Home About us Products Services Contact us Bookmark
:: wikimiki.org ::
Filosofi

Filosofi

Filosofi. Namnet kommer från grekiskans philos = kärlek och sophia = kunskap och betyder alltså kärlek till kunskap. Under antiken omfattade filosofi omfattade studiet av all dåtida kunskap och vetande. Efterhand kom olika specialvetenskaper, som fysik, psykologi och sociologi m fl, att avsöndra sig från filosofin. Som en konsekvens av detta brukar man idag säga att filosofin studerar sådana problem och begrepp som i någon mån är grundläggande för mera specialiserade studier. Typexempel på sådana begrepp är kunskap, sanning och värde.

Filosofins historia

Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia är därför betydligt viktgare i filosofi än de flesta andra ämnen. Försokratikerna ställde de första frågorna om världen utan att blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redan under antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag. Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastik var under medeltiden en filosofi som genom komplicerade argument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (se Gudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena, medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi, Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har t.ex. Jeremy Benthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?

Filosofins delområden

Filsofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. I i Sverige och några andra länder skiljer man ofta mellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi och nedan ges delområdena grupperade enligt dessa två huvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filsofi är dock inte vanligt förekommande i världen som helhet. Praktisk filosofi omfattar t.ex.
- moralfilosofi, etik som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
- religionsfilosofi som bl.a. studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
- estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
- samhälls-, politisk filosofi studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
- Rättsfilosofi Teoretisk filosofi omfattar t.ex.
- kunskapsteori (epistemologi), vetenskapsteori. Sysslar med frågor som "Vad är kunskap?", "Hur får vi kunskap?" och hur vet man att något är sant. Vad är ett riktigt sätt att forska och utföra vetenskapliga undersökningar på?.
- logik, argumentation. Vad är ett riktigt sätt att härleda fakta från andra fakta? Formalism kring hur man tydligt beskriver ett logiskt resonemang.
- språkfilosofi ställer frågor om språkets natur. Vad innebär det att ett ord betyder någonting? Hur förhåller sig språket till medvetandet och till verkligheten?
- matematikfilosofi undersöker de matematiska begreppens natur.
- medvetande-, kognitionsfilosofi undersöker medvetandets, jagets och själens natur.
- filosofins historia De olika filosoferna och deras tänkande.
- metafysik. Övergripande filosofiska teorier kring världens, tillvarons och verklighetens innersta väsen. Ett annat sätt att ge filsofins ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimsk filosofi ett delområde i filsofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdet filosofins historia och naturligtvis är det så att en tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematik är en del av matematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:
- afrikansk filosofi
- buddistisk filosofi
- feministisk filosofi
- indisk filosofi
- kinesisk filosofi
- muslimsk filosofi
- analytisk filosofi
- kontinental filosofi
- marxism
- thomism

Filosofiska traditioner

Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.
- Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Den analytiska filosofin har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och även Gottlob Frege . Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.
- Kontinental filosofi är en samlingsbeteckning för ett antal olika riktningar som haft en stark ställning i framför allt Tyskland och Frankrike under 1900-talet. Den framkom främst genom Edmund Husserl men många filosofer ur denna traditionen vill peka på sina rötter hos Friedrich Hegel och Sören Kierkegaard. Några exempel på traditioner inom den kontinentala filosofin är fenomenologi, existentialism och dekonstruktivism. Det skall även nämnas att feministisk filosofi har många av sina filosofiska rötter i denna tradition, framförallt genom Simone de Beauvoir.

Kända filosofer

Se även Lista över filosofer.

- Aristoteles
- Simone de Beauvoir
- Tycho Brahe
- Albert Camus
- Cicero
- Demokritos
- René Descartes
- Diogenes
- Johann Eckhart
- Empedokles
- Epikuros
- Erasmus
- Euklides
- Gottlob Frege
- Sigmund Freud
- Gallileo Gallilei
- Friedrich Hegel
- Martin Heidegger
- Herakleitos ("den dunkle")
- Herodotos
- Hippokrates
- Thomas Hobbes
- David Hume
- Immanuel Kant
- Johannes Kepler
- Søren Kierkegaard
- Nicolaus Kopernicus
- Gottfried Wilhelm von Leibniz
- Leonardo da Vinci
- John Locke

- Niccolò Machiavelli
- Karl Marx
- John Stuart Mill
- Michel de Montaigne
- Ayn Rand
- Thomas More
- Isaac Newton
- Friedrich Nietzsche
- William av Ockham
- Blaise Pascal
- Platon
- Karl Popper
- Protagoras
- Ptolemeios
- Pyrrhon från Ellis (även Pirrón, Pyrrho)
- Pythagoras
- Rousseau
- Bertrand Russell
- Jean-Paul Sartre
- Friedrich Schiller
- Arthur Schopenhauer
- Seneca
- Sokrates
- Baruch Spinoza
- Henry David Thoreau
- Thales från Mileto
- Thomas av Aquino
- François Voltaire
- Ludwig Wittgenstein
- Mary Wollstonecraft
- Xenophanes
- Zenon
- Zenon från Citium
- Zenon från Elea

Svenska filosofer

Se även Lista över svenska filosofer
- Daniel Boëthius
- Christopher Jacob Boström
- Kristian Claëson
- Samuel Grubbe
- Axel Hägerström

Antikens filosofer


- Alkaios
- Alkibiades
- Anakreon
- Anaxagoras
- Anaximenes
- Antisthenes
- Apelles
- Archidamus II
- Archidamus III
- Archilochus
- Archimedes
- Aristarchus
- Aristides
- Aristippos
- Aristofanes
- Aristotoles
- Aspasia
- Brasidas
- Corinna
- Cratinus
- Demokritos
- Demosthenes
- Diodorus
- Diogenes
- Dionysios den äldre
- Dionysios den yngre
- Diofantos
- Dioskurerna
- Drakon
- Empedokles
- Epaminondas
- Epicharmus
- Epiktetos
- Epikuros
- Erasistratos
- Erastothenes
- Euklides från Megara
- Euripides
- Exekias
- Feidippides
- Fidias
- Filip II
- Gelon
- Gorgias
- Harmodius & Aristogeiton
- Herakleitos
- Herodes Atticus
- Herodotos
- Heron från Alexandria
- Hesiodos
- Hipparchos
- Hippias & Hipparchos
- Hippokrates
- Homeros

- Iktinus
- Isokrates
- Kallikrates
- Kallimachos
- Kekrops
- Kimon
- Kleanthes
- Kleisthenes
- Kleisthenes från Sikyon
- Kleon
- Leonidas
- Lykurgos från Athen
- Lykurgos från Sparta
- Lysander
- Lysias
- Lysippos
- Megasthenes
- Menander
- Miltiades
- Myron
- Olympias
- Parmenides
- Parrhasios
- Pausanias historikern
- Pausanias
- Pelopidas
- Perikles
- Philo Judaeus
- Pindarus
- Pisistratus
- Platon
- Plutarchos
- Polybios
- Polygnotos
- Polykleitos
- Praxiteles
- Pyrrhus
- Pythagoras
- Sapfo
- Skopas
- Simonides från Keos
- Solon
- Sofokles
- Strabon
- Thales
- Themistokles
- Theofrastos
- Theokritos
- Thespis
- Thukydides
- Xantippa
- Xenofanes
- Xenofon
- Xenokrates
- Zeuxis

Se även


- Filosofins historia
- Antiken
- Ismer
- Filosofi med barn

Diskussionsforum inom filosofi


- [http://www.cognito.se Cognito.se - För människor som gillar tankar]
- [http://www.filosofiforum.com Filosofiforum.com - ett svenskt forum för filosofi] Kategori:Filosofi ja:哲学 ko:철학 ms:Falsafah simple:Philosophy th:ปรัชญา

Kärlek

Kärlek är en känsla av stark tillgivenhet och ömhet för någon eller något, ibland kombinerad med sexuell åtrå. Om kärleken till en person inte är besvarad, brukar man tala om "olycklig kärlek". En flamma är en kvinna som är föremål för någons kärlek.

Se även


- empati
- sympati
- altruism
- Dubbla kärleksbudet Kategori:Filosofi Kategori:Psykologi Kategori:Sexualitet ja:愛

Kunskap

Kunskap, att veta att något är sanning eller att ha vissa färdigheter. Att definiera kunskap och dessutom utreda dess förhållande till bl a intelligens å ena sidan, och information å andra, är en av huvudgrenarna inom kunskapsforskning, men även att skilja mellan teorier, hypoteser och föreställningar, och kunskap. Man skiljer mellan empirisk kunskap som bygger på sinnesintryck och ger information om yttervärlden, och analytisk kunskap som bygger på logik och som strävar efter att säga något om strukturella lagar som världen vilar på. Matematik är exempel på det senare. Man söker finna ut under vilka villkor som kunskap av olika slag kan byggas upp. Man diskuterar vilka krav som bör ställas för dess verifiering eller falsifiering. Denna gren av filosofin kallas epistemologi. Både sinnesintryck och logisk slutledning har hög status som vägar till kunskap. Men det betyder alls icke att filosofer ser dem som problemfria. Sinnesintryck ger inte nödvändigtvis en säker kunskap om världen. Se: fantomsmärta. Sinnesintrycken kan även betvivlas till exempel med hjälp av det klassiska drömargumentet. (Hur vet du att du inte drömmer?) Se även Matrixsyndromet. Ett sätt att angripa drömargumentet är att säga att kunskap handlar om lagbundenheter, invarianser. De regelbundna dragen i skeendet anses då borga för att det hör verkligheten till. Inom andra grenar av vetenskapen kan man ha kunskapsideal som inte är lika absoluta som i filosofin. Inom till exempel historisk vetenskap gör man en värdering av historiska källor för att uppnå en rimlig grad av säkerhet; och når med andra ord en kunskap som är relativ. Se: historicitet.

Kunskapsbegreppet

En traditionell uppfattning säger att kunskap är sann, rättfärdigad tro. Att en person P vet A (har kunskap om att A är fallet), betyder således att:
- Det är sant att A.
- P tror att A.
- P har god skäl för A, d v s P's tro på A är rättfärdigad. Denna analys har utmanats av Gettierproblemet

Rättfärdigande

Det är en omdiskuterad fråga vad det innebär att en föreställning eller tro är rättfärdigad. Det finns huvudsakliga inriktningar:
- Fundamentism menar att trosföreställningar kan delas in i två huvudgrupper, fundamentala och icke-fundamentala. De fundamentala är i någonmening självevidenta. De är rättfärdigade i sig själva, och behöver inget yttre rättfärdigande. Vanliga kandidater för sådana självevidenta trosföreställningar är logiska utsagor eller sinnesförnimmelser. De icke-fundamentala trosföreställningarna måste, för att vara rättfärdigade, härledas från de fundamentala dito.
- Koherentism Förnekar att det finns några fundamentala eller självevidenta trosutsföreställningar såsom fundamentismen hävdar. En trosutaga är rättfärdigad om den på något sätt "hänger ihop" med en individs övriga trosföreställningar. Man brukar säga att en trosföreställning är rättfärdigad om den ingår i en maximalt koherent mängd av trosföreställningar. Att en mängd av trosföreställningar är koherent betyder att de olika trosföreställnignarna ger stöd för, eller kan härledas från, eller utgör evidens för, varandra. En vanlig metafor säger att fundamentismen ser kunskap som en pyramid, där de solida, fundamentala, kunskaperna ger stöd åt de icke-fundamentala dito. Koherentismen ser kunskap som ett skepp, som kan byggas om, men aldrig nå fast mark.

Några filosofer angående empirisk kunskap

Sokrates 470-399 fvt Ansåg att alla har all kunskap inom oss redan vid födseln. Den måste bara lockas fram med rätt sorts frågor. Han är även känd för påståendet: Klokast är den som vet vad han inte vet. David Hume 1711-1776 Han ansåg att vi saknar kunskap om yttervärlden. Egentligen kan vi bara ha empirisk kunskap om våra egna känslor och sinnesintryck. Och det ger oss inte kunskap om någon oberoende yttervärld. Hume var dock väl medveten om att han tänkte så bara vid sitt skrivbord, men i vardagslivet övergav han sina filosofiska tvivel på världen. Bertrand Russell 1872-1970 All kunskap måste utgå från enkla sinnesförnimmelser, eller sinnesdata, enligt Russell. Ändå var han ett slags optimist på kunskapens område. Ett materiellt föremål är en logisk konstruktion som bygger på sinnesdata från olika observatörer. Och därifrån kan man bygga vidare och nå en hel världsbild som ytterst vilar på sinnesdata. Kategori:Kunskapsteori

Antiken

Med antiken avses vanligen tidsperioden omkring 700 f.Kr.-400 e.Kr. i Europas historia, det vill säga perioden från och med grekisk arkaisk tid till det romerska rikets delning 395. Alternativt omkring 800 f.Kr.-600 e.Kr., det vill säga från början av grekisk, historisk tid till Islams expansion. Antiken har haft utomordentligt stort inflytande på matematiken, filosofin, religionen, konsten och politiken under senare epoker och varit föremål för flera "pånyttfödelser". Detta sätt att definiera antiken är begränsat av det västeuropeiska perspektivet. Om man inkluderar de första historiska skeendena i de kulturer utanför Europa som de grekiska och romerska kulturerna står i beroendeförhållande till, förlängs den antika epoken högst avsevärt och inkluderar kulturerna i Mesopotamien och Egypten från och med ungefär 3000 f.Kr. Ordet antik är i den europeiska kulturen intimt förknippat med ordet klassisk i betydelsen traditionell och av bestående värde. Historiskt har det klassiska arvet från Grekland och Rom utgjort en självklar referens för traditionellt kunnande inom konst, vetenskap och filosofi, och den snävare definitionen av ordet är att föredra ur ett europeiskt perspektiv på grund av den historiska betydelse som den grekisk-romerska kulturen har haft för den europeiska; "klassisk bildning" och "klassisk geometri" referar både till Grekland och Rom, ända till i början av 1900-talet kallades enskilda konstföremål från denna epok för "en antik", etc. Dessutom utgör denna snävare antikperiod ett i princip kongruent kulturområde där den vidare även inkluderar kulturyttringar som vi idag gärna uppfattar som främmande, exotiska eller svårbegripliga.

Grekland

Arkaisk tid

700 - 480 f.Kr., kännetecknas av urbanisering, stadsstaternas uppkomst och grekisk kolonisering längs Medelhavets och Svarta havets kuster.

Klassisk tid

480 - 300 f.Kr., är den period då konst, litteratur och filosofi har sin höjdpunkt. Stadsstaternas inbördes maktkamp leder till att de blir lydstater under Makedonien.

Hellenistisk tid

330 - 27 f.Kr., inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.

Det romerska riket

Republiken

Kejsartiden

27 f.Kr. - 500 e.Kr., Octavianus blir kejsare över romarriket och en 200-årig fred, "pax romana" inleds. Under 200-talet är riket i kris både finansiellt och administrativt, samtidigt som gränserna hotas i norr och öster. Rom faller år 476 för germanen Odovakar och kejsarmakten lever kvar endast i den östra rikshalvan, med Konstantinopel som huvudstad.

Konst, musik och litteratur


- Se Antikens konst, Grekisk konst, Romersk konst
- Den grekiska antikens musik

Filosofi och religion

Huvudartikel: Antikens filosofi
- epikurism
- gnosticism
- grekisk religion
- hellenism
- kristendom
- mysteriekulter
- nyplatonism
- romersk religion
- skepticism
- stoicism

Personer

Se Lista över personer under antiken

Städer


- Alexandria
- Antiokia
- Athen
- Delfi
- Edessa
- Efesos
- Karthago
- Pergamon
- Rom
- Sardes
- Sparta
- Thebe
- Troja

Se även


- as
- augur
- auriga
- dorer
- grekiska språket
- hexameter
- joner
- koncilium
- latin
- romerska kejsare
- Antikens kolonier
Föregått av:
Järnåldern
Historia Eftergått av:
Medeltiden
Kategori:Antiken Kategori:Historiska epoker

Fysik

Fysik är vetenskapen om naturen i dess vidaste bemärkelse, bland annat med teorier om de fundamentala krafter och lagar som bygger upp universum.

Centrala teorier

Klassisk mekanik -- Termodynamik -- Statistisk mekanik -- Elektromagnetism -- Speciella relativitetsteorin -- Allmänna relativitetsteorin -- Kvantmekanik -- Kvantfältteori -- Standardmodellen -- strömningsmekanik -- Kvantkromodynamik

Föreslagna teorier

Teori om allt -- Grand unification theory -- M-teori -- Loopkvantgravitation -- Higgsmekanismen -- Supersymmetri

Koncept

Materia -- Antimateria -- Elementarpartikel -- Boson -- Fermion Symmetri -- Konserveringslag -- Massa -- Energi -- Rörelsemängd -- Impulsmoment -- Spinn -- Rörelsemängdsmoment Tid -- Rum -- Dimension -- Rumtid -- Längd -- Fart -- Hastighet -- Kraft -- Vridmoment -- Frihetsgrader Våg_(fysik) -- Vågfunktion -- Kvanttrassel -- Harmonisk oscillator -- Magnetism -- Elektricitet -- Elektromagnetisk strålning -- Temperatur -- Entropi -- Fysikalisk information Fasövergång -- Kritiskt fenomen -- Spontant symmetribrott -- Supraledning -- Suprafluiditet -- Kvantfasövergång

Fundamentala krafter

Gravitation -- Elektromagnetism -- Svag kärnkraft -- Stark kärnkraft

Partiklar

Atom -- Proton -- Neutron -- Elektron -- Kvark -- Foton -- Gluon -- W-boson -- Z-boson -- Graviton -- Neutrino -- Partikelstrålning -- Elementarpartikel

Underavdelningar inom fysik

Astrofysik -- Atom, molekylär och optisk fysik -- Beräkningsfysik -- Fasta tillståndets fysik -- Kondenserade materias fysik -- Kryoteknik -- Kosmologi -- Flödesdynamik -- Polymerteknik -- Optik -- Materialfysik -- Kärnfysik -- Plasmafysik -- Partikelfysik -- Fordonsdynamik -- Halvledarfysik

Fenomen

Corioliskraft -- Norrsken -- Stjärnfall -- Svart hål -- Neutronstjärna -- Svävning -- Dopplereffekt

Metoder

Vetenskaplig metod -- Fysikalisk kvantitet -- Mätning -- Mätinstrument -- Dimensionsanalys -- Statistik -- Matematik

Tabeller

Lista på fysiklagar -- Fysikalisk konstant -- SI-enheter -- SI-prefix -- Enhetsomvandling

Historik

Fysikens historia -- Kända fysiker -- Nobelpriset i fysik

Besläktade fält

Astronomi -- Biofysik -- Elektronik -- Ingenjörsvetenskap -- Materialvetenskap -- Matematisk fysik -- Medicinfysik -- Kemi Kategori:Fysik als:Physik ja:物理学 ko:물리학 ms:Fizik simple:Physics th:ฟิสิกส์ zh-min-nan:Bu̍t-lí-ha̍k

Psykologi

Psykologi är vetenskapen om människans beteende, tankar, känslor och samspel. En psykologs arbete kan röra sig inom vitt skilda områden, från forskning och undervisning till rådgivning och psykoterapi. Det kan röra sig om forskning kring områden som neurologi, mänskligt beteende, personlighetsutveckling eller artificiell intelligens. Det kan röra sig om rådgivning för företag eller regeringar om personalfrågor, sociala arbetsplatsfrågor, produktdesign eller marknadsföring eller om personlig rådgivning eller terapi. De två grekiska ord som ordet "psychology" utvecklats ifrån - "psycho" = "sinne (mind)" (ursprungligen "psyche" = "anda" eller "själ") och "logy" = "kunskap" (ursprungligen "logia" = "kunskap" av "logos" = "ord" eller "förnuft").

Ursprung

Psykologin är en relativt ung vetenskap med en lång förhistoria från Aristoteles. Den uppstår långsamt som en sammansmältning av filosofisk spekulation och fysiologiska observationer. Startpunkten för psykologin som eget vetenskapligt område (åtminstone som experimentell vetenskap) kan sägas vara när Wilhelm Wundt gav ut boken Grundzüge der physiologischen Psychologie (1874) och grundade det första laboratoriet som helt ägnade sig åt psykologiska ämnen 1878. Wundt var inte först inom området, men han var den förste att kalla sig för "psykolog". Den tillämpade psykologin skjuter fart med testpsykologi i Frankrike under de första åren av 1900-talet och sedan i USA med skolpsykologi och urvalstestningar som några av de första tillämpningarna.

Psykolog

Psykolog blir den som läser psykologprogrammet 5 år i Linköping, Lund, Stockholm, Uppsala, Umeå och Örebro eller som har en utländsk likvärdig utbildning. Psykologutbildningen i Sverige är en generalistutbildning vilket betyder att psykologen ska kunna mycket inom många områden. Dessa områden är pedagogisk och utvecklingspsykologi, kognitiv och biologisk psykologi, samhälle, grupps- och organisationspsykologi, personlighetspsykologi och behandling. Specialisering inom områdena är vanlig och kan resultera i att psykologen som studerar barns utveckling kallas för utvecklingspsykolog; en psykolog som fördjupar sig åt att försöka förstå hur hjärnan behandlar information blir kognitiv psykolog, och så vidare. I yrkeslivet används dock inte dylika titlar såvida inte psykologen är specialist inom något område.

Kritik

Anledningen till att psykologin tog så lång tid på sig att växa fram som självständig vetenskap var att det riktades kritik mot många områden (inte alla) om att de skulle vara ovetenskapliga. Än idag kritiseras ett fåtal områden på just de grunderna. Främst var det behavioristerna som på 1920-talet och framåt kritiserade andra mer humanistiska inriktningar, då de bland annat lade mycket vikt på inre psykiska förhållanden, något som ansågs omätbart och därför ovetenskapligt. Istället krävde behavioristerna att endast objektivt iakttagbart beteende skulle ligga till grund för psykologin. Även den psykologi, medvetandets psykologi, som Wundt utvecklade hade dessförinnan kritiserats av amerikanska psykologer (funktionalisterna). Ett skäl var att den byggde på introspektion (studium av inre skeenden) och förutsatte språkliga rapporter om inre förlopp. Detta uteslöt t.ex. språklösa varelser, som t.ex. små barn och djur från studium. Det blev då svårt att bygga en utvecklingspsykologi. Det är viktigt att förstå att denna kritik - varken då och framförallt inte idag - inte gällde psykologi som hel vetenskap, utan bara rörde vissa ämnesområden och experiment och undersökningar, som t ex de som nämndes ovan. Med tiden kom den strikta behaviorismen att förändras i mjukare riktning (neo-behaviorism) så att den även godtog språkliga rapporter som beteende, men under 1950-talet växte den kognitiva psykologin i protest mot bevaiorismens insnävning av psykologin. Den är nu den dominerande riktningen inom akademisk psykologi.

Inriktningar

Nedan följer ett urval av olika områden, metoder och skolor inom psykologin:
- Psykoanalys
- Humanism
- Psykosyntes
- Existentialism
- Strukturalism
- Funktionalism
- Behaviorism
- Kognitiv psykologi
- Gestaltpsykologi
- Social psykologi
- Neurologi
- Utvecklingspsykologi
- Psykiatri
- Självpsykologi

Se även


- Sigmund Freud
- Pavlovs hundar
- Daniel Stern
- Klassisk betingning

Externa länkar


- [http://www.cognito.se Cognito.se - För människor som gillar tankar], ett diskussionsforum
- [http://www.filosofiforum.com Filosofiforum.com] - ett svenskt forum för filosofi Kategori:Psykologi ja:心理学 ko:심리학 ms:Psikologi simple:Psychology th:จิตวิทยา

Filosofins historia

Filosofins historia

Antiken

:Se huvudartikel Antikens filosofi Den västerländska filosofins historia börjar med försokratikerna som var det första som första som ställde frågor om världen utan att ge religiösa och vidskepliga svar på frågorna. Genom att ta fram teorier om världen och dess samband som inte blandade in övernaturliga förklaringar och sedan utsätta dem för kritik, granskning och diskussion utvecklades det vetenskapliga arbetsättet och man kan på god grund säga att det var då vetenskapen, som vi känner den, startade även om man tidigare sysslat med problem i fysik och matematik. I matematiken kan det nya synsättet beskrivas så att då man tidigare var nöjd med att man fått fram en formel för att bygga ett altare eller dela upp en vinst, så var nu beviset för formeln viktigt. Att filosofin börjar med Thales som menade att allt bestod av vatten kan ha avskräkt en och annan student, men den metod som användes, att ta fram en djärv hypotes och utsätta den för skarp kritik så ett en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi. Kända försokratiker är Thales från Miletos, Parmenides, Pythagoras, Demokritos och Herakleitos, och deras frågeställningar kretsade huvudsakligen kring metafysiska frågor som sökandet efter ett urämne. Med Sokrates och Platon mognar filsofin till ett större system. Sokrates skrev aldrig något - det vi har av honom är det som nedtecknats av Platon. Teorin om idévärlden och exempelvis grottliknelsen är viktiga bidrag från Platon. Genom sina texter gav Platon bidrag till nästan alla filosofins områden t.ex. kunskapsteori, politisk filosofi, etik och metafysik. Aristoteles studium av korrekta respektive inkorrekta slutledningar brukar ses som logikens ursprung, som vetenskap betraktat. Se syllogismer. Aristoteles tankar kom i stor grad att påverka den lärda medeltida världen. Aristoteles ansåg att människor av naturen är politiska varelser. Det betydde att människor också är sociala varelser och att varje förståelse av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden. Han analyserade också värdet av olika politiska system, beskrev deras för- och nackdelar och klassificerade dem som monarki, oligarki, tyranni, demokrati och republik.Aristoteles fysik var för sin tid mycket nyskapande och är ett vidare begrepp än det vi idag kallar fysik. Aristoteles definition av rörelse innefattar t.ex. nästa alla former av förändring, alltså även tillväxt, åldrande m.m. Världsalltet sades bestå av fem element och var indelat i åtta sfärer. Fyra av elementen finns i den innersta sfären, d.v.s. på, runt och i jorden. Dessa element är jord, luft, eld och vatten. Jorden är tyngst och har en naturlig rörelse som stävar nedåt. Sofister var under antiken en slag lärare som mot betalning delade med sig av sin vishet, en slags lärare eller professionella filsofier.

Senantiken


- hellenismen
- Epikuros
- Seneca och stoicismen
- Euklides
- Hippokrates och de fyra elementen

Österländska filosofer


- Lao-tse - taoismen
- Kung-Fu Tse - konfucianism
- Buddha - buddhism
- I ching

Medeltiden

Medeltida filosofi brukar avgänsas som filosofi tiden mellan Augustinus (350-talet e.Kr.) och Wilhelm av Ockham (1350-talet e.Kr.]. Den Medeltida filosofi som har sitt ursprung i Platon och Aristoteles hade sin första blomstring inom muslimsk filosofi för att sedan få sitt centrum i europa och har över tiden en drift från att ha Platon och nyplatonism i centrum till ha Aristoteles som auktoritet och inspiration. Anselm av Canterbury är berömd för sitt Gudsbevis. Många av medeltidens filsofer var även teologer, ett typexempel på det är Tomas av Aquino vars stora insats är att förena förnuft hos Aristoteles med en tro på den kristna Guden, resultat blev thomism en filsofisk riktning som har företrädare än idag. Pierre Abaelard kom att betyda mycket för Skriften]], [[kyrkofäder och Aristoteles, som är så särpräglad för medeltida filosofi. Men, medeltiden var inte bara religionsfilosofi och skolastisk metod, det fanns också stor atkivitet inom metafysik, logik och språkfilosofi. Universaliestriden och dess diskution om om allmänbegreppens (universaliernas) realitet engagerade många filosofer. Frågan om förhållandet mellan det universella och det individuella hade dryftats redan i den antika filosofin (Platon, Aristoteles, nyplatonismen) och övertogs av den medeltida filosofin. Anselm av Canterbury förfäktade en realistisk uppfattning, d.v.s. att allmänbegreppen har en objektiv existens. Nominalisten Roscelin av Compiègne menade däremot, att universalierna enbart är namn som inte besitter någon realitet. Frågan fick ny aktualitet genom Wilhelm av Ockham och den senare nominalismen. Under renässansen kom man att vara mycket oförstående inför medeltidens filosofi och de medeltida filosofer kom att vara baktalade och bortglömda ända fram till i slutet av 1800-talet då man började upptäcka de framsteg som gjorts under medeltiden. Det t.ex. först i och med Gottlob Frege som logik och språkfilosofi på allvar kunde utge sig för att övertrumfa det som åstadkommits under antiken och medeltiden.

Renässansen

Under renässansen kom den stora brytningen med den antik-kristna kunskapssynen och man började bygga upp en "ny vetenskap byggd på observationer, orsaksförklaringar och matematik".
- Leonardo da Vinci
- Machiavelli
- reformationen och motreformationen

Revolution i vetenskapen

Francis Bacon - var en vetenskapens härold och en förelöpare till den brittiska empirismen. Bacon var en av de första som tydligt såg behovet av vetenskaplig metod för vetenskaplig framväxt och dessutom de frukter i form av teknologi vetenskapen kunde ge om man gjorde en satsning på vetenskaplig växt. Man kan säga att Bacon var en av de första som aktivt jobbade med vetenskapsteori. Bacon är känd för att ha varit en dålig vetenskapsman - trots sina bidrag till vetenskapsteorin. Galileo Galilei - både praktiker och teoretiker inom vetenskapen. Hans fokus på experiment och tester i verkligheten gjorde honom på många sätt närmare oss, än Francis Bacons metodlära. Astronomin utvecklades starkt av bland andra Nicolaus Copernicus. Istället för att ha människan och jorden som självklart centrum i världen visade det sig att den heliocentriska värdlsbilden, med solen i centrum, var den rätta. Även Giordano Bruno, Tycho Brahe och Galileo Galilei gav viktiga bidrag till detta. Isaac Newton utvecklade den mekaniken och differentialkalkylen och hans model för mekaniken kom att bestå ända till att Albert Einstein återigen revolutionerade mekaniken med den allmänna relativitetsteorin och den speciella relativitetsteorin. Carl von Linné revolutionerade botaniken

Revolution i samhälle och samhällsteori

Bakom den franska revolutionen och den amerikanska revolutionen låg inte bara materiella orsaker, (se Marxism ]. Filosofer hade givit teori för hur den fria individen skulle leva i ett gott och rättvist samhälle. François Voltaire, Jean-Jacques Rousseau och John Locke var alla filosofer i upplysningen som genom sina bidrag till politisk filosofi kom att ge en teoretisk grund för revolutioner och de mänskliga rättigheterna i den tidens samhälle. Thomas Hobbes gav kanske inget positivt bidrag till denna utveckling, men var ändå en betydande politisk filosof. Edmund Burke argumenterade för det felaktiga i den franska revolutionen och det sundare i den amerikanska revolutionen utifrån en konservativ utgångspunkt. Samhällskontrakt och naturrätt var viktiga begrepp när man diskuterade ideologier på den här tiden.

Rationalisterna

Rationalism är en beteckning för alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning. Rationalismen utvecklades under 1600- och 1700-talen då filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz byggde upp metafysiska system i motsättning till empirismen. Rationalismen kom att prägla upplysningens tänkande, och därigenom den moderna vetenskapsuppfattningen. Enbart förnuftet är alla tings mått, och med dess hjälp kan alla problem lösas. En stark inspiration för rationalisterna var det deduktiva vetenskapsidealet har sin början i Euklides Elementa där han beskriver hur man ur ett fåtal antaganden som är uppenbara för var och en kan härleda mängder av satser i geometrin som var och en kan härledas tillbaka till grunden. Euklides geometri kom att bli av en stor intellektuell upplevelse om sann och ren vetenskap för många unga intellektuella som genom århundraden försökt att förverliga en deduktiva system på andra områden än geometrin. René Descartes bygger sin filosofi utifrån cogito ergo sum, jag tänker [alltså] är jag. Utifrån att ha ifrågasatt och tvivlat på allt hittar den fasta grunden i att han existerar och lyckas utifrån detta härleda en komplett filosofi däe det mesta som behövs i en värld och samhälle kan härledas fram. René Descartes gjorde också viktiga insatser i matematik och naturvetenskap, t.ex. brukar man tala om cartesiska koordinatsystem. Hans latinska namn är Cartesisus. På politikens område är Thomas Hobbes Leviathan berömd för sin deduktiva uppbyggnad och sina skrämmande slutsatser om ledarens legitima och närmast oinskränkt makt i samhället.

Empiristerna

Den brittiska empirismen förebådades av Francis Bacon men grundlades av John Locke som menade att all kunskap kom från sinneserfarenheter, utecklades av George Berkeley som argumenterade för att endast sinnesimpressioner existerar, d,v.s idealism, och fullbodrades av David Hume som fullt ut drog de logiska konsekvenserna av empirismens premisser. En av dessa konsekvenser utmynnar i Humes kritik av orsak-verkanrelationen som leder till en stark kritik av induktion (filosofi) som en del av den vetenskaplig metoden. I och med att det inte finns något direkt logist samband mellan orsak och verkan och genom att det inte finns någon sinnesefarenhet av sambandet mellan orsak och verkan finns det inte någon grund för att säga att orsak följer efter verkan annan än vanan. Att vi förväntar oss att solen går upp i morgon grundar vi egentligen inte på annat än att den gick upp igår och att vi är vana med att den går upp varje morgon. Som vi ser kan empirism ha både en epistemologisk och en ontologisk del. Epistemologisk så tillvida att vi kan veta och lära endast av det vi får genom sinnena, Ontologisk om man argumenterar att endast det som kommer via sinnena existerar. Ontologisk empirism innebär förnekande av materiens existens, vilket också var det som gjorde George Berkeley både känd och ökänd i den samtida filosofin.

Kant och romantiken

Immanuel Kant skrev banbrytande verk, bl.a. inom områdena etik och kunskapsteori. Som etiker är han känd för det kategoriska imperativet, vars vanligaste formulering lyder: "Handla endast efter den maxim om vilken du samtidigt kan vilja att den upphöjdes till allmän lag." Kants kunskapsteori en sammanjämkning kunnat ske mellan den rationalistiska traditionen, med Descartes i spetsen via Spinoza och Leibniz, samt den empiristiska traditionen med Locke i spetsen via George Berkeley och David Hume. Rationalisterna menade att själen eller förnuftet, oberoende av all erfarenhet, var bärare av fundamental kunskap om verkligheten, medan empiristerna hävdade att all giltig kunskap (om den inte var analytiskt sann) måste går att återföra på sinnesintryck. När vi undersöker vår värld, gör vi detta utifrån en rad grundantaganden om verkligheten, som ter sig nödvändiga men icke desto mindre obevisbara. Dessa grundantaganden betecknade han som syntetiska satser a priori och frågade sig hur de var möjliga. Hur kan vi t.ex. säga att "alla händelser har en orsak" när det varken är analytiskt sant eller aposterioriskt, dvs. empiriskt, verifierbart? I sitt verk Kritik av det rena förnuftet (som lika gärna kunde ha hetat "Det rena förnuftets kritik av sig självt") går Kant till botten med den erfarenhetsoberoende förnufts- eller förståndsförmågan. Hans uttalade mål är att fälla ett avgörande i den synbara konflikten mellan rationalister och empirister angående kunskapens ursprung, och resultatet blir en medelväg: det finns rena förnuftsidéer, men endast som regulativa i erfarenhetens tjänst. Han konstaterar att tid, rum, orsakssamband och andra för den empiriska världen obligatoriska element inte kan existera som oberoende verklighet, utan endast som former för möjlig erfarenhet. Johann Gottlieb Fichte och Friedrich von Schelling efterföljare till Kant genom att förneka tignet i sig blev de är kända för sin idealism. Friedrich Hegels filosofi är inte lätt för nuvarande läsare, hans idealism, dialektik och tankar om världsandan har ändå kommit att starkt påverka vår tid. Arvtarna till Hegel delades upp i två läger, högerhegelianerna framhöll det konservativa draget hos Hegel, större påverkan på världen fick dock vänsterhegelianerna som betonade det revolutionära i Hegels filosofi. Bland vänsterhegelianerna fanns Karl Marx. I Berlin kom Marx i kontakt med Friedrich Engels och anslöt sig till en grupp s.k. unghegelianer som följde Friedrich Hegels dialektiska teoretiska metod. Senare gjorde han upp med denna teori som han menade "stod på huvudet" och som man var tvungen att ställa på fötter. Marx behöll dialektiken tekniskt i sitt tänkande men bytte ut Hegels idealistiska synpunkter på människans idéer som drivkraft för utvecklingen mot den materialistiska dialektiken, som beskrev människans drivkraft till utveckling som ekonomiska." Marx och jag var väl nära nog de enda ... som räddat den medvetna dialektiken över till den materialistiska uppfattningen av naturen och historien". skrev Engels i Anti-Dühring. Marxism, kommunism, socialism och arbetarrörelsen har alla Karl Marx att i olika grad tacka för sitt ursprung och idéarv.

Utililitarism och existensialism

Utilitarism är en konsekventialistisk etiklära som syftar till att maximera det goda för kollektivet. Som lärans fäder brukar filosoferna Jeremy Bentham, James Mill och John Stuart Mill nämnas. De brittiska öar som utilitarismen uppstod i hade lagar och samhälle som sakta växt fram utan att någon egentlig genomtänkt plan och många saker kunde inte försvaras eller förklaras av förnuftet. Hägrande för utilitaristerna var däeför inte bara en filosofisk lära, utan även en rationell grund för hur samhället skulle reformeras och lagar stiftas inte på godtycke utan med goda argument. Nietzsche betecknas ofta som existensialist och bland hans grundtankar finner vi teorin om viljan till makt, ett komplext begrepp som både inrymmer en individuell makt (självgestaltning), men också en social och politisk makt(krig, imperialism etc). Mest känd är förmodligen Nietzsches uppdelning av moralen i Herre- och slavmoral. Någon allmängiltig moral kan ej finnas skriver Nietzsche, med udden riktad mot kristendomen, Kant och socialismen. Mot jämlikhetstänkandet och idén om lika rättigheter ("slavmoralen") satte Nietzsche de "förnämas" moral, som tillika var en "omvärdering av alla värden". Nietzsche sammankopplas ofta med nihilismen, även om den inte är hans skötebarn. Däremot har han kommenterat nihilismen med att den - vårdslöst sammanfattat - skulle innebära ett hot mot människan. Delar av Nietzsches filosofi har, efter hans död 1900, anammats av en rad olika politiska och filosofiska riktningar. Mest omhuldad var han av nazismens ideologer i Hitler]s Tredje rike, där han blev något av statsfilosof. Nietzsche själv tvekade inte att gissla [[Tyskland]] i skarpaste ordalag. Han brukade ibland (osant) hävda att han var polsk [[adel. Nietzsches eventuella idémässiga samband med nazismen är ett tvisteämne inom forskningen. Somliga anser att Nietzsche själv bär ansvaret för mottagandet genom sina maktpolitiska idéer, medan andra istället lägger ansvaret på hans syster, som stödde Hitler vid dennes maktövertagande och därtill redigerade och gav ut broderns kvarlämnade skrifter. Vid sidan av Nietzsche märks bland existensialister särskilt Arthur Schopenhauer och Søren Kierkegaard

Samhälle och vetenskap i 1700 och 1800-tal

Adam Smith gav grunden för den den ekonomiska vetenskapen och gav en teoretisk grund för kapitalismen. Konseravativa läror vanliga t.ex. hos Hegel, men den filosof som idag idag läses som förvarare av en konservativ hållning är Edmund Burke. Med en utgångspunkt i Hegels läror kom Karl Marx att ge en stark teoretisk grund för arbetarrörelsen och marxismen kom också till slut leda till revolutioner under 1900-talet. Från början närstående till Karl Marx var Michail Bakunin som företrädare för den mindre auktoritetsberoende anarkismen. Läran om evolutionen framtagen av Charles Darwin förändrade för alltid vår syn på människans ursprung. Arbetarrörelsen och kvinnlig frigörelse hade sin början under 1800-talet och kom under 1900-talet att förändra samhället. 1800-talets levnadsförhållanden ledde till att folkrörelserna trädde fram. Väckelsen, nykterhetsrörelsen och idrotten kom att vara viktiga som förberedelse för 1900-talet.

1900-talet

En kort översikt över 1900-talets filosofiska riktningar

1900 talet kan sägas haft fyra filosofiska huvudriktningar: marxism, nythomism, kontinental filosofi och Analytisk filosofi. Marxismen bygger på Karl Marx utveckling av Friedrich Hegels och är starkt materialistiskt och politiskt fokuserad och kom att dominera stora delar av 1900-talets befolkningar genom sin ställning som statsfilosofi i många östländer, t.ex. sovjetunionen. I Sverige och de flesta engelskpråkiga lländer kom marxismen som filosofi inte i någon större grad ta plats på universitetens institutioner för filosofi, men den har funnits att där som ett komplement till den analytiska filosofin. Även om den marxistiska filosofin har förlorat sin ställning som statsfilsofi för miljoner människor och den historiska materialismen, i sin rena form, inte längre har samma tjusning utgör marxism och marxistiskt inspirerade rikningar en levande filosofi med många utövare och som ligger till grund för viktig samhällskritik. Nythomism är en katolsk filosofi som har sitt ursprung i upptäckten av den medeltida filosofins rikedom är en återgång till och utveckling av den filosofi som Thomas av Aquino en gång tog fram. Nythomism är främst en filsofi inom den romersk-katolska kyrkan, i det protestantiska, och alltmer sekulariserade, har rikningen inte varit särskilt dominerande, men nythomistiska filosofer finns ger ofta viktiga alternativa perspektiv på filsofiska problem. Kontinental filosofi är ett samlingsnamn för en rad filosofiska riktningar som ofta ställs i motsats till analytisk filosofi. Exempel på filosofiska riktningar som brukar kallas kontinentala är fenomenologi, existentialism, hermeneutik, strukturalism, m fl. Dessa riktningar kan vara ganska olika, men en viss gemensam nämnare kan vara att de i en högre grad än analytisk filosofi intresserar sig för människans situation och samhället, och inte i lika hög grad som analytisk filosofi använder sig av logik och andra formella metoder. Edmund Husserl, Martin Heidegger, Hans-Georg Gadamer, Michel Foucault och Jacques Derrida är berömda kontinentala filosofier, men den för allmänheten mest kända kontinentalfilsofofen är naturligtvis författaren, existentialisten och filosofen [Jean Paul Sartre]]. Medan beteckningen kontinental filosofi en gång var geografiskt rättvisande genom att kontinentala filosofer hade bodde och verkade huvudakligen i Tyskland och Frankrike, d.v.s. kontinenten, är så inte längre fallet, kontinental filsofi lever opch frodas på universitet i hela västvärlden, i USA, på brittiska öarna och även i Sverige. De en gång så vattentäta skotten mellan kontinental filosofi, som ansågs oseriös, och analytisk filsofi, som ansågs vetenskaplig, är nu upplösta, istället finns två stolta traditioner som befruktar varandra. Analytisk filosofi kan sägas ha fyra grundare: På amerikansk sida Charles Sanders Peirce som står för det pragmatismiska inslaget, britten G.E. Moore som ger en humanistisk analys av språket och britten Bertrand Russell som tillsammans med tysken Gottlob Frege ger en matematiskt logisk analys av språkliga, kunskapsteoretiska och matematiska problem. Mitt i allt inträder underbarnet Ludwig Wittgenstein. Ur detta strömmar en rik mängd sätt att bedriva filosofi som förenas av en respekt för vetenskapen, en vilja att göra noggranna analyser, och en viss motvilja mot allt vad kontinentala filosofer gör. Ur Russells analyser och Wittgensteins utveckling av dem uppträder logisk positivism som i protest mot all metafysik använder den symboliska för att analysera vetenskapens språk och avgränsa all ovetenskap från vetenskapen. Den kanske främsta företrädaren för var kanske Rudolf Carnap som också var medlem i den berömda Wienkretsen. De logiska positivisterna splittrades, dels på grund av nazismen men också för att det visade sig av att flera av deras utgångspunkter visade sig felaktiga. De har ändå givit viktiga bidrag till vetenskapsteorin och Willard van Orman Quine har väl förvaltat arvet från både de logiska positivsterna och Peirces pragmatism. Vardagsspråksfilosofin kom att uppträda på de brittiska öarna efter andra världskriget, med G.E. Moore som ursprung och utvecklad framför allt av J. L. Austin och Ludwig Wittgenstein. Riktningen har tappat i popularitet, men teorin för talakter är ett bestående bidrag till språkfilosofin. Logiken har utvecklats enormt sedan Freges första arbeten med den symboliska logiken och flertusenåriga filosofiska problem har kunnat lösas med dess hjälp. Den analytiska filosofins huvudfåra kan sägas vara att i Russells tradition arbeta med problem i logik, kunskapsteori och språkfilosofi. På senare tid har politisk filosofi och medvetandefilosofi blivit allt mer heta områden. Vetenskapsteorin har haft en stark utveckling inom den analytiska filosofin, med namn som Karl Popper och Thomas Samuel Kuhn. Märkvärda filosofer. Om man skulle gissa på en filosof från 1900-talets traditioner som för alltid ska ha en plats i översikter över filosofins historia är det nog rätt att gissa på Ludwig Wittgenstein från den analytiska traditionen och Martin Heidegger från den kontinentala. Av svenskaspråkiga filosofer är kanske Georg Henrik von Wright tillsammans med Ingemar Hedenius de för allmänheten mest kända. Flera är det dock som gjort sig kända internationellt inom respektive specialområden.

En kort översikt över 1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin

1900-talets vetenskap har utvecklats i rask takt med relativitetsteori och kvantfysik inom fysiken, genteknik och kloning inom genetiken och motsavarande inom många andra vetenskaper. Detta har givit många intressanta, men ibland skrämmande, frågor inom filosofin, tex. inom kunskapsteori, metafysik och etik. Att populärt beskriva nya utvecklingar inom vetenskapen har historiskt ofta gjorts av filosofer, men på 1900-talet har uppgiften oftare överlåtits till vetenskapsmännen själva, se t.ex. Stephen Hawking. Med vetenskapen följde också tekniken och det blev allt tydligare att 1900-talets stora ideologier, marxism], [[liberalism]], [[modernism och kristendom alla hade en blind fläck, de saknade miljöhänsyn och därav följde miljöförstöring. Miljörörelsen och med tillhörande ekosofi framträdde och en ledande filosof var norrmanen Arne Næss. 1900-talets första halva var en tid där politisk filosofi inte stod högt i kurs på institutionerna. Något som är intressant med tanke på att 1900-talet kom att bli såväl århundradet där demokratierna ordenligt utvecklades som de totalitära ideologiernas århundrade ( se nazism och sovjetunionen. Med John Rawls och Robert Nozick kom dock den politiska filosofin tillbaka till universiteten. Framväxten av feminismen (se feminismens historia, den sexuella revolutionen och det uppvaknande intresset för djurrätt har kommit att förändra och utveckla det sätt etik bedrivs. Många andra områden av filsofin är påverkade och många typer av filsofiska problem kan angripas med feministisk utgångspunkt i feministisk filosofi. Vid 2000-talets början är terrorism och globalisering företelser som oroat diskuteras av allmänheten. Filosofins bidrag till att lösa dessa problem kommer att mottas med förväntan.

Källor


- Filosofins historia, Lars Mouwitz, Gleerups förlag.
- Idéernas historia, Sten Högnäs, Historiska media, 2003, ISBN 918944292X Kategori:Filosofi

Filosof

Filosof, person som ägnar sig åt filosofi. Av grekiskans philos och och sofia dvs kärlek till visdom (jmf Filantrop). En filosof kan tex ägna sig åt moralfilosofi eller etik; dvs vad som är rätt och fel handlande,logik;läran om hur man tänker rätt=motsägelsefritt, vetenskapsteori eller epistemologi; frågor om vad man kan veta och varför, ontologi; frågan om vad som egentligen ´finns´ i grunden oberoende av våra föränderliga begrepp, och vad som är livets mening; tex människans väg till oförstörbar lycka genom att hon är absout sann mot sig själv och andra och är medveten om det gott egoistiska värdet av att vilja alla medmänniskor väl.

Se även


- Lista över filosofer
- Lista över indiska filosofer Kategori:Filosofi

Filosofi

Filosofi. Namnet kommer från grekiskans philos = kärlek och sophia = kunskap och betyder alltså kärlek till kunskap. Under antiken omfattade filosofi omfattade studiet av all dåtida kunskap och vetande. Efterhand kom olika specialvetenskaper, som fysik, psykologi och sociologi m fl, att avsöndra sig från filosofin. Som en konsekvens av detta brukar man idag säga att filosofin studerar sådana problem och begrepp som i någon mån är grundläggande för mera specialiserade studier. Typexempel på sådana begrepp är kunskap, sanning och värde.

Filosofins historia

Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia är därför betydligt viktgare i filosofi än de flesta andra ämnen. Försokratikerna ställde de första frågorna om världen utan att blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redan under antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag. Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastik var under medeltiden en filosofi som genom komplicerade argument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (se Gudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena, medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi, Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har t.ex. Jeremy Benthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?

Filosofins delområden

Filsofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. I i Sverige och några andra länder skiljer man ofta mellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi och nedan ges delområdena grupperade enligt dessa två huvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filsofi är dock inte vanligt förekommande i världen som helhet. Praktisk filosofi omfattar t.ex.
- moralfilosofi, etik som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
- religionsfilosofi som bl.a. studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
- estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
- samhälls-, politisk filosofi studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
- Rättsfilosofi Teoretisk filosofi omfattar t.ex.
- kunskapsteori (epistemologi), vetenskapsteori. Sysslar med frågor som "Vad är kunskap?", "Hur får vi kunskap?" och hur vet man att något är sant. Vad är ett riktigt sätt att forska och utföra vetenskapliga undersökningar på?.
- logik, argumentation. Vad är ett riktigt sätt att härleda fakta från andra fakta? Formalism kring hur man tydligt beskriver ett logiskt resonemang.
- språkfilosofi ställer frågor om språkets natur. Vad innebär det att ett ord betyder någonting? Hur förhåller sig språket till medvetandet och till verkligheten?
- matematikfilosofi undersöker de matematiska begreppens natur.
- medvetande-, kognitionsfilosofi undersöker medvetandets, jagets och själens natur.
- filosofins historia De olika filosoferna och deras tänkande.
- metafysik. Övergripande filosofiska teorier kring världens, tillvarons och verklighetens innersta väsen. Ett annat sätt att ge filsofins ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimsk filosofi ett delområde i filsofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdet filosofins historia och naturligtvis är det så att en tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematik är en del av matematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:
- afrikansk filosofi
- buddistisk filosofi
- feministisk filosofi
- indisk filosofi
- kinesisk filosofi
- muslimsk filosofi
- analytisk filosofi
- kontinental filosofi
- marxism
- thomism

Filosofiska traditioner

Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.
- Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Den analytiska filosofin har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och även Gottlob Frege . Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.
- Kontinental filosofi är en samlingsbeteckning för ett antal olika riktningar som haft en stark ställning i framför allt Tyskland och Frankrike under 1900-talet. Den framkom främst genom Edmund Husserl men många filosofer ur denna traditionen vill peka på sina rötter hos Friedrich Hegel och Sören Kierkegaard. Några exempel på traditioner inom den kontinentala filosofin är fenomenologi, existentialism och dekonstruktivism. Det skall även nämnas att feministisk filosofi har många av sina filosofiska rötter i denna tradition, framförallt genom Simone de Beauvoir.

Kända filosofer

Se även Lista över filosofer.

- Aristoteles
- Simone de Beauvoir
- Tycho Brahe
- Albert Camus
- Cicero
- Demokritos
- René Descartes
- Diogenes
- Johann Eckhart
- Empedokles
- Epikuros
- Erasmus
- Euklides
- Gottlob Frege
- Sigmund Freud
- Gallileo Gallilei
- Friedrich Hegel
- Martin Heidegger
- Herakleitos ("den dunkle")
- Herodotos
- Hippokrates
- Thomas Hobbes
- David Hume
- Immanuel Kant
- Johannes Kepler
- Søren Kierkegaard
- Nicolaus Kopernicus
- Gottfried Wilhelm von Leibniz
- Leonardo da Vinci
- John Locke

- Niccolò Machiavelli
- Karl Marx
- John Stuart Mill
- Michel de Montaigne
- Ayn Rand
- Thomas More
- Isaac Newton
- Friedrich Nietzsche
- William av Ockham
- Blaise Pascal
- Platon
- Karl Popper
- Protagoras
- Ptolemeios
- Pyrrhon från Ellis (även Pirrón, Pyrrho)
- Pythagoras
- Rousseau
- Bertrand Russell
- Jean-Paul Sartre
- Friedrich Schiller
- Arthur Schopenhauer
- Seneca
- Sokrates
- Baruch Spinoza
- Henry David Thoreau
- Thales från Mileto
- Thomas av Aquino
- François Voltaire
- Ludwig Wittgenstein
- Mary Wollstonecraft
- Xenophanes
- Zenon
- Zenon från Citium
- Zenon från Elea

Svenska filosofer

Se även Lista över svenska filosofer
- Daniel Boëthius
- Christopher Jacob Boström
- Kristian Claëson
- Samuel Grubbe
- Axel Hägerström

Antikens filosofer


- Alkaios
- Alkibiades
- Anakreon
- Anaxagoras
- Anaximenes
- Antisthenes
- Apelles
- Archidamus II
- Archidamus III
- Archilochus
- Archimedes
- Aristarchus
- Aristides
- Aristippos
- Aristofanes
- Aristotoles
- Aspasia
- Brasidas
- Corinna
- Cratinus
- Demokritos
- Demosthenes
- Diodorus
- Diogenes
- Dionysios den äldre
- Dionysios den yngre
- Diofantos
- Dioskurerna
- Drakon
- Empedokles
- Epaminondas
- Epicharmus
- Epiktetos
- Epikuros
- Erasistratos
- Erastothenes
- Euklides från Megara
- Euripides
- Exekias
- Feidippides
- Fidias
- Filip II
- Gelon
- Gorgias
- Harmodius & Aristogeiton
- Herakleitos
- Herodes Atticus
- Herodotos
- Heron från Alexandria
- Hesiodos
- Hipparchos
- Hippias & Hipparchos
- Hippokrates
- Homeros

- Iktinus
- Isokrates
- Kallikrates
- Kallimachos
- Kekrops
- Kimon
- Kleanthes
- Kleisthenes
- Kleisthenes från Sikyon
- Kleon
- Leonidas
- Lykurgos från Athen
- Lykurgos från Sparta
- Lysander
- Lysias
- Lysippos
- Megasthenes
- Menander
- Miltiades
- Myron
- Olympias
- Parmenides
- Parrhasios
- Pausanias historikern
- Pausanias
- Pelopidas
- Perikles
- Philo Judaeus
- Pindarus
- Pisistratus
- Platon
- Plutarchos
- Polybios
- Polygnotos
- Polykleitos
- Praxiteles
- Pyrrhus
-