanent fastsatt på en stång avsedd att bäras.
Fanor har länge använts som militärt fälttecken (vid kavalleriet kallat "standar"), och i många länder har militären fortfarande fanor för ceremoniellt bruk. Fanor används också av många föreningar.
Läran om fanor och flaggor kallas vexillologi.
Fana var också under 1500-talet och in på 1600-talet en gammal benämning för en mindre militär taktisk enhet, ca 300 man under en ryttmästare, som uppträdde i fält med egen fana. Besläktat är ordet fänrik, ursprungligen en yngre officer med uppgiften att bära sin avdelnings fana.
Besläktade ord:
- fänika , som under medeltiden var en större grupp fotfolk, som följde en fana. Förbandet motsvarade i storlek ungefär dagens bataljon.
- fanjunkare, en underofficersgrad.
- Fahnenjunker, förekommer inom det tyska försvaret, där det är en underofficersgrad för en soldat under officersutbildning. Graden innebar ursprungligen rätt för en Junker att bära fanan. Junker är benämningen på en adelsmans son, en kategori som var vanlig för blivande officerare. Det är detta som är bakgrunden till det för svenska öron märkliga ordet fanjunkare.
- styckjunkare , en grad inom artilleriet med samma rang som fanjunkare. I detta fall ska med styck(e) förstås en kanon.
Kategori:Vexillologi
SymbolSymbol, av grekiska symbolon - "tecken". En symbol är en representation av en (annan) sak, ett abstrakt begrepp, en idé eller egenskap.
Ett ord är exempelvis en symbol som refererar sin egen definition; alltså, det "står för" detta begrepp definierad som en konvention i ett givet språk. Bokstäver i ett fonetiskt alfabet, samt tecknena i andra skrivsystem är symboler, då dessa representerar ljud eller ord som de inte själva är. Matematiska symboler representerar på motsvarande sätt kvantiteter och operationer inom matematiken, och inom litteratur, konst och religion finns en rik användning av symboler.
Om förhållandet mellan tecken, begrepp och referens har Ferdinand de Saussure skrivit, förklarat med den semantiska triangeln.
Begreppet symbol är ganska mångtydigt, och sättet på vilket en symbol representerar det den gör varierar. Exempelvis:
- En ikonisk representation av en företeelse, såsom de små symboler som ofta används i en almanacka för att representera månens olika faser.
- En konkret företeelse, eller snarare en ikonisk representation av denna företeelse, står för ett abstrakt begrepp som den delar en egenskap med. Exempelvis en våg står för rättvisa (jämvikt är den delade egenskapen). Sådana symboler sägs vara indexikala till sin natur.
- En konkret, uttryckligen fastställd, representation med indexikalt eller ikoniskt ursprung men som här används i en överförd betydelse, exempelvis tre kronor för det Sveriges ishockeylandslag och hammaren och skäran för kommunism. Även om symbolen här utgörs av en konkret bild måste den oftast förklaras för att kunna förstås.
- En kulturellt betingad representation, så som exempelvis de flesta skrivna ord i ett språk är. Symbolen behöver här inte ha någon närmare relation till sin betydelse utan måste uttryckligen förklaras och läras in för att kunna förstås.
Människans förmåga att använda och manipulera symboler för både konkreta och abstrakta begrepp framförs ofta som något som särskiljer henne från andra arter. Skillnaderna torde dock snarare ligga i graden av komplexitet på vår förmåga att använda och kombinera symboler än att använda symboler i sig. Djurförsök där man lär exempelvis apor att använda symboler i form av teckenspråk eller små kort med abstrakta figurer på, visar att åtminstone många primater ganska lätt kan lära sig en stor mängd symboler och göra en koppling mellan symbolen och dess betydelse.
Betckningen symbolism används för att beteckna litterära och konstnärliga riktningar där användadet av symboler är speciellt påtagligt. Ordet används också för den uttydning av människors sätt att använda symboler som spelar en central roll inom psykoanalysen.
Kategori:Symboler
ja:シンボル
simple:Symbol
StandarStandar är ett tygstycke - liknande en flagga eller fana - som hänger från en horisontell stång, som i sin tur sitter på en bärstång. Standar används av bland annat ordenssällskap och föreningar och görs ofta i bordsformat.
Standar kan också betyda detsamma som en mindre fana som från 1600-talet och framåt blev benämningen på rytteriets fälttecken. Sådana standar är kvadratiska, omgivna av en tyngre frans och fastsatta direkt på standarstången. Stången förs till häst stödd vid högra stigbygeln.
Kategori:Vexillologi
FöreningEn förening är en organiserad grupp människor som ägnar sig åt en avgränsad verksamhet. Man skiljer på ideella föreningar och ekonomiska föreningar.
I Sverige finns det inget register över ideella föreningar, eftersom sådana föreningar inte behöver vara registerade hos någon myndighet, men man uppskattar att det fanns ca. 195 000 föreningar år 1987. Dock söker många föreningar bidrag, s.k. föreningsbidrag, vilket gör att antalet föreningar är möjligt att uppskatta. År 2000 fanns det t.ex. i Sverige 27 007 idrottsföreningar med sammantaget 4 991 007 medlemmar som fick föreningsbidrag.
90 procent av den vuxna svenska befolkningen (6,2 miljoner) var medlem i minst en förening år 2000. De flesta av dem var med i en facklig förening (4 miljoner). Andelen personer som var med i minst en förening hade dock minskat med 1,7 procent sedan 1992, vilket motsvarar ca. 120 000 personer. 25 procent av invånarna i åldern 16-84 år var medlemmar i minst 4 föreningar år 2000.
En synonym till ordet förening (när det avser en ideell förening) är ordet klubb.
Klassificering av föreningar
- Politiska föreningar
- Politiska partier
- Lokala aktionsgrupper
- Miljöorganisationer
- Intresseföreningar
- Fackliga föreningar
- Föreningar för boende
- Kvinnoföreningar
- Invandrarföreningar
- Föräldraföreningar
- Handikapp- eller patientföreningar
- Pensionärsföreningar
- Aktieägarföreningar
- Nykterhetsföreningar
- Konsumentkooperativ
- Studentkårer
- Solidaritetsföreningar
- Humanitära hjälpföreningar
- Fredsföreningar
- Grupper för internationella frågor
- Religiösa föreningar
- Grupper inom svenska kyrkan
- Frireligiösa samfund
- Andra religiösa samfund
- Livsstilsföreningar
- Kulturföreningar
- Idrottsföreningar
- Friluftsföreningar
- Motorföreningar
- Andra hobbyföreningar
- Frivilliga försvarsföreningar
- Studentföreningar
- Ordenssällskap
- Supporterklubbar
Typer av föreningar
- Ideell förening
- Ekonomisk förening
- Stiftelse
- Samfällighetsförening
Källa: SCB Föreningslivet i Sverige.
Se även
- Kemisk förening
Kategori:Associationsrätt
Kategori:Organisationer
VexillologiVexillologi är det vetenskapliga studiet av på tyg framställda symboler såsom flaggor, fanor, banér och standar. Vexillologin har hämtat många av sina ord och begrepp från heraldiken men anses numera vara en helt egen historisk hjälpvetenskap.
Kategori:Vexillologi
ja:æ——ç« å¦
RyttmästareRyttmästare, äldre benämning på officer i kavalleriet motsvarande kapten för andra truppslag.
Fänrik
Fänrik (förkortas: Fk) är den lägsta officersgraden i svenska försvaret för yrkesofficerare, reservofficerare och värnpliksofficerare. Kompetensnivå 6 i svenska försvarsmakten. Fänrik blir man antingen efter examen från militärhögskola (MHS), eller efter 15 månaders militär grundutbildning som befälselev i Armén inom ramen för lagen om totalförsvarsplikt, dvs det som i dagligt tal kallas "lumpen" eller : värnplikt, då man blir värnpliktig fänrik (förkortas: Vpl Fk).
Fänriken var ursprungligen den officer som förde kompaniets fana i strid. Han ansvarade även för sjukvårdstjänsten inom kompaniet. Fänriken biträddes av föraren, en underofficer.
Graden värnpliktig fänrik är egentligen en kvarleva från den tiden då Sverige hade ett sk invasionsförsvar som var dimensionerat för att kunna stå emot en storskalig invasion. Då fanns ett behov av värnpliktig personal i vissa chefsbefattningar. Idag kvarstår inte det behovet och i framtiden kommer man inte utbilda värnpliktiga officerare. Utbildning av värnpliktsofficerare förekommer endast i armén.
En blivande yrkes- eller reservofficer läser två respektive ett år på en militärhögskola, oavsett försvarsgren (Armén, Flygvapnet eller Marinen) för att sedan utnämnas till fänrik. Efter två års godkänd tjänstgöring befordras man till löjtnant. Detta gäller endast yrkes- eller reservofficerare. Systemet har inneburit att man har kunnat uppnå graden fänrik på två olika sätt, vilket kan verka förvirrande i vissa situationer då utbildningsnivån kan skilja stort.
En person som väljer att läsa vidare till yrkes- eller reservofficer efter avslutad värnplikt måste således studera på en Militärhögskola oavsett om denne har gjort "lumpen" som befälselev eller ej.
Graden fänrik kan även uppnås genom så kallade befodringskurser inom Hemvärnet, FBU eller Lottakåren.
En svensk fänrik motsvarar till tjänsteställningen en Second Lieutenant i USA, men eftersom det är den lägsta yrkesbefälsgraden har en svensk fänrik närmast arbetsuppgifter som i USA utförs av befäl med graderna Staff Sergeant och Sergeant First Class. En tysk Fähnrich är inte en fänrik utan en kadett. Ensign är en fänrik i den amerikanska flottan.
Kategori:Militära grader
BataljonBataljon, militärt förband som ofta är specialiserat för en viss uppgift. En bataljon är en underavdelning till en brigad eller ett regemente, och består av mellan två och sju kompanier. Antalet soldater i en bataljon varierar mellan 400 och 1 200 man. Chefen för en bataljon är vanligen överstelöjtnant eller major.
I Sverige infördes benämningen bataljon under senare delen av 1600-talet. Det var en ersättning för den äldre svenska benämningen skvadron och omfattade ett stridande förband om fyra kompanier.
Kategori:Militär organisation
ja:大隊
KanonKanon har flera betydelser:
# (uttal kano'n) en tung artilleripjäs med långt eldrör, se vidare kanon (vapen).
# (uttal ka'non) ett musikstycke, vanligen sångstycke, där stämmorna sätter in efter varandra, se vidare kanon (musik).
# de av kyrkan godkända (kanoniska) bibelböckerna, ordet används då i betydelsen "måttstock", "rättesnöre" eller "normgivande skrift" (och därav den utökade betydelsen en etablerad grupp verk, t.ex. de 4 romaner och 56 noveller som utgör Arthur Conan Doyles samlade Sherlock Holmes-produktion). Motsatsen är apokryf.
# en framstående person.
# ett positivt förstärkningsord, t.ex. "i kanonform".
# slangord för kraftigt berusad
# en shounen-anime
Kategori:VexillologiHuvudartikel: Vexillologi
Jfr Heraldik
Kategori:Historiska hjälpvetenskaper
Kategori:Textilier Le ClauxClaux
Le Claux est une commune française, située dans le département du Cantal et la région Auvergne.
Géographie
Situé dans le Massif central massif des Monts du Cantal prés du Puy Mary au coeur du Parc naturel régional des volcans d'Auvergne sur la Petite Rhue
Histoire
Administration
Démographie
Lieux et monuments
Personnalités liées à la commune
Voir aussi
- Communes du Cantal
Liens externes
- [http://www.ign.fr/affiche_rubrique.asp?rbr_id=1087&CommuneId=18890 Le Claux sur le site de l'Institut Géographique National]
- [http://www.recensement.insee.fr/RP99/rp99/co_navigation.co_page?nivgeo=C&codgeo=15050&theme=ALL&typeprod=ALL&lang=FR&quelcas=LISTE Le Claux sur le site de l'Insee]
- [http://www.quid.fr/communes.html?mode=query&req=Le_Claux Le Claux sur le site du Quid]
- [http://www.lion1906.com/Pages/ResultatProximiteCoord.php?RadLat1=0.788200386516664&RadLong1=0.0472305488162318 Communes les plus proches de Le Claux]
- [http://www.lion1906.com/Pages/ResultatLocalisation.php?InseeVille=150050 Localisation de Le Claux sur une carte de France]
- [http://www.mapquest.com/maps/map.adp?latlongtype=decimal&latitude=45.1605555555556&longitude=2.70611111111111&zoom=8 Plan de Le Claux sur Mapquest]
sylwester okucia metalowe narty we francji gry strategiczne sylwester w górach
|
|
|
|
