Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Film

Film

Denna artikel handlar om sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik. Se också film (olika betydelser). ---- film (olika betydelser) Film, framställning och återgivning av rörliga, fotografiska bilder. Första filmvisningen av bröderna Lumière i Paris 1895. Första ljudfilmen Jazzsångaren från 1927, i USA. Genombrott för färgfilmen med Borta med vinden från 1939. Första tecknade långfilmen El Apóstol gjordes 1917 av Don Federico Valle.

Filmhistoria

: Huvudartikel: Filmens historia Film har framför allt utvecklats i Europa och USA, även om mängden film i övriga världen, i synnerhet Asien, har ökat under de senaste årtiondena. Från 1920-talet har Hollywood dominerat den internationella marknaden.

Film i världen

Film i USA

Film i Europa

Svensk film

Filmkategorier

Se även: Filmgenre

Kategorier efter filmteknik

Animerad film

Tecknad film

Fotografisk film

Stumfilm

Kategorier efter längd

Kortfilm

Kategorier efter innehåll

Dokumentärfilm

Journalfilm

Propagandafilm

Se propaganda.

Reklamfilm

Spelfilm

Spelfilmer är baserade på ett manuskript med detaljerade scenanvisningar och förberedd dialog. En spelfilm produceras av en filmproducent och regisseras av en filmregissör. Numera kommer spelfilmen i allmänhet ut först på biograf, sedan på DVD och VHS, följt av kabel-TV och TV.

Musikalfilm

Se även


- Lista över filmklichéer

Externa länkar


- [http://www.imdb.com Internet Movie Database]
- [http://allmovie.com/ All Movie Guide]
- [http://www.filmsite.org Filmsite.org]
- [http://www.filmsite.org/filmh.html Film History by Decade]
- [http://www.omfilm.net omFilm.net - Svenskt filmcommunity] Kategori:Film ja:映画 ko:영화 simple:Movie th:ภาพยนตร์

Film (olika betydelser)

Film har flera betydelser: # Sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik, se vidare film # Lagringsmedium för bilder, exempelsvis mikrofilm. Se film (foto) # Hinna, tunt skikt, t.ex. smörjmedelsskikt i ett glidlager # Församling i Uppsala stift, Östhammars kommun # Film, Östhammars kommun. Liten ort norr om Dannemora och Österbybruk. Ibland kallas orten Films kyrkby. Källa: NE

Fotografi

Fotografi kallas tekniken att fånga och bevara en bild, som erhålls genom exponering av en speciellt ljuskänslig yta t.ex. på en film e.d. i en kamera. Ordet är bildat från grekiskans phos (ljus) och graphis (pensel), vilka tillsammas bildar betydelsen att måla med ljus. En fotografisk bild kan vara i svartvitt (gråskala) eller i färg. På senare år har digital fotografi blivit mer vanligt förekommande. Istället för traditionell analog film, som bygger på kemisk teknik används istället en så kallad sensor. Sensorerna finns idag av flera typer - CCD- (Charge-Coupled Device), CMOS- (Complementary Metal-Oxide Semiconductor), Foveon- och APS-sensorer (Active Pixel Sensors) som är elektroniska motsvarigheter till film.

Berömda fotografer


- Ansel Adams
- Diane Arbus
- Eugene Atget
- Richard Avedon
- John Baldessari
- Richard Billingham
- Julia Margaret Cameron
- Henri Cartier-Bresson
- Louis Jacques Mandé Daguerre
- Robert Frank
- Nan Goldin
- Hannah Hoch
- André Kertész
- Dorothea Lange
- Jacques-Henri Lartigue
- Robert Mapplethorpe
- Borg Mesch
- Laszlo Moholy-Nagy
- Daido Moriyama
- Helmut Newton
- Joseph Nicéphore Niepce
- Lennart Nilsson
- Irving Penn
- Anders Petersen
- Richard Prince
- Man Ray
- Cindy Sherman
- Alfred Stieglitz
- Christer Strömholm
- Hiroshi Sugimoto
- Sam Taylor-Wood
- Wolfgang Tillmans
- William Wegman

Se även


- Bildjournalistik
- Gatufoto kategori:Fotografi ja:写真 th:การถ่ายภาพ

Auguste och Louis Lumière

Bröderna Lumière är skaparna av den moderna filmen. Rörliga bilder hade förekommit redan tidigare men Auguste och Louis Lumière lyckades förbättra filmkvaliten väsentligt. Framförallt lyckades man få en stabil bild och så starkt ljus att man kunde visa filmen på en vit vägg, där film tidigare hade krävt att man tittade på filmen en person i taget med ett så kallat Kinoscope. Den första visningen för allmän betalande publik var 28 december 1895, vilket därför allmänt brukar anses som filmens födelsedag. Man visade ett antal kortfilmer inklusive L'Arrivée d'un train en gare de la Ciotat och Sortie d'usine. Lumière ja:リュミエール兄弟

Paris

Paris är huvudstaden i Frankrike. Staden är belägen vid floden Seine och grundlades av romarna under namnet Lutetia. Paris utgör ett eget departement i regionen Île-de-France. Staden delas in i 20 arrondissement och har cirka 2,1 miljoner invånare. Stor-Paris med förorter har dock cirka 11,5 miljoner invånare.

Historia

Geografi

Geografisk läge:

Demografi

Ekonomi och näringsliv

Administration

Stadsdelar

Transporter och kommunikation

Kultur och konst

Arkitektur

Paris främsta kännemärke idag är Eiffeltornet, som byggdes till världsutställningen i Paris 1889, då hundraårsminnet av franska revolutionen firades. Paris besöks av över 20 miljoner turister varje år.

Utbildning

Sport och rekreation

Kända parisare

Innerstadens mest kända sevärdheter

franska revolutionen
- Centre Pompidou
- Chaillotpalatset
- Eiffeltornet
- Frihetsgudinnan
- Hôtel des Invalides
- Louvren
- Marais
- Notre-Dame
- Sacré-Coeur
- Triumfbågen
- Place de la Concorde

Andra sevärdheter


- Flèche d'or Café
- Jardin des Plantes
- La Petite Ceinture
- Saint-Martin-kanalen
- Shakespeare and Company
- Quai Saint-Bernard

Tips

Quai Saint-Bernard Vill man veta vad som finns att göra i Paris kan man köpa l'Officiel des Spectacles eller Pariscope. Här finns veckans bio- och teaterprogram, konserter och utställningar m.m. De kommer ut en gång i veckan, på onsdagar.

Citat

"Det var helt enkelt till Paris man skulle resa. Med enkel biljett sen skulle allt ordna sig. Jag hade anlänt till Paris en månad tidigare. Jag hade inte räknat med nån sträng vinter. Vad jag räknat med vet jag egentligen inte. Man skulle till Paris kanske bara av den anledningen att man senare i livet skulle kunna tala om sin fattiga ungdom. Hem kom man alltid." Ur Om vänskap funnes, Stig Claesson, Bonniers 1981.

Extern länk


- [http://www.zoomify.com/flash/demoPopUp.asp Zoomkarta över Paris]
- [http://www.paris-turist.se/ Paris Turist]
Bild:Paris från Montparnassetornet stor.jpg|Utsikt över Paris från Montparnassetornet Bild:Rue_Rollin,_Paris.jpg|Rue Rollin Bild:ParijsMontmartre.JPG|Utsikt över Paris från Montmartre Bild:Basilica(Paris).JPG|Sacré-Coeur Kategori:Orter i Frankrike Kategori:Europas huvudstäder Kategori:Paris als:Paris (Stadt) ko:파리 시 ja:パリ simple:Paris th:ปารีส

1895

Händelser


- 4 april - Operakällaren invigs i Stockholm.
- 1 november - Världens första filmvisning äger rum.
- 28 december - Världens första filmvisning för publik äger rum.
- 31 december - För första gången läses lord Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Skansen, denna gång av Nicklas Bergendahl.
- Den första elektriska järnvägen i Sverige, Djursholmsbanan, invigs.
- Det svenska Lantmannapartiet återförenas, eftersom arbetarrörelsen blir alltmer organiserad och bönderna därför åter går samman.
- Tullen mellan Sverige och Norge avskaffas, då man från svenskt håll menar, att den har varit till Norges fördel.
- Erik Axel Karlfeldt debuterar med diktsamlingen Vildmarks- och kärleksvisor.
- Hjalmar Söderberg debuterar med romanen Förvillelser, som väcker debatt om omoral.
- Svenska idrottsförbundet bildas.
- I Stockholm inleds ett experiment, där grisar får äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken är att de sedan ska kunna säljas som fläsk till staden, men experimentet går inte bra, varför det läggs ner 1899.
- Wilhelm Röntgen upptäcker röntgenstrålningen.

Födda


- 1 januari
  - Jack Jr Beresford, engelsk roddare.
  - J. Edgar Hoover, amerikansk FBI-chef.
- 20 januari - George Burns.
- 26 januari - Elna Gistedt, svensk skådespelare.
- 2 februari - Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer.
- 5 februari - Berit Spong, svensk författare.
- 6 februari - Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
- 8 februari - King Vidor.
- 25 februari - Einar Axelsson, svensk skådespelare.
- 2 mars - Tage Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- 10 mars - Axel Witzansky, svensk balettdansör, skådespelare, teaterpedagog och koreograf.
- 17 mars - Shemp Howard.
- 29 mars - Ernst Jünger, tysk författare.
- 1 april - Gustaf Edgren, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 9 april - Knut Burgh, svensk skådespelare.
- 11 april - Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
- 17 april - Elsa Hofgren, svensk skådespelare.
- 19 april - Marga Riégo, svensk skådespelare.
- 5 maj - Henrik Bentzon, dansk skådespelare.
- 6 maj - Rudolph Valentino, italiensk skådespelare.
- 11 maj - Mary Johnson, svensk skådespelare.
- 12 maj - Jiddu Krishnamurti, indisk filosof.
- 18 maj - John Melin, svensk skådespelare.
- 24 maj - Frans Enwall, svensk skådespelare.
- 1 juni - Tadeusz Bór-Komorowski, polsk militär ledare, motståndskämpe, Polens premiärminister 1947-1949.
- 12 juni - Buckminster Fuller, amerikansk formgivare, arkitekt, uppfinnare och författare.
- 17 juni - Ruben Rausing, svensk företagare, grundare av Tetra Pak.
- 9 juli - Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare.
- 10 juli - Carl Orff, tysk tonsättare och pedagog.
- 15 juli - Hans-Georg von Friedeburg, tysk sjömilitär, generalamiral 1 maj 1945.
- 17 juli - Nils Ohlin, svensk skådespelare och instrumentmakare.
- 20 juli - László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf.
- 29 juli - Ibe Brekke, norsk skådespelare.
- 24 augusti - Curt Björklund, svensk arkitekt.
- 30 augusti - Sardar Hukam Singh, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1962-1967.
- 9 september - Bengt Idestam-Almquist, svensk författare, journalist, filmkritiker, filmhistoriker och manusförfattare.
- 11 september - Uno Henning, svensk skådespelare.
- 21 september - Juan de la Cierva, spansk flygpionjär.
- 22 september - Adolf Schütz, svensk manusförfattare.
- 26 september
  - Oskar Dirlewanger, tysk SS-officer, SS-Oberführer.
  - Jürgen Stroop, tysk SS-officer, SS-Gruppenführer.
- 2 oktober - Bud Abbott, amerikansk skådespelare och komiker.
- 4 oktober - Buster Keaton, amerikansk stumfilmsskådespelare och filmmakare.
- 8 oktober
  - Juan Perón, arméöverste och president i Argentina 1946-1955 och 1973-1974.
  - Ahmet Zogu, albansk primärminister (från 1922), president (från 1925) och senare kung (som Zog I) 1928-1939.
- 10 oktober
  - Finn Lange, norsk skådespelare.
  - Fridolf Rhudin, svensk skådespelare.
- 21 oktober - Edna Purviance.
- 24 oktober - John Norrman, svensk kompositör.
- 25 oktober - Levi Eshkol, Israels premiärminister 1963-1969.
- 10 november - Yves Gyldén, fransk skådespelare.
- 13 november - Edward L. Alpherson, amerikansk filmproducent och filmbolagsdirektör.
- 16 november - Paul Hindemith, tysk kompositör.
- 19 november - Leif Sinding, norsk regissör och manusförfattare.
- 29 november - Busby Berkeley, amerikansk filmregissör, koreograf och skådespelare.
- 4 december
  - Ragnar Arvedson, svensk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare.
  - Fritiof Nilsson Piraten, svensk författare.
- 8 december - Sven Jerring, svensk radiolegend.
- 10 december - Rosa Tillman, svensk skådespelare.
- 14 december - Paul Éluard, fransk poet.
- 17 december - Guido Valentin, svensk journalist, redaktör, tidningsman, författare och manusförfattare.
- Christobal Balenciaga, spansk modeskapare.

Avlidna


- 24 januari - Randolph Churchill, brittisk politiker (tory), finansminister 1886-1887.
- 5 mars - Sir Henry Creswicke Rawlinson, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.
- 19 maj - José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
- 21 maj - Frans von Suppé, österrikisk tonsättare.
- 27 juni - Sophie Adlersparre, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.
- 8 september - Adam Opel, tysk, grundare av bilföretaget Opel.
- 21 september - Viktor Rydberg, svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religonsfilosof och kulturhistorriker.
- 27 november - Alexandre Dumas d.y., fransk författare.
- Gustaf Lagerbjelke, svensk greve, ämbetsman och politiker. Kategori:Årtal Kategori:1890-talet ko:1895년 ms:1895 simple:1895 th:พ.ศ. 2438

USA

: Material om USA finns samlat i USA-portalen. ---- USA, the United States of America, Amerikas förenta stater eller Förenta staterna, är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder, och har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar man en samling territorier och besittningar runt hela världen. Landet är indelat i 50 olika delstater, som har ett visst lokalt självstyre enligt det federala systemet. En av dessa stater, Hawaii, är en ögrupp i Stilla havet, och hör således till Oceanien. Resterande 49 stater kallas kontinentala USA (continental US) och är belägna i Nordamerika. Mellan Kanada och Mexiko ligger "the lower 48", och den återstående amerikanska delstaten i Nordamerika, som heter Alaska, ligger i nordvästra Nordamerika och gränsar till Kanada. Staten grundades den 4 juli 1776 när 13 brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. I dagsläget är USA världens enda supermakt och står i en klass för sig själv vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör 20% av världens totala BNP (2005).

Historia

Huvudartikel: USA:s historia Se även Nordamerikas historia. Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade tillbaka till Boston och utsattes på vägen för flera krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att man ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet. 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa. Under 1800-talet skedde en mängd saker av stor betydelse; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga europeér emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet. Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas som varit en självständig Republiken Texas från 1836 då man bröt sig fri från Mexico.Texas går med i USA 1845. 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko det så kallade Mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt bitar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som inte ansågs ha något ekonomiskt värde. Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De blev väl omhändertagna i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin. Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara, nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv. I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina ofantliga naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje. Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. Man gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjets fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kunna påverka omvärlden. Bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

Styrelseskick och politik

Huvudartikel: USA:s politik

Federalism

USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen.

Maktdelning på federal nivå

På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten.

Rättsväsen

högsta domstolen USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att inneha vapen, religonsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora instutitionerna; kongressen, presidenten och Högsta domstolen förvalar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande instutitionen. Representantshuset består av 435 folkvalda medlemar kallade kongressmän/kvinnor. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. Senaten består av 100st senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år. De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9st av presidenten utnämnda domare.

Militär

domare Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra av dem under försvarsdepartementet. Dessa är armén, marinkåren, flottan samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under inrikessäkerhetsdepartementet. USA har världens i särklass största försvarsbudget (närmare 400 miljarder dollar), vilket utgör ca 50 % av världens totala försvarsutgifter. De har 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner. USA:s är det enda land i världen som är kapabelt att utkämpa ett större krig utanför sina egna gränser. USA är också det land som har störst kärnvapenarsenal och det enda land som använt sina kärnvapen se Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Presidenten är landets överbefälhavare.

Ekonomi

: Huvudartikel: USA:s ekonomi En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i landet, bland annat guld, olja, kol och uran. Oljeproduktionen har dock sedan länge varit på nedgång, då produktionen hade sin topp på 1970-talet, (det vill säga hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av t.ex. majs, vete, socker och tobak.

Indutri

Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75% av arbetskraften.

Utrikeshandel

Landets största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada. Andra viktiga handelspartners är Mexiko (se NAFTA) , EU, industrialiserade länder i Sydostasien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderksottet är det allt större behovet av importerad olja. Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Vilket kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Men landet har år efter år lyckats jämna ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

Geografi

Huvudartikel: USA:s geografi Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Då USA är världens 3:e största nation till ytan har den också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii. Landet har alltså genom sin storlek ett ytterst skiftande landskap. Klimatet skiftar även det kraftigt, från fuktigt subtropiskt klimat i Florida till Alaskas isbitna tundra. De stora inre delarna av landet har har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Vissa kustdelar av USA har även ett medelhavsklimat, isynnerhet Kalifornien.

Demografi

: Huvudartikel: USA:s befolkning USA:s befolkning En majoritet av de 290 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. De invånare med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd-/Mellanamerika. Den latinamerikanska befolkningsgruppen som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4% av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor) är också den snabbast växande gruppen, därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. Den tredje i storlek betydande befolkningsgruppen är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6% av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området innan den europeiska kolonisationen för idag en tynande tillvaro och utgör under 1% av befolkningen. USA:s fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer). Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001, många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religoner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan). Landets sociala struktur är starkt splittrad med en stor del av landets tillgångar kontrollerade av en liten del av befolkningen och en växande fattig underklass. I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden långt över världssnittet. 51% av hushållen hade år 2000 tillgång till en dator och 41% hade tillgång till Internet. Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem. USA har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk. I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i motsats till tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att prata engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Se även Svensk-Amerika.

Kultur

Den amerikanska kulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik , filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs USA, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik historisk grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

Film

Huvudartikel: Amerikansk film Sedan 1920-talet har USA dominerat globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärliga och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som man inte kan hitta någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen det vill säga Indien (se indisk film).

Television

Huvudartikel: Television i USA Televisionen är en viktig del av vardagen i USA. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag och det har aldrig funnits en statligt styrd public service-kanal. De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

Utbildning

USA har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde. Exempelvis, Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Cornell University, Berkeley - University of California samt Stanford University.

Transportväsen

Se även


- USA:s president
- Lista över USA:s presidenter
- USA:s delstater
- Registreringsskyltar i USA
- USA-portalen

Externa länkar


- [http://www.census.gov Census Bureau]
- [http://www.cdc.gov Centers for Disease Control and Prevention]
- [http://www.cia.gov Central Intelligence Agency]
- [http://www.congress.org Congress]
- [http://www.dia.mil Defense Intelligence Agency]
- [http://www.dod.gov Department of Defense]
- [http://www.ed.gov Department of Education]
- [http://www.dhs.gov Department of Homeland Security]
- [http://www.dol.gov Department of Labor]
- [http://www.state.gov Department of State]
- [http://www.dot.gov Department of Transportation]
- [http://www.epa.gov Environmental Protection Agency]
- [http://www.faa.gov Federal Aviation Administration]
- [http://www.fbi.gov Federal Bureau of Investigation]
- [http://www.firstgov.gov FirstGov (Portal för USA:s myndigheter och dess tjänster)]
- [http://www.fda.gov Food and Drug Administration]
- [http://www.house.gov House of Representatives]
- [http://www.irs.gov Internal Revenue Service]
- [http://www.nsa.gov National Security Agency]
- [http://www.osha.gov Occupational Safety & Health Administration]
- [http://www.uspto.gov Patent and Trademark Office]
- [http://www.secretservice.gov Secret Service]
- [http://www.senate.gov Senate]
- [http://www.ssa.gov Social Security Administration]
- [http://www.supremecourtus.gov Supreme Court of the US]
- [http://www.uscourts.gov The Federal Judiciary]
- [http://www.army.mil US Army]
- [http://www.whitehouse.gov White House]

Kategori:Nordamerikas länder Kategori:AkronymerKategori:USA ja:アメリカ合衆国 ko:미국 ms:Amerika Syarikat simple:United States th:สหรัฐอเมริกา zh-min-nan:Bí-kok

Borta med vinden

Borta med vinden (originaltitel: Gone with the wind) är en roman av Margaret Mitchell som publicerades 1936. Boken utspelar sig under det amerikanska inbördeskriget. Borta med vinden vann Pulitzerpriset 1937. Det är en av de mest välkända amerikanska romanerna, och filmen Borta med vinden gjord 1939 som bygger på boken blev ett svårslaget publikrekord. Där spelar Clark Gable och Vivien Leigh huvudkaraktärerna Rhett Butler resp. Scarlett O'Hara. Men när Margaret Mitchell själv blev tillfrågad om vem som skulle spela Rhett Butler i filmatiseringen föreslog hon Groucho Marx. Om hon skämtade är ännu oklart. Kategori:Romaner Kategori:Engelskspråkig litteratur ja:風と共に去りぬ

1939

Händelser


- 1 januari - På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
- 2 januari - Den amerikanska tidskriften Time utser Adolf Hitler till årets man.
- 7 januari - Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden.
- 25 januari - En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 28 000 invånare omkommer.
- 17 februari - Studentkåren i Uppsala antar en resolution, som avvisar invandringen av ett tiotal judiska läkare från Tyskland.
- 27 februari - Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Fransisco Francos regering i Spanien.
- Februari - Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.
- 10 mars - Den svenska regeringen beslutar att på prov införa engelska i stället för tyska som första utländska språk i några skolor.
- 13 mars - Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högern.
- 14 mars - Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.
- 15 mars - Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
- 21 mars - I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.
- 22 mars - Tyskland tar Memel från Litauen.
- 28 mars
  - Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka försvaret.
  - Madrid faller för Francisco Francos trupper.
- Mars - Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
- 1 april - Spanska inbördeskriget tar slut.
- 7 april - Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.
- 16 april - Den amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert.
- 1 maj - Första maj blir Sveriges första och länge enda borgerliga helgdag.
- 5 maj - Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på gund av förlovning, giftermål eller graviditet. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.
- 17 maj - Sverige, Norge och Finland avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.
- 22 maj - Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.
- 23 maj - Lars-Erik Larssons Pastoralsvit uruppförs vid en radiokonsert i Sveriges Radio.
- 3 juni - Den svenska regeringen återkallar det svenska försvaret av Åland, på grund av Sovjets negativa inställning.
- 7 juni - Den svenska allmänna förfogandelagen antas. Den reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
- 18 juni - Dramatikern Bertolt Brecht, som flytt från Tyskland, slår sig ner på Lidingö.
- 27 juli - Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr.
- 8 augusti - En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
- 12 augusti - Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.
- 23 augusti - Hitler och Stalin delar upp Östeuropa mellan sig i Molotov-Ribbentrop-pakten.
- 27 augusti
  - Per Albin Hansson håller ett tal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".
  - Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs.
  - Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter.
  - Världens första jetdrivna flygplan Heinkel HE 178 genomför sin premiärflygning.
- 31 augusti - 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar.
- 1 september - Tyskland invaderar Polen och startar därmed andra världskriget. Sverige förklarar sig neutralt.
- 3 september
  - Frankrike, Storbritannien och Australien förklarar krig mot Tyskland.
  - Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks.
- USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
- 10 september - Kanada förklarar krig mot Tyskland.
- 17 september - Sovjetunionen invaderar Polen.
- 24 september - Lastångaren Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.
- 27 september - Warszawa faller för tyskarna.
- 28 september - Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
- September - Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.
- 11 oktober - Eriksdalshallen i Stockholm invigs.
- 11 oktober - USAs president Franklin D. Roosaevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
- 14 oktober - Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas. Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.
- 18-19 oktober - Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet.
- 19 oktober - Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
- 27 oktober - Ransoneringskort börjar utdelas i Sverige.
- 8 november - Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.
- 11 november - Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Hitler.
- 30 november - Sovjetunionen anfaller Finland, och startar därmed vinterkriget. Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
- 6 december - Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak.
- 8 december
  - General O. Thörnell blir svensk överbefälhavare.
  - Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finska statsbudgeten.
- 12 december - Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
- 13 december
  - Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla partier utom kommunisterna och nazisterna och med Per Albin Hansson som statsminister.
  - Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.
- 15 december - Filmen Borta med vinden har premiär.
- 21 december - Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras och består till slut av 10 000 man.
- 26 december - En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 11 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand.
- Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner.
- En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta.
- Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland.
- Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel.
- Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidgare privatägt men kontrollerat av staten.
- Den internationella Lingiaden, ett slags frisksportsolympiad, anordnas i Stockholm av Svenska Gymnastikförbundet.
- De svenska landsstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer.
- Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter.
- Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland.
- Producentbidrag för småbrukare införs i Sverige.
- Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen.
- Den svenska kronan devalveras med 30 procent.
- Den svenska maximiprislagen antas.
- Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn.
- Seriefiguren Läderlappen skapas av Bob Kane.
- Siam byter namn till Thailand.

Födda


- 2 januari - Jim Bakker, amerikansk TV-evangelist.
- 7 januari - Birgitta Pettersson, svensk skådespelerska.
- 15 januari - Per Ahlmark, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1975-1978.
- 19 januari - Phil Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
- 23 januari - Sonny Chiba, japansk skådespelare.
- 25 januari - Gabriel Romanus, svensk folkpartistisk politiker och socialminister.
- 28 januari - John Fabian, amerikansk astronaut.
- 3 februari - Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
- 6 februari - Mike Farrell, amerikansk skådespelare känd från bland annat TV-serien M
- A
- S
- H.
- 13 februari - Valeri Rozhdestvensky, rysk kosmonaut.
- 21 februari - Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.
- 27 februari - Peter Revson, amerikansk racerförare.
- 28 februari - Daniel C Tsui, kinesisk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 1 mars - Leo Brouwer, kubansk tonsättare och dirigent.
- 7 mars - Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.
- 10 mars - Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
- 13 mars - Neil Sedaka, amerikansk sångare och sångskrivare.
- 14 mars - William Lenoir, amerikansk astronaut.
- 19 mars - Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).
- 21 mars - Christer Boustedt, svensk musiker och skådespelare.
- 26 mars - James Caan, amerikansk skådespelare.
- 28 mars - Zdenek Sverák, tjeckisk manusförfattare och skådespelare.
- 2 april - Marvin Gaye, amerikansk blues- och R&B-sångare.
- 4 april - JoAnne Carner, amerikansk golfspelare.
- 7 april - Francis Ford Coppola, amerikansk filmregissör.
- 8 april - Elizabeth Clare Prophet, ledare inom New Age.
- 9 april - Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare.
- 13 april - Seamus Heaney, irländsk författare, nobelpristagare.
- 15 april - Claudia Cardinale, italiensk skådespelerska.
- 16 april - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
- 19 april - Inga-Britt Ahlenius, svensk revisor och politiker.
- 20 april - Gro Harlem Brundtland norsk statsminister 1981, 1986-1989 och 1990-1996, chef för WHO 1998-2003.
- 4 maj - Amos Oz, israelisk författare, professor och samhällsdebattör.
- 7 maj - Ruggero Deodato, italiensk skräckfilmsregissör.
- 11 maj - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
- 13 maj - Harvey Keitel, amerikansk skådespelare.
- 18 maj - Patrick Cormack, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1970.
- 30 maj - Iwar Wiklander, svensk skådespelare.
- 6 juni - Jet Harris, brittisk musiker.
- 19 juni
  - Inger Axö, svensk skådespelare och sångerska.
  - Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- 23 juni - Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare.
- 25 juni - Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör.
- 5 juli
  - Karin Ekström, svensk skådespelare.
  - Ali Khamenei, Irans högsta ledare, Ayatollah från 1989.
- 16 juli - Ruth Perry, tillförordnad president i Liberia 1996-1997.
- 26 juli - John Howard, premiärminister i Australien.
- 28 juli - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
- 31 juli - France Nuyen, fransk skådespelare.
- 2 augusti - Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.
- 5 augusti - Irene av Nederländerna, nederländsk prinsessa.
- 7 augusti - Siewert Öholm, svensk programledare i TV.
- 9 augusti - Romano Prodi, italiensk politiker, president för EU-kommissionen 1999-2004.
- 14 augusti - Inger Taube, svensk fotomodell och skådespelare.
- 16 augusti - Valeri Ryumin, rysk kosmonaut.
- 17 augusti
  - Gun Carlson, åländsk politiker (centerpartist).
  - Ed Sanders, amerikansk sångare, poet och konstnär, medlem i The Fugs.
- 19 augusti - Ginger Baker, brittisk trummis, medlem i Cream.
- 21 augusti - Lennart Norbäck, svensk skådespelare, produktionsledare och regiassistent.
- 20 augusti - John Peel, brittisk musikproducent och radioman.
- 1 september - Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker.
- 5 september
  - George Lazenby, australiensisk skådespelare.
  - Clay Regazzoni, schweizisk racerförare.
- 13 september - Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Jaws i James Bond-filmerna.
- 18 september - Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996-2006.
- 27 september - Kathy Whitworth, amerikansk golfspelare.
- 30 september - Sven-Olof Petersson, svensk musiker (saxofon), medlem i Sven-Ingvars 1962-1986.
- 2 oktober - Yuri Glazkov, rysk kosmonaut.
- 4 oktober - Jackie Collins, amerikansk författare, skådespelare och producent.
- 13 oktober - T.J. Cloutier, amerikansk pokerspelare.
- 14 oktober - Ralph Lauren, modedesigner.
- 18 oktober - Lee Harvey Oswald, amerikansk antagen mördare av John F Kennedy.
- 22 oktober
  - George Cohen, engelsk fotbollsspelare.
  - Tony Roberts, amerikansk skådespelare.
- 27 oktober - John Cleese, brittisk skådespelare.
- 2 november - Richard Serra, amerikansk konstnär, skulptör.
- 18 november
  - Margaret Atwood, kanadensisk författare.
  - Brenda Vaccaro, amerikansk skådespelare.
- 21 november - Mulayam Singh Yadav, indisk politiker.
- 23 november - Betty Everett, amerikansk sångerska.
- 24 november - Marit Paulsen, svensk författare, samhällsdebattör och politiker (folkpartist).
- 26 november
  - Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister.
  - Tina Turner, amerikansk sångerska.
- 27 november - Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.
- 1 december - Lee Trevino, amerikansk golfspelare.
- 10 december - Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.
- 11 december
  - Gösta Engström, svensk skådespelare, scenograf, rekvisitör, manusförfattare och passare.
  - Tom Hayden, amerikansk radikal och politiker.
- 16 december - Liv Ullmann, norsk skådespelare.
- 28 december - Conny Andersson, svensk racerförare.
- Pratapsing Rane, indisk politiker, chefsminister i Goa
- Luis Adolfo Robelo, medlem av den styrande juntan i Nicaragua 1979-1980

Avlidna


- 18 januari - Hjalmar Peters, svensk skådespelare.
- 28 januari - William Butler Yeats, irländsk författare, nobelpristagare.
- 10 februari
  - Pius XI, född Achille Ratti, påve 1922-1939.
  - Lili Ziedner, svensk skådespelare.
- 27 februari - Nadezjda Krupskaja, rysk revolutionär, Lenins hustru.
- 2 mars - Howard Carter, brittisk arkeolog.
- 4 maj - Erik Johansson, svensk skådespelare.
- 7 juli - Axel Hägerström, svensk filosof.
- 22 september - Werner von Fritsch, tysk militär, arméchef 1935-1938.
- 23 september - Sigmund Freud, österrikisk psykiater.
- 28 november - James Naismith, kanadensisk läkare och pedagog, upphovsman till basketboll.
- 30 november - Béla Kun, ungersk politiker.
- 18 december - Bruno Liljefors, svensk konstnär.
- 19 december - Hans Langsdorff, tysk marinofficer
- 23 december - Antony Fokker, nederländsk flygplanskondtruktör och tillverkare.
- Johan Petter Åhlén, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.

Nobelpris


- Fysik - Ernest Lawrence, USA
- Kemi
  - Adolf Butenandt, Tyskland
  - Leopold Ruzicka, Schweiz
- Medicin - Gerhard Domagk, Tyskland
- Litteratur - Frans Eemil Sillanpää, Finland
- Fred - Inget pris utdelades Kategori:Årtal Kategori:1930-talet ja:1939年 ko:1939년 ms:1939 simple:1939 th:พ.ศ. 2482

Tecknad film

Även inom området tecknad film kan man tala om olika genrer. De senaste åren har tecknad film från Japan fått stor uppmärksamhet. Man talar om manga och anime.

Se även


- Animering
- Animerad film Kategori:Filmer indelade efter genre

1917

Händelser


- 8 januari - Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
- 15 januari - Brödet ransoneras i Sverige. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person.
- 17 januari – USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner USD.
- 21 januari – En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver ca 15 000 dödsoffer.
- 31 januari - Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.
- 3 februari - USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
- 19 februari - Kafferansonering införs i Sverige.
- 24 februari - Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermantelegrammet till Walter H. Page, USA:s ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmerman ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
- Mars - Zimmermantelegrammet publiceras i amerikansk press.
- 12 mars (gregoriansk tideräkning) - Ryska februarirevolutionen inleds. Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
- 17 mars - Tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts.
- 27 mars - Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister sedan riksdagen förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal.
- 29 mars - Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister. Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.
- 6 april - USA förklarar Tyskland krig. Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermantelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
- 13 april - På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater.
- 16 april - Vladimir Lenin anländer till Petrograd. Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland.
- 16-23 april - Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
- 24 april - Hungerdemonstrationer utbryter på många platser i Sverige.
- 27 april - I Stockholm demonstrerar 5.000 kvinnor mot bristen på mjölk.
- 28 april - En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i riksdagen upplöses kåren.
- 15-16 maj - Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet bildas under ledning av Zeth "Zäta" Höglund. Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDU). Socialdemokraterna bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
- 29 maj-4 juni - Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
- Maj - Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.
- 5 juni - 20.000 arbetare samlas vid riksdagshuset i Stockholm med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumult utbryter när polisen spärrar vägen.
- 14 juni - Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige.
- 29 juni - Grekland går in i första världskriget på ententens sida.
- 9 juli - John Zander sätter världsrekord i löpning 3.000 m. Under året tar han också rekorden på 1.500 och 2.000 m.
- 26 juli - Mjölk ransoneras i Sverige.
- Juli - Aleksandr Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till Finland.
- 8 september - I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD. Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
- 20 september - I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka.
- 29 september - Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.
- 15 oktober – I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
- 17 oktober
  - Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras.
  - Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.
- 19 oktober - Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har parlamentarismen slagit igenom i Sverige och socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning.
- Oktober
  - Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto.
  - Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka igångsätter britterna, under Edmund H. Allenbys befäl, med effektivt understöd av flyg och medelhavsflottan, en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina.
- 2 november - Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.
- 7 november - Oktoberrevolutionen i Ryssland utbryter. Kerenskijs västmaktsorienterade regering störtas, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin griper makten.
- 15 november - Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av pionjären Enoch Thulin.
- 20 november
  - Ukraina utropar sig som självständig republik.
  - Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.
- 28 november - Kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.
- 6 december
  - Finland blir självständigt från Ryssland.
  - I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg – det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition - och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
- 7 december – Tjekan den ryska hemliga polisen bildas.
- 12 december - En tågolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur.
- 13 december - Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal.
- 15 december - Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
- 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist.
- December
  - Nordens tre kungar möts i