:: wikimiki.org ::

Femte Republiken

Femte republiken

Femte republiken i Frankrike är landets nuvarande statsform. Den bildades 4 oktober 1958 med Charles de Gaulle i ledningen och en ny konstitution som framarbetades av de Gaulle själv. Frankrike behövde en stark ledare och de Gaulle ställde som villkor för att anta ledarskapet att konstitutionen ändrades så att presidenten fick större makt. Exempelvis säger den sextonde paragrafen i konstitutionen att presidenten vid situationer som han bedömer vara av yttersta kris har rätt att ta all makt i Frankrike och inrätta en provisorisk diktatur, där han i så fall kontrollerar även fransk press och television. Den paragrafen har emellertid endast utnyttjats en gång, 1961.

Frankrike

Frankrike, egentligen Republiken Frankrike, är ett land i Västeuropa. Frankrike brukar sägas ha sex kanter: tre kuster mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet och tre landgränser: I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike är en av de stater som grundade EU.

Historia

:Huvudartikel: Frankrikes historia Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som kom att bli den romerska provinsen Gallien under 100-talet f.Kr.. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr. och Gallien invaderades därefter av germanska stammar, i första hand frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France syftar dock på Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France). Trots att den franska monarkin kan härledas ända tillbaka till 400-talet började inte landets existera som enhetlig statsbildning förrän i mitten av 800-talet då Karl den stores rike delades i en östlig del, sedermera Tyskland, och den västliga del som blev Frankrike. Karl den stores söner styrde landet fram till 987 då Hugo Capet, frankisk hertig och Paris' greve, lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till 1792 då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började 1789. Napoleon I tog kontroll över republiken 1799 och kallade sig Förste konsul. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Franrike för att störtas i.o.m. den andra republiken som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III. Han avsattes och avlöstes av den tredje republiken. Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i första och andra världskriget men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Under det krisartade året 1958 genomförde General de Gaulle en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati. Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring Ekonomiska och monetära unionen. Frankrike är en av FN:s säkerhetsråds fem permanenta medlemmar och har kärnvapen. :Se även:
- Ludvig XIV av Frankrike
- Lista över Frankrikes statsöverhuvuden

Politik

: Huvudartiklar: Frankrikes politik Den femte republikens konstitution antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Konstitutionen stärkte statschefens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ursprungligen 7 år). Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Presidenten tillsätter premiärminstern, leder regeringen, kan utlysa nyval till parlamentet, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal. De 577 ledamöterna i nationalförsamlingen (les députés de l'Assemblée nationale), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen som därmed återspeglar majoriteten i nationalförsamlingen. Hälften av senatorerna (les sénateurs, f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i nationalförsamlingens överhus (Sénat) tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning. Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring franska socialistpartiet (Parti Socialiste) och högern kring först RPR (Rassemblement Pour la République) därefter dess efterföljare UMP (Union pour un Mouvement Populaire eller Union pour la Majorité Présidentielle). Extremhögerpartiet FN (Front National) förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16% av rösterna i valen. De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år.

Administrativ uppdelning

Front National : Huvudartikel: Frankrikes administrativa uppdelning Frankrike är uppdelat i
- 26 regioner (régions), 22 inhemska och fyra översjöiska: Se Frankrikes regioner
- 100 departement (départements): Se Frankrikes departement
- 342 arrondisment (arrondissements): Se Frankrikes arrondissement
- 4 040 kantoner (cantons), inklusive 156 översjöiska: Se Frankrikes kantoner
- 36 679 kommuner (communes): Se Frankrikes kommuner Departementen är numererade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar. De översjöiska departementen är forna franska kolonier som numera åtnjuter samma eller motsvarande status som det egentliga Frankrike. De betraktas som delar av Frankrike (och därmed också EU) snarare än avhängiga territorier. De översjöiska territorierna och länderna utgör delar av den franska republiken men inte av Europa eller EU. Trots detta används euro som valuta även i dessa områden. De översjöiska kommunerna har en administrativ status mittemellan de översjöiska departementen och de översjöiska territorierna. Frankrike kontrollerar också ett antal öar i Indiska oceanen och Stilla havet: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis- och Futunaöarna och de Franska sydliga och Antarktiska territorierna. Dessutom var Frankrike före revolutionen 1789 uppdelat i provinser. Se vidare: Frankrikes provinser. I Frankrike kallas motsvarigheten till landshövding Président du conseil général.

Geografi

Président du conseil général : Huvudartikel: Frankrikes geografi Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna. Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antaktis erkänns inte av de flesta länderna i världen). Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, Pyrenéerna i söder och Alperna i öster med Alpernas högsta bergtopp Mont Blanc, 4 810 m. Inne i landet finns andra bergskedjor som Centralmassivet och Vogeserna. Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och eras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum. : De större franska floderna är:
- Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningområde finns i Frankrike.
- Rhône - som födds i Schweiz och inträder i Franrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille.
- Seine - den enda större floden som mynnar ut i Engelska kanalen. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube.
- Garonne - som födds i Spanien men passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux.
- Meuse - födds i Frankrike men rinner ut i Belgien och Nederländerna
- Rhen - som utgör Frankrikes gräns mot Tyskland Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral- och Sirocconvindarna. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden. : Större eller kulturellt betydande franska städer: Abbeville, Ajaccio, Albertville, Albi, Amiens, Angers, Angoulême, Aurillac, Bastia, Besançon, Bordeaux, Belfort, Brest, Brive, Caen, Cahors, Calais, Cannes, Carcassonne, Chamonix, Charleville-Mézières, Châtellerault, Chinon, Clermont-Ferrand, Colmar, Deauville, Dieppe, Digne-les-Bains, Dijon, Dole, Domremy, Dreux, Dunkerque, Evreux, Grenoble, La Baule, La Rochelle, Le Havre, Lille, Lyon, Marseille, Mende, Metz, Mont-de-Marsan, Montauban, Montpellier, Nantes, Nice, Nîmes, Orléans, Paris, Pau, Périgueux, Perpignan, Poitiers, Quimper, Reims, Rennes, Rodez, Roubaix, Saint-Gaudens, Saint-Etienne, Saint-Nazaire, Saint-Tropez, Saumur, Sète, Soissons, Strasbourg, Tarbes, Toulon, Toulouse, Tours, Tourcoing, Valence, Vichy : Se även: Lista över Frankrikes städer, Lista över Frankrikes nationalparker

Ekonomi

: Huvudartikel: Frankrikes ekonomi Frankrike har en diversifierad marknadsekonomi med endast ett fåtal statsägda företag. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på högteknologi. Den räknas till världens femte största efter USA, Japan, Tyskland och Storbritannien. Enligt WTO var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och Kina och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina. Enligt OECD hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och Belgien. Genom sitt kärnkraftsprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjande i Västeuropa och den av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel koldioxid. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså väldigt hög. Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern teknologi och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande jordbruksnation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av Algeriet på 1960-talet, en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande rymdindustri och är den enda europeiska nation som har en nationell rymdcenter. Den franska staten äger fortfarande en stor del av landets infrastruktur och är huvudägare i flera järnvägs-, elektricitets-, flygindustri- och telekommunikationsföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som France Telecom, Air France och i andra försäkrings- och försvars- samt bankföretag. Frankrike sjösatte Euron tillsammans med 10 andra medlemmar 1 januari 1999 och i början av 2002 ersatte euromynt och -sedlar helt den franska francen. Sedan andra världskriget har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta de som leder den europeiska integrationen inom EU. Frankrike lockar årligen 77 miljoner turister, vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför Spanien (51.7 miljoner) och USA (41.9 miljoner) enligt WTO (World Tourism Organisation). Det som lockar turisterna är många städer av stort kulturellt intresse; stora mängder bad- och skidorter; idylliska landskap och världsmetropolen Paris. : Se även: Lista över franska företag
Demografi

Religion
Frankrike är 75 % romerska katoliker, 6–7% muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar buddister m fl
Kultur

- Konstens historia: Frankrike
- Aubusson-tapet
- Gobeläng
- Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster
Sport

- Frankrikes fotbollslandslag
Externa länkar

- [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France] Kategori:Europas länder kategori:Frankrike als:Frankreich fiu-vro:Prantsusmaa ja:フランス ko:프랑스 ms:Perancis simple:France th:ประเทศฝรั่งเศส zh-min-nan:Hoat-kok

Charles de Gaulle

Charles de Gaulle, född 22 november 1890 i Lille, Nord (departement), norra Frankrike, död 9 november 1970 i Colombey-les-Deux-Églises, Haute-Marne, Champagne, Frankrike. Fransk statsman, politiker och militär; brigadgeneral 1940, regeringschef 1944-1946, president 1959-1969. De Gaulle växte upp i ett katolskt hem och blev officer 1912. Under första världskriget var han tysk krigsfånge under flera år. Efter kriget blev han lärare på militära skolor. Han insåg tidigt vilken betydelse bensinmotorn skulle få för den mobila krigföringen och föreläste ofta om att en rörlig krigföring skulle ställa krav på en helt ny militär strategi. Trots detta blev en långtgående defensiv strategi förhärskande och Frankrike byggde Maginotlinjen. Vid det tyska anfallet på Frankrike våren 1940 hade de Gaulle vissa framgångar som general men efter att marskalk Pétain begärt vapenstillestånd med tyskarna begav sig de Gaulle till London. Den 18 juni 1940 tog han till orda i BBC:s frankspråkiga sändningar och ställde sig i spetsen för det fria Frankrike och manade sina landsmän att fortsätta kampen: Vad som än händer får det franska motståndets låga inte slockna. Han kunde så småningom etablera sig som den ende franske exilledaren. I augusti 1944 kunde han gå nedför Champs-Elysées och motta folkets jubel. Den fjärde republiken hade en svag presidentmakt och de Gaulle avgick 1946 men bildade partiet RPF, Rassemblement du peuple français med krav på en författningsändring att stärka presidentens befogenheter. 1953 lämnade de Gaulle partiarbetet för att skriva sina memoarer i Colombey-les-Deux-Églises. Åren därefter har han själv kallat för ökenvandringen, åren utan politiskt inflytande. 1958 pågick det algeriska inbördeskriget för fullt och Frankrike kunde varken bekämpa de algeriska styrkorna eller sluta fred med dem. I det läget tog den franska arméledningen makten i Algeriet och upproret hotade att sprida sig till Frankrike. I det läget fick de Gaulle utarbeta en ny författning till den femte republiken och i januari 1959 tillträdde han som Frankrikes president med särskilda befogenheter att lösa krisen. Utåt sett gav han bilden av en president som med bestämdhet skulle kämpa för ett fransk Algeriet men i hemlighet inledde han förhandlingar med den algeriska motståndsrörelsen, FLN. I mars 1959: Den franska armén kommer aldrig att lämna detta land, och jag kommer aldrig att underhandla med de där figurerna från Kairo och Tunis. I svåra lägen kunde han gå emot parlamentets majoritet genom att använda undantagslagar eller utlysa folkomröstningar. En folkomröstning i januari 1961 gav honom fria händer att ge Algeriet självstyre. Algeriet fick sin självständighet trots protester från den franska armén. I april 1961 försökte generalerna i Algeriet att störta honom men revolten misslyckades. 1960 kunde Frankrike detonera en atombomb i Algeriets öken och 1968 detonerades en vätebomb. 1965 skickade Frankrike upp en satellit. Han erkände Folkrepubliken Kina 1964 trots USA:s ogillande. Gaulle blev omvald som president 1965 efter att ha besegrat François Mitterrand. Den gaullistiska utrikespolitiken ville ge Frankrike en position i världen och minska beroendet av Storbritannien och USA. För de Gaulle var det tydligt att ett brittiskt medlemskap i EEG skulle hota den fransk-tyska balansen och vid en presskonferens den 14 januari 1964 lade han in sitt veto mot ett brittiskt medlemskap. Frankrike lämnade det militära samarbetet inom NATO 1966. De omfattande strejkerna och oroligheterna i maj 1968 tog honom på sängen och en folkomröstning i april 1969 handlade i praktiken om förtroendet för de Gaulle. Då 53 procent röstade nej avgick de Gaulle.

Litteratur

- Ståhlberg, Knut, De Gaulle: generalen som var Frankrike. Stockholm 2004. Gaulle, Charles de Gaulle, Charles de Gaulle, Charles de ja:シャルル・ド・ゴール th:ชาลส์ เดอ โกล

President

President är ofta titeln på statschefen i en republik. En president väljs oftast för en viss period, till exempel fyra år; se presidentval. Exempel på länder med president är Estland, Finland, Polen, Tyskland, USA, Ryssland, Indien och Kina. President tituleras även chefen för vissa domstolar, närmare bestämt hovrätter och kammarrätter; förr även statliga myndigheter av typen kollegier. Även ordföranden i vissa föreningar kallas presidenter. Kategori:Titlar Kategori:Politiska titlar ja:大統領 simple:President

Diktatur

Diktatur, av lat. dictatura, "en diktators ämbete; en diktators makt och myndighet".

Diktatur i den romerska republiken

"I tider av oro eller fara för staten meddelade den romerska senaten ett senatus consultum som överlämnades till konsulerna. Detta innebar en rätt för konsulerna att utnämna en diktator för en period av 6 månader." Den romerska diktatorn hade fullständiga befogenheter att bestämma över den romerska staten under sin mandatperiod, men med ett viktigt undantag; han fick inte besluta över de allmänna medlen. Mellan 501 f.Kr. och 44 f.Kr. utsågs sammanlagt 88 diktatorer.

Diktaturens moderna innebörd

Diktatur är i lexikalisk mening detsamma som regering utövad av en diktator. I sin moderna innebörd innefattar diktaturen även regering av ett totalitärt eller auktoritärt kollektiv, som ex.vis en militärjunta eller politbyrå. Diktaturen anses i allmänhet som demokratins motsats. Det är också vanligt att likställa diktaturen med polisstaten, d.v.s. samhällsförhållanden med stark repression från myndigheternas sida. Definitionsmässigt är detta dock ej nödvändigt för att diktatur ska anses föreligga. Somliga diktatorer har nämligen åtnjutit sådant folkligt stöd att någon repression inte varit nödvändig för dem i syfte att behålla makten. I sin mera inskränkta mening, är diktaturen en stat där fria, allmänna och lika val av politiska beslutsfattare inte förekommer. Inslagen av repression är alltså däremot inte avgörande.

Diktaturens effekter

Det är, som ovan sagts, inte alltid så att en diktatur är en polisstat. En diktatur tenderar dock i allmänhet att närma sig sådana samhällsförhållanden som sammanfattningsvis kan beskrivas som: :1. Ingen rättssäkerhet :2. Inga fungerande demokratiska strukturer :3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en personkult uppkommer. :4. Enligt Rummels lag är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen :5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur. :6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur. De ovan angivna premisserna kan användas för att visa att världens stater generellt före parlamentarismens genombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiska strukturer. Inte heller var det då vanligt med personkult. En bättre benämning på dessa stater var att de var auktoritära.

Kända diktaturer

- Romarriket
- Nazityskland
- Sovjetunionen
- Fascismens Italien
- Folkrepubliken Kina
- Francos Spanien
- Saddams Irak
- Kuba
- Nordkorea

Se även

- Diktator
- Lista över diktatorer
- Proletariatets diktatur Kategori:Politiska system ja:独裁政治 simple:Dictatorship

1961

Händelser

- 20 januari - John F Kennedy tillträder som USA:s 35:e president.
- 11 februari - Rättegången mot Adolf Eichmann börjar i Jerusalem.
- Februari - Den svenska författningsutredningen når en kompromiss i huvudfrågorna. Man vill införa enkammarriksdag, behålla proportionella val och inte utvidga folkomröstningsinstrumentet.
- 3 mars - Hassan II blir kung av Marocko.
- 8 mars - Piratradiosändaren Radio Nord börjar reklamfinansierade sändningar från det Nicaraguaregistrerade fartyget "Bon Jour" på internationellt vatten i Ålands hav.
- 15 mars - Sydafrika lämnar Brittiska samväldet.
- 12 april - Ryssen Jurij Gagarin blir den första människa i rymden.
- 24 april - Regalskeppet Vasa, som sjönk 1628, bärgas från botten av Stockholms ström.
- 4 maj - Sveriges Radio startar Melodiradion (P3), för att ta tillbaka lyssnare från Radio Nord, med program som Det ska vi fira och Tio i topp.
- 5 maj - Alan Shepard blir den förste amerikanen i rymden.
- 25 maj
- De tre skandinaviska länderna gör en jättesatsning för att rädda det svårt förlustdrabbade flygbolaget SAS.
- Prinsessan Birgitta gifter sig på Stockholms slott med Johann Georg av Hohenzollern.
- 26 maj - Den svenska riksdagen beslutar att delvis slopa statens monopolställning beträffande tobaksförsäljning. AB Svenska Tobaksmonopolet omvandlas till Svenska Tobaks AB, ett statsägt bolag som ska arbeta under fri konkurrens.
- 4 juli - ASEA-chefen Curt Nicolin övertar chefskapet för SAS.
- 21 juli - Virgil Grissom blir den andre amerikanen i rymden.
- 6 augusti - Den sovjetiske kosmonauten Herman Titov genomför en 24 timmar lång rymdfärd.
- 13 augusti - Uppförandet av Berlinmuren påbörjas, varmed gränsen mellan Öst- och Västeuropa sätts för de följande 28 åren.
- 22 augusti
- I ett tal på metallindustriarbetareförbundets kongress meddelar Sveriges statsminister Tage Erlander att Sverige inte kommer att söka medlemskap i EEC.
- Gunnar Heckscher efterträder Jarl Hjalmarson som ledare för Högerpartiet.
- Augusti - Den försat svenska obemannade rymdraketen skjuts upp.
- 4 september - Sveriges främste medeldistanslöpare Dan Waern avstängs enligt amatörreglerna från tävlande av Internationella friidrottsförbundet.
- 8 september - Ett misslyckat attentat genomförs mot Frankrikes president Charles de Gaulle.
- 18 september - FN:s svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommer i en flygolycka vid Ndola i Kongo.
- 28 september - Förenade Arabrepubliken upplöses.
- 6 oktober - Erik Jorpes erhåller Berzeliusmedaljen.
- 10 oktober - Radioprogrammet Hylands hörna har premiär i Sveriges Radio.
- 17 oktober - Fransk polis anfaller en protesterande människomassa om ca 30 000 huvudsakligen algerier i det så kallade Slaget om Paris. Omkring 200 dödas.
- 26 oktober - Sveriges utrikesminister Östen Undén lanserar den så kallade Undénplanen, som skall leda till en internationell överenskommelse för att hindra ytterligare kärnvapenspridning.
- 30 oktober - Sovjetunionen spränger den dittills största vätebomben, som har en sprängstyrka på 58 megaton.
- 31 oktober - Josef Stalins kropp avlägsnas från Leninmausoleet.
- Oktober - Sigvard Eklund (forskningschef vid AB Atomenergi) blir chef för Internationella Atomenergiorganet (IAEA) i Wien.
- 1 december - Nämnden för internationellt bistånd, NIB, som skall sköta Sveriges hjälp till utvecklingsländer, inrättas.
- 2 december - Fidel Castro meddelar att Kuba kommer att införa kommunismen.
- 6 december - Läkemedelsföretaget Astra varnar gravida kvinnor från att använda det lugnande medlet Neurosedyn som misstänks ge fosterskador.
- 9 december - Tanganyika och Zanzibar bildar Tanzania.
- 12 december - Hasse Alfredson och Tage Danielsson registrerar AB Svenska Ord hos Patent- och registreringsverket.
- 15 december
- Den svenska regeringen inlämnar ansökan om associering till EEC. Högern och Folkpartiet önskar medlemskap.
- Adolf Eichmann döms till döden i Jerusalem.
- 27 december - Moderna museet i Stockholm köper Constain Brancusius verk Den nyfödde, som liknar ett ägg, för 181.000 kronor, vilket utlöser häftiga debatter.
- 31 december - Marshallhjälpen upphör efter att ha delat ut 12 miljarder dollar för återuppbyggnad av europeiska stater.
- Europavägar införs i Sverige.
- Engångstallrikar av papp börjar säljas i Sverige.
- I samband med presidentvalskampanjen i Finland kräver Sovjet konsultationer med Finland om utökat försvarssamarbete, vilket väcker oro i övriga Norden, särskilt Sverige.
- Antalet svenska LO-förbund börjar minskas genom sammanslagningar. Antalet halveras från 44 stycken 1961 till 22 stycken 1977.
- Den svenska riksdagen uppsätter målet att en procent av Sveriges BNP skall gå till bistånd.
- Sveriges statsminister Tage Erlander åker på statsbesök till USA.
- Den svenska omsättningsskatten höjs med två procent och bensiskatten höjs med fem öre per liter.
- Den första bingokvällen hålls i Sverige. Då spelet blir mycket populärt under 60- och 70-talen uppstår bingohallar runt om i landet.
- P-pillret etableras.
- Surfare i Kalifornien uppfinner den första formen av skateboard.
- Barbiedockan får sin pojkvän Ken.
- Amnesty International grundas.

Födda

- 2 januari - Gabrielle Carteris, amerikansk skådespelare.
- 5 januari - Anna Lindmarker, svensk journalist och nyhetsuppläsare.
- 11 januari - Karl Habsburg-Lothringen, österrikisk politiker.
- 13 januari - Julia Louis-Dreyfus, amerikansk skådespelare.
- 24 januari - Guido Buchwald, tysk fotbollsspelare och -tränare.
- 25 januari - Tommy Ekman, svensk sångare, medlem i Style.
- 26 januari - Wayne Gretzky, kanadensisk professionell ishockeyspelare.
- 8 februari - Vince Neil, amerikansk musiker, sångare i Mötley Crüe.
- 13 februari - cEvin Key, eg. Kevin Crompton, kanadensisk musiker, medlem i Skinny Puppy.
- 15 februari - Mikael Tornving, svensk komiker, skådespelare och TV-programledare.
- 21 februari - Chuck Palahniuk, amerikansk författare och frilansjournalist.
- 26 februari - Richard Günther, svensk regissör.
- 28 februari - Mark Ferguso, australisk skådespelare.
- 5 mars
- Mats Lanner, svensk golfspelare.
- Elena Yakovleva, rysk skådespelare.
- 10 mars - Laurel Clark, amerikansk astronaut.
- 12 mars - Micke "Syd" Andersson, svensk musiker, trummis i Gyllene tider.
- 17 mars - Alexander Bard, svensk musiker.
- 21 mars - Lothar Matthäus, tysk fotbollsspelare.
- 25 mars - Monika Ahlberg, svensk skådespelare.
- 26 mars - William Hague, brittisk politiker, partiledare för Conservative Party 1997-2001.
- 1 april - Anders Forsbrand, svensk golfspelare.
- 2 april - Christopher Meloni, amerikansk skådespelare, känd från TV-serien Oz.
- 3 april - Eddie Murphy, amerikansk skådespelare.
- 6 april - Ulf B Nilsson, svensk kompositör, författare och trubadur.
- 14 april - Robert Carlyle, brittisk skådespelare.
- 17 april - Thorsten Flinck, svensk regissör och skådespelare.
- 20 april - Nicholas Lyndhurst, brittisk skådespelare.
- 26 april - Galina Belyayeva, rysk skådespelare.
- 6 maj - George Clooney, amerikansk skådespelare.
- 9 maj - Fredrik Ultvedt, svensk skådespelare.
- 13 maj - Dennis Rodman, amerikansk basketspelare.
- 14 maj - Tim Roth, brittisk skådespelare.
- 17 maj - Enya, irländsk sångerska och låtskrivare.
- 22 maj - Jeremy Gelbwaks, amerikansk barnskådespelare The Partridge Family.
- 28 maj - Ellinor Ejve, svensk kläddesigner.
- 1 juni - Paul Coffey, kanadensisk ishockeyspelare.
- 6 juni
- Garin Nugroho, indonesisk skådespelare.
- Tom Araya, amerikansk musiker, sångare och basist i Slayer.
- 9 juni - Michael J. Fox, kanadensisk skådespelare.
- 14 juni - Boy George, brittisk artist.
- 18 juni
- Laurent Grévill, fransk skådespelare.
- Alison Moyet, brittisk sångerska, artist.
- 21 juni - Sascha Konietzko, tysk musiker, medlem i KMFDM.
- 24 juni - Dennis Dannell, amerikansk rockgitarrist, Social Distortion.
- 26 juni - Greg LeMond, amerikansk tävlingscyklist.
- 29 juni - Greg Hetson, amerikansk musiker, gitarrist i punkbandet Bad Religion.
- 1 juli
- Kalpana Chawla, indisk-amerikansk astronaut.
- Carl Lewis, amerikansk friidrottare, sprinter och längdhoppare.
- Diana Spencer, brittisk prinsessa av Wales.
- 7 juli - Ulf Kvarnlöf, svensk fotbollsspelare och tränare.
- 15 juli - Forest Whitaker, amerikansk skådespelare.
- 23 juli - Woody Harrelson, amerikansk skådespelare.
- 30 juli - Laurence Fishburne, amerikansk skådespelare.
- 8 augusti - The Edge, eg. David Howell Evans, irländsk musiker, gitarrist i U2.
- 13 augusti - Cary Stayner, Yosemite seriemördare.
- 20 augusti - Dilek Gür, svensk teaterregissör.
- 30 augusti - Jan Svenungsson, svensk konstnär.
- 6 september
- Scott Travis, amerikansk musiker, trummis i Judas Priest.
- Pål Waaktaar, norsk musiker, gitarrist och låtskrivare i A-ha.
- 12 september - Mylène Farmer, fransk sångerska, låtskrivare och regissör.
- 13 september
- Kevin Carter, sydafrikansk fotojournalist.
- Dan Kandell, svensk skådespelare.
- Dave Mustaine, amerikansk musiker, medlem i Megadeth.
- 18 september - James Gandolfini, amerikansk skådespelare.
- 21 september - Nancy Travis, amerikansk skådespelare.
- 22 september - Bonnie Hunt, amerikansk skådespelare.
- 23 september
- William McCool, amerikansk astronaut.
- Chi McBride, amerikansk skådespelare.
- 26 september
- Charlotte Fich, dansk skådespelare.
- Steve Kratz, svensk skådespelare.
- Dylan McDermott, amerikansk skådespelare.
- 29 september - Dan Johansson, svensk skådespelare.
- 30 september - Eric Stoltz, amerikansk skådespelare.
- 16 oktober - Fanny Gjörup, svensk barnskådespelare.
- 17 oktober - Henry Bronett, svensk skådespelare och cirkusdirektör.
- 25 oktober - Chad Smith, amerikansk musiker, trummis i Red Hot Chili Peppers.
- 29 oktober - Randy Jackson, amerikansk sångare, medlem i The Jacksons och Randy & The Gypsys.
- 31 oktober
- Peter Jackson, nyzeeländsk regissör och skådespelare.
- Max Lundqvist, svensk skådespelare.
- Larry Mullen Jr, irländsk musiker, trummis i U2.
- 4 november - Ralph Macchio, amerikansk skådespelare.
- 11 november - Luca Zingaretti, italiensk skådespelare, känd från filmen om Giorgio Perlasca.
- 12 november - Nadia Comaneci, rumänsk gymnast.
- 14 november - Vicki Schreck, amerikansk skådespelare.
- 15 november - Rossana Mariano, svensk skådespelare.
- 19 november - Meg Ryan, amerikansk skådespelare.
- 22 november - Mariel Hemingway, amerikansk skådespelare.
- 29 november - Margaret Bykoff, skådespelare.
- 1 december - Jeremy Northam, brittisk skådespelare.
- 6 december - Bill Hicks, amerikansk ståuppkomiker.
- 10 december - Nia Peeples, amerikansk skådespelare.
- 21 december - Francis Ng, kinesisk skådespelare.
- 26 december
- John Lynch, irländsk skådespelare.
- Jörg Schüttauf, tysk skådespelare.
- 27 december - Guido Westerwelle, tysk politiker, ordförande Freie Demokratische Partei från 2001.
- 28 december - Annika Jankell, svensk programledare i TV och radio.
- 30 december
- Douglas Coupland, kanadensisk författare.
- Ben Johnson, kanadensisk friidrottare.

Avlidna

- 1 januari - Ernst Brunman, svensk operettsångare och skådespelare.
- 4 januari - Erwin Schrödinger, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
- 17 januari - Patrice Lumumba, kongolesisk politiker.
- 6 februari - George Schnéevoigt, dansk regissör och fotograf.
- 17 februari - Julius Jaenzon, svensk filmfotograf och regissör.
- 19 februari - Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).
- 22 februari - Nick LaRocca, amerikansk jazzmusiker.
- 12 mars - Kate Thunman, svensk skådespelare.
- 9 april - Ahmet Zogu (Zog I), ex-kung i Albanien.
- 15 april - Artur Cederborgh, svensk skådespelare.
- 8 maj - Signe Kolthoff, svensk skådespelare och sångerska.
- 11 maj - Uno Larsson, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist.
- 13 maj - Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
- 30 maj - Rafael Trujillo, dominikansk diktator, mördad.
- 1 juni - Melvin Jones, grundaren av Lions.
- 2 juni - Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare.
- 6 juni - Carl Gustav Jung, schweizisk psykolog.
- 18 juni - John Hilke, svensk skådespelare.
- 28 juni - Aurore Palmgren, svensk skådespelare.
- 2 juli - Ernest Hemingway, amerikansk författare, nobelpristagare.
- 6 juli - Cuno Amiet, schweizisk målare.
- 10 juli
- Nita Hårleman, svensk skådespelare.
- Erik Wettergren, svensk överintendent, manusförfattare konstförfattare.
- 19 juli - Hjalmar Gullberg, svensk författare.
- 5 augusti - Einar Ekberg, svensk kristen sångare.
- 26 augusti - Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare.
- 1 september - Åke Askner, svensk skådespelare.
- 18 september - Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961, nobelpristagare (flygolycka).
- 11 oktober - Chico Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
- 18 oktober - Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
- 20 oktober - Astrid Bodin, svensk skådespelare.
- 21 oktober - Nils Ferlin, svensk poet.
- 31 oktober - Gustav Adolf Widell, landshövding.
- 2 november - Harriet Bosse, norsk-svensk skådespelare.
- 12 november
- Gustaf Andersson, svensk folkpartistisk politiker, partiledare för Folkpartiet 1935-1944, kommunikationsminister 1939-1944.
- Max Hansen, dansk skådespelare, sångare, kompositör och manusförfattare.
- Ernst Herman Thörnberg, svensk skriftställare.
- 21 november - Hjördis Gille, svensk skådespelare.
- 23 november - Fritiof Domö, landshövding.
- 25 november - Axel Wenner-Gren, företagsledare och finansman.
- 28 november - Harry Persson, svensk skådespelare och sångare.
- 1 december - Hartwig Fock, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 3 december - Fredrik Böök, professor i litteraturhistoria.
- 13 december - Grandma Moses, amerikansk målare – naivist.
- 20 december - Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.

Nobelpris

- Fysik
- Robert Hofstadter, USA
- Rudolf Mössbauer, Västtyskland
- Kemi - Melvin Calvin, USA
- Medicin - Georg von Békésy, USA
- Litteratur - Ivo Andric, Jugoslavien
- Fred - Dag Hammarskjöld, Sverige (posthumt) Kategori:Årtal Kategori:1960-talet ja:1961年 ko:1961년 ms:1961 simple:1961 th:พ.ศ. 2504

Wikipedia:Bar/Wikifratellanza

Wiki

Wikipedia Sarda

Amici cari, andiamo male!! A quanto pare, gli unici animali ancora vivi nella Wikipedia Sarda siamo io e la misteriosa utente straniera!!! Come faremo, dico io!! E che diritto abbiamo, solo in due, di gettare le basi e prendere decisioni per chi verrà a dare un'occhiata dopo?? Sono profondamente depresso: non solo mi mancano le basi tecnico-wikiane, ma soprattutto ci manca l'agire di gruppo che è la forza della Wiki-filosofia. L'unione fa la forza e le diversità sono la ricchezza.. Mah! Si accettano pacche sulle spalle, consigli, proposte di linee d'azione, biscottini e manovali a basso costo. Aspetterò fino a sabato dopodichè mi caricherò qualche responsabilità sulle spalle. ;-) --Temu (Pian pianino) 22:36, Mag 19, 2005 (CEST) :::A suo tempo, per mesi, in it.wiki eravamo praticamente in due (ma con la speranza che saltasse fuori qualcuno degli altri 50 milioni di persone parlanti l'italiano :-). Auguro a te e a tutti i progetti delle minoranze linguistiche grande successo(e dubito che Encarta terrà mai conto delle minoranze, quando decide le lingue per le proprie enciclopedie. Eccoti un straordinario buon motivo per non arrenderti. Forse tra 10 anni ci sarà qualcosa che oggi non esiste proprio)
Su cosa puoi fare (oltre a sperare): per esempio dare visibilità al progetto creando gli interikilink (vai a vedere :sc:Sardinna e Sardegna tanto per cominciare). Un lavoro da basa manovalanza, ma che ti permetterà tra l'altro di entrare nei motori di ricerca :-)
Ciao e auguri, Tomi 08:11, Mag 20, 2005 (CEST) :Forse bisognerebbe cercare il modo di coordinare le varie edizioni piccole in lingue imparentate all'Italiano, anche :co: tanto per dire avrebbe seriamente bisognio di mano d'opera. È chiaro che in prima linea ci vorrebbero collaboratori che sappiano la lingua, ma per "gettare le basi e prendere decisioni" per queste piccole edizioni magari si potrebbe pensare addirittura ad un progetto qua su it.wiki. Che ne dite? --“Ricordati…” 23:10, Mag 19, 2005 (CEST) ::Assolutamente d'accordo. L'amico Temu ha già avuto qualche piccolo consiglio da parte mia - ed io non sono il migliore nel poterli dare, i consigli: non ho tutta questa esperienza. E dicevo, ha già avuto qualche aiuto, e mentre lo aiutavo mi rendevo conto di quanto difficile sia una operazione di questo tipo. Primo punto? Codifica del linguaggio... stiamo parlando di un dialetto non codificato, anche perché in italia NON ESISTE NESSUN dialetto codificato. Io non posso dire di parlare il calabrese, al massimo il lametino, che è una sua variante. Come portare avanti dunque una Wikipedia su queste basi? ::Un progetto di coordinazione ed aiuto che parta anche da it.wiki - calcolando che, seppur indipendenti, le wiki dialettali-italiane ci sono sempre imparentate - penso sia assolutamente necessario. Anche per dare un minimo di uniformità alle varie proposte, e gettare le basi per la nascita delle altre future varianti (una wiki napoletana, romana, toscana...). ::Come muoversi? Ma soprattutto, chi è interessato alla cosa??? ::Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 23:24, Mag 19, 2005 (CEST) ::p.s.:Attenzione, inglobare anche la Wiki-corsa ci inimicherà i cugini francesi. O forse i cugini corsi. :D ::Non fa una piega. Sono progetti interessanti, realtà linguistiche che rischierebbero di essere emarginate se non trovassero la forza di allearsi a realtà più grosse. Un coordinamento centrale che fornisca idee, assistenza tecnica, e così via sarebbe auspicabile. P.S. (La wiki corsa decide di per sé a chi affiliarsi) --Ilario 23:29, Mag 19, 2005 (CEST) Ok, giusto per mettere dei punti fermi, intanto il Sardo è una lingua romanza e non un dialetto italiano..;-).. In ogni caso, per i canoni da utilizzare, alla fine penso che troveremo un'accordo. Tenete presente che a livello linguistico il Sardo-Corso (che poi è il Gallurese) è anch'essa una lingua a se' stante, con ancora meno da spartire con il Francese. In ogni caso, queste sono solo considerazioni preliminari. Il punto fermo credo che sia che le varie Wiki sono nate per ovviare le differenze linguistiche. Io sono nuovo, ma non so quanto possa essere utile o giustificata una wiki in romanesco.. Mentre una in Ladino è tutta un'altra storia. Anche quella in Sardo, alla fine, è importante a livello linguistico e di identità, ma per quanto riguarda il senso stesso di una enciclopedia non verrà mai utilizzata al cento per cento. Mi spiego: a livello di nozioni generali e di primaria importanza, si avranno le stesse pagine delle altre Wiki, ma la cosa fondamentale sarà l'inserimento delle realtà e delle conoscenze del microcosmo sardo nella forma in cui sono nate. In ogni caso serve un abozzo di struttura, e questo è innegabile. --Temu (Pian pianino) 00:19, Mag 20, 2005 (CEST) : Sul sardo ormai penso sia consolidata la concezione di lingua e non di dialetto, forse di meno per il corso, che paga la posizione egemonica del francese. Per quanto mi è stato insegnato in Filologia Romanza la differenza tra dialetto e lingua era stato posto in questi termini: un dialetto diventa lingua quando si arricchisce di registri e quando ha caratteristiche peculiari che lo differenziano nettamente da lingue affini, soprattutto a livello grammaticale. Resta chiaro che il sardo non ha al momento la forza necessaria per aspirare a posizioni più congeniali come la wikipedia lussemburghese, vallone o basca, ma può trovare questa forza collaborando e affiliandosi a progetti più grossi. --Ilario 00:31, Mag 20, 2005 (CEST) : Io sono, scusatemi, molto drastico. Se un gruppo di persone vuole far partire una Wikipedia in un dialetto e/o lingua a diffusione regionale dovrebbe in primo luogo verificare la portata del progetto, il numero di persone interessate, eccetera. Cadere dall'albero dopo e tentare di riagganciare il tutto alla Wikipedia italiana è IMHO inutile e portatore di problemi. -- Abragad 08:12, Mag 20, 2005 (CEST) ::Questo è vero, ma in casi come questo come comportarsi? Non è stato certo Temugin ha tirare su la wikipedia sarda, è stato qualcun'altro... ed ora esiste. Un discorso del genere è come dire di un bambino abbandonato "Beh, a quel bambino dovevano pensarci i genitori prima di metterlo al mondo". sc.wiki esiste. fur.wiki esiste. scn.wiki esiste. E probabilmente, data la natura di Wikipedia, presto ne nasceranno altre. Sta a noi dare una mano... --Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 09:41, Mag 20, 2005 (CEST) :Fra parentesi, a quanto pare, sono l'unico sardo attivo in rete!! L'altro utente è inglese e secondo me non ha idea di cosa sia il Sardo. Continua a riferirsi a questa LSU, come se fosse la Bibbia e non un'invenzione di un gruppo di intellettuali!! In ogni caso, per sabato mi metto all'opera e si vedrà..--Temu (Pian pianino) 13:10, Mag 20, 2005 (CEST) ::No no... dai un'occhiatina qui, e vedi se riesci a fare un po' di proselitismo ;D ::Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 13:43, Mag 20, 2005 (CEST) (comincio a diventare esperto nel dare consigli spiccioli :p) ::Fatto! Ma sono quattro gatti...Ops, scusa. ;-). Di cui forse uno o due attivi... Speriamo bene.--Temu (Pian pianino) 15:05, Mag 20, 2005 (CEST)

Progetto fratellanza?

Visto che le parole spesso muoiono, sto tirando su una mezza pagina di progetto... per lo meno per raccogliere adesioni e idee. Mi fermo però un po' prima: come chiamiamo questo progetto? "Progetto fratellanza"? "Progetto supporto"? "Progetto minoranze"? Non so, nessuna delle tre proposte mi soddisfa in pieno. Idee? --Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 09:41, Mag 20, 2005 (CEST) :Progetto incubatrice... (ehm...deformazione professionale...) --Civvì 10:50, Mag 20, 2005 (CEST) :Progetto lingue locali (magari poco fantasioso, ma non fa torto a nessuno). Marcok 10:56, Mag 20, 2005 (CEST) ::UHm, no. Purtroppo non va bene, in quanto "riduce" di troppo il campo d'azione. Nella mia idea, il progetto dovrebbe prendere due piccioni con una fava, prevedendo non solo aiuto e supporto per le wiki localizzate, ma anche per i neoprogetti (Wikinews, Wikibooks, Wikisource - comunque vorrà essere chiamato - e così via). In pratica dovrebbe diventare un generale punto di contatto fra la it.wiki e le altre realtà "parallele"... --Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 13:53, Mag 20, 2005 (CEST)
- +1 su Marcok - Twice25 / αω - :þ 13:55, Mag 20, 2005 (CEST) Come ho scritto poco sotto, propongo come nome "Progetto Wikifratellanza". Motivazioni, per l'appunto, poco più in basso ;D --Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 17:35, Mag 20, 2005 (CEST)

Wikipedia Friulana

Già che siamo in argomento minoranze linguistiche rivolgo un invito a tutti, ma in particolare a quelli che sanno la marilenghe a venire nella [http://fur.wikipedia.org Wiki friulana], magari nella ostarie. Io mi sto dando da fare ma da solo è dura. p.s. Spero che nella prossima grafica della it.wiki ci sarà un pò di spazio per le sorelle minori, come gia c'era in alcune delle proposte ;) mandi --Klenje 23:28, Mag 19, 2005 (CEST) : La tua proposta è veramente interessante. Sostienila nella pagina di discussione del rinnovamento della Home Page. --Ilario 23:31, Mag 19, 2005 (CEST) ::Nelle mie proposte c'è uno spazio apposito per le "sorelline regionali" (che forse dovrebbero diventare "sorelline dialettali"). ;D Penso che in generale sia uno spazio da implementare a prescindere, qualunque sia la scelta finale per lo stile della nuova pagina principale... Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 23:42, Mag 19, 2005 (CEST) :::La forma sorelline minori era preferibile, altrimenti ti vai a immischiare nell'eterna discussione lingua/dialetto...--Klenje 23:59, Mag 19, 2005 (CEST) Mi riferisco alle ultime discussioni: Propongo ai collaboratori delle minoranze.wiki di mettersi reciprocamente dei link, cercando di fare un "cartello" o una "lobby" delle minoranze. Chi sa che poi i fratelli ciccioni (maggiori non direi, visto che solitamente sono nati dopo :-) non prendano coscienza delle proprie origini.
Tomi 08:16, Mag 20, 2005 (CEST)
E ripeto: date visibilità ai vostri progetti mettendo gli interwikilink (appena fatto in Sardegna e Friuli) :Messo ora un interwiki a sc e scn nella pagina principale della wiki friulana, solo che purtroppo non funziano per un problema che avevo già segnalato...--Klenje 12:00, Mag 20, 2005 (CEST) ::Nella mia proposta c'è la sezione "sorelle vicine" dove ci sono le lingue più vicine all'italiano (friulano, corso, latino, siciliano e sardo) --Thom (Messaggi) 13:03, Mag 20, 2005 (CEST) Ho messo [http://sc.wikipedia.org/ Sardo], [http://fur.wikipedia.org/ Friulano] nella pagina Wikipedia:Wikipedia nel mondo che viene richiamata in fondo pagina da quella principale. Tomi 15:46, Mag 20, 2005 (CEST) Segnalo che esiste già il Template:InterWiki (tradotto da poco da Michele Bini), che va piazzato nell'articolo della lingua per indicare che esiste una versione di Wikipedia in quella lingua. Esempio: (vedi Lingua friulana). :Fantastico, lo aggiungo dove posso :D --Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 16:27, Mag 20, 2005 (CEST) :ps: io lo userei anche - ad esempio - nella pagina relativa alle regioni, come sardegna, friuli, sicilia... io lo faccio, nel caso mi korriggerete... :Aggiornamento: bene, ho provato a metterlo nell'articolo sulla Lingua sarda, e già sono sorti i primi problemi. Per come la vedo io, il template interwiki dovrebbe stare nella posizione di maggiore visibilità (esempio, in alto a destra), ma è impossibile posizionarlo lì in quanto "scompagina" tutto l'articolo. Chi riesce a far convivere il template con la tabella? E soprattutto, chi trasforma quelle tabelle in template? :D ::Attenzione che - per come è fatto attualmente - il template InterWiki può funzionare solo negli articoli delle lingue (il link funzionerebbe anche negli altri, ma il template esibisce una scritta scorretta). La convivenza tra vari template a livello di impaginazione in effetti è problematica, forse con qualche div... Marcok 16:44, Mag 20, 2005 (CEST) :::E già, l'è un bel problema. Riguardo al fatto che i template possono essere utilizzati solo nell'articolo della lingua, me ne sono - purtroppo - accorto. Se permettete, provvedo a cambiare il template in modo che possa essere utilizzato ovunque. Bisognerà aggiungere un nuovo parametro da compilare, però. Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 17:18, Mag 20, 2005 (CEST) Annunciazion, annunciazion: su Utente:Gatto Nero/Prove/Progetto fratellanza ho buttato giù una prima bozza del progetto. Ha pre-aderito subito Leonard Vertighel e insieme stiamo lavorando per arrivare ad un buon punto e lavorarci ufficialmente. Mi farebbe piacere che contribuissero altre persone (sentitevi liberi di modificare la pagina aggiungendo ciò che vi sembra interessante. Per togliere magari se ne discute prima :D), soprattutto alla discussione che sta avvenendo nella pagina relativa. Tra le cose uscitemi da questa testolina bacata (st st), c'è anche una nuova proposta per il nome: Progetto Wikifratellanza, che IMHO ha due pregi:
- da l'idea di comunanza e vicinanza, aiuto e comprensione fraterna
- ricorda che il supporto è relativo a tutti i progetti wiki, e non solo alle wikipedie in lingue locali
- fa tanto "Wikilove", che non guasta mai :D Partecipare numerosi :D Gatto Nero - (ho bisogno di una vacanza...) 17:18, Mag 20, 2005 (CEST)

zas�ony sitemap.html Calling Cards backup software download Dorota Rabczewska

:: RELATED NEWS ::

Burke’s syndrome
Shwachman-Diamond syndrome (SDS) is a rare congenital disorder characterized by exocrine pancreatic insufficiency, bone marrow dysfunction, skeletal abnormalities, and short stature. After cystic fibrosis (CF), it is the second most common cause of exocrine pancreatic insufficiency in children.

Clinical

Read More...

Brandi Carlile
Brandi Carlile (b. June 1, 1982 in Ravensdale, Washington) is a country/western music writer and singer. Her self-titled album was released on Columbia Records and was her first major release. Rolling Stone named her one of their "10 Artists to Watch in 2005."

Clinical

Read More...

Yahu-Bihdi
Yahu-Bihdi was a governor of Hamath appointed by the Assyrian government. He declared himself king of Hamath in 720 BC and led a revolt which was promptly suppressed. His revolt occurred roughly shortly after the conquest of the Kingdom of Israel by Sargon II and roughly simultaneously with revolts in Babylon as well a

Femte republiken

Frankrike

Historia

Politik

Administrativ uppdelning

Geografi

Ekonomi

Demografi

Religion

Kultur

Sport

Externa länkar

Charles de Gaulle

Litteratur

President

Diktatur

Diktatur i den romerska republiken

Diktaturens moderna innebörd

Diktaturens effekter

Kända diktaturer

Se även

1961

Händelser

Födda

Avlidna

Nobelpris

Wikipedia:Bar/Wikifratellanza

Wikipedia Sarda

Progetto fratellanza?

Wikipedia Friulana

Clinical

Read More...

Related Links

Jean Schmidt

Related Links

Clinical

Read More...

Femte republiken

Frankrike

Historia

Politik

Administrativ uppdelning

Geografi

Ekonomi

Demografi

Religion

Kultur

Sport

Externa länkar

Charles de Gaulle

Litteratur

President

Diktatur

Diktatur i den romerska republiken

Diktaturens moderna innebörd

Diktaturens effekter

Kända diktaturer

Se även

1961

Händelser

Födda

Avlidna

Nobelpris

Wikipedia:Bar/Wikifratellanza

Wikipedia Sarda

Progetto fratellanza?

Wikipedia Friulana

Clinical Read More...

Related Links

Jean Schmidt

Related Links

Clinical Read More...

Clinical

Read More...

Clinical

Read More...